Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd

Transkript

1 Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Sindre Langaas, Expert/Projektledare Disposition Vad är en bonde? Den odlande bondens huvudvattenfokus kvantitetsreglering Bönderna, LRF och vattenvården LRF och vattendirektivet LRF och Östersjöns hälsotillstånd Vad är en svensk bonde? (i) En småföretagare på glesbygden Bedriver i snitt 3,4 olika ekonomiska verksamheter Producerar och säljer varor och tjänster på en global marknad, dock med stark makroregional styrning samt nationell och lokal anpassning. Vad är en svensk bonde? (ii) En förvaltare av egen mark och vatten, oftast med ett långsiktigt generationsperspektiv på sitt förvaltande Äganderättsprincipen är viktig Ofta ägare till enskilda avlopp Ofta ägare av skog Oftast en kunnig och miljömedveten samhällsborgare och företagare som accepterar att bedriva sin verksamhet i ett av världens starkast miljöreglerade länder, dock som inte accepterar vad som helst i regleringsväg. Konkurrensneutralitet är viktig 1

2 Den odlande bondens huvudvattenfokus kvantitetsreglering bevattning/markavvattning Bönderna, LRF och vattenvården - några utgångspunkter medlemmar LRF heltidslantbrukare Tar samhällsansvar = hållbar utveckling med miljökvalitetsmålen som ledstjärna Vattenfrågorna har hög prioritet 10 regionala vattensamordnare anställda hembesök hos lantbrukare i Greppa Näringen Bönderna, LRF och vattenvården: - hur styra bönders beteenden mot mindre vattenpåverkan Det finns många åtgärder som kan vidtas, men i princip endast tre styrmedel som kan driva detta fram Bönderna, LRF och vattenvården - hur styra bönders beteenden mot mindre vattenpåverkan. Tre styrmedel som kan driva detta fram 1. Lagstiftning (miljökvalitetsnormer, föreskrifter) 2. Ekonomiska styrmedel (bidrag, tvärvillkor, skatter, miljöstöd, marknadspriser.) 3. Forskning, utveckling, utbildning och rådgivning (SLF, rådgivning Greppa) 2

3 Konsumenterna efterfrågar mervärden - och är villiga att betala för det Bönderna, LRF och vattenvården - Svenska lantbrukets tidsaxel för vattenvård 3

4 Bönderna, LRF och vattenvården - Vad har allt detta lett till? N-utlakning P-förluster Ammoniakemmission Resultat ton från 1985 till 2005 (ca 35 % minskning) - 9% från 1995 till % från 1995 till 2003 Källa SNV SNV SCB LRF och vattendirektivet Stort engagemang bland bönder och förtroendevalda (som känner stor oro, men även ser möjligheter..) LRF har i princip någon representant i alla vattenråd 10 regionala vattensamordnare, 3 på Riks Kompetensinsatser, ex studiecirkeln Vattnets väg, och anpassning av Greppa näringen till vattendirektivet LRF och vattendirektivet: Orosmoln och brister i system/genomförande Behov av ~ % minskning av antropogen N och P i flera ARO:n/distrikt för att klara MKN. Det förutsätter frekvent användning av undantagsinstrumentet. I sin tur indikerar det ett konstruktionsfel. Senaste årens fem scenarieberäkningar av forskare och verk visar åtgärdspotentialer på 5-20 % för kväve i jordbruket fram till Det kolliderar med mångas förväntan. LRF och vattendirektivet: Orosmoln och brister i system/genomförande Svåra avvägningar kommer behövas göras mellan mål om vattenkvalitet och andra samhällsintressen. Likaså avvägningar mellan klimatmål och vattenkvalitetsmål. Det ovan förutsätter att politiker ges en tydlig roll i dessa avvägningar. Det har de inte idag. Delegationerna består av personliga sakkunniga (=expertorgan) Skilj på förankring och delaktighet. Intensifiera dialogen! Är det klokt med miljökvalitetsnormer för ekologin? Ett otydligt icke-försämringskrav bäddar för godtycklighet En farhåga är om Sverige på att binda sig till en högre ambitionsnivå än andra länder? Blir tillgången till vatten en konkurrensnackdel för Sverige? 4

5 LRF och vattendirektivet: Orosmoln och brister i system/genomförande Gör en förutsättningslös utvärdering av bedömningssystemet => Än bättre jämkning med jämförbara länder? Är det rimligt att sänkta sjöar inte blir KMV? Riskbedömning har inte gjorts denna cykel! Spara ingen möda för att ta fram bra konsekvensanalyser för ÅP och de ekonomiska konsekvenserna från allmän och enskild synpunkt => Underlätta avvägningar, uppnå större acceptans. Utredning om prispolitik på gång under Vart kommer den att landa? PPP? LRF och vattendirektivet: Bra för våra vatten Förstärkt fokus på vattenmiljön => mindre vattenpåverkan från våra verksamheter Rejäl intern satsning näringspolitiskt, resursmässigt och kompetensmässigt Förstärkt och bra dialog med biträdande myndigheter (LST utan VM), tyvärr lite sämre med genomförande myndigheter (LST med VM) när förslag till ÅP togs fram LRF och Östersjöns hälsotillstånd Mycket på gång, mycket grädda på vattendirektivsmoset. HELCOM Baltic Sea Action Plan EU Baltic Sea Region Strategy NV:s förslag till avgiftssystem marknadsbaserat handelssystem för utsläpp av kväve och fosfor LRF och Östersjöns hälsotillstånd Baltic Farmers Forum on Environment Inspel till EU:s Östersjöregionstrategi med några miljöförslag Baltic AGREEMENT Projekt med fokus på miljörådgivning 5

6 Baltic AGREEMENT Improved Baltic Sea Region Agri-environmental extension services for a better water environment Vision An environmentally more knowledgeable agricultural community significantly contributing to an increasingly healthier Baltic Sea without excessive algal blooms Aim To increase the extent of and improve the quality of agrienvironmental extension services in the countries around the Baltic Sea Arable land Objectives To establish and maintain a professional Baltic network of actors engaged in agri-environmental extension services, in particular with the purpose to reduce nutrient leakage To develop joint tools, eg. extension toolboxes, training modules and cookbooks of best practice in the area of agri-environmental extension services To raise awareness and knowledge on the costeffectiveness of agri-environmental extension services as an instrument to reduce the environmental impact of the agricultural sector To increase the exchange of competence and experience among individuals and organisations engaged in agri-environmental extension services on various levels and in various rôles 6