Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö"

Anders Eliasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö

2 Tål vattnet oss Tål vattnet oss konsumenter?

3 Att bruka marken för matproduktion innebär att läckaget ökar Men vi kan påverka läckaget genom vad vi odlar och hur vi odlar 0 naturl ig gräsma ark

4 Ungefärligt kväveläckage från lättlera i södra Sverige med några olika typer av produktion isb naturlig gräsmark vetebulle potatis ergssallad rapsolja sockerbeta vitkålssallad havregrynsgröt havre som odlats med fånggröda

naturlig gräsmark vetebulle potatis ergssallad rapsolja

5 Åtgärdsarbetet Förutsättningarna för framgång är: 1. Att åtgärderna hamnar där de gör bäst nytta 2. Att våra forskningsresultat snabbt når ut på gårdarna

6 Tål vattnet jordbruket?

7 Krav och åtgärder för minskad nettobelastning av fosfor enligt Baltic Sea Action Plan Återstår 300 ton/år 250 Planerade åtgärder för 200 industri, avlopp mm 150 Planerade åtgärder inom 100 jordbruket, förutom redan vidtagna 50 Sveriges mål enligt BSAP 0 NV rapport 5830 maj 2008

industri, avlopp mm 150 Planerade åtgärder inom 100 jordbruket,

8 Krav och åtgärder för minskad nettobelastning av kväve enligt Baltic Sea Action Plan Återstår on/år t Planerade åtgärder för industri, avlopp mm Planerade åtgärder inom jordbruket, förutom redan vidtagna 4000 Sveriges mål enligt 2000 BSAP 0 NV rapport 5830 maj 2008

Planerade åtgärder för industri, avlopp mm Planerade åtgärder inom

9 on/år t Krav och åtgärder för minskad nettobelastning av kväve enligt Baltic Sea Action Plan Jordbruksmark i träda motsv. 90% av produktionen Planerade åtgärder för industri, avlopp mm Planerade åtgärder inom jordbruket, förutom redan vidtagna 4000 Sveriges mål enligt 2000 BSAP 0 NV rapport 5830 maj 2008

90% av produktionen Planerade åtgärder för industri, avlopp mm Planerade åtgärder inom

10 on/år t Krav och åtgärder för minskad nettobelastning av kväve enligt Baltic Sea Action Plan Jordbruksmark i träda motsv. 90% av produktionen Planerade åtgärder för industri, avlopp mm Planerade åtgärder inom jordbruket, förutom redan vidtagna 4000 Sveriges mål enligt 2000 BSAP 0 NV rapport 5830 maj 2008

12 Streta vidare med: Effektivare åtgärder Större precision Smartare metoder Bättre samarbeten, nationellt och internationellt Förändrade konsumtionsmönster Omstruktureringar m.m.

13 Tål jorden människan?

14 Ungefärligt fosforläckage från en lerjord i SW Sverige med några olika typer av produktion P kg/ha/år Hög bakgrundsnivå naturlig betesma mark mjölk vetebul ulle potatis tis isterban nd rapsolja havregrynsgr gröt.

15 Fosforläckage med en dålig och med en bra åtgärd P kg/ha/år Flytgödsel blöta förhållanden Strukturkalkat naturl urlig betesmark mjölk mjölk vetebulle potatis isterband rapsolja havregrynsgröt havregrynsgröt

16 Markens fosforbalans är ingen bra indikator på fosforläckage enstaka händelser betyder mest P läckage (kg ha -1 år -1 ) P Balans sexåriga växtföljder (kg ha -1 år -1 )

läckage (kg ha -1 år -1 ) 20 2.0 1.5 1.0 0.5 00 0.

17 Markens fosforbalans är ingen bra indikator på fosforläckage enstaka händelser betyder mest P läckage (kg ha -1 år -1 ) P Balans sexåriga växtföljder (kg ha -1 år -1 )

18 Variationen i fosforläckage inom länderna är stor områden med stor risk finns I alla länder Uppmätt transport av ej reaktiv (partikelbunden) fosfor och reaktiv fosfor Uppmätt transport av ej reaktiv (partikelbunden) fosfor och reaktiv fosfor, från mindre jordbruksområden

(partikelbunden) fosfor och reaktiv fosfor Uppmätt transport av ej

19 Ibland kan man ana samband mellan fosfor i jorden och fosforläckaget TotP (kg ha -1 ) P-AL (mg kg -1 ) Exempel från Litauen (Bučienė et al., 2007) baserat på ett blött år

30 0.25 0 20 40 60 80 100 120 140 P-AL (mg kg -1 )

20 Metoder att analysera fosfor i jorden skiljer sig mellan länderna men i snitt ligger alla länderna på en hög medelnivå uttryckt som klass Land Extraktionsmedel/metod d P i jord P klass (mg kg -1 ) Danmark Sodium bicarbonate P-Olsen 40 II (3) Estland Mechlich 3 P-DL * 50 III (5) Finland Ammonium acetate P-AAC 12 $ IV (7) Tyskland Calcium lactate P-CAL 100 IV (5) Lettland Double lactate P-DL 60 III (5) Litauen Ammonium lactate P-AL 125 III (4) Polen Double lactate P-DL - III (5) Ryssland NV HCl-solution l P-HCl Sverige Ammonium lactate P-AL 106 IV (5) $ Uttryckt i mg L -1

Ammonium acetate P-AAC 12 $ IV (7) Tyskland Calcium lactate P-CAL 100 IV (5) Lettland Double lactate P-DL 60 III (5) Litauen Ammonium lactate

21 Förändrat konsumtionsmönster minskar risken för stora fosforläckage via stallgödsel Djurtäthet 3.0 LIU 2.5 LIU 2.0 (per hektar) nuvarande situation (per person) mindre konsumtion av animaliskt fett Finland Sverige Danmark Tyskland Polen Litauen Lettland Estland Baserat på EU-statistik och Iserman, 2007

22 Samverkan mellan andra universitet it t och organisationer Baltic University Program (Uppsala universitet) Lantbruksuniversitetet i St. Peterburg Lantbruksuniversitet i Polen Lantbruksuniversitet i Lettland SIDA MTT Finland SYKE Finland SLU Lantbruksuniversitetet i Estland Tallins Tekniska Universitet Lantbruksuniversitetet i Litauen LRF NERI Danmark BSNLC, BSA Hanover Åhus Universitet Inst. Markvetenskap & Agrokemi, Vitryssland Universitetet i Kaliningrad ScanAgri Jordbruksinstitutet i Litauen

Relevanta dokument

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor: