Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Transkript

1 Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs

2 Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Vad återstår att göra för att minska jordbrukets påverkan på miljön? Vilka styrmedel är mest effektivast? Lagstiftning/ miljöersättningar/ rådgivning

3 Det svenska landsbygdsprogrammet Jordbruksverket är programansvarig myndighet Jordbruksdepartementet har det övergripande ansvaret

4 Administration och ekonomi Jordbruksverket verkställer utbetalning av ersättningar På regional nivå har länsstyrelserna ansvar för genomförandet

5 Det svenska landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet omfattar ca 5185 miljoner kr per år Därav används ca 52 % till stöd för miljövänligt jordbruk och ca 3 % till miljörådgivning Övriga större poster är investeringsstöd 11 %, Stöd till LFA områden 13 %, Stöd till LEADER områden för landsbygdsutveckling 3 %.

6 Miljöersättningar för att minska övergödningen idag (2008) Minskat kväveläckage Fånggrödor ( ha, varav ha vårbrytning) Vårbearbetning ( ha) Skyddszoner längs vattendrag (3 600 ha) Miljöskyddsåtgärder ( ha)

7 Miljöersättningar för att minska övergödningen Nyanläggning av våtmarker inom miljöersättningen - totalt 4050 ha åren Ekologisk produktion ha, varav certifierat

8 Förslag till ändringar EU har beslutat att flytta över pengar från gårdsstödet till utveckling av landsbygden. Även andra pengar kommer att satsas nationellt.

9 Förslag till ändringar Nya utmaningar ska prioriteras, EU:s fokusområden: Klimat Förnybar energi Vattenkvalitet Biologisk mångfald Omstrukturering av mjölksektorn Bredband på landsbygden

10 Nya förutsättningar- Vattendirektiv Områden ska prioriteras Vattnen ska uppnå god status Katalog -64 åtgärder för bättre vattenstatus Bild: Anna Hagerberg

11 Förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelserna och Jordbruksverket ska prioritera sin miljörådgivning till områden kring vattenförekomster med brister i statusklassning

12 Nya förutsättningar- Östersjön Baltic Sea Action Plan (BSAP) kräver fler åtgärder i jordbruket Foto:Stina Olofsson, Fårö juli 2005

13 BSAP- Baltic Sea Action Plan (Rapport NV5985) Kväve (ton/år) Fosfor ton/år Beting Förändrad belastning återstår:

14 Förslag till ändringar i miljöersättningarna Ersättningsnivåerna höjs för: Våtmarker Fånggrödor Vårbearbetning Områdena där stöd utgår utvidgas Ersättningsnivåerna höjs för miljöskyddsåtgärder

15 Åtgärder i BSAP fosfor och kväve FÖRESLAGNA ÅTGÅRDER Greppa Näringen (425 ton N/ 7 ton P) Fånggrödor och vårbearbetning (375 ton N) Reglerbar dränering, 2000 ha (22 ton N) Reducerad jordbearbetning (250 ton N) Skyddsavstånd vid gödselspridning (20 N/1,5 P) Skyddszoner (6 ton P) Ökade restriktioner stallgödselspridning (193 N)

16 Bildexempel Förslag till nya ersättningar för utvald miljö Skyddszoner på erosionsbenägen mark. Vallbevuxen zon eller mindre område vid ytvattenbrunnar eller i svackor på åkermark Minst 0,25 ha, 4000 kr per ha Foto: Stina Olofsson, SJV

17 Bildexempel Förslag till nya ersättningar för utvald miljö Anläggning av dammar för fosforavskiljning. Mindre dammar för att avskilja fosfor. Högst 90 % av anläggningskostnaden. Foto: Stina Olofsson, SJV

18 Bildexempel Förslag till nya ersättningar för utvald miljö Reglerbar dränering. En högre grundvattennivå skapas än vad dräneringssystemet ger upphov till. Detta görs via reglerbrunnar. Högst 1,5 brunnar per ha 8000 kr per brunn. Foto: Stina Olofsson, SJV

19 Greppa Näringen 12 % 18 % 11 % 6400 rådgivningsmedlemmar 1130 våtmarksmedlemmar ha Drygt 200 rådgivare 17 % besök 17 % växtnäringsbalanser i databasen 20 % 27 % 28 % 48 % Resultat 39 % Kväveutlakning - ca 1000 ton Fosforläckage - ca ton? 45 % Ammoniakavgång minskat? 60 %

20 Resultat från växnäringsbalanser , kväveöverskott,1857 gårdar ,4 kg/ha - 8,2 kg/ha - 3,0 kg/ha Växtodling Mjölk Gris Första Sista

21 Resultat från växnäringsbalanser , fosforöverskott, 1857 gårdar 8-3,4 kg/ha 6-0,8 kg/ha ,4 kg/ha Växtodling Mjölk Gris Första Sista

22 Åtgärder fosforförluster -före och efter 2000, % genomfört Anpassa fosforgivor Har aktuell markkarta Anpassar efter markkarta Minskat inköp av mineralfosfor Hindra fosforförluster Myllar mineralgödselfosfor Anlagt skyddszoner Bevuxna översvämningsmarker Motverkar vinderosion Motverkar ytavrinning Väldränerat Anpassar fosfor i fodret Efter grovfoderanalys Efter djurslag Efter blöt- eller torrfoder Antal aktuella gårdar

23 Vattendirektivsgrupper Leds av rådgivare: Inledande möte i grupp ca personer Kartläggning av utförd rådgivning Vattenvårdsplan för gården Enskild rådgivning Foto: Stina Olofsson

24 Nya förutsättningar- Klimat Lustgas från mark och stallgödsel Metan från djurens fodersmältning och stallgödsel Koldioxid från energi- och markanvändning Foto: Stina Olofsson, fält intill Rönneå, 2007

25 Slutsatser- Vilka styrmedel behövs? Lagstiftning i botten logiska regler Frivillighet Miljöersättningar Information och rådgivning Samverkan

26 Tack för uppmärksamheten!