Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?"

Transkript

1 Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck, SLU

2 Belastning från Sveriges jordbruksmark 2006 på omgivande hav Kväve (ton) Fosfor (ton) brutto Antropogen Bakgrund netto brutto Antropogen Bakgrund netto Brandt mfl., Näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet 2006 Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation. NV rapport 5815.

3 Beräkningssystem vatten (TBV) SMED Vidareutveckling av TRK systemet Belastningen av näringsämnen på omgivande hav (brutto, netto, antropogent) Källfördelning & geografisk fördelning Normaliserade värden (avrinning etc) Använd för Helcom (PLC5) rapporteringar och miljömålsuppföljningar.

4 Bruttobelastningen avrinning * markareal * typhalt(läckagekoefficient) = Markareal: Arealen för olika grödor, trädor och betesmark. Läckagekoefficient: Utlakningen från rotzonen och förlust via ytavrinningen för olika grödor, trädor och betesmark.

5 Läckagekoefficienterna NLeCCS (Nutrient leaching Coefficient Calculation System) Metod vidareutvecklad sedan mitten av 90-talet. Baserad på modellerna SOILNDB och ICECREAMDB Normalläckage av kväve och fosfor Användning: Belastningsberäkningar (TBV etc), uppföljningar av åtgärdsprogram, scenarioberäkningar

6 Matris av läckagekoefficienter (typhalter): 22 regioner 10 jordar (texturklasser) 12 grödklasser 3 markfosforklasser (endast P) 3 lutningsklasser (endast P)

7 NLeCCS Beräkningssystem för normaliserat N & P läckage Odling (statistik) Klimat Jordartsfördelning Växtodlingsgenerator Tidsserier (växtföljder) SOILNDB ICECREAMDB Tidsserier läckage Medelvärdes beräkning Utlakningskoefficienter (Typhalter)

8 Kväveläckage från jordbruksmark 2005 (Brandt mfl, 2008, NV rapport 5815)

9 Fosforläckage från jordbruksmark 2005

10 Bakgrundsbelastning från åkermark (brutto)? Åtgärdbart med odling Bakgrund med odling (jordbruk) Antropogent (åtgärdbart om odling upphör) Icke-antropogent

11 Naturlig bakgrund Nitrogen and phosporous losses that would occur from unpaved areas if they were unaffected by human activities (except anthropogenic atmospheric deposition) and if they were in the state of natural pristine land. (Helcom manualen inför PLC5)

12 Icke-antropogent: Hur definiera? 1) Före människan och hennes uppodling av marken? Dvs odling har ej förekommit. 2) Efter människans odling av marken? Dvs sluta odla => naturligt system.

13 Icke antropogent? Åtgärdbart med odling Antropogent (åtgärdbart om odling upphör) Bakgrund med odling (Jordbruk) Före / efter? Icke-antropogent

14 Icke-antropogent efter uppodling : Hur beräkna/skatta? NLeCCS + ändrad markanvändning

15 N Extensiv vall (perenn gräsvegetation) Ej gödsling, ej skörd, ej bearbetning Växer hela växtsäsongen Potentiellt N upptag > aktuellt under större delen av växtsäsongen I övrigt samma förutsättningar (markegenskaper, klimat, dränering, deposition etc)

16 P Extensiv vall (perenn gräsvegetation) Ej gödsling, ej skörd, ej bearbetning Växer hela växtsäsongen Fosforklass låg I övrigt samma förutsättningar (övriga markegenskaper, klimat, dränering, deposition etc)

17 Läckage av kväve (kg N/ha) extensiv vall åkermark b a a 7b 3 1b 1a 2a 2b 5 0 1a 1b 2a 2b 3 4 5a 5b 6 7a 7b SE Koncentrationer Extensiv vall: mg N/l, Sverige 1.4 mg N/l Koncentrationer Åkermark: mg N/l, Sverige 6.3 mg N/l

18 Läckage av fosfor (kg P/ha) 1, ,2 extensiv vall åkermark ,8 14 0,6 13 0,4 11 5b ,2 10 5a a 1b 2a 2b 3 4 5a 5b 6 7a 7b SE 1b 1a 7a 7b 3 2a 2b Koncentrationer Extensiv vall: mg P/l, Sverige 0.08 mg P/l Koncentrationer Åkermark: mg P/l, Sverige 0.17 mg P/l

19 Odlingsbakgrund? Åtgärdbart med odling Vilken odling? Bakgrund med odling (jordbruk) Antropogent (åtgärdbart om odling upphör) Icke-antropogent

20 Kväveläckage (kg N/ha) odlingsbakgrund: Vall åkermark 2011 vall extensiv vall b 10 5a a 7b 3 1b 1a 2a 2b a 1b 2a 2b 3 4 5a 5b 6 7a 7b SE Koncentrationer Extensiv vall: mg N/l, Sverige 1.4 mg N/l Koncentrationer Åkermark: mg N/l, Sverige 6.5 mg N/l

21 Kväveläckage (kg N/ha) odlingsbakgrund: Vall + spannmål i växtföljd åkermark vall + korn m insådd vall extensiv vall b 10 5a a 7b 3 1b 1a 2a 2b a 1b 2a 2b 3 4 5a 5b 6 7a 7b SE Koncentrationer Extensiv vall: mg N/l, Sverige 1.4 mg N/l Koncentrationer Åkermark: mg N/l, Sverige 6.5 mg N/l

22 Kväveläckage (kg N/ha) odlingsbakgrund: Vall (permanent) + spannmål åkermark ext vall + korn extensiv vall b 10 5a a 7b 3 1b 1a 2a 2b a 1b 2a 2b 3 4 5a 5b 6 7a 7b SE Koncentrationer Extensiv vall: mg N/l, Sverige 1.4 mg N/l Koncentrationer Åkermark: mg N/l, Sverige 6.5 mg N/l

23 Kväveläckage (kg N/ha) odlingsbakgrund: Vall(permanent) + spannmål BMP åkermark ext vall + korn m fånggröda extensiv vall b 10 5a a 7b 3 1b 1a 2a 2b a 1b 2a 2b 3 4 5a 5b 6 7a 7b SE Koncentrationer Extensiv vall: mg N/l, Sverige 1.4 mg N/l Koncentrationer Åkermark: mg N/l, Sverige 6.5 mg N/l

24

25

26

27

28 Indatabehov: bruttobelastning jordbruksmark Markanvändning (gröda) Jordart, lutnings- och fosforklass Avrinning Läckagekoefficienter

29 Indata - Jordbruksstatistik Grödor (grödfördelning) Grödarealer: Stöddatabasen IAKS (Jordbruksverket) sammanställt av SCB för PO18. Trädestyp: Gödselmedelsundersökningen (SCB). Gödsling (typ, mängd, tidpunkt, stallgödslad areal) Gödselmedelsundersökningen (SCB) sammanställt för PO18 av SCB Skördar (normskörd) Normskördar (SCB) sammanställda för PO18 av SCB. Tidpunkter (jordbearbetning, sådd, skörd) Jordbearbetning: Gödselmedelsundersökningen (SCB) Sådd & skörd: äldre specialundersökningar (SCB) Fånggröda Stödsökt fånggröda och vårbearbetning: Stöddatabas för minskat kväveläckage (Jordbruksverket) sammanställt av Jordbruksverket för PO18. Total vårbearbetning: gödselmedelsundersökningen (SCB). Skyddszon Stödsökt skyddszon: Stöddatabas för skyddszon (Jordbruksverket) sammanställt av Jordbruksverket för PO18.

30 Bruttobelastningen av kväve från diffusa källor i Sverige Figur Bruttobelastning av kväve år 1995(Ejhed och Olshammar 2008), 2000 (Brandt m.fl. 2008a), 2006 (Brandt m.fl. 2008b) och 2009 utan hygge denna studie (ton/år). SMED beräkningssystem vatten (PLC5 metodik) Ejhed et al Beräkning av kväve- och fosforbelastningen på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning SMED rapport.

31 Kväve (ton) Bruttobelastning av kväve från jordbruksmark Bakgrund Antropogen : Omräkning 1995 med PLC5 metodik (Ejhed & Olshammar, 2008, SMED rapport 21) 2000: Omräkning 2000 med PLC5 metodik (Brandt mfl, 2008, SMED rapport 22) 2005: PLC5 beräkning (Brandt mfl, 2008, NV rapport 5815) 2009: Beräkning för miljömålsuppföljning med PLC5 metodik (Ejhed mfl, 2011, SMED rapport)

32 Areal jordbruksmark (kha) Jordbruksmark (TBV)

33 kg N/ha Beräknad kväveutlakning - Sverige Viktat medelvärde för beräknad areal TRK: 1995, 1999 (Johnsson & Mårtensson, 2002, NV rapport 5248) "Förändring ": 1995, 2003 (Johnsson & Mårtensson, 2006, tekn rapport 104) PLC5 och miljömålsuppföljning 2005; 1995, 2005 (Johnsson mfl, 2008, NV rapport 5823) "Omräkning 1999 med PLC5 metodik": 1999 (Johnsson mfl, 2009, tekn rapport 132) 2007 beräkning: 2007 (Mårtensson, Johnsson, Blombäck, 2010, rapport till JV) Miljömålsuppföljning 2009: 2009 (Blombäck mfl, 2011, SMED rapport)

34 Orsaker till förändring av medelutlakningen av kväve 1995 till 2005 (ca 2 kg N/ha) Grödmix Fånggröda Stallgödslingstidpunkt Grönträda Restpost (N-effektivitet mm) Källa: beräkningar av läckaget från jordbruksmark till PLC5 och miljömålsuppföljning (NV rapport 5823)

35 Bruttobelastningen av kväve från jordbruksmark 1995: ton 2009: ton Differens = ton (ca - 10%) Varav: : ton : ton

36 Bruttobelastningen av kväve från jordbruksmark Orsaker till minskning minskad areal jordbruksmark minskad medelutlakning från jordbruksmark Perioden : minskad medelutlakning Perioden : minskad areal

37 kg N/ha Före 1995? Beräknad utlakning av kväve från Södra Sverige TRK: 1995, 1999 (Johnsson & Mårtensson, 2002, NV rapport 5248) "Förändring ": 1995, 2003 (Johnsson & Mårtensson, 2006, tekn rapport 104) PLC5 och miljömålsuppföljning 2005; 1995, 2005 (Johnsson mfl, 2008, NV rapport 5823) "Omräkning 1999 med PLC5 metodik": 1999 (Johnsson mfl, 2009, tekn rapport 132) 2007 beräkning: 2007 (Mårtensson, Johnsson, Blombäck, 2010, rapport till JV) Miljömålsuppföljning 2009: 2009 (Blombäck mfl, 2011, SMED rapport) N från land till hav (Johnsson & Hoffmann, 1997)

38 kg N/ha Före 1995? Beräknad utlakning av kväve från Södra Sverige TRK: 1995, 1999 (Johnsson & Mårtensson, 2002, NV rapport 5248) "Förändring ": 1995, 2003 (Johnsson & Mårtensson, 2006, tekn rapport 104) PLC5 och miljömålsuppföljning 2005; 1995, 2005 (Johnsson mfl, 2008, NV rapport 5823) "Omräkning 1999 med PLC5 metodik": 1999 (Johnsson mfl, 2009, tekn rapport 132) 2007 beräkning: 2007 (Mårtensson, Johnsson, Blombäck, 2010, rapport till JV) Miljömålsuppföljning 2009: 2009 (Blombäck mfl, 2011, SMED rapport) N från land till hav (Johnsson & Hoffmann, 1997) Historical perspective (Hoffmann et al., 2000)

39 kton N Före 1995? Beräknad utlakning av kväve från Södra Sverige TRK: 1995, 1999 (Johnsson & Mårtensson, 2002, NV rapport 5248) "Förändring ": 1995, 2003 (Johnsson & Mårtensson, 2006, tekn rapport 104) PLC5 och miljömålsuppföljning 2005; 1995, 2005 (Johnsson mfl, 2008, NV rapport 5823) "Omräkning 1999 med PLC5 metodik": 1999 (Johnsson mfl, 2009, tekn rapport 132) 2007 beräkning: 2007 (Mårtensson, Johnsson, Blombäck, 2010, rapport till JV) Miljömålsuppföljning 2009: 2009 (Blombäck mfl, 2011, SMED rapport) N från land till hav (Johnsson & Hoffmann, 1997) Historical perspective (Hoffmann et al., 2000)

40 Före 1995?

41 Fosfor?

42 Bruttobelastningen av fosfor från diffusa källor i Sverige Figur Bruttobelastning av fosfor från diffusa källor och jordbruksmark år 1995, 2000, 2006 och 200 (ton/år)9. SMED beräkningssystem vatten (PLC5 metodik) Ejhed et al Beräkning av kväve- och fosforbelastningen på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning SMED rapport.

43 2000 Bruttobelastning av fosfor från jordbruksmark (ton) Bakgrund Antropogen : Omräkning 1995 med PLC5 metodik (Ejhed & Olshammar, 2008, SMED rapport 21) 2000: Omräkning 2000 med PLC5 metodik (Brandt mfl, 2008, SMED rapport 22) 2005: PLC5 beräkning (Brandt mfl, 2008, NV rapport 5815) 2009: Beräkning för miljömålsuppföljning med PLC5 metodik (Ejhed mfl, 2011, SMED rapport)

44 kg P/ha Rotzonsutlakning av fosfor - Sverige Medelvärde för beräknad areal 0,6 0,55 0,5 0,45 0, PLC5 och miljömålsuppföljning 2005; 1995, 2005 (Johnsson mfl, 2008, NV rapport 5823) "Omräkning 1999 med PLC5 metodik": 1999 (Johnsson mfl, 2009, tekn rapport 132) Miljömålsuppföljning 2009: 2009 (Blombäck mfl, 2011, SMED rapport)

45 Orsaker till förändring av medelläckaget av fosfor 1995 till 2005 (ca 0.03 kg P/ha) Grödmix Gödsling: givor och arealer Skyddszon Stallgödslingstidpunkt Källa: beräkningar av läckaget från jordbruksmark till PLC5 och miljömålsuppföljning (NV rapport 5823)

46 Bruttobelastningen av fosfor från jordbruksmark 1995: 1680 ton 2009: 1560 ton Differens = -120 ton (ca - 7%) Varav: : - 90 ton : - 30 ton

47 Bruttobelastningen av fosfor från jordbruksmark Orsaker till minskning minskad areal jordbruksmark minskat medelläckage från jordbruksmark

48

49

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik SMED Rapport Nr 22 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik Maja Brandt, SMHI Mikael Olshammar, IVL Lars Rapp, SLU På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:

Läs mer

Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning

Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning SMED Rapport Nr 56 2011 Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning Helene Ejhed, IVL Mikael Olshammar, IVL Gunnar Brånvall, SCB

Läs mer

Läckage av näringsämnen från svensk åkermark

Läckage av näringsämnen från svensk åkermark Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Läckage av näringsämnen från svensk

Läs mer

Förslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag

Förslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag Förslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag - Reviderad bakgrundshalt för jordbruksmark Av: Faruk Djodjic och Mats Wallin Institutionen för vatten och miljö, SLU Rapport

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor

Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor Exempel med FyrisNP-modellen i Stigfjordens och Kungsbackafjordens avrinningsområden Rapport från projekt Hav möter Land Klima vatten

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2006. Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation

Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2006. Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2006 Sveriges underlag till HELCOMs femte Pollution Load Compilation RAPPORT 5815 MAJ 2008 Näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet 2006 Underlag

