Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i vattenvårdsarbetet - exempel från Skåne

Transkript

1 Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i vattenvårdsarbetet - exempel från Skåne Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

2 Jonas LU => Lst G => Konsult => VM NÖVD => Lst M => Höje å- och Kävlingeåns vattenråd (Lunds kmn)

3 Historien Organisationerna Projekten Nuläget Markägare Organisation Ekonomi Erfarenheter Innehåll Kommunerna Process Jonas Fakta Miljöproblem Naturvärden Hemsidor Konsult Ekologisk status God status Aspekter VSPU Översvämningar Roll Engagemang Framgångsfaktorer Slutsatser

4 Animation: Tette Alström, Ekologgruppen Vad har hänt sedan början av 1800-talet? Historien Skånska rekognosidag ceringskartan Våtmarker täcker ca : 1 % av marken Ca 90 % av våtmarkerna har försvunnit Våtmarker täcker % av marken

5 Fakta Höje å 316 km kbm / s Jordbruksmark (ca 62 %) Öppen mark, skog och tätort (13, 12 resp. 11 %)

6 Miljöproblem Övergödning Dagvatten Fysisk påverkan Miljögifter missbildade öringar

7 Ekologisk status

8 Naturvärden Öring Grönling Tjockskalig målarmussla

9 Intressanta aspekter Höje å - Jordbruksmark Lagom stort - Högt exploateringstryck - Lagom många kmn - Lommas läge - Jaktintresset

10 Vattenråden Startade 2010 Vattendragsförbundet Vattenvårdsförbundet Kävlingeåprojektet Medlemmar

11 Verksamhet Kävlingeåns vattenråd Vattenvårdsprogram (Kävlingeåprojektet) Vattenförvaltning Recipientkontroll Höje å vattenråd Höjeåprojektet Vattenförvaltning Recipientkontroll Dagvattenarbete (på gång) Reparation & underhåll

12 Dagvatten - översvämningar Sommaren 2007 Dagvattengrupp Modelleringar Undersökningar Riskområden

13 Vattenförvaltning Remisser Samråd Information Projekt

14 VSPU Vattenstrategiskt planeringsunderlag

15 Kävlingeåprojektet, sedan 1995 Höjeåprojektet, sedan1992 Målsättningar: Övergödning Biologisk mångfald Rekreation Projekteten

16 Kävlingeåprojektet Ett av de största, mest långsiktiga och lyckade vattenvårdsprojekten i Sverige Ca 130 Mkr Ca 370 ha våtmarker och dammar, återmeandring, vattendragsrestaurering Ökad biologisk mångfald Minskad övergödning Förbättrade möjligheter till rekreation Foto: Johan Hammar

17 Kävlingeåprojektet Ett av de största, mest långsiktiga och lyckade vattenvårdsprojekten i Sverige Ca 130 Mkr Ca 370 ha våtmarker och dammar, återmeandring, vattendragsrestaurering Ökad biologisk mångfald Minskad övergödning Förbättrade möjligheter till rekreation Foto: Johan Hammar Hur kunde det bli så lyckat?

18 Kommunernas engagemang Stabilt och långsiktigt Samarbetsavtal Fast organisation Kansli i Lund Finansiering Kommunernas driftsbudget

19 Organisation Tråkigt men viktigt Tydlig organisation Arbetsordning Delegationsordning Skapar förutsättningar för: Att söka stöd Långsiktigther Effektivitet Foto: Johan Hammar

20 Organisation Höje å vattenråd Adjungerade Forskare/experter Länsstyrelsen Jordbruksverket Kommunal planering Repr. för kustvattenråd Repr. för arbetsgr m fl Allmänheten Dialogmöten Information Hemsida Stämma Styrelse Arbetsutskott Kansli & Beredningsgrupp Arbetsgrupper Recipientkontroll Höjeåprojektet Övriga arbetsgrupper t. ex. dagvattengrupp

21 Höje å vattenråd - ekonomi Verksamhet Budget (tkr) Kommunala medel (tkr) Statliga medel (tkr) Vattenförvaltning Recipientkontroll Höjeåprojeket Reparation & underhåll Totalt

22 Frivillig markägarmedverkan Bas Grund Fundament Projektens rykte

23 Helt nödvändigt med engagerad, kompetent och flexibel konsult Konsult

24 Lyckat? När statusen fortfarande är dålig trots att man gjort mkt åtgärder Halterna fortfarande är för höga

25 JA! Vänt utvecklingen landskapet blir blötare Biologisk mångfald trivial men värdefull Näringsretention minskande halter Rekreation i det otillgängliga industrilandskapet

26 Projekten har visat att Över kommungränser inom aro Långsiktigt Systematiskt Effektivt Går komma långt med: - Tillgängliga medel - (Subventionerad) frivillighet från markägare Foto: Johan Hammar

27 Projekten har visat att Över kommungränser inom aro Långsiktigt Systematiskt Effektivt Går komma långt med: - tillgängliga medel - (Subventionerad) frivillighet från markägare Foto: Johan Hammar I vattendirektivets anda långt innan vattendirektivet!

28 Process Att börja samarbeta mellankommunalt Att få till löpande verksamhet Att acceptera att lägga pengar i en annan kommun Att mogna, se till bästa totalnyttan

29 God status nåt för ett vattenråd? Orimligt, inte trovärdig målsättning Ffa om: Det ska bygga på frivillighet Befintliga finansieringsstöd ska användastillräckligt Jmfr kostnader Tullstorpsån, hela Skåne, hela landet Finns finansiering, men inte

30 Vad är då nåt för ett vattenråd? Recipientkontroll Vattenförvaltning Vattenvårdsåtgärder Rimlig trovärdig målsättning Jobba med de stöd som finns

31 Vad är då nåt för ett vattenråd? Recipientkontroll Vattenförvaltning Vattenvårdsåtgärder Rimlig trovärdig målsättning Jobba med de stöd som finns Vattenråden kan ta en egen aktiv roll!!

32 Vattenrådets roll SITT INTE OCH VÄNTA PÅ ATT NÅGON SKA BERÄTTA FÖR ER VAD SOM FÖRVÄNTAS AV ER OCH VAD SOM SKA GÖRAS. FORMA ERT EGET VATTENVÅRDSARBETE!! BESTÄM SJÄLVA VILKEN ROLL NI SKA HA

33 Höje å - modellvattenrådet?? Omfattande verksamhet Väl fungerande Remissinstans MKN och ÅP som verktyg Driver egna projekt Modell för andra vr??!!

34 Erfarenheter Alla, konsulter, markägare, kommunala politiker och tjänstemän m fl har lärt sig längs vägen Det går att göra mycket Viktigt med bra samarbete konsult-kommun/vattenråd- Länsstyrelsen

35 Framgångsfaktorer Engagerade tjänstemän/politiker Stabilt kommunalt engagemang Kommunal finansiering Fast organisation Engagerad konsult Intresserade markägare Länsstyrelsen Gott rykte

36 Slutsatser Organisera sig väl minst lika viktigt som arbetet med spett och spade (grävmaskin och bandschaktare) Det går att göra mycket Det finns pengar till åtgärder (men inte tillräckligt) Organisationer som KVR och HVR borde finnas i de flesta aro eller daro

37 Hemsidor

38 Tack! Hobybäcken