Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer"

Transkript

1 Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1

2 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition av samverkan mellan samhälle och lantbruk Direkta statsanslag till växtförädling Gemensamt ägande i Svalöf AB Gemensam finansiering av projekt Nuläget Särskilt program vid SLU för publik växtförädling Formas/SLF utlysning 2009, nu oklart läge Motiv för samhällets engagemang Klimatförändring nya krav Mål för tillväxt, miljö, bioenergi, regional utveckling Internationellt fokus på stora grödor och marknader Norden är perifert, många små delmarknader Långsiktig verksamhet med små marginaler Nödvändig nordisk samordning Samverkan samhälle, näring och akademi förutsättning för framgång 2

3 Miljö Klimat Energi Bred genetisk bas för hållbar resistens mot skadegörare Effektivt utnyttjande av växtnäring Klimatanpassning kombination av ljus och utvecklingsrytm ändrat mönster för nederbörd nya skadegörare nya växtslag Sorter i fleråriga energigrödor Särskild kvalitet för etanol och RME Motiv för jordbrukets engagemang Växtförädling för ständigt förbättrade, anpassade sorter är basen för näringarnas konkurrenskraft (minst +0,5 %/år) max anpassade sorter ger mervärden Sorter för svensk profil Sorter för nya affärsmöjligheter Sorter för regional konkurrenskraft Anpassning till ändrat klimat 3

4 Kan inte marknaden lösa detta? Internationellt fokus på majs, soja, bomull, raps Europeiskt fokus på Väst och Centraleuropa resp majs, höstraps, sockerbetor, höstvete Kommersiell förädling för svensk marknad i höstvete, vårvete, korn (foder), havre, vårraps, vallväxter för södra Sverige (nettointäkt >10 mkr/program) Fortsatt strukturrationalisering Beroende av sorter framtagna för andra marknader Resistens, miljöaspekter, nya kvaliteter och anpassning till klimat är inga prioriterade delar av kommersiell förädling Varför program i stället för projekt? 1:a steg för att utnyttja resultat från växtförädlingsforskning och bioteknik Långsiktig utvecklingsverksamhet, långa cykler Verksamheten har kontinuerlig karaktär nya resistenskällor, nya kvalitetskrav, klimatanpassning Resultat mäts i sorter och genetiskt material bearbetat / anpassat för fortsatt förädling Verksamhet styrd av behov hos näring och samhälle, inte av forskningens möjligheter Kontinuerlig utvärdering för att matcha behov och krav på kvalitet 4

5 Vad vill SLU? Att Jo dep ger sitt stöd till initiativ som SLU tagit för att stärka svensk växtförädling Bearbetning av genresurser (pre breeding) för resistens, kvalitet och anpassning till svenska förhållanden i ett förändrat klimat Utveckling av sorter i växtslag/segment som inte bearbetas kommersiellt för Sverige Etablera en stark enhet inom växtförädling på Alnarp Vad vill SLU? Att Sveriges Utsädesförening alt en nybildad stiftelse för offentligt finansierad växtförädling köper tjänster från SLU m fl Programstyrd verksamhet, programutskott Intressenter (SJV och näringen) i majoritet i styrelsen Nordisk samordning Programmet bör innebära en förstärkning av SLUs nuv aktiviteter inom området med drygt 30 mkr/år 5

6 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition av samverkan mellan samhälle och lantbruk Direkta statsanslag till växtförädling Gemensamt ägande i Svalöf AB Gemensam finansiering av projekt Nuläget Särskilt program vid SLU för publik växtförädling Formas/SLF utlysning 2009, nu oklart läge Nationellt program för publik växtförädling Kombination av sortframställning, pre breeding och förädlingsforskning; i sin helhet på SLU med start 2009; 8 (6) mkr/år; utvärderas i år Fem projekt/aktiviteter: Sortframställning i äpple, vinbär och havtorn Sortframställning i potatis Pre breeding för svampresistens i stråsäd Genetiska markörer för tolerans mot vattenmättnad i korn och som perenn gröda Samspel mellan potatisbladmögel och potatis 6

7 projektfinansiering Formas/SLFs gem utlysning, 8 mkr/år t.o.m Sortframställning korn och rödklöver Norrland Pre breeding för Resistens mot fruktträdskräfta i äpple Kvalitet i svarta vinbär Tolerans mot vattenstress i korn, ogräskonkurrens Utveckling av genetiska markörer i havre Ett antal projekt som rör förädlingsforskning STEM SAMBA projektet för pre breeding i Salix 5 mkr/år Sortframställning rörflen Norge och Finland Delvis statsägda företag Graminor och Boreal Omfattande stöd till sortframställning Graminor: vallväxter, potatis, frukt och bär Boreal: råg, höstvete, ärter, åkerbönor, vallväxter, potatis MTT Horticulture: frukt och bär Pre breeding i företagen eller i samverkan univ/institut företag 7

8 Danmark Ingen omfattande tradition av offentligt engagemang i växtförädling; begränsat till frukt och bär Pre breeding och forskning kommersiell förädling Vallväxter (särskilt engelskt rajgräs), grönytegräs, vete, korn, potatis Politiskt efterfrågas nu förädling för ekologisk odling och av köksväxter Island och baltländerna Växtförädling/sortframställning i universitet eller institut Island: vallgräs och korn Estland och Litauen: samlad organisation men många små program Lettland: flera institut, många små program, restrukturering nödvändig Pre breeding nära sortframställningen 8

9 Nordisk PPP för Pre breeding Etablerat 2011, milj DKR/år Alla förädlingsenheter i Norden är anslutna, privata så väl som publika Initiativ från förädlingen, medverkan från univ/institut i genomförandet, öppet för projektvis deltagande från baltländerna Tre projekt Genetiska markörer för resistens mm i korn Breddad genetisk bas för förädling av engelskt rajgräs Resistensförädling i äpple Utvärdering inför ev fortsättning efter 2013 EU nivån Flera topics för pre breeding under senare år i ramprogrammet stråsäd, baljväxter, frukt EC har nyligen lämnat uppdrag om publik växtförädling kartläggning av nuvarande insatser i EU 27 och behov för att möta förväntningar om en biobaserad ekonomi Genomförs som konsultstudie, samverkan med branschen m fl Sortframställning, pre breeding och växtbioteknik 9

10 Framtida svenskt engagemang i publik växtförädling? Fortsatt och förstärkt nationellt program Sortframställning äpple mm, dito potatis och resistensförädling stråsäd Sortframställning proteingrödor, rörflen(?), specialkval stråsäd Pre breeding i samverkan med Lantmännen Lantbruk (SW), också t ex för låg upptagning av Cd i vete, vinterhärdighet i höstraps Utökade resurser för nordisk PPP Möjliggör utlysning som är öppen för all aktuell nordisk växtförädling, inte bara utpekade områden En fyrdubbling är önskvärd, ändå närmast försumbara belopp (det svenska statliga bidraget är fn 1,5 milj kr/år!), ursprungligt förslag var milj DKR/år som total nordisk ram Medverka till att EUs engagemang för publik växtförädling också får en tydlig nordlig dimension 10

växtförädling i Sverige och i Norden KSLA den 20 april 2012

växtförädling i Sverige och i Norden KSLA den 20 april 2012 Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och i Norden Anders Nilsson KSLA den 20 april 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! kill Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång

Läs mer

för svensk och nordisk marknad

för svensk och nordisk marknad Kommersiell växtförädling av lantbruksgrödor för svensk och nordisk marknad Annette Olesen, Lantmännen Lantbruk KSLA 20 april 2012 Växtförädlingsenheten på Lantmännen förädlar och tar fram nya sorter av

Läs mer

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Vad provas och hur? Vad provas inte? Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken

Läs mer

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter Bo Gertsson, Lantmännen Lantbruk 8 november 2017 Lantmännen har hela värdekedjan! Växtförädling Spannmåls -handel Utsädeshandel

Läs mer

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vad sker på forskningsoch försöksfronten Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Aktuella forskningsprogram ca 100 mkr/år Fältförsök Växtnäring/ växtskydd Mark/växt Trädgård Växtförädling Bioenergi

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Allt började långt tidigare!

Allt började långt tidigare! Prolog pre Mendel Allt började långt tidigare! De första förädlarna Den Fertila Halvmånen Domesticering för 10 000 år sedan lins lin böna vete korn DOMESTiCERING: Stora genetiska förändringar under kort

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Ola Sixtensson Scandinavian Seed AB Startades 1996 av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB Syfte Lantbruket i fokus! Vårt oberoende

Läs mer

Utveckling för Lantmännens växtförädling

Utveckling för Lantmännens växtförädling Utveckling för Lantmännens växtförädling Annette Olesen SUFs sommarmöte, Alnarp 19 Maj 2016 Växtförädling på Lantmännen Vårt uppdrag är Att förädla nya sorter av jordbruksgrödor för den nord- och centraleuropeiska

Läs mer

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen Styrgrupp Ordf. Lena Åsheim, LRF Eva Johansson, Programchef Torleif Härd, SLU Håkan Schroeder, SLU Peter Annas,

Läs mer

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och

Läs mer

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

Miljöersättningar Minskat kväveläckage Här kan du se vilka grödkoder som ger vilka. Miljöar Spannmål 1 Korn (höst) J J J N J J J J N N N N J N 2 Korn (vår) J J J N J J J J N N N N J N 3 Havre J J J N J J J J N N N N J N 4 Vete (höst) J J J

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Strategi ( ) för Grogrund SLU:s centrum för förädling av livsmedelsgrödor

Strategi ( ) för Grogrund SLU:s centrum för förädling av livsmedelsgrödor STYRANDE DOKUMENT SLU ID: ltv.2018.1.1.1-336 Sakområde: Visioner och strategier av övergripande karaktär samt Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Måldokument/strategi Beslutsfattare: Dekan

Läs mer

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk Höstveteförädlare Tina Henriksson Ansvarig för vårt höstveteprogram sedan 2005 Tidigare ärtförädlare i Sverige och försöksansvarig på företag i land

Läs mer

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Lantmännens växtförädling i havre

Lantmännens växtförädling i havre Lantmännens växtförädling i havre SUFs årsmöte 21 maj 2014 Alf Ceplitis, Lantmännen Lantbruk 130 år av växtförädling W Weibull AB 1870 Sveriges Utsädesförening 1886 Allmänna Svenska Utsädes Aktiebolaget

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

I huvudet på en växtförädlare

I huvudet på en växtförädlare I huvudet på en växtförädlare Tina Henriksson I huvudet på en växtförädlare.. Växtförädling-hur? Växtförädling- för vem? Forskning-vad har vi mest nytta av? Samhällsnytta för vem? 2 2016-12-01 Förädlingsprogram,

Läs mer

Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Nilla Nilsdotter-Linde

Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Nilla Nilsdotter-Linde Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Förslag på föredragstitel Projekttitel Ansvarig Finansiär Fusarium och mykotoxiner pågående forskning - Fusarium langsethiae gäckande mykotoxinproducenter som inte

Läs mer

Det nordiska samarbetet

Det nordiska samarbetet Arni Bragason Det nordiska samarbetet Norden består av 5 självständiga länder (Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island) och 3 självständiga regioner (Färöarna, Åland och Grönland). Sammanlagt 25 miljoner

Läs mer

Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte

Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte 2014-05-21 Elisabeth Gunnarsson Vårraps I vårraps är målet att utveckla konkurrenskraftiga sorter huvudsakligen för marknader I norra och östra Europa. En bred

Läs mer

SLU-Grogrund SLUs Centrum för Växtförädling av Livsmedelsgrödor. Eva Johansson Programchef Institutionen för Växtförädling

SLU-Grogrund SLUs Centrum för Växtförädling av Livsmedelsgrödor. Eva Johansson Programchef Institutionen för Växtförädling SLU-Grogrund SLUs Centrum för Växtförädling av Livsmedelsgrödor Eva Johansson Programchef Institutionen för Växtförädling Eva Johansson Prof Jordbruksvetenskap Institutionen för Växtförädling Avdelningen

Läs mer

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins

Läs mer

Utnyttjande i praktisk växtförädling SUFs sommarmöte 4 juni 2019

Utnyttjande i praktisk växtförädling SUFs sommarmöte 4 juni 2019 Utnyttjande i praktisk växtförädling SUFs sommarmöte 4 juni 2019 Lantmännens Växtförädling Introduktion och Foderväxter SUFs sommarmöte 4 juni 2019 Bo Gertsson Offentliga satsningar på svensk växtförädling

Läs mer

Så här fortsätter Greppa Näringen

Så här fortsätter Greppa Näringen Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker

Läs mer

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion.

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion. VÅRT ÄLSKADE BRÖD Ett projekt för ekologisk odling av kultursorter av vete, råg, havre och korn. Ökad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Hälsosamma bröd och mat med mycket smak. Utbildnings- och konsultföretaget

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp 1 SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp Omvärldsspaning 2020 Workshop Dokumentation 2010-04-19 Detta vill vi skapa idag 2 finna vägar få Partnerskap hitta kritisk massa för tillämpad forskning hur gå från forskning

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Energiodlare och användare tillsammans

Energiodlare och användare tillsammans Energiodlare och användare Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Kartläggning av medlemmars energiverksamhet 8 461 enkäter skickades ut nästan 50% svarade Bedriver du energiverksamhet för eget

Läs mer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer Miljömedvetan och uthålliga Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987 2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000 2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2015 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder

Läs mer

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv Partnerskap Alnarp möteplatsen mellan akademi och näringsliv Bengt Persson, Lantbrukare och LRF:: Framtiden ligger i kunskap ny kunskap eller bättre utnyttjande av existerande kunskap Henrik Stridh, rådgivare:

Läs mer

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig svensk växtodling Tar vara på de fördelar Svensk växtodling erbjuder, som bördig mark, gott om vatten och vintrar som håller efter skadegörare. Svenska odlare

Läs mer

Tadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen

Tadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan Anna Berlin Sveakonferensen 2008-01-16 Tadzjikistan 1 Support to Seed Industry Development in Tajikistan and Kyrgyzstan June, 2006 Växtodling

Läs mer

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Växtförädling Historiskt av mycket stor betydelse för en tryggad tillgång till säkra livsmedel (kvantitet

Läs mer

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna. "Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna

Läs mer

Inger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp. Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år

Inger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp. Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år Inger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år Nationella växtskyddskonferensen, Ultuna, 14-15 november 2018

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling JO 10 SM 1501 Jordbruksmarkens användning 2014 Slutlig statistik Use of agricultural land 2014 Final statistics I korta drag Minskad areal åkermark Den totala arealen åkermark var 2 596 500 hektar år 2014.

Läs mer

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen! Välkomna till 22:a ÖSF konferensen! Men detta är den 30:e växtskyddsdagen i ÖSF-området Försöksplan, typ av försök E D-T S:a Sortförsök, odlingsmetodik L7-101 Sort-beh. i höstvete bas, 61/38 2 1 3 L7-101

Läs mer

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord 23 Januari Claes Johansson Hållbarhetschef Vår bas är norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk,

Läs mer

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla

Läs mer

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018 SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder

Läs mer

Värdet av honungsbins pollinering

Värdet av honungsbins pollinering Värdet av honungsbins pollinering Örebro 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Värdet av honungsbins Slutsats pollinering Massor

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1

Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1 Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare 2000-2011 200 180 160 140 120 100 80 Dag 2 Dag 1 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Växtodlingsåret

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson Välkomna till Framtidsseminarium skånskt jordbruk 2035 13.00 Välkomna! Bengt Holgersson, ordförande i Hushållningssällskapet Malmöhus 13.05 Innovation och tradition: Var står vi? Vart går vi? Universitetslektor

Läs mer

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 DAGENS FINANSIERING 9 000 Vattenvårdande åtgärder årligen (Mkr) 8 000 7 735 7 000 6 000 5 000 4 000

Läs mer

Växtodlingskonferens Brunnby

Växtodlingskonferens Brunnby Växtodlingskonferens Brunnby 2014-01-14 Tina Henriksson, höstveteförädlare, Lantmännen Lantbruk Integrated Pest Management (IPM) is a broadbased approach that integrates a range of practices for economic

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012

Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012 Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012 Nordplus 2012-2016 Nordplus deltagande länder Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige Färöarna, Grönland

Läs mer

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *

Läs mer

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för

Läs mer

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Alnarp den 8 okt 2014 Taket: Budgeten Fastställd Väggarna: Mål och regelverk Arbete påbörjat. Grunden: EU-förordning, de svenska politiska prioriteringarna

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Effekter av packning på avkastning

Effekter av packning på avkastning Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.

Läs mer

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att

Läs mer

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad 2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Läs mer

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016 JO 10 SM 1703 Jordbruksmarkens användning 2017 Slutlig statistik Use of agricultural land 2017 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3

Läs mer

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning

Läs mer

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:

Läs mer

Spannmål 29 maj 2018 Jönköping

Spannmål 29 maj 2018 Jönköping Spannmål 29 maj 218 Jönköping 218-5-29 Väderlekssituationen 218-5-29 IGC Valuta IGC 218-5-29 1, 1,5 1,1 1,15 1,2 1,25 1,3 1/1/216 18/2/216 6/4/216 24/5/216 11/7/216 26/8/216 17/1/216 2/12/216 19/1/217

Läs mer

Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd

Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd Strategi för växtskyddsmedel - ett regeringsuppdrag år 2011 Uppdraget var att: belysa konsekvenserna av att kemiska växtskyddsmedel fasas ut

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt

Läs mer

Nuläge för nordiskt PPP Prebreeding. växtförädling

Nuläge för nordiskt PPP Prebreeding. växtförädling Nuläge för nordiskt PPP Prebreeding och SLUs program för växtförädling SUF 19 maj 2016 Anders Nilsson Växtförädling i rapporter om Forskning Formas om Växtskyddsforskning för hållbarhet och konkurrenskraft

Läs mer

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Nils-Ove Bertholdsson Inst. f. Växtförädling SLU, Alrp Weeds biomass (rel) Sbb tillväxt och ogräskonkurrens i korn Övre figuren: sambandet mellan

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling JO 10 SM 1701 Jordbruksmarkens användning 2016 Slutlig statistik Use of agricultural land 2016 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med 2015 Den totala arealen åkermark

Läs mer

Vår roll inom växtodlingsförsök. Växjö möte

Vår roll inom växtodlingsförsök. Växjö möte Vår roll inom växtodlingsförsök och forskning Växjö möte 181204 christian.nyren@lantbruksforskning.se Finansiering av FoU via stiftelsen Privat sektor Offentlig sektor Näringsorganisationer Branschorganisationer

Läs mer

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) Örebro 30 januari 2015 Finansierat av Energimyndigheten Syfte och

Läs mer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 9 oktober 2017 (OR. en) 12950/17 AGRI 530 FAO 41 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 oktober 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12473/17 Ärende:

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 65 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017 JO 10 SM 1802 Jordbruksmarkens användning 2018 Slutlig statistik Use of agricultural land 2018 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3

Läs mer

Försöksåret 2012/2013

Försöksåret 2012/2013 Försöksåret 2012/2013 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1994 till 2013 1 Försöksåret 2013 Mars var kallt

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv.

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv. JO 10 SM 0601 Jordbruksmarkens användning 2005 Slutlig statistik Use of agricultural land 2005 Final statistic I korta drag Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler De uppgifter som ligger till

Läs mer

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp #slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer