för svensk och nordisk marknad
|
|
- Viktor Abrahamsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommersiell växtförädling av lantbruksgrödor för svensk och nordisk marknad Annette Olesen, Lantmännen Lantbruk KSLA 20 april 2012
2 Växtförädlingsenheten på Lantmännen förädlar och tar fram nya sorter av jordbruksgrödor för den nord- och centraleuropeiska marknaden. tar särskild hänsyn för att kunna erbjuda den svenska marknaden ett brett sortiment. tar in och provar sorter från andra förädlare för att komplettera den egna sortportföljen har 14 förädlingsprogram och ca 140 medarbetare 2
3 Växtförädlingsfokus Höstvete Höstraps Större strategiska program Rågvete Havre Vårvete Vårraps Strategiska program för den europeiska marknaden Vallgrödor Vårkorn Strategiska program med fokus på den nordiska regionen Potatis Salix Strategiska program som marknadsförs genom partners 3
4 Grödor vi marknadsför Stråsäd och trindsäd Höst- och vårvete Höst- och vårkorn Havre Rågvete Råg Ärt och åkerböna Oljeväxter Höst- och vårraps Höst- och vårrybs Olje- och fiberlin Vallväxter Vallgräs Baljväxter Grönytegräs Potatis Salix Majs
5 Växtförädlingsprogram och förädlingsstationer Tidigt g vårkorn Vallbaljväxter Vår- & höstvete Vårkorn Havre Vårraps Salix Vallgräs Rågvete Potatis Höstraps Höstvete Lännäs Svalöv Hadmersleben Emmelord LM-Lantbruk Landscape 5
6 Utmaningar för växtförädlingen Avkastnings- och kvalitetsstabilitet Klimatförändringar Ökning av årsmedeltemperaturen Mer frekvent förekomst av extrema väderförhållanden? Omfördelning av nederbörd, tillfällen med kraftiga regn och längre torrperioder Förändrat sjukdomstryck Anpassning till ändrade arbetssätt i jordbruket Minskad plöjning Kortare och förändrade växtföljder Förväntad begränsad tillgång till pesticider etc. 6
7 Utmaningar för växtförädlingen (forts.) Större allmänt fokus på Livsmedelssäkerhet (t. ex. mykotoxiner, tungmetaller) Hälsoaspekter och skräddarsydda funktionella livsmedel Hållbarhet Grödor för bioenergi Ökad användning av egenproducerat utsäde
8 Pedigree-förädling Genetisk variation är grunden för framgång År 0 Förädlingsmål och val av korsningsföräldrar 1 Omkombination av gener efter korsning 2-5 Urvalsprocess 6-8 Avkastningsförsök på olika platser 9-10 Officiella försök (DUS och värdeprövning) 11 Marknadsföring
9 Växtförädlingens värdekedja Industri Konsument Grund- forskning Egenskaps- Växt- Lantutvecklarförädlarbrukare Pre- breeding Förädling Generell trend mot kortsiktigare kommersiella prioriteringar
10 Landscape Strategier för ökad genetisk variation Egen pre-breeding Samarbeten med den akademiska världen Egenskaper från egenskapsutvecklare Internationella konsortier Public Private Partnership (PPP)
11 Betydelsen av pre-breeding för kommersiell växtförädling exempel från raps Kommersiellt introducerade egenskaper Låg erukasyra HOLLY kvalitet (fleromättade fettsyror) Lågt glukosinolatinnehåll Klumprot-tolerans Ogura hybridproduktionssystem 11
12 Landscape Pre-breeding för ökad genetisk variation Finansierat av Lantmännen (ex) Resistens i raps (t.ex. mot klumprotsjuka) Pre-breeding finansierat i av SLF Förädling av vallväxter och korn för Norrland (pre-breeding) Utveckling av genetiska markörer för resistens, kvalitet t och odlingsvärde i havre
13 Landscape Pre-breeding för ökad genetisk variation Pre-breeding stöttad av Nordiska ministerrådet ( ) 13) Kombination av kunskap från fält och från laboratorium för prebreeding i korn PPP för pre-breeding i engelskt rajgräs (Lolium perenne L.) Pre-breeding stöttad av GFP (Association for the Promotion of Private Plant Breeding in Germany)/Tyskland Nya genkällor för sjukdomstolerans (stjälkröta (Sclerotinia), vissnesjuka (Verticillium) Kväveeffektivitet i raps Torkresistens (vatteneffektivitet) i raps
14 Landscape Grundläggande växtforskning behövs för produktiva jordbruks- och livsmedelsgrödor Exempel på fokusområden: ökad avkastning, näringsfysiologi äi i i skydd och resistens torktolerans låg insats kvalitetsegenskaper
15 Lönsamhet och kommersiell förädling Lönsamhet och ekonomisk avkastning påverkar förädlingsprioriteringar Lönsamhetsmål utesluter vissa grödor och små geografiska områden Time to market är viktigt Begränsad användning av dåligt anpassat genmaterial i förädling (tidskrävande och dyrt) 15
16 Vad vill vi ha för svenskt lantbruk? Lokalt producerade produkter? Lokalt förädlade sorter för välavgränsade geografiska områden som är för små för lönsam förädling? Mångfald och svenskförädlade sorter av grödor med små odlingsarealer (vårrybs, ärter, åkerbönor, grönsaker, råg etc.)? Mer ekologisk produktion? Att det ska bidra till förbättrad global livsmedelsförsörjning? 16
17 Vad kan Lantmännen göra? Tillhandahålla expertis inom växtförädling och ett starkt partnerskap Förädla sorter av grödor och för regioner där lönsamhetsmålen kan uppnås Hjälpa den globala livsmedelsförsörjningen genom ökad produktion med hjälp av förädling och stödja optimal användning av förbättrade sorter med odlingsråd Förädla för ekologisk produktion (offentligt stöd påskyndar utvecklingen) Växla från kortsiktigt t till långsiktigare fokus i förädlingen genom ökad integrering av genetiska resurser (offentligt stöd optimerar utvecklingen) Förädling för regioner och av lantbruksgrödor som inte uppfyller lönsamhetsmålen (offentligt stöd krävs) 17
18 Förädling och genetiska resurser Växtförädling är en ständigt pågående process Vi behöver förbättra egenskaper som: Avkastningsnivå och -stabilitet Stresstolerans Sjukdomsresistens Kvalitet t traditionella och nya produkter 18
19 Förädling och genetiska resurser Växtförädling är en ständigt pågående process Tillgång till och utnyttjande av genetisk variation är av största vikt Genetiska resurser upprätthållande och utvärdering Forskning, egenskaper och selektionsmetoder Pre-breeding Förädling Offentlig finansiering av växtförädlingsforskning likväl som upprätthållande, utvärdering och utnyttjande av genetiska resurser krävs 19
20 LSW bioinformatics Tack! environment 20
Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter
Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter Bo Gertsson, Lantmännen Lantbruk 8 november 2017 Lantmännen har hela värdekedjan! Växtförädling Spannmåls -handel Utsädeshandel
Läs merUtveckling för Lantmännens växtförädling
Utveckling för Lantmännens växtförädling Annette Olesen SUFs sommarmöte, Alnarp 19 Maj 2016 Växtförädling på Lantmännen Vårt uppdrag är Att förädla nya sorter av jordbruksgrödor för den nord- och centraleuropeiska
Läs merOffentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer
Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition
Läs merväxtförädling i Sverige och i Norden KSLA den 20 april 2012
Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och i Norden Anders Nilsson KSLA den 20 april 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! kill Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång
Läs merEng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk
Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk Höstveteförädlare Tina Henriksson Ansvarig för vårt höstveteprogram sedan 2005 Tidigare ärtförädlare i Sverige och försöksansvarig på företag i land
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merVäxtodlingskonferens Brunnby
Växtodlingskonferens Brunnby 2014-01-14 Tina Henriksson, höstveteförädlare, Lantmännen Lantbruk Integrated Pest Management (IPM) is a broadbased approach that integrates a range of practices for economic
Läs merI huvudet på en växtförädlare
I huvudet på en växtförädlare Tina Henriksson I huvudet på en växtförädlare.. Växtförädling-hur? Växtförädling- för vem? Forskning-vad har vi mest nytta av? Samhällsnytta för vem? 2 2016-12-01 Förädlingsprogram,
Läs merModerna verktyg i hybridförädlingen
Moderna verktyg i hybridförädlingen Elisabeth Gunnarsson Majs - den första hybridgrödan George Harrison Shull 1874-1954 Edward M. East 1879-1938 D.F. Jones, Genetics 9, 405-418, 1924 2 Vad är heterosis?
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merVäxtförädling i vårraps SUF s sommarmöte
Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte 2014-05-21 Elisabeth Gunnarsson Vårraps I vårraps är målet att utveckla konkurrenskraftiga sorter huvudsakligen för marknader I norra och östra Europa. En bred
Läs merLänken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson
Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Ola Sixtensson Scandinavian Seed AB Startades 1996 av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB Syfte Lantbruket i fokus! Vårt oberoende
Läs merResistensförädling i stort och smått
Resistensförädling i stort och smått Exempel på resistensförädling i kommersiell förädling av olika grödor Växtförädling / Resistensförädling vad är det? Skapa variation Göra urval 2 10 november 2011 Växjö
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merTadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen
Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan Anna Berlin Sveakonferensen 2008-01-16 Tadzjikistan 1 Support to Seed Industry Development in Tajikistan and Kyrgyzstan June, 2006 Växtodling
Läs merUtnyttjande i praktisk växtförädling SUFs sommarmöte 4 juni 2019
Utnyttjande i praktisk växtförädling SUFs sommarmöte 4 juni 2019 Lantmännens Växtförädling Introduktion och Foderväxter SUFs sommarmöte 4 juni 2019 Bo Gertsson Offentliga satsningar på svensk växtförädling
Läs merEkonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03
Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merInger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN
Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN Grundläggande växtförädlingsforskning Pre-breeding Nya rön Nya metoder Förbättrat växtmaterial
Läs merProteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv
Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas
Läs merPOM. Programmet för odlad mångfald
Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och
Läs merForskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015
Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Växtförädling Historiskt av mycket stor betydelse för en tryggad tillgång till säkra livsmedel (kvantitet
Läs merSpannmål 29 maj 2018 Jönköping
Spannmål 29 maj 218 Jönköping 218-5-29 Väderlekssituationen 218-5-29 IGC Valuta IGC 218-5-29 1, 1,5 1,1 1,15 1,2 1,25 1,3 1/1/216 18/2/216 6/4/216 24/5/216 11/7/216 26/8/216 17/1/216 2/12/216 19/1/217
Läs merSAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins
Läs merModern växtbioteknik. så kan den bidra till bättre miljö och ökad hållbarhet
Modern växtbioteknik _ så kan den bidra till bättre miljö och ökad hållbarhet Sten Stymne Institutionen för Växtförädling, Alnarp Den elektroniska revolutionen 1983 2013 Professor Li-Hua Zhu 1 Den biotekniska
Läs merVad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning
Vad sker på forskningsoch försöksfronten Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Aktuella forskningsprogram ca 100 mkr/år Fältförsök Växtnäring/ växtskydd Mark/växt Trädgård Växtförädling Bioenergi
Läs merInspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?
Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra
Läs mer8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2015 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder
Läs merDriftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Läs merForskning för ökad baljväxtodling i Europa
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:
Läs merTabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.
Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och
Läs merVisioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk
EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk Anteckningar från en workshop på KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, i oktober 2013.
Läs merREGIONAL JORDBRUKSFORSKNING för Norra Sverige c/o LRF, Sandviksgatan 53, Luleå Tel: , Fax:
REGIONAL JORDBRUKSFORSKNING för Norra Sverige c/o LRF, Sandviksgatan 53, 972 33 Luleå Tel: 0922-22 01 45, Fax: 0922-21 17 04 Lägesrapport Rapportdatum Slutrapport (sammanfattning) 2014-07-08 Anslagstagare
Läs merResiliens inom livsmedelsförsörjningen
Resiliens inom livsmedelsförsörjningen Resiliens Varför arbetar vi med resiliens? Varför resiliens inom livsmedelsförsörjningen? Hur har processen sett ut? Vilka är resultaten? Vilka är erfarenheterna
Läs merAllt började långt tidigare!
Prolog pre Mendel Allt började långt tidigare! De första förädlarna Den Fertila Halvmånen Domesticering för 10 000 år sedan lins lin böna vete korn DOMESTiCERING: Stora genetiska förändringar under kort
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merÖkad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1501 Jordbruksmarkens användning 2014 Slutlig statistik Use of agricultural land 2014 Final statistics I korta drag Minskad areal åkermark Den totala arealen åkermark var 2 596 500 hektar år 2014.
Läs merSmått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus
Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde
Läs merVarför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Läs merSkördestatistik med fältobservationer under tre decennier
Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier Martin Ribe SCB Surveyföreningens årskonferens på Alnarp Mars 2012 Svensk skördestatistik genom tiderna 1799 1960 ca 1960 1994 ca 1995 2004 2005
Läs mer46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs merVal av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merAgrimarket- kryssning
Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1
Läs merSAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder
Läs merHur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
Läs merSammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
2018 blev spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad
Läs merLantmännens växtförädling i havre
Lantmännens växtförädling i havre SUFs årsmöte 21 maj 2014 Alf Ceplitis, Lantmännen Lantbruk 130 år av växtförädling W Weibull AB 1870 Sveriges Utsädesförening 1886 Allmänna Svenska Utsädes Aktiebolaget
Läs merPrognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket
Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att
Läs merNågot mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1601 Jordbruksmarkens användning 2015 Slutlig statistik Use of agricultural land 2015 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark jämfört med 2014 Den totala arealen åkermark var
Läs merPrognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merClearfield i Sverige 2018 en ny möjlighet
Clearfield i Sverige 2018 en ny möjlighet Clearfield Grödor som är toleranta mot herbiciden Imasamox Imazamox kommer ur gruppen imidazoliner vilka upptäcktes på 70-talet. Ur gruppen har ett flertal likartade
Läs merNågot mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1701 Jordbruksmarkens användning 2016 Slutlig statistik Use of agricultural land 2016 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med 2015 Den totala arealen åkermark
Läs merSpannmål 15 januari 2019 Jönköping
Spannmål 15 januari 219 Jönköping milj ton milj ton Världsmarknaden, spannmål 225 2 175 15 125 1 75 5 25 2 5 2 25 2 1 75 1 5 1 25 1 75 5 25 2137 278 213 216 279 2137 62 618 56 216/17 217/18 218/19 2 17
Läs merEffekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv.
JO 10 SM 0601 Jordbruksmarkens användning 2005 Slutlig statistik Use of agricultural land 2005 Final statistic I korta drag Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler De uppgifter som ligger till
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merKalkylprojekt Totalstegkalkyler
Kalkylprojekt Totalstegkalkyler Håkan Rosenqvist Backgrund Kunna jämföra energigrödor och andra grödor på ett lätt sätt Dagens bidragskalkyler är kortsiktiga Samkostnader är olika för olika grödor och
Läs merSkörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Höga skördenivåer per hektar i Skåne
JO 19 SM 0902 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2009 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2009 Preliminary results for counties and the whole
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)
ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) Örebro 30 januari 2015 Finansierat av Energimyndigheten Syfte och
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merVattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras
195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 65 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med
Läs merKorta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling
Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig svensk växtodling Tar vara på de fördelar Svensk växtodling erbjuder, som bördig mark, gott om vatten och vintrar som håller efter skadegörare. Svenska odlare
Läs merÅkerarealens användning i juni 2001
Beställningsnummer JO 10 SM 0101 Åkerarealens användning i juni 2001 Preliminära uppgifter Use of arable land in June 2001. Preliminary data SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistikansvarig myndighet Producent
Läs merJordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016
JO 10 SM 1703 Jordbruksmarkens användning 2017 Slutlig statistik Use of agricultural land 2017 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3
Läs merLämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetan och uthålliga Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987 2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000 2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merSLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14
Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska
Läs merTips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Nilla Nilsdotter-Linde
Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Förslag på föredragstitel Projekttitel Ansvarig Finansiär Fusarium och mykotoxiner pågående forskning - Fusarium langsethiae gäckande mykotoxinproducenter som inte
Läs merMiljöersättningar Minskat kväveläckage
Här kan du se vilka grödkoder som ger vilka. Miljöar Spannmål 1 Korn (höst) J J J N J J J J N N N N J N 2 Korn (vår) J J J N J J J J N N N N J N 3 Havre J J J N J J J J N N N N J N 4 Vete (höst) J J J
Läs merJordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017
JO 10 SM 1802 Jordbruksmarkens användning 2018 Slutlig statistik Use of agricultural land 2018 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs mer3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a
53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Statistiken
Läs merSyntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA),
Syntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA), februari 2011 (projektnr. 30599-1) 1 Bakgrund I slutet
Läs merSkörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017
JO 19 SM 1702 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017 Preliminär statistik för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2017 Preliminary statistics for counties and the
Läs merEkologisk produktion ling jämfört med Ökningstakten skulle dock behöva vara ännu högre om det ovan nämnda målet ska kunna nås. Ekologisk
11 Ekologisk produktion 185 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas
Läs merVälkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1
Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare 2000-2011 200 180 160 140 120 100 80 Dag 2 Dag 1 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Växtodlingsåret
Läs merSvenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
Läs merVäxtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis
Växtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis Hässleholm 150305 Ulrika Carlson-Nilsson Inst för Växtförädling, Alnarp Växtförädling potatis 2009 2011 beviljades medel för växtförädling vid
Läs merVälkomna till 22:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 22:a ÖSF konferensen! Men detta är den 30:e växtskyddsdagen i ÖSF-området Försöksplan, typ av försök E D-T S:a Sortförsök, odlingsmetodik L7-101 Sort-beh. i höstvete bas, 61/38 2 1 3 L7-101
Läs merHållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap
Hållbara livsmedelssystem - ekologisk produktion och marknad - ett produktionsperspektiv Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap SLU Livsmedelskedjan Avfall - matrester Växtodling Konsument
Läs merFramtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar
Läs merInformation inför utsädesmötet 14 mars
Information inför utsädesmötet 14 mars Problemdefinition och policyalternativ för konsekvensutredning översyn av lagstiftningen för saluföring av utsäde och växtförökningsmaterial. Definition av problemet
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merSkörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Spannmålsskörden på samma nivå som förra året. Stor totalskörd av raps och rybs
JO 19 SM 1302 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2013 Preliminär statistik för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2013 Preliminary statistics for counties and the
Läs merSkörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2016
JO 19 SM 1602 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2016 Preliminär statistik för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2016 Preliminary statistics for counties and the
Läs merI korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna
JO 15 SM 1801 Normskördar för skördeområden, län och riket 2018 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2018 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs merI korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003
JO 10 SM 0302 Åkerarealens användning 2003 Preliminära uppgifter i mars 2003 Use of arable land in the year 2003 Preliminary figures from March 2003 I korta drag Spannmålsarealen ökar och oljeväxtarealen
Läs merFördjupad dokumentation av statistiken
Jordbruksverket FÖRDJUPAD DOKUMENTATION AV STATISTIKEN 1(13) Fördjupad dokumentation av statistiken Jordbruksmarkens användning 2017 Preliminär och Slutlig statistik Referensperiod: 2017 Produktkod(er):
Läs merVeckorapport - Linköping vecka 22
Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapporten bygger på graderingar i obehandlade rutor i Östergötlands- Södermanlands- och Örebro län. Graderingarna görs i rutor där grödan inte har behandlats mot
Läs mer