Läs mer

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen

Läs mer

Modell som används i Sverige FyrisNP

Modell som används i Sverige FyrisNP Modell som används i Sverige FyrisNP Elin Widén Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Workshop modeller för Hav møter Land, Oslo 16 april 2013 Elin Widén Nilsson Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014

Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014 Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014 Sveriges underlag till Helcoms sjätte Pollution Load Compilation Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:12 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2016-05-20

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens

Läs mer

Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor

Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor SMED Rapport Nr 138 2013 Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor Faruk Djodjic, SLU Elin Widén-Nilsson, SLU Avtal: 4-2013-13 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten Publicering: www.smed.se

Läs mer

Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5

Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5 SMED Rapport Nr 18 2007 Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5 Slutrapport Helene Ejhed, IVL Milla Malander,IVL Mikael Olshammar, IVL Maria Roslund, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:

Läs mer

trend er miljö Övergödning Jordbrukets läckage av näringsämnen har minskat. Fånggröda bra kvävefälla. Kiselalger avslöjar övergödda vattendrag.

trend er miljö Övergödning Jordbrukets läckage av näringsämnen har minskat. Fånggröda bra kvävefälla. Kiselalger avslöjar övergödda vattendrag. miljö trend er EN TIDNING FRÅN SLU nr 4 2007 Tema: Övergödning Jordbrukets läckage av näringsämnen har minskat. Fånggröda bra kvävefälla. Kiselalger avslöjar övergödda vattendrag. innehåll Övergödning

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Anpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve - Tester för Motala Ström

Anpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve - Tester för Motala Ström Nr 94, 2004 Hydrologi Anpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve - Tester för Motala Ström Maja Brandt och Gun Grahn, SMHI Erik Årnfelt och Niclas Bäckman,

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde Milsbosjöarna ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten Malin Spännar Länsstyrelsen Dalarna Milsboåns arvinningsområde Milsboåns avrinningsområde 1 Vårflod i Milsbo

Läs mer

Innehåll. Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15

Innehåll. Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15 Innehåll Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15 BERÄKNINGSMETODIK 17 Termer och begrepp 17 Belastning, retention och källfördelning 17 Bruttobelastning 17 Retention

Läs mer

Utveckling av indata för belastningsberäkningar med avseende på kvalitet och skala inklusive delning av produktionsområde 6

Utveckling av indata för belastningsberäkningar med avseende på kvalitet och skala inklusive delning av produktionsområde 6 SMED Rapport Nr 11 2013 Utveckling av indata för belastningsberäkningar med avseende på kvalitet och skala inklusive delning av produktionsområde Ida Westerberg, IVL Kristina Mårtensson, SLU Frank Schmieder,

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Tabell 10. Nettobelastning (efter retention) av diffusa källor av kväve (ton/år). Avrundat till närmaste hundratal ton. Period

Tabell 10. Nettobelastning (efter retention) av diffusa källor av kväve (ton/år). Avrundat till närmaste hundratal ton. Period Tabell 8. Brutto- och nettobelastning (efter retention) samt direkta utsläpp till havet av kväve (ton/år). Avrundat till närmaste hundratal ton. Period 1985 1999. Havsbassäng Bruttobelastning Nettobelastning

Läs mer

Introduktionskurs i Greppa Näringen

Introduktionskurs i Greppa Näringen Miljötillstånd i hav, och grundvatten och Vad visar mätresultat från miljöövervakningen. Introduktionskurs i Greppa Näringen Markus Hoffmann, LRF Källfördelning N och P till omgivande hav Kväve Fosfor

Läs mer

Kalibrering och validering av jordbruksläckagekoefficienter och beräkning av retention i små sjölösa områden

Kalibrering och validering av jordbruksläckagekoefficienter och beräkning av retention i små sjölösa områden SMED Rapport Nr 43 2010 Kalibrering och validering av jordbruksläckagekoefficienter och beräkning av retention i små sjölösa områden Faruk Djodjic Caroline Orback Mats Wallin Karin Blombäck Holger Johnsson

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö

Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö Tål vattnet oss Tål vattnet oss konsumenter? 60 50 40 30 20 10 Att bruka marken för matproduktion innebär att läckaget

Läs mer

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post: GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: stina.olofsson@sjv.se Sammanfattning Jordbrukets diffusa bidrag till fosforbelastningen har ökar under senare år, relativt

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:6

Policy Brief Nummer 2015:6 Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,

Läs mer

Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift

Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift Bibliografiska uppgifter för Fosforförluster från åkermark Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 26 Författare Adress Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Jämförelse av resultat från lokal, detaljerad närsaltsmodellering med PLC-5-data

Jämförelse av resultat från lokal, detaljerad närsaltsmodellering med PLC-5-data RAPPORT Jämförelse av resultat från lokal, detaljerad närsaltsmodellering med PLC-5-data Peter Wallenberg B1900 Februari 2010 Rapporten godkänd 2010-02-19 Lars-Gunnar Lindfors Senior Advisor Organisation

Läs mer

Data om svenska fiskodlingar

Data om svenska fiskodlingar SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Säkerställd insamling av data för beräkning av diffusa utsläpp och retention

Säkerställd insamling av data för beräkning av diffusa utsläpp och retention Rapportserie SMED och SMED&SLU Nr 8 2004 Säkerställd insamling av data för beräkning av diffusa utsläpp och retention Slutrapport oktober 2003 Lars Rapp SLU Miljödata Uppsala På uppdrag av Naturvårdsverket

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön? Kan vi lita på belastningssiffrorna iff för Östersjön? Håkan Staaf Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18 Ungefärlig tillförsel av N

Läs mer

FyrisSKZ en nationell webbaserad databas fo r skyddszoners effekt och kostnad teknisk beskrivning. prelimina r version

FyrisSKZ en nationell webbaserad databas fo r skyddszoners effekt och kostnad teknisk beskrivning. prelimina r version FyrisSKZ en nationell webbaserad databas fo r skyddszoners effekt och kostnad teknisk beskrivning. prelimina r version 2013 09 13 Peter Larsson Kristian Persson Holger Johnsson Hampus Markensten Dennis

Läs mer

2.2 Miljöproblem Övergödning

2.2 Miljöproblem Övergödning Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån 2.2 Miljöproblem Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av

Läs mer

Fosforbelastning på Storån källfördelning och åtgärder

Fosforbelastning på Storån källfördelning och åtgärder Fosforbelastning på Storån källfördelning och åtgärder Camilla Ohlsson Miljö i Mark 2006:4 MILJÖ I MARK är en rapportserie som presenterar planer, utredningar, inventeringar m.m. inom miljövårdsområdet

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1

Läs mer

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95 INGEN ÖVERGÖDNING Ingen övergödning Gotländska delmål 94 Avgränsningar mot andra miljömål 94 Regionalt miljötillstånd 94 Hur når vi målen? 95 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 96 93 Ingen övergödning

Läs mer

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

ÅTGÄRDER INOM JORDBRUKET FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGET TILL ÖSTERSJÖN

ÅTGÄRDER INOM JORDBRUKET FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGET TILL ÖSTERSJÖN ÅTGÄRDER INOM JORDBRUKET FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGET TILL ÖSTERSJÖN HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2011:2 2011-12-15 GUNNAR KARLTORP FÖRORD Baltic Sea Action Plan (BSAP) beslutades 2007 inom HELCOM

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Jordbrukets påverkan på Östersjön en jämförelse av indikatorer för att beskriva näringsbelastningen

Jordbrukets påverkan på Östersjön en jämförelse av indikatorer för att beskriva näringsbelastningen Jordbrukets påverkan på Östersjön en jämförelse av indikatorer för att beskriva näringsbelastningen Helena Andersson Handledare: Helena Aronsson och Markus Hoffmann Seminarier och examensarbeten Nr. 62

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av

Läs mer

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Bakgrundsinformation vattendirektivet 100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015

Läs mer

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8% Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)

Läs mer

Projekt Östersjön-Florsjön

Projekt Östersjön-Florsjön LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Mötesanteckning från Användarrådet för statistik över miljö och miljöräkenskaper den 24 september, 2015

Mötesanteckning från Användarrådet för statistik över miljö och miljöräkenskaper den 24 september, 2015 Avd/Enhet/Ort Dokument Sida Mötesanteckningar 1(5) Datum RM/MN/S 2015-11-02 Utfärdare Kaisa Ben Daher Mötesanteckning från Användarrådet för statistik över miljö och miljöräkenskaper den 24 september,

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan

Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan Underlagsrapport (3) till Miljökvalitetsnormer för fosfor i sjöar redovisning av ett regeringsuppdrag (NV rapport 5288)

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet. Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö

Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö Vad är en effektiv åtgärd? Omedelbar effekt Effekt varje gång den används

Läs mer

Typområden på jordbruksmark i Västra Götaland

Typområden på jordbruksmark i Västra Götaland Pia Kynkäänniemi och Katarina Kyllmar Typområden på jordbruksmark i Västra Götaland Utvärdering av undersökningar utförda 1988-26 Typområde O14 i oktober 27. Foto: Pia Kynkäänniemi Ekohydrologi 1 Uppsala

Läs mer

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig svensk växtodling Tar vara på de fördelar Svensk växtodling erbjuder, som bördig mark, gott om vatten och vintrar som håller efter skadegörare. Svenska odlare

Läs mer

RAPPORT. Finn de områden som göder havet mest. Delrapport 1. Tredje utgåvan. Februari 2008.

RAPPORT. Finn de områden som göder havet mest. Delrapport 1. Tredje utgåvan. Februari 2008. RAPPORT Finn de områden som göder havet mest Delrapport 1. Tredje utgåvan. Februari 2008. Titel Produktion Redaktörer Grafisk form Upplaga Finn de områden som göder havet mest. Delrapport 1. Tredje utgåvan

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i

Läs mer

Slopad skatt på gödselmedel

Slopad skatt på gödselmedel Promemoria Slopad skatt på gödselmedel 2009-09-16 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att beskattningen av gödselmedel slopas fr.o.m. den 1 januari 2010. Lagen (1984:409) om skatt

Läs mer

Policy Brief Nummer 2016:5

Policy Brief Nummer 2016:5 Policy Brief Nummer 2016:5 Skyddszoner i jordbruket betalt för resultat? Många lantbrukare utför frivilliga åtgärder för att gynna miljön. Som kompensation för kostnader och inkomstbortfall får lantbrukarna

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

Energianvändning och miljöpåverkan

Energianvändning och miljöpåverkan Energianvändning och miljöpåverkan Louise Sörme Ylva Andrist Rangel Viveka Palm Avdelningen för Regioner och miljö Innehåll Varuflöden Louise Sörme Växtnäringsbalanser Ylva Andrist Rangel Miljöekonomi

Läs mer

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Beskriva de tre fosforindexen (uppbyggnad, behov av indata.) Så långt möjligt tillämpa de tre olika indexen i två pilotområden.

Läs mer

Beräkning av källfördelning och effekten av potentiella åtgärder inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde

Beräkning av källfördelning och effekten av potentiella åtgärder inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde melica Fiskhamnsgatan 10, 414 58 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Beräkning av källfördelning och effekten av potentiella åtgärder inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Metod för bestämning av jordbrukets kvävebelastning i mindre avrinningsområden samt effekter av läckagereducerande åtgärder

Metod för bestämning av jordbrukets kvävebelastning i mindre avrinningsområden samt effekter av läckagereducerande åtgärder Katarina Kyllmar, Holger Johnsson och Kristina Mårtensson Metod för bestämning av jordbrukets kvävebelastning i mindre avrinningsområden samt effekter av läckagereducerande åtgärder Redovisning av projektet

Läs mer

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Vinåns avrinningsområde 21 oktober 2008 Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Hur når fosfor och jord vattendragen? Ytavrinning Makroporflöde Vattenerosion

Läs mer

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde 1 Modelluppsättning 1.1 HYPE-modellen HYPE (Lindström m.fl., 2010) är en hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer