Miljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken"

Transkript

1 Miljöeffekter vid underhåll av jordbruksdiken 1

2 Vattendragens ekologiska funktion och biologiska värden Miljöstörningar vid underhåll /rensning av diken Miljöhänsyn vid utförandet 2

3 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur och fåglar Trädrötter stabiliserar kanterna Trädrötter skapar viktiga miljöer för fisk 3

4 Träd och buskar i kanten Insekter i lövverk - födoresurs för fisk Kantzon med träd och buskar minskar näringsläckaget 4

5 Vattenvegetation Viktiga livsmiljöer för vattenlevande fauna och fisk Fångar sediment Bidrar till ökad närsaltreduktion Varierad vegetation - hög biologisk mångfald Sällsynta och hotade (rödlistade) arter 5

6 Bottenfauna Vattendragen är viktiga barnkammare för insekter Hårda bottnar med sten, grus, sand - artrikare än mjuka bottnar Viktig födoresurs för fisk och fågel Har en viktig ekologisk funktion som sönderdelare och nedbrytare Upp till 80 olika arter och flera tusen individer per/kvm bottenyta 6

7 Bottenfauna 7

8 Bottenfauna hårdbotten mjukbotten 8

9 Bottenfauna Värdefull miljö för bottenfauna 9

10 Bottenfauna Värdefull miljö för bottenfauna 10

11 Musslor Sällsynta och hotade arter - flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla (starkt hotade(en)) Upptagna i EU:s art och habitatdirektiv och skyddade genom artskyddsförordningen Även andra stormusslor kräver hänsyn 11

12 Musslor Tjockskaliga målarmusslan Miljö: grus o sandbotten med inslag av sten, även mjukbotten Fortplantning: april-juni Glochidielarver maj-augusti Värdfisk: elritsa, stensimpa, mfl Flodpärlmussla Miljö: sten och grus och en relativt hög vattenhastighet Fortplantning: juni-juli Glochidielarver juli-september Värdfisk: Lax och öring 12

13 Fisk Lax, havsöring Stationär öring Stensimpa Elritsa Färna Asp - rödlistad Nejonöga 13

14 Lax och havsöring Stiger upp i vattendragen vår-höst Leker på grus/stenbottnar Hög vattenhastighet (0,2-0,8, m/s) Rommen läggs 5-10 cm ned i grusbottnar Leken sker oktober-januari Kläckning i april-maj Vandrar ut till havet efter ca 2år 14

15 Fågel Foto: Johan Hammar 15

16 Miljöstörningar vid rensning 16

17 Avverkning av träd och buskar - Negativt för fisk - minskad skuggeffekt, högre temperatur, sämre syrgasförhållande, minskad födotillgång - Underhållsbehovet ökar pg a större ljusinsläpp som gynnar vassvegetationen 17

18 Vattenvegetation rensas bort - Vattentransporten t t till havet/sjöar går fortare - Självreningen avseende bl a kväve, fosfor och slam minskar Vid breddning av bottenprofilen - Minskat vattendjup vid lågvatten - Minskat livsutrymme för fisk och bottenfauna samt sämre syrgashushållning 18

19 Slänterna görs för branta - Orsakar erosion i strandbrinkarna - ökad grumling och sedimenttransport/fosfortransport - Negativt för fisk och bottenfauna - bottnar slammar igen 19

20 Grumling av vattnet igenslamning g nedströms eller i anslutande vattendrag eller sjö direkt eller indirekt påverkan % av P-förlusterna från jordbruksomr. - erosion i diken och bäckar - Negativt för fisk lekbottnar förstörs, sämre syreutbyte för ägg/yngel, påverkar födosöketök - Negativt för bottenfauna ökat inslag av finsediment - Slammet innehåller fosfor som övergöder, giftiga tungmetaller, t ex kvicksilver 20

21 Rensningen görs för djupt och/eller utförs på hårdbottnar - Negativt för fisk och bottenfauna bottnar förstörs 21

22 Rensningen görs för djupt och/eller utförs på hårdbottnar - Negativt för fisk och bottenfauna bottnar förstörs 22

23 Bottnarna får en allt för homogen struktur - Variationen med djuphålor, grundpartier, stenar, lugnvatten och strömpartier försvinner mångfalden av djur och växter minskar 23

24 Djur och växter grävs upp eller störs vid rensningen - Risk att sällsynta/rödlistade arter decimeras eller försvinner 24

25 Naturmiljöer med höga naturvårdsvärden d längs diket påverkas eller förstörs - Sumpskogar eller öppna kärr torrläggs 25

26 Positiva effekter av rensning Vattendraget blir framkomligt för fisk Rensningen kan skapa blottor i ensartade växtbestånd där konkurrenssvaga arter kan etablera sig Vattenhastigheten ökar, bättre förutsättningar för strömpartier med hårdbottnar 26

27 Miljöhänsyn vid underhåll av diken Begränsa rensningen så mycket som möjligt - Hellre oftare återkommande punktinsatser än stora genomgripande rensningar med längre tidsintervall Undvik totalavverkning av träd och buskar Följ fastställd sektion Undvik hårdbottnar Hänsyn till hotade arter och värdefulla vattenmiljöer Placera rensmassor varsamt Rensa vid låga flöden 27

28 28

29 Alternativa metoder Klippning av vegetationen Amfibiemaskin med frontmonterad slåtterbalk modell Truxor 29

30 Alternativa metoder Klippning av vegetationen Klippskopa monterad på grävmaskin 30

31 Alternativa metoder Klippning av vegetationen Klippskopa monterad på grävmaskin 31

32 Begränsa rensningen så mycket som möjligt Hellre oftare återkommande punktinsatser än stora genomgripande rensningar med längre tidsintervall 32

33 Följ fastställd sektion 33

34 Gräv aldrig i en hårdbotten 34

35 Gräv aldrig i en hårdbotten 35

36 Gräv aldrig i en hårdbotten 36

37 Ta hänsyn till sällsynta arter 37

38 Om möjligt - lämna kvar stora stenar 38

39 Om möjligt - lämna kvar stora stenar 39

40 Spara träd och buskar 40

41 Om möjligt - lämna kvar omkullfallna träd och grenar 41

42 Placera rensmassorna varsamt 42

43 Vidta åtgärder mot grumling/slamtransport Vid risk för skada på särskilt värdefulla vattenmiljöer Rensa vid låga vattenflöden Rensa aldrig diken ända fram till anslutande vattendrag eller sjö - låt om möjligt vattnet översila marken sista sträckan eller. Gräv en tillfällig djuphåla för slamavsättning nedströms sträckan som skall rensas, gärna på ett ställe som är framkomligt 43

44 Minimera körskador intill diket 44

45 Övervaka arbetet 45

46 Att tänka på före - Planera rensningen 46

47 Finns ett behov att rensa? rensning bör utföras endast då ett verkligt behov föreligger och skall ej vara ett självändamål ibland sker det enbart på rutin och i en omotiverad städiver 47

48 Planera rensningen - Bestäm var, när, hur Omfattningen av dikesrensningen bestäms Hela sträckan, delsträcka/-or eller punktinsatser Gå längs hela sträckan och markera var insatser behöver göras på karta och/eller i fält 48

49 Planera rensningen - Bestäm var, när, hur Ta reda på om skyddsvärd skog/natur (nyckelbiotoper, sumpskogar, kärr) finns längs sträckan - Information kan inhämtas via: Skogens pärlor - skogsvårdsstyrelsen länsstyrelsen l kommunekolog lokala fiskevårdsföreningen naturvårdsföreningen Rensa inte diken i produktionsfattiga/näringsfattiga områden 49

50 Planera rensningen - Bestäm var, när, hur Val av tidpunkt - Lämpligast vid lågvattenföring - Tid: juli-augusti (september) med tanke på fisk (öring/lax) och fågelliv Val av metod - Konventionell rensning med grävmaskin - Alternativa metoder: Klippning Manuell rensning 50

51 Kontrollera dikningsföretagets handlingar Kontrollera profilen på hela sträckan som skall rensas helst genom mätning och höjdavvägning - fixpunkter måste letas fram! 51

52 Tillstånd, anmälan och samråd Anmälningsplikt: om fisket kan skadas Samråd med: - länsstyrelsen - kommunekolog - lokala fiskevårdsföreningen och ev naturvårdsföreningen Områden med särskilda restriktioner Biotopskydd Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Artskydd 8 kap MB Särskilda bestämmelser för djur och växtarter Artskyddsförordningen 2007:845 52

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

Underhåll/rensning av diken och vattendrag 14 febr 2013 Torsås Rune Hallgren LRF

Underhåll/rensning av diken och vattendrag 14 febr 2013 Torsås Rune Hallgren LRF Underhåll/rensning av diken och vattendrag 14 febr 2013 Torsås Rune Hallgren LRF Dikesrensning Nytta/Problem - avvägningar i vattendrag Våtmarker Livsmedel Skog Markavvattning Översvämningar Dikesrensning

Läs mer

Rensning och underhåll av dikningsföretag

Rensning och underhåll av dikningsföretag Rensning och underhåll av dikningsföretag 11 september 2012 Therese Eklund, vattenhandläggare Vad ska jag prata om? Generell lagstiftning Lagstiftning som rör rensningsarbeten Exempel på försiktighetsmått

Läs mer

HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER?

HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER? Kantzoner HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER? Har du ett vattendrag som rinner genom dina marker? Eller kanske ett vattenförande dike som legat orört i många år? Då kanske du också har

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Anmälan om rensning enligt 11 kap. 15 miljöbalken

Anmälan om rensning enligt 11 kap. 15 miljöbalken Anmälan om rensning enligt 11 kap. 15 miljöbalken Information Ett underhåll (rensning) ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge. För dikningsföretag innebär det att man inte får rensa djupare

Läs mer

Varför behövs uttagsrestriktioner?

Varför behövs uttagsrestriktioner? Varför behövs uttagsrestriktioner? Jan Grosen Länsstyrelsen Skåne län Vattendagen 31 januari 2007 Varför behövs restriktioner för ytvattenuttag? Allt liv är beroende av vatten Vatten är en begränsad tillgång

Läs mer

Dikesrensningens regelverk

Dikesrensningens regelverk Dikesrensningens regelverk Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Elisabet Andersson, EKOLOG Andreas Drott, MARKSPECIALIST Anja Lomander, MARKSPECIALIST Regelverk Miljöbalken Allmänna hänsynsregler (kap 2)

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U

Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U Sida 1(7) Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U Denna checklista är främst tänkt som ett stöd under själva fältbesöket. Den är tänkt att användas i bedömningen av dikets status, utseende och problematik.

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb

Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb Innehåll 1 Öringen 2 Vegeåns status 3 Vad klubben kan göra Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 2 av 18 Finns bara en sort av öring, nämligen öring.

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad

Läs mer

Förebygg rensningsbehovet!... 16 Plantering... 16 Bete... 16 Skyddszoner... 16 Avfasning av strandbrinkar... 16

Förebygg rensningsbehovet!... 16 Plantering... 16 Bete... 16 Skyddszoner... 16 Avfasning av strandbrinkar... 16 Miljöhänsyn vid dikesrensningar Innehåll Miljöstörningar vid dikesrensningar......................... 1 Tänk efter före!.................................... 2 Behöver det rensas?..............................................

Läs mer

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Fiskundersökningar i Fyleån 2016 Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser

Läs mer

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Fiskundersökningar i Fyleån 2015 Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2

Läs mer

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen

Läs mer

Markavvattning i skogen

Markavvattning i skogen Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag

Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag 1 Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag skyldiga att ha en styrelse. Ge rådet till lantbrukaren

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem Bakgrund De flesta vattendrag i Sverige har utsatts för en betydande mänsklig påverkan genom åren

Läs mer

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se

Läs mer

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(6) Mottagare Skogsstyrelsen Samrådsanmälan Box 7 351 03 Växjö Enligt 12 kap 6 miljöbalken ska skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön

Läs mer

Dikesrensning. målbild för god hänsyn MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN

Dikesrensning. målbild för god hänsyn MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN mark & vatten foto: elisabet andersson foto: eva ring Dikesrensning Rensning av skogsdiken utförs för att bibehålla trädtillväxten. Genom att underhålla befintliga diken kan

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum

Läs mer

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER 20170522 NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER Vad är biotopkartering? Vad är biotopkartering? Vad ska ingå i karteringen? Protokoll A, Del 1, 2 och 3 Protokoll A - Väsentliga förändringar

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Flodpärlmusslan. skogsvattnens skatt

Flodpärlmusslan. skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan är en riktig uråldring i våra vattendrag. Fossil har hittats som tyder på att arten är 80 miljoner år gammal. Den

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,

Läs mer

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med

Läs mer

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad

Läs mer

Triple lakes vattenvård för levande sjöar

Triple lakes vattenvård för levande sjöar Triple lakes vattenvård för levande sjöar Foto: Lars Häreblad Triple Lakes vattenvård i tre sjöar Triple Lakes eller Tre Sjöar är ett samverkansprojekt för friskare vattenmiljöer och renare vatten. Vi

Läs mer

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt Lerums kommun 2014-12-08 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Beskrivning av området... 2 2. Metod... 3 3. Resultat... 4

Läs mer

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken En avgift enligt avgiftsförordningen* på 1350 kr måste betalas in för att anmälan skall kunna behandlas. Avgiften

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde

Läs mer

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning

Läs mer

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.

Läs mer

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas

Läs mer

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Projektplan för Den levande Nyköpingsån Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015 2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare

Läs mer

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå

Läs mer

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas?

Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas? Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas? Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Stefan Löfgren DOCENT Ingående kursmoment Effekter på ytvatten

Läs mer

Lommarstranden strandpromenad diskussionsunderlag

Lommarstranden strandpromenad diskussionsunderlag 2019-06-24 Lommarstranden strandpromenad diskussionsunderlag LOMMARSTRANDEN - ETAPPER N ETAPP I ETAPP II Gräns strandskydd 100 m Lommaren Etappgränser Lommarstranden SKALA 1:4000 (A3) LOMMARSTRANDEN HELHET

Läs mer

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. 2010-04-14, Reviderad 2010-09-03 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Föreslagna

Läs mer

ALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter

Läs mer

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo Niklas Egriell Eddie von Wachenfeldt Niklas Egriell, Avd för havs- och vattenförvaltning niklas.egriell@havochvatten.se Eddie von Wachenfeldt, ArtDatabanken,

Läs mer

BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN

BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN 20190505 (1) Planering (val av område, variabler) (2) GIS-analys/skrivbordsanalys (3) Inventering i fält (4) Eventuell komplettering (5) Inrapportering (6)

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult Version 1.00 Projekt 7457 Upprättad 2018-05-22 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med arbetet inför en detaljplan

Läs mer

Vegetationsrika sjöar

Vegetationsrika sjöar Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven

Flottledsåterställning i Bureälven Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...

Läs mer

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt

Läs mer

Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Brösarps backar i Simrishamns kommun. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning

Läs mer

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser

Läs mer

Egenkontroll för vattenverksamheter 2010-01-27

Egenkontroll för vattenverksamheter 2010-01-27 Egenkontroll för vattenverksamheter 2010-01-27 Vad odlingslandskapets aktörer bör leva upp till 1 Jag ska prata om; Vad vattenverksamheter enligt 11 kapitlet miljöbalken är, Exempel på vattenverksamheter

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Nytt liv åt flora och fauna.

Nytt liv åt flora och fauna. Nytt liv åt flora och fauna. Den biologiska mångfalden i naturen är viktig för att ekologiska kretslopp ska fungera fullt ut. Som energiproducent och leverantör har E.ON möjlighet att hjälpa flora och

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager Utformning av Ekologiskt anpassade vägpassager Råd när nya vägpassager ska anläggas och vandringshinder åtgärdas Valvbågens bredd Naturlig bäckbredd 1 2 3 Det bästa sättet att se till att vattendrag inte

Läs mer

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

Länsstyrelsen förelägger Härjeåns Nät AB att vidta följande försiktighetsåtgärder till skydd för naturmiljön:

Länsstyrelsen förelägger Härjeåns Nät AB att vidta följande försiktighetsåtgärder till skydd för naturmiljön: Beslut Sida 1 av 5 E-delgivning Härjeåns Nät AB Att: Erik Persson erik.persson@harjeans.se Föreläggande enligt miljöbalken och samråd enligt kulturmiljölagen för nyanläggning av markkabel mellan Vallen

Läs mer

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog Naturvårdsutlåtande: Detaljplan för Åker 1:10 m.fl. Beställare: Ingemar Lind, SWECO FFNS Arkitekter AB Inledning Naturcentrum AB har på uppdrag av SWECO FFNS, Ingemar Lind, utfört översiktlig inventering,

Läs mer

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:

Läs mer

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland Klimatförändringarna ökar risken för översvämningar och skred samt

Läs mer

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket Dränering och växtnäring Katarina Börling Jordbruksverket Dränering och växtnäring Vad händer vid dålig dränering? Denitrifikation och lustgas Vad händer då dräneringen förbättras? Kalkfilterdiken Underhåll

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

SKRA BRO - NATURMILJÖANPASSNINGAR

SKRA BRO - NATURMILJÖANPASSNINGAR RAPPORT SKRA BRO - NATURMILJÖANPASSNINGAR SLUTRAPPORT 2018-03-15 REV 1.1 UPPDRAG 271913, Förprojektering Skra Bro Titel på rapport: Skra Bro - naturmiljöanpassningar Status: Datum: 2018-03-15 MEDVERKANDE

Läs mer

Referensgruppsmöte JordSkog

Referensgruppsmöte JordSkog Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan

Läs mer

Nyttoeffekter av ett ökat flöde i Lillån

Nyttoeffekter av ett ökat flöde i Lillån TN Vatten- & Fiskevård 2008 2008-06-27 Rapport TN vatten- & fiskevård Västergatan 5 571 78 FORSERUM Tel: 0380-20471, 0733-447816 Lars Gezelius Länsstyrelsen i Östergötland 581 86 Linköping Nyttoeffekter

Läs mer

Vatten i skogslandskapet. Att återskapa skogliga våtmarker några erfarenheter

Vatten i skogslandskapet. Att återskapa skogliga våtmarker några erfarenheter Vatten i skogslandskapet Att återskapa skogliga våtmarker några erfarenheter Viktiga funktioner för små våtmarker Livsmiljöer för arter, både i vatten och på land Biologiska vattenfilter (partikel- näringsfälla)

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer