Hur ska man välja en fånggröda för fosfor? Standard: Lätt att etablera Stor förmåga att ta upp och lagra fosfor I biomassan
|
|
- Åsa Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur ska man välja en fånggröda för fosfor? Standard: Lätt att etablera Stor förmåga att ta upp och lagra fosfor I biomassan I vårt kalla klimat: Minsta möjliga förlust från biomassan efter upprepade cykler med frysning-tining (FTCs).
2 Kumulativ extrah. P, % DM 1. Vatten-extraherbar fosfor efter upprepad frysning-tining av fånggröda som odlats i växthus 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Rötter y = 12.8x R² = 0.87, p = y = 29.1x R² = 0.86, p = Skott 7 olika fånggrödor 4 uppreningar av Frysning: -18 C, 10 tim. Tining: 18 C, 10 tim. 0 0,1 0,2 0,3 0,4 Total-P koncentration, % DM (Liu et al., submitted) Fosforförluster från skott och rötter är korrelerad med resp. fosforkoncentration i biomassan. Nästan all fosfor i både skotten och rötterna kan läcka efter frysning-tining.
3 2. Läckagestudier i laboratoriet med jordkolonner från försöksplatser En treårs studie ( ) med 8 fånggrödor på tre olika platser med lerjord (ung. 45% lera) Perenna arter som sås i början av maj Ettåriga arter som sås in efter huvud-grödan I mitten av augusti Vår Höst Lysimeterprovtagning för laboratoriestudier Fosfor i jord och växt Fånggröda Överlevnad
4 Fleråriga fånggrödor som testats Perenn rajgräs (Lolium perenne L.) Hundäxing (Dactylis glomerata L.) Cikoria (Cichorium intybus L.) Rödklöver (Trifolium pratense L.)
5 Ettåriga fånggrödor som testats Oljerättika (Raphanus sativus L. var. Oleiformis) Strukturator (Raphanus sativus L. var. Longipinnatus) Vitsenap (Sinapis alba L.) Honungsört (Phacelia tanacetifolia L.)
6 Temp. C Försöksplatsernas vintertemperatur Dygnstemperatur oktober-mars Lanna Linnés Hammarby Brunnby Antalet frysning-tiningscykler / / / / /2012 (Data compiled from
7 Observationer i fält Överlevnad på våren (%) Perenna Överlevnad Ettåriga Överlevnad Rajgräs 76 Oljerättika 0 Hundäxing 76 Strukturator 0 Cikoria 55 Vitsenap 0 Rödklöver 69 Honungsört 0 (Liu et al., opublicerade data) Perenna Ettåriga
8 Läckage före och efter frysning-tining Provtagning i fält Regnsimulering i laboratoriet Sju cykler med frysning-tining: Frysning: -18 C, 12 tim; Tining: 18 C, 12 tim.; Regn 10 mm tim -1 : 70 mm före och 70 mm efter frysning-tining, med 10 mm tim -1 ; Analys av olika fosforformer i läckagevattnet
9 Fosforinnehåll i skotten hos fånggrödan kg ha -1 Brunnby Linnés H. I Linnés H. II Lanna Perenna Rajgräs Hundäxing Cikoria Rödklöver Medelvärde Ettåriga Oljerättika Strukturator Vitsenap Honungsört Medelvärde Fosforstatus P-AL (mg kg -1 ): Ettåriga arter tog upp mer fosfor i grönmassan än fleråriga. Inga systematiska skillnader mellan olika arter under för olika ställen/olika år, men störst fosforupptag i jordar med mest fosforinnehåll. (Liu et al., opublicerade data)
10 Preliminära slutsattser I den här studien minskade inte fånggrödan fosforläckaget före frysning tining. Fosforläckaget ökade efter frysning-tining, men med stor variation mellan år och mellan arter. De vanligaste fånggrödorna engelskt rajgräs (flerårig) och oljerättika (ettårig) tenderade att läcka mer fosfor än andra testade arter efter exponering för frost. Cikoria hade lågt fosforläckage både före och efter frysning och verkade vara en lovande fånggröda för fosfor.
11 20 cm 120 cm Potentiellt fosforläckage vid olika fosforstatus och efter stallgödsling Munstycke Jordkolonner Matjordslysimetrar 20 cm Photo: Annika Svanbäck Botten Glasflaskor för att samla läckagevatten
12 DRP (mg l -1 ) Potentiellt fosforläckage från matjorden 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 Nivå Fosforgödsling 0,5 A A Noll P 0,4 0,3 C C Ersättning + 15 eller 20 kg P/ha 0,2 0,1 0,0 Fj Ek Bj Hö Kl Nivå Fosforgödsling P-AL P-AL 2,1 3,0 1,9 2,4 2,8 12,2 13,7 7,9 8,2 10,8 A C Noll P Ersättning + 15 eller 20 kg P/ha Skåne Vgötland Östergötland
13 Potentiellt fosforläckage från matjorden med olika fosforstatus Odlingssystem med inslag av stallgödsel 2,50 2,00 1,50 2,50 2,00 1,50 Odlingssystem helt utan stallgödsel Fjärdingslöv sandy loam Ekebo loam Bjertorp silty clay loam Högåsa loamy sand Klostergården silty clay loam 1,00 1,00 Löst reaktiv DRP (mg l-1 ) 0,50 0,50 0,00 0, P-AL (mg 100g -1 ) P-AL (mg 100g -1 ) (Svanbäck et al., submitted to JEQ)
14 Increase of DRP (mg l -1 ) Potentiellt fosforläckage efter stallgödsling (+ tre veckors stabilisering) 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 Fjärdingslöv sandy loam Ekebo loam Bjertorp silty clay loam Högåsa loamy sand Klostergården silty clay loam 1,00 0,50 0,00-0, P-AL (mg 100g -1 ) (Svanbäck et al., submitted to JEQ)
15 Slutsatser: Risken för fosforläckage ökar vid hög fosforstatus. Tydliga skillnader i P-läckage mellan jordar trots samma gödsling. Jordar med hög historisk gödsling har därmed högre risk för stora fosforläckage. Ökningen i läckagerisken efter stallgödsling beror i många fall också på fosforstatusen i jorden.
16 Potentiellt läckage från en f.d. minkfarm Ulén m.fl. s J Plant. Nutr. Soil Sci.
17 Skiktning i matjorden (~ dubbelt så hög fosforstatus i översta skiktet) Skikt Plats Soil parameter P-AL låg P-AL hög P-Al mkt hög P-AL (mg 100 g jord -1 ) 0-5 5,9 12,9 61,5 P-AL (mg kg soil -1 ) ,8 8,4 33,9 Lera (%) Sand och grus (> 0.6 mm) (%) Ulén m.fl. s J Plant. Nutr. Soil Sci.
18 DRP (mg L -1 ) Fosforhalter före och efter att översta matjordskiktet tagits bort 2,5 2,0 1,5 Övre skiktet svarar för 75% av det potentiella läckaget 1,0-5cm DRP 0,5 0, P-AL (mg kg -1 ) Ulén m.fl. s J Plant. Nutr. Soil Sci.
19 Uppgödsling/engångsgiva Dubbelt så hög risk från historisk uppgödsling med minkgödsel Jämfört med engångsgiva med flytgödsel motsvarande maximala djurtätheten Ulén m.fl. s J Plant. Nutr. