Från vattendragsgrupp till lokal åtgärdsplan mot övergödning

Transkript

1 Från vattendragsgrupp till lokal åtgärdsplan mot övergödning Projektledare: Text: Layout: Johanna Alkan Olsson, LUCSUS, Lunds universitet Anna Jonsson, Linköpings universitet Lotta Andersson, SMHI Berit Arheimer, SMHI Ann Åkerman, LUCSUS, Lunds universitet Kontakt: Rune Hallgren, tel , Johanna Alkan Olsson,

2 Från vattendragsgrupp till lokal åtgärdsplan mot övergödning Samarbete mellan lantbrukare och forskare För att på frivillig basis samverka kring vattenmiljön i området startade lantbrukare i Edsviken, Kaggebofjärden och Bredvassaviken 23 ett Kustlandet Leader+ projektet, Tillämpning av Vattendirektivet inom Kaggebofjärdens tillrinningsområde. Till detta har kopplats ett forskningsprojekt DEMO finansierat av forskningsrådet FORMAS och utfört av forskare från Lunds Universitet, Linköpings Universitet, och SMHI. Demo står för deltagande modellering och studerar hur datormodeller kan användas som bas för en dialog och beslutsfattande mellan olika vattenintressenter. Gemensamt mål för projekteten Målet med samarbetsprojektetet har varit att planera för ingen övergödning samt att lokalt ligga steget före myndigheterna när Sverige år 215 förväntas uppnå EU-kravet, god vattenstatus för områdets sjöar och omgivande kustvatten. Samarbetet har resulterat i en lokalt föreslagen åtgärdsplan för att undvika risken för övergödning i områdets sjöar och kustområden. Planen överlämnades till Vattenmyndigheten i juni 27. Deltagare i samarbetet Deltagare i projektet har varit lantbrukare och boende i området som avvattnas till Edsviken, Kaggebofjärden och Bredvassaviken, kommunrepresentanter, lantbruksrådgivare, avloppsrådgivare, samhällsvetare, hydrologer, modellerare samt representanter från länsstyrelsen. Sammanlagt har ett drygt hundratal personer deltagit i samarbetet. Avrinningsområdet Avrinningsområdet utgör ca 43 km 2. Det berör Åtvidabergs, Valdemarsviks och Västerviks kommuner och Östergötlands och Kalmar län. I området bor ca 2 personer, varav ca 1 lantbrukare med mer än 2 ha åker. Ca 18 % av arealen i området består av åkermark. Nära kusten finns dessutom ca 5 sommarstugor (se figur 1). Arbetssätt Lokal kunskap och expertkunskap i kombination med datormodelleringar av flöden av närsalter i vattendrag, sjöar och hav har varit grunden i arbetet. Vid ett 5-tal möten har deltagarna i projektet diskuterat hur övergödningsläget ser ut, definierat mål, hur man kan ta sig dit, samt vilka hinder som måste övervinnas för att nå målen. De flesta möten har skett i mindre grupper (5-2 personer) bestående av antingen lantbrukare, husägare (med enskilda avlopp) eller kommuntjänstemän samt DEMO-forskare och inbjudna experter. Dessutom har fyra stormöten ordnats, där alla grupper mötts. Mellan mötena har experterna tagit fram kunskap om lokala förhållanden med hjälp av mätprogram, modeller eller expertbedömningar. Modelleringarna bygger på information och antaganden som diskuterats och godtagits på mötena. I vissa fall har data samlats in lokalt, i så kallade kampanjmätningar: (För mer information se klicka dig fram till Forskning/hydrologi). Arbetet har delats in i 6 steg, vilka steg för steg redovisas i denna broschyr. Skog Jordbruksmark Vatten Kommungräns Väg Figur 1. Karta över området som avvattnas till Edsviken, Kaggebofjärden och Bredvassaviken. 1

3 Steg 1: Hur ser det ut - och varför? Eftersom lokal data saknas har områdets övergödningsläge modellerats för att skapa underlag för diskussion om hur nuläget ser ut samt varifrån näringsförlusterna kommer. I figur 2 framgår att mängden övergödande ämnen som läcker till till havet blir proportionellt större från områden som ligger nedströms närsaltsfällan Vindommen. Kvävetransport till havet Fosfortransport till havet Jordbruket orsakar de största kväveutsläppen. Trots att bakgrundsutsläppen av fosfor från åkermark är relativt högt bidrar åkermarken med cirka 1 gånger mer fosfor per hektar än vad övrig mark gör. Enskilda avlopp står för framförallt fosforusläpp, bidraget är ca 15 %. (se figur 3). Figur 2. Årsmedeltransporten av kväve (ton/km 2 ) och fosfor (kg/km 2 ) från olika delavrinningsområden till havet. Kvävetransport till havet (ton/år) Fosfortransport till havet (ton/år) Åkermark Skogsmark Övrig mark Enskilda avlopp Mjölkrum, gödselvård Figur 3. Medelårstransport av kväve och fosfor (ton/år) till havet från olika källor. Den gråa delen av staplarna är den del som enligt modellsimuleringar går att åtgärda. 2 1,5 1,5 Åkermark Skogsmark Övrig mark Enskilda avloppp Mjölkrum, gödselvård Frigörelse, sjöar Steg 2: Hur vill att det ska se ut? Eftersom det inte är helt klart hur Vattendirektivets mål ska definieras valde projektet att parallellt med dessa mål arbeta med lokalt prioriterade önskemål för vattenkvaliteten i området samt att i vissa fall relatera dessa mål till det svenska nationella målet ingen övergödning (dvs. 3% minskning av kväveläckagen och 2% minskning av fosforläckagen till Östersjön). Tabell 1 nedan visar de lokalt definierade målen för kustvattnen respektive sötvattnen i området. Tabellen togs fram i gruppdiskussioner under ett stormöte. Tabell 1. Lokalt prioriterade önskemål för kustvattnen respektive sötvattnen i området. Lokalt prioriterade mål för kusten 1. Inga onaturliga algblomningar 2. Bra fi ske 3. Inga döda bottnar 4. Angenäma bad 5. Rikt fågelliv Lokalt prioriterade mål för sjöarna 1. Bra fi ske 2. Inga onaturliga algblomningar 3. Rikt fågelliv 4. Gott och hälsosamt dricksvatten för djur och människor 5. Angenäma bad 2

4 Steg 3: Hur mycket måste vi rena? För att jämföra de lokalt prioriterade önskemålen (tabell 1) och vattendirektivets mål gjorde de inblandade experterna en ungefärlig översättning av de lokalt prioriterade önskemålen till koncentration kväve resektive fosfor. Målen översattes inte till exakta siffror utan till ett område som representeras av bubblorna i figur 4. Bubblorna visar optimala koncentrationer kväve och fosfor för att nå och upprätthålla de lokala målen. Dessa bubblor kan sedan relateras till dagens medelkoncentration, god status enligt vattendirektivet och 2% minskning av övergödande ämnen enligt de nationella miljömålen. Figur 4 visar ett exempel på hur dessa mål ser ut i forhållande till dagens medel koncentration i sjön Rånen. För att undvika blomningar av cyanobakterier (blågröna alger) är det viktigt att kvoten mellan kvävekoncentration och fosforkoncentration inte blir för låg (under den vertikala linjen i figur 4) eftersom risken för dessa algblomningar styrs av fosfortillgången. På grund av det höga bakrundsläckaget av fosfor från jordbruksmark kan jordbruket bara minska transport av fosfor i området med runt 1-15%. Fosforbidraget från enskilda avlopp kan med rätt reningsteknik reduceras till nära noll. Total kväve (mikro g/l) Vindommen Total fosfor (mikro g/l) Total kväve (mikro g/l) Rånen Total fosfor (mikro g/l) Lokala miljömål Inga onaturliga algblomningar Dricksvatten av god kvalité Rikt fågelliv Överlappet av samtliga mål Nationellt miljömål 2% minskning Vattendirektivets mål God status Dagens medelkoncentration Figur 4. Miljömål för sjöarna Vindommen och Rånen. Bubblorna relaterar till optimala koncentrationer kväve och fosfor för att nå och upprätthålla de lokala målen. Värden under den streckade linjen indikerar risk för blågröna alger. Diagrammen visar att dagens vattenkvalité i Vindommen uppfyller både de lokala miljömålen samt kraven enligt Vattendirektivet. Dagens vattenkvalité i Rånen uppfyller däremot varken de lokala miljömålen eller kraven enligt Vattendirektivet. Sjöarna Vindommen klarar både de lokalt definierade målen och Vattenmyndighetens mål. Rånen ligger dock över vad som kan anses som god status enligt Vattenmyndighetens definition samt rejält över de lokalt definierade målen. Vi tror därför inte det är realistiskt att nå de lokalt definierade målen för Rånen. Mål för Rånen: Vi vill sträva efter att uppnå Vattendirektivets mål God status till 215. Enligt modellberäkningar måste fosforhalterna minska med ca 2 %. Vi vill därför prioritera fosforåtgärder och vissa fortsatta kväveåtgärder. Mål för Vindommen: I linje med de nationella miljömålen föreslår vi att minska den mänskligt betingade fosfortillförsel med minst 2 % till år 215, trots att lokala målsättningar och Vattendirektivets preliminära mål är uppnådda. Vi föreslår inga ytterligare åtgärder för att minska kvävetillförseln. Havet I Edsviken, Kaggebofjärden samt Bredvassaviken har målen för kväve uppnåtts. För fosfor nås inte Vattendirektivets mål och i ännu lägre grad de lokala vattenkvalitetsmålen. Detta beror på inflödet av fosforrikt vatten från Östersjön. I Edsviken, Kaggebofjärden respektive Bredvassaviken skulle det behövas 23, 11 och 15% minskning av fosforhalterna sommartid för att Vattedirektivets preliminära krav på God status ska uppfyllas. Något mindre minskning skulle behövas vintertid. Därför föreslår projektet att vi använder de nationella miljömålen som måttstock för hur stora reduktioner av kväve och fosfor som behövs. Att vi lägger oss högre än de nationella målen för fosfor (2%), samt lägre än de nationella målen för kväve (3%) motiverar vi med att det, utifrån lokalt framtagen mätdata och modellerad information är det mest effektiva sättet att minska risken för mänskligt orsakad algblomningar i fjärden och vikarna. Mål för Edsviken, Kaggebofjärden och Bredvassaviken: Vi vill fram till 215 istället sträva efter att uppnå en minskning av den mänskligt orsakade fosfortransporten till fjärden och vikarna med minst 3 % Vi vill också uppnå en minskning av den mänskligt orsakade kvävetransporten med minst 1 %. 3

5 Steg 4: Hur kan vi nå målen? 4a: Möjliga åtgärder, effekter och kostnader Under flera möten både i större och mindre grupper har vi diskuterat och prioriterat vilka åtgärder som är önskvärda och genomförbara i området. De åtgärder som har listats som möjliga och vars effekt på närsaltstransport har modellerats och även i vissa fall kostnadsberäknat är: anpassad kvävegödsling fånggrödor mer gödselspridning på våren än på hösten omfördelning av gödsel från mark med höga fosforhalter till fosforfattig åkermark skyddszoner utmed vattendrag våtmarker förbättring av enskilda avlopp användning av fosfatfria tvättmedel Tabell 2. Åtgärder för att minska kväve och fosfortransporten som har prioriterats av projektdeltagarna och vars effekt på närsaltstransport har modellerats. Kväve reducerande åtgärder Effekt på RÅNEN Effekt på HAVET Fånggröda -3% -8% Sänkta N-givor -7% -2% Ändring av spridningstidpunkt % -1% -3% -2% Hög reningsnivå enskilda avlopp -1% -1% Fosfor reducerande åtgärder Effekt på RÅNEN Effekt på HAVET Omfördelning av gödsel -1% -2% Skyddszoner -4% -6% -7% -11% Hög reningsnivå enskilda avlopp -15% -11% Fosfatfria tvättmedel -3% -3% För Rånen är det främst förbättring av enskilda avlopp som kan hjälpa oss att uppnå målet 2 % reduktion av fosforhalter i sjön därefter kommer våtmarker, se tabell 2. Förbättring av de enskilda avloppen är dock det mest kostnadseffektiva sättet att minska fosforhalten, se figur 5. För jordbruksåtgärder bör en försiktighet råda vad det gäller kvävereducerande åtgärder. De måste följas av motsvarande minskning av fosfortillförseln, annars finns risk för algblomning på grund av kväveunderskott. För Vindommen är målen redan uppnådda. Enligt modellberäkningarna är det framförallt fånggröda som kan minska kvävetransporten till havet se figur 6. Förbättring av enskilda avlopp samt våtmarker och skyddszoner har mest effekt på fosfortransporten. Effekten av åtgärder på det mänskliga utsläppen av övergödande ämnen till havet, samt kostnadsberäkningar för vissa av dessa åtgärder visas i figur 6. Reduktion av mänskligt orsakad transport (%) Kostnad (tusen kronor / år) Enskilda avlopp Hög nivå Reduktion av mänskligt orsakad transport (%) Kostnad (miljoner kronor / år) 1 Avloppsrening Förslag A. 2 3 Fosfor Kväve Jordbruksåtgärder Avloppsrening Förslag B. Skyddszoner Figur 5. Modellerad reduktion och kostnad av prioriterade åtgärder för att minska den mänskligt betingade kväve och fosfortransporten till Rånen. Fosfor Kväve Fånggröda Förslag C. Förslag D. Förslag E. Förslag F. Figur 6. Modellerad reduktion och kostnad av prioriterade åtgärder för att minska den mänskligt betingade kväve och fosfortransporten till havet. 4

6 4 b: Modellering av effekten av olika åtgärdspaket för att nå uppställda mål För att få en känsla för hur kostnadseffektiva olika kombinationer av åtgärder var, modellerades fyra åtgärdspaket som utformades i dialog mellan de boende i området. Paketen de var grundade utifrån tre olika principer: maximala åtgärder, geografiskt optimerade åtgärder (dvs åtgärder är placerade där de ger mest nytta) och lokalt föreslagna placeringar. Effekter och kostander för de olika åtgärdspaketen visas i figur 7. Paket I Maximalt åtgärder Samtliga enskilda avlopp i avrinningsområdet uppgraderas till hög reningsnivå, skyddszoner införs på alla sträckor där det är tekniskt möjligt, fånggrödor införs i samtliga växtföljder och samtliga våtmarker som diskuterats anläggs. Dessutom sker anpassning av kvävegivor överallt. Gödselspridning sker på våren och omfördelning av stallgödsel sker där fosfor aluminium talet överstiger III. Paket III Lokalt föreslagna maximala åtgärder Samtliga enskilda avlopp i avrinningsområdet uppgraderas till hög reningsnivå. I Bredvassaviken, där många redan infört fånggrödor ansåg deltagarna i projektet att fl er åtgärder inom jordbruket inte behövs. Den enda nya lantbruksåtgärden som är medtagen för Bredvassaviken är omfördelning av stallgödsel. er anläggs inte heller i detta delområde. För övriga områden är samtliga jordbruksåtgärder med, såväl som samtliga våtmarker utom en närmast Edsviken. Paket II Geografisk optimering Samma åtgärder som i paket I med skillnaden att inga nya jordbruksåtgärder görs uppströms Vindommen, samt att det endast krävs normal reningsnivå för enskilda avlopp uppströms Vindommen. Paket IV Lokalt föreslagen geografisk optimering Samma åtgärder som i paket III, med skillnaden att inga nya jordbruksåtgärder görs samt att endast normal reningsnivå krävs för enskilda avlopp uppströms Vindommen. Reduktion av mänskligt orsakad transport (%) Kostnad (miljoner kronor / år) Åtgärdspaket I Åtgärdspaket II Fosfor Kväve Åtgärdspaket III Åtgärdspaket IV reduktion % Figur 7. Modellerad reduktion och kostnad av kombinerade åtgärder för att minska mänskligt betingad kväve- och fosfortransport från land till hav. 5

7 Steg 5: Vilka hinder finns på vägen och hur de kan övervinnas? En mängd faktorer påverkar i vilken grad olika åtgärder genomförs i praktiken. Genomförbarhet kan vara kopplad till lokala naturförhållanden, utformning av bidragssystem samt andra ekonomiska överväganden. Hinder för att genomföra åtgärder, som identifierats av deltagarna i processen, kan de delas in i fyra kategorier: 1) brist på information/rådgivning 2) avsaknad av morötter för att genomföra kollektiva åtgärder (våtmarker enskilda avlopp) 3) krångliga regler och anvisningar ej harmoniserade inom ett avrinningsområde 4) samt för låga ersättningar i förhållande till arbetsinsatsen. Vi tror att kommunerna och länstyrelserna kan förbättra sina informations- och rådgivningsinsatser vad gäller både jordbruksåtgärder och enskilda avlopp. De kan också harmonisera reglerna inom ett avrinnignsområde genom att öka sitt samarbete. Centrala myndigheter kan skapa förutsättningar för att kollektiva åtgärder som småskaliga avloppsanläggningar, skapandet av större våtmarker och gödselpooler får de smörjmedel som behövs för att samarbetet kan fungera. Dessa myndigheter kan också se över regelverket och att ersättningsnivåerna för åtgärder framförallt inom jordbruket harmoniseras inom varje avrinningsområde. Vi tror att Vattenmyndigheten kan spela en viktig roll som katalysator för dessa förändringar. I råd och anvisningarna för vilken reningsgrad som skall tillämpas för enskilda avlopp står det att bedömning skall ske från fall till fall utifrån ett antal uppsatta kriterier. Deltagarna i projektet tyckte dock att lika-för-alla principen var att föredra när man skall utveckla en åtgärdsplan i ett avrinningsområde. Steg 6: Åtgärdsplanen vad bör göras? Paket II var det åtgärdspaket som projektet ansåg vara det mest genomförbara och allså det som beslutades utgöra stommen i åtgärdsplanen. Enskilda avlopp Ambitionen är att alla enskilda avlopp ska nå hög reningsnivå 215. Uppgraderingen är tänkt att ske gradvis och med en prioritering som tar hänsyn till nuvarande standard, avstånd till kusten, och att fritidshus enbart belastar miljön under begränsade perioder av året. Kretsloppsanpassade system bör prioriteras. De tre kommunerna bör samarbeta och gemensamt ge tydliga instruktioner om vad som gäller till de boende i området. Kommuner och andra myndigheter bör även utreda möjligheten att införa ekonomiska morötter för att påskynda genomförandet av mindre kollektiva avloppsreningsanläggningar. Jordbruket Åtgärderna i lantbruket bör fokuseras på fosforreducerande åtgärder och fokuseras till kustnära områden, men fortsatta åtgärder uppströms Vindommen bör uppmuntras i enlighet med åtgärdspaket II, speciellt för fosforreducerande åtgärder för att undvika risken att även denna sjö på sikt blir övergödd. Projektdeltagarna önskar att åtgärdsplanens genomförande bygger på ett samarbete mellan lokala tjänstemän och boende i området och där framförallt lokala jordbrukares kunskaper och erfarenheter tas tillvara. Råd och datumgränser bör anpassas efter lokal natur, väder och miljöförhållanden och regler för bidrag bör följa avrinningsområdets gränser och inte kommunala eller läns gränser. Tre praktiska steg för det fortsatta vattenarbetet 1) Bilda ett formellt vattenråd som kan bli det forum där genomförandet och uppföljningen av planen sker. 2) Initiera ett projekt för att besluta om lämpliga lägen för våtmarker och identifiera intresserade markägare. Projektet bör samtidigt identifi era behovet av rådgivning och fi nansiering. 3) Initiera ett projekt som undersöker om det är möjligt att restaurera Rånen. Projektet bör undersöka möjligheten att skörda vass, pumpa in luft samt att höja sjön. 6

8 Slutord Efter tre års samarbete upplever vi som deltagit i processesen att en modellbaserad dialog för vattenresrshantering är ett effektivt verktyg för att skapa ett gränsöverskridande forum för diskussion mellan vattenintressenter i ett avrinningsområde. Samarbetet visar också hur olika lokala intressegrupper med modeller som bas tillsammans kan formulera lokala vattenförvaltningsplaner. Diskussionerna mellan deltagarna i processen har lett till: En lokalt framtagen åtgärdsplan mot övergödning Ökad förståelse mellan olika grupper Ökat deltagarnas förståelse för gällande lagstiftning samt insikt om det egna ansvaret. Kunskapsutbyte mellan deltagarna i projektet där tips och råd kring tex vilka enskilda avloppslösningar som fungerar bättre än andra, hur man på bästa sätt kan så fånggröda etc. Bättre förutsättningar för en effektiv och lokalt förankrad vattenhantering. För att ta de steg som identifierats i åtgärdsplanen samt förankra den lokala planen i formella beslut anser deltagarna i processen att de inblandade kommunerna med stöd från Länsstyrelserna och Vattenmyndigheten bör ta över stafettpinnen. Genom att fortsätta dialogen med de boende i området kan ansvariga myndigheter använda det lokala initiativet och den lokala kunskapen som en viktig drivkraft för att nå önskvärda vattenkvalitetsmål i områdets sjöar och i omgivande kustområden. Projektets resultat kan ses som ett gräsrotsinitierat inlägg i svensk vattenförvaltningsdebatt och har, förutom att föreslå en lokal åtgärdsplan, identifierat flera brister och svårigheter i den svenska vattenförvaltningen som vi hoppas kommer att tas tillvara av berörda myndigheter. Om det är ekonomiskt möjligt att genomföra modellstödda dialoger i fler eller till och med alla avrinningsområden i Sverige är svårt att svara på. Vad som kan sägas är att det skulle gå att nå långt även med en lite mindre ambitös dialog framförallt för områden där övergödningsproblemen inte är så stora. Tveklöst kan vi dock säga att dialogen mellan boende är central både vad gäller att identifiera nödvändiga åtgärder, hinder samt möjliga lösningar i den fortsatta lokala vattenförvaltningen. Vattenförvaltning är en social aktivitet! Sex steg mot en lokalt föreslagen åtgärdsplan - arbetsgång Steg 1: Hur ser det ut - och varför? Steg 2: Hur vill att det ska se ut? Steg 3: Hur mycket måste vi rena? Steg 4: Hur kan vi nå målen? 4a: Möjliga åtgärder, effekter och kostnader. 4b: Möjliga åtgärdspaket effekter och kostnader mål Steg 5: Vilka hinder fi nns på vägen och hur de kan övervinnas? Steg 6: Åtgärdsplanen vad bör göras?