Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Vattenrådgivning Alvesta Rune Hallgren LRF

Transkript

1 Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Vattenrådgivning Alvesta Rune Hallgren LRF

2 Water Management in the Kaggebo Drainage Area DEMO Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Deltagande Modellering

3 Vattendragsgruppens strategi Styrelserna i LRF-avdelningarna i Hannäs, Tryserum-Ö Ed, Ukna och V Ed träffades för att diskutera möjligheterna för en lokal och frivillig samverkan kring vattenmiljön i Vindommen, Vindån och andra tillflöden till Edsviken-Kaggebofjärden. Motiven för att göra något gemensamt formulerades som att: använda växtnäringen bättre och därigenom minska läckaget det är bättre att frivilligt vidta åtgärder än att bli tvingad av myndigheter lantbrukarna visar engagemang för Östersjöns övergödningsproblem öka trovärdigheten för böndernas miljöarbete förbättra och utvidga samarbetet mellan lantbrukare Tjäna pengar på minskat näringsläckage! Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund

4 Projektansökan Leader 2004 Är vattendirektivet bara en ny fasad för mera regelstyrning eller är det namnet på en samverkansprocess mellan myndigheter och vattenintressenter? Sid 4 Lantbrukarnas Riksförbund

5 Sex steg mot en förankrad åtgärdsplan Steg 6: Vad bör göras? Steg 2-5 Vilka hinder finns på vägen? Hur kan vi nå målen? Hur mycket måste vi göra? Hur vill vi/mkn att det ska se ut? Steg 1: Hur ser det ut och varför? Sid 5 Lantbrukarnas Riksförbund

6 Åtgärdsplaner Vad och Hur? Men Var och Vem ska/vill? Sid 6 Lantbrukarnas Riksförbund

7 Lokalt deltagande i vattenförvaltningen Demokratisk rättighet att få påverka det som gäller den egna fastigheten och den lokala miljön. Lokalt förankrade lösningar på lokala önskemål och störningar Större kompetens genom kunskaps-, åsikts- och erfarenhetsutbyte mellan lantbrukare, boende och myndigheter Lägre kostnader. Mera effektivt och mindre konfliktfyllt om verksamhetsutövarna är med när åtgärdsplaner tas fram Bättre miljö. Förståelse för nyttan ökar drivkraften för att genomföra åtgärder Bättre förhandlingsposition gentemot myndigheter om vattenanvändarna är samordnade och eniga Bättre balans mellan bevarande- och brukarintressen Tror du på något motiv? Sid 7 Lantbrukarnas Riksförbund

8 Vad kan göras bättre? Lose-lose eller Win-win Bevarande Fiskvandring Död ved Slamfällor Lekgrus Fånggröda Ensk avlopp Skyddszoner Våtmarker Kräftfiske Jordbearbetning Gödselhantering Skogsavverkning Dikesslänter Små vattenkraftverk Växtskyddsmedel Kantzoner Årensning Styrmedel Rättsliga regler Ekonomiska stöd Gemensamt lärande Framförhandlade avtalslösningar Nyttjande Sid 8 Lantbrukarnas Riksförbund

9 Avvägningar Nytta/Problem - avvägningar i vattendrag Våtmarker Livsmedel Skog Övergödning Markavvattning Översvämningar Dikesrensning Miljömål MKN Fiskevård Vad är viktigast? Kriterier? Vem ska bestämma? Sid 9 Lantbrukarnas Riksförbund

10 Concertation (Jean-Eudes Bernet) Sid 10 Lantbrukarnas Riksförbund

11 Några förslag Deltagande i GN betraktas som en kompensatorisk åtgärd Organisera rådgivningen efter dikningsföretag Ta fram och föreslå lokala scenarier för fysiska åtgärder, gödselhantering m m Motivera dikningsföretag att frivilligt ansvara för översvämningsrisker, övergödningproblem, fiskevård och naturvård Pröva om det går att få acceptans för en detaljerad lokal vattenvårdsplan. Var och Vem Säkerställ att lokala planer inte blir underlag för ÅP med rättsverkan Arvodera lokala kontaktpersoner för att aktivera lokala grupper Bonus till dikningsföretag, som gemensamt planerar lägen för skyddszoner, våtmarker, sedimentationsdammar Uppmuntra dikningsföretag att förvalta tidigare givna avvattningstillstånd. Utnyttja LBP-stöd för infrastrukturåtgärder. 50 % av kostnaderna för att aktivera dikningsföretag Möjliggör avvägningar mellan bevarande- och brukarintressen, mellan nyttor och problem Sid 11 Lantbrukarnas Riksförbund

12 Samfälligheter laga skiftet 1850-talet Vilka arbetssätt och processer behövs för dagens problem- och nyttoavvägningar? Sid 12 Lantbrukarnas Riksförbund