Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?
|
|
- Britt-Marie Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kan vi lita på belastningssiffrorna iff för Östersjön? Håkan Staaf Naturvårdsverket Stockholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA
2 Ungefärlig tillförsel av N och P till Östersjön Via luft Kväve ton/år Fosfor 0-400? ton/år Via vatten Kväve ton/år Fosfor ton/år Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA
3 Bakgrund 1: HELCOM och BSAP - övergödning Redskap Miljömål Indikatorer Miljöövervakning i BSAP Rekommendationer Utsläppsbeting Kväve (ton/år) Danmark a Estland Finland Lettland Litauen Fosfor (ton/år) Polen Ryssland Sverige Tyskland Gemensamt Totalt Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA
4 Bakgrund 2. Hur mycket ska belastningen minska? Exempel; fosfor till Egentliga Östersjön Belastning ton/år Beting Referensnivå Kritisk belastning = Maximum allowable input Tid Den kritiska belastningen kan nås genom att minska tillförseln via luft eller via vatten! Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA
5 Bakgrund 3. Uppföljning av BSAP-betingen Befintliga uppföljningssystem används i huvudsak Ny expertgrupp för belastningsberäkningar b i (HELCOM LOAD) Modellering av luftburen belastning av kväve (EMEP) Årliga rapporteringar av total vattenburen belastning av N och P från vattendrag och punktkällor vid kusten (PLC Annual) Källfördelning beräknas vart 6:e år (PLC periodical, PLC5 etc) Data lagras hos datavärd (SYKE, Finland) Belastningsberäkningar görs enligt PLC Guidelines Naturvårdsverket ansvarar för Sveriges rapporteringar Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA
6 Utsläpp till luft och nedfall av kväveföreningar Luftvårdskonventionen - EMEP Utsläpp HELCOM-länder Nedfall på havsbassänger Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
7 Naturlig bakgrund Belastning på vatten och hav Punktkällor Diffusa Källor Bruttobelastning Retention Avrinningsområde Direktutsläpp vid kusten Nettobelastning Kustområde Mätstation Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
8 N total Natural background load N Point source N Transboundary load Total - kväve Total vattenburen belastning på Östersjön 2006 enl PLC5 - Fördelning gpå länder N total total total Diffuse load N total Unspecified riverine load FI t/a RU t/a ton DK t/a EE t/a LV t/a DE t/a LT t/a PL t/a National Land Survey of Finland 144/MYY/07 Data source: Helsinki Commission Finnish Environment Institute SYKE, FINLAND 2011 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
9 P total Natural background load P Diffuse load P Point source Total-fosfor total total Ptotal Transboundary load P total Unspecified riverine load Total vattenburen belastning gpå Östersjön år 2006, enl PLC5 - Fördelning på länder FI t/a RU 4070 t/a Totalt ton EE 790 t/a LV t/a LT t/a DE 490 t/a PL t/a National Land Survey of Finland 144/MYY/07 Data source: Helsinki Commission Finnish Environment Institute SYKE, FINLAND 2011 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
10 Fosfor Källfördelning av tillförsel via vattendrag Fördelat på länder Diffusa källor dominerar Kväve Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 10 KSLA
11 Källfördelning antropogent kväve diffusa källor - till hav 100 % 90 % Ntot STORM WATER OVER FLOW LOAD Dagvatten 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % SCATTERED DWELLING MANAGED FORESTRY AND OTHER MANAGED LAND ATMOSPHERIC DEPOSITION AGRICULTURAL LOAD Enskilda avlopp Skogsbruk Atmosfäriskt nedfall Jordbruk DK EE FI DE LV LT PL RU SE Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA
12 Finland Årlig belastning av total-fosfor på Östersjön Perioden Total-P Fosfat-P Vattenflöde Sweden Denmark Germany Russia Estonia Latvia Poland Lithuania Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA
13 Flödes-normerad belastning av fosfor Lettland Litauen Total waterborne load of phosphorus from Latvia to the Gulf of Riga, Total waterborne load of phosphorus from Lithuania to the Baltic Proper, Total waterborne loads Total waterborne loads Non flow- normalised direct coastal loads Non flownormalised direct coastal loads P,t Maximum allowable waterborne input in BSAP BSAP average load (nonnormalised) P,t Maximum allowable waterborne input in BSAP BSAP average load (nonnormalised)
14 Flödesnormalisering se Vattenburen belastning på Östersjön Kväve Fosfor
15 Exempel 1. Ryssland Belastning från Ryssland till Finska Viken (PLC5) Kväve Total waterborne load of nitrogen from Russia to the Gulf of Finland, Total waterborne loads N,t Non flownormalised direct coastal loads Maximum allowable waterborne input in BSAP BSAP average load (nonnormalised) Fosfor Total waterborne load of phosphorus from Russia to the Gulf of Finland, Total waterborne loads Non flownormalised direct coastal loads Maximum 3000 allowable 2000 waterborne input in BSAP 1000 BSAP average load (non- P,t normalised)
16 Ryssland belastning från Kaliningrad oblast Rus NIP 1 P tot (t N tot (t /year) /year) Kaliningrad (570) (3 800) Kaliningrad region N,t Total waterborne load of nitrogen from Russia to the Baltic Proper, Kväve Total waterborne loads Non flownormalised direct coastal loads Maximum allowable waterborne input in BSAP BSAP average load (nonnormalised) P,t Total waterborne load of phosphorus from Russia to the Baltic Proper, Fosfor Total waterborne loads Non flownormalised direct coastal loads Maximum allowable waterborne input in BSAP BSAP average load (nonnormalised)
17 Fosforbelastning från floden Neva, inkl. St Petersburg (ton/år) Tot P load of the River Neva, tons Data från limnologiska inst. ryska vetenskapsakademien Officiella ryska uppgifter Data från bilateralt rysk/finskt projekt RU Official WRCC/KAS Limnological Institute Diagram: a Seppo Knuutila, SYKE
18 Utsläpp av N och P från St Petersburg Källa; Vodokanal, St Petersburg Kväve Fosfor
19 Slutsatser - Ryssland Officiella data visar på ökade utsläpp av kväve de senaste 10 åren De faktiska utsläppen av kväve till Finska Viken har minskat Utsläppen av fosfor från St Petersburg har minskat sedan talet Rapportering till HELCOM ofullständig endast vissa avrinningsområden redovisas. Oövervakade områden redovisas ej Utsläppsdata från Kaliningrad mycket osäkra Tidigare låg kvalitet på kem. analyser, detektion 40 µg/l för tot-p
20 Exempel 2 Polen Polen fosfortillförsel på havet Total vattenburen belastning Total waterborne load of phosphorus h from Poland to the Baltic Proper, Total waterborne loads Non flownormalised direct coastal loads 6000 Maximum allowable 4000 waterborne input in 2000 BSAP BSAP average load (nonnormalised) P,t
21 Fosforbelastning på östersjön Punktkällor Polen, främst KARV t/a Ptot, t DK EE FI DE* LV LT PL RU* SE NATURAL BACKGROUND DIFFUSE LOAD POINT SOURCE LOAD TRANSBOUNDARY LOAD UNSPECIFIED RIVER LOAD 21
22 Polen - Utsläpp av fosfor från punktkällor vid kust PL FISH FARM INDUSTRY MWWTP /a P tot t
23 Polen - fosforutsläpp från reningsverk milj. invånare 60% ansl. till KARV 0,85 kg P/inv år Reningsgrad 40% Belastning vid källa ton P/år Retention 40 % Belastning hav ton P/år Rapporterad belastning hav ton P/år! 23
24 Polen - slutsatser Källfördelningen sannolikt felaktig Belastningen från reningsverk 2006 underskattad Tidsserie med icke jämförbara populationer verk Totalbelastningen OK?
25 Exempel 3 Sverige Sverige belastning från oövervakade områden Forsmarksån Blå punkter = stationer i flodvattennätet
26 De oövervakade områdena i Sverige ; Omfattar 18 % av Sverige yta Omfattar % av det avrinnande vattnet Bidrar med 28 % av kvävebelastningen på havet Bidrar med 23 % av fosforbelastningen på havet Belastningen beräknas m.h.a arealspecifik belastning från likartade områden 26
27 Jämförelse belastningsberäkning oövervakade områden nationell metodik resp. regionala data/ recipientkontrollprogram (SRK) Arealspecifik belastning (kg/km 2 ) Ämne SRK Nationell metodik Nat. metodik/ SRK Kväve ,27 Fosfor 10,7 9,0 0,84 27
28 Jämförelse mellan belastningsberäkningar Område Delområde SRK Arealspecifik belastning kväve (kg N/km 2 ) NMÖ Skillnad NMö/SRK (%) PLC5 SB Sthlm:s län NÖ N Sthlm NÖ S Sthlm NÖ Södermanland N. Kalmarsund för kväve från oövervak. Ös (H-län) områden: a) Nationell metodik b) SRK c) PLC5 (modellering) Ös Gotland Ös S. Kalmarsund (H-län) SÖ Blekingekusten SÖ Skräbeån SÖ Mörrumsån Källa:NV/SMED SÖ Hl Helgeå SÖ SÖ Skånska SÖkusten Skånska sydkusten Ör Sv. Skåne Ka Rönneå Sk Västkuståar ( )
29 Slutsatser oövervakade områden i Sverige Nuvarande metod avviker ofta från uppmätta data Det finns förbättringsmöjligheter genom att: - Redovisa flera punktkällor separat - Inkludera flera mätstationer från; a) trendvattendrag i den nationella miljöövervakningen b) ett antal regionala stationer/srk-stationer särskilt inom AB, D, H, M och O län
30 Slutsatser - behov av utveckling för BSAP Det finns betydande brister i PLC-rapporteringarna PLC-riktlinjerna behöver ses över (på gång!) PLC-databasen behöver öppnas för granskning, uppdatering och inrapportering (webbapplikation) Miljöövervakningen måste förbättras Beräkningsrutiner behöver ses över i många länder (erfarenhetsutbyte/workshops) Uppdatering av gamla data! (jfr Klimatkonventionen)
Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk
Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Linda Gårdstam Naturvårdsverket / Swedish Environmental Protection Agency Miljörättsavdelningen / Implementation and Enforcement Department Uppdraget
Läs merMinistermötet i Köpenhamn
HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen
Läs merFosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta
Läs merBaltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 30 januari 2008 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket
Baltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 3 januari 28 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket 28-2-7 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 BSAP
Läs merScreening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten
Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten Lennart Kaj, IVL Svenska Miljöinstitutet Ann-Sofie Allard, IVL Svenska Miljöinstitutet Kemisk analys Fyra svenska kommunala reningsverk ingick
Läs merHar östersjöns tillstånd förbättrats?
Har östersjöns tillstånd förbättrats? Carl-Magnus Mörth Bo Gustafsson Christoph Humborg magnus.morth@su.se www.balticnest.org Cyanobakterier är vanligt förekommande Inte bara vackert! Östersjön 9 kustländer,
Läs merForum Östersjön HELCOM 130629
Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action
Läs merNorra Östersjöns vattendistrikt
Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska
Läs merVetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning
Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Bo Gustafsson bo.gustafsson@su.se www.balticnest.org Östersjön 9 kustländer Area = 420 000 km 2 Medeldjup = 50 m Maxdjup= 459 m Relativt stort mynningsområde
Läs merUTKAST TSFS 2013:XX. 1 kap. 3 kap. beslutade den XXXX 2013.
Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:131) om transport av förpackat farligt gods på rorofartyg i Östersjön (Östersjöavtalet); TSFS 2013:XX Utkom från trycket
Läs merPåverkan på ytvattenförekomster från kommunala avloppsreningsverk. En emissionskartläggning i Skåne län
Påverkan på ytvattenförekomster från kommunala avloppsreningsverk En emissionskartläggning i Skåne län Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Påverkan på ytvattenförekomster från kommunala
Läs merÖstersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Läs merKan Östersjön räddas? Var bör vi lägga in de stora stötarna?
Kan Östersjön räddas? Var bör vi lägga in de stora stötarna? Mikael Sjövall Kommunikationschef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget NEFCO i ett nötskal internationellt finansieringsinstitut, grundades 1990
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merKonsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.
PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning
Läs merMiljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm
Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten Markus Hoffmann Stockholm 2018-11-07 Algblomning Landsort Syrefria bottnar- mätprogram SMHI Våra hav ur två perspektiv Källa: Larsson, Wikner,
Läs merProjekt Östersjön-Florsjön
LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merData om svenska fiskodlingar
SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merVad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen
Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,
Läs merStrategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp
Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE
Läs mer7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU
NV 41 SM 0205,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLNI U6YHULJH 7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU Accommodation statistics 2001, Sweden,NRUWDGUDJ (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU Under
Läs merBeräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5
SMED Rapport Nr 18 2007 Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5 Slutrapport Helene Ejhed, IVL Milla Malander,IVL Mikael Olshammar, IVL Maria Roslund, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Läs merDiffusa emissioner till luft och vatten
SMED Rapport Nr 106 2012 Diffusa emissioner till luft och vatten Katarina Hansson, Hanna Andersson, Heléne Ejhed, Marcus Liljeberg, Mikael Olshammar, Tina Skårman, IVL Louise Sörme, Olof Dunsö, SCB David
Läs merÖvergödning. och effekterna. Philip Axe
Övergödning och effekterna Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Min fråga: Var det bättre förr? 2018-10-01 Övergödning och effekter Philip Axe 2 Vem är detta? Utredare på Havsmiljö enheten Samordnare
Läs merYRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB
Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines
Läs merTål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö
Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö Tål vattnet oss Tål vattnet oss konsumenter? 60 50 40 30 20 10 Att bruka marken för matproduktion innebär att läckaget
Läs merNärsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder
Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder Lars Sonesten, SLU Den svenska närsaltsbelastningen på havet har totalt sett inte minskat de senaste 35 4 åren, vilket framförallt beror på att vattenavrinningen
Läs merMiljögifter inom Baltic Sea Action Plan Control of hazardous substances in the Baltic Sea region
Tonie Wickman Miljögifter inom Baltic Sea Action Plan Control of hazardous substances in the Baltic Sea region Tonie Wickman, Miljöförvaltningen, Stockholms stad Riksmöte för vattenorganisationer 17-18
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merFinlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Läs mer-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt
emissvaren attenmyndighetens eslut tanför Sverige tgärdsplaner tgärder riktade till ommunerna mvärden -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten -Hans Oscarsson- för Vattenmyndigheten Västerhavets för vattendistrikt
Läs mer2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön
Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,
Läs merNäringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum
Läs merEuropeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim
Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge.
Läs merSveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna
Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Regionala luftvårdsdagen 1 oktober 2013 Anna Engleryd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-02 1 Sveriges internationella
Läs merBevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)
Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av
Läs merHELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten
HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten Gabriella Lindholm Ordförande HELCOM Photo: by the Maritime Office in Gdynia Helsinki Commission - HELCOM Styrande organ för Konventionen
Läs merHagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster
Förslag upplägg på möte Hagby-Halltorp Vattenförvaltning med fokus på Hagbyån, Halltorpsån och kustområde Hagby samt utanförliggande kustvatten. Status Miljöproblem Övervakning Påverkan Åtgärder Diskussion
Läs merECAD Sverige, Gävle 18 september 2012
ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt
Läs merNäringsämnen. En fördjupning. Philip Axe
Näringsämnen En fördjupning Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Vem är detta? Utredare på Havs- och vattenmiljö enheten Samordnare inom Regionala Havskonventionerna Övergödning som fokusområde Började
Läs merRegionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.
2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder
Läs merIngen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Läs merKvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna
Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år
Läs merOmräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 21 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik Underlag Sveriges miljömålsuppföljning Heléne Ejhed IVL Mikael Olshammar, IVL På uppdrag
Läs merSkälderviken. En fallstudie av kustvattenförekomsten
. En fallstudie av kustvattenförekomsten Skälderviken En bedömning av åtgärdspotentialen i avrinningsområdet för en minskad näringsbelastning och dess effekter i havet 1 Text: Ulf Rönner 1, Hillevi Hägnesten
Läs merENERGO. Energieffektivisering av godstransporter
ENERGO Energieffektivisering av godstransporter Utvecklings och demonstrationsprojekt IVL - Chalmers - KNEG/GMV - NTM Finansierat av Energimyndigheten 3 deltagande företag (Projekttid 2016-2017 Bakgrund
Läs merBakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?
Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,
Läs merVad har hänt efter Bottenviken LIFE?
Vad har hänt efter Bottenviken LIFE? Liisa Maria Rautio 16 17.10.2007 Luleå 1 Bottenviken LIFE 2001 2005 2 Bottenviken LIFE fortsatte efter projektet Tidningsartiklar "Life projektet lyckades i Bottenviken".
Läs merRapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet
IP/08/605 Bryssel den 18 april 2008 Rapport från kommissionen visar att över 2 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet Över hälften av EU:s befolkning använder nu Internet regelbundet. 80
Läs merEfterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har
Läs merJordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor
Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor Exempel med FyrisNP-modellen i Stigfjordens och Kungsbackafjordens avrinningsområden Rapport från projekt Hav möter Land Klima vatten
Läs merFosforbelastning på Storån källfördelning och åtgärder
Fosforbelastning på Storån källfördelning och åtgärder Camilla Ohlsson Miljö i Mark 2006:4 MILJÖ I MARK är en rapportserie som presenterar planer, utredningar, inventeringar m.m. inom miljövårdsområdet
Läs merVÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT
Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln
Läs merVarumärken 0 - MEDVERKAN
Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merLÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 2. Stora prisskillnader mellan elområdena i Sverige
Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ
Läs merKonsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius
Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående
Läs merAnpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve - Tester för Motala Ström
Nr 94, 2004 Hydrologi Anpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve - Tester för Motala Ström Maja Brandt och Gun Grahn, SMHI Erik Årnfelt och Niclas Bäckman,
Läs merSveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Martin H Larsson Miljödepartementet 1 Disposition Havsmiljödirektivet Helcom (åtaganden, utvecklingen i miljön och i relation till
Läs merBiogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012
Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu
Läs merÄven kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Läs merExportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd
Läs meranders.finnson@svensktvatten.se
Vattendirektivet - Svenskt Vattens syn på åtgärdsprogram och prispolitik KSLA 2010-06-0101 anders.lind@svensktvatten.se se anders.finnson@svensktvatten.se Generella synpunkter om Vattenmyndigheternas arbete
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merBeräkningar av belastningen på havet från landområden
SMED Rapport Nr 53 2011 Beräkningar av belastningen på havet från landområden Genomgång av dagens beräkningar och jämförelser med recipientkontrolldata och PLC5-data, samt förslag till förbättringar Lars
Läs merVALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES Projektdeltagare Sofia Wikström Joakim Hansen Göran Sundblad Antonia Nyström Sandman Ulf Bergström
Läs merMöte med Nordic Baltic Rural Networks i Jäneda 2015 03 18-19
2015-06-03 Möte med Nordic Baltic Rural Networks i Jäneda 2015 03 18-19 Två gånger per år träffas landsbygdsnätverkens kanslipersonal och även ibland representanter från förvaltningsmyndigheterna runt
Läs merVäxtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.
Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost:, Mål för avfall och avlopp Regeringens proposition 2009/10:155: den resurs
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2013 COM(2013) 683 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om genomförandet av rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas
Läs merFinlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1
Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merMUSSELODLING I ÖSTERSJÖN
Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av
Läs merVM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.
VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:
Läs merFosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm
Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm Vilka är de stora problemen i ekologiskt hänseende? En
Läs merKrondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet
Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional
Läs merDET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR
DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR I nedanstående tabeller presenteras grundläggande statistik för flera områden som rör den gemensamma fiskeripolitiken: medlemsstaternas fiskeflottor 2014 (tabell 1), sysselsättningssituationen
Läs merÅrspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Läs merBeräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning
SMED Rapport Nr 56 2011 Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning Helene Ejhed, IVL Mikael Olshammar, IVL Gunnar Brånvall, SCB
Läs merÅtgärdsarbete för renare vatten
Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december
Läs merÅtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde
Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen
Läs merMarknadsstatistik & Trähusnytt #1 16 januari 2014
Marknadsstatistik & Trähusnytt #1 16 januari 2014 God Fortsättning! Året 2014 inleddes med en rivstart kring frågor som rör bostadsbyggandet. Under julhelgen uttalade sig flera tunga namn, bland annat
Läs merEnkäter om nuvarande och framtida kunskapsbehov inom viltförvaltningen. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-03-20 1
Enkäter om nuvarande och framtida kunskapsbehov inom viltförvaltningen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-03-20 1 Bakgrund Två enkäter skickades ut som ett led i arbetet med
Läs merSvensk turismstatistik
Svensk turismstatistik i samarbete mellan RESURS för Resor och Turism i Norden AB och TURISMnytt i Sverige AB Uppdaterad 216-4-12 Föregående 216-3-23 FLYG passagerarfrekvens Februari 216 Källa: Transportstyrelsen
Läs merOpinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor
Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning
Läs merMini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)
* Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 2. Utgiven i december 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2
Läs merMaj 2010. Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön
Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön Maj 2010 Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön 1 Producerad av: Miljödepartementet
Läs merUtsläpp av fosfor från enskilda avlopp
SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska
Läs merTöm inte i sjön Svealands kustvattenvårdsförbund 2014-03-21
Töm inte i sjön Svealands kustvattenvårdsförbund 2014-03-21 Lina Petersson Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Sektionen för miljö Båtlivets miljöfrågor Båtmiljörådet Töm inte i sjön Alkylat
Läs merFAQ. Frågor och svar. Mercell Tender Service
FAQ Frågor och svar Mercell Tender Service 2008 Sida 1 av 7 Innehåll: 1. Vad är Mercell Tender Service (MTS)? 3 2. Kundcenter och Support 3 3. Var hittar jag mina login koder? 3 4. Vad är My Mercell och
Läs merUtbyggnad av slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Sammanfattning av programmet för bedömning av miljökonsekvenser
Utbyggnad av slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle Sammanfattning av programmet för bedömning av miljökonsekvenser 1 Projektet och dess motivering 1 Projektet och dess motivering Det av Teollisuuden
Läs merJag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?
SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning
Läs merGödselmarknad En inomhussport
Gödselmarknad En inomhussport Uddevalla 2014-01-09 Mogens Erlingson Växtnäringspris Lantbrukarpris, kronor per kg Högsta 2008 Juli 2010 Juli 2011 Juli 2012 Juli 2013 Jan 2014 N** 18* 8 11:00 10:35 9:25
Läs merEuropeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män
IP/10/236 Bryssel den 5 mars 2010 Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män Europeiska kommissionen kommer att införa en rad åtgärder för att minska löneklyftan mellan
Läs merEn del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.
Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,
Läs merMiljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning
Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Hur ser arbetet ut inför nästa års fördjupade utvärdering? Salar Valinia & Håkan Staaf Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Läs merOMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONS- MÖNSTER Hav och samhälle 2015
OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONS- MÖNSTER Hav och samhälle 2015 Annica Carlsson Eva Ahlner Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-24 1 Varför fokusområde
Läs merVillageWaters. Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön. Linda Parkefelt. Skånelandsmöte 2016, 2 mars
Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön Linda Parkefelt Skånelandsmöte 2016, 2 mars Sweden Water Research Representerar 18 kommuner i Skåne: Ägs till lika delar av:
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på
Läs mer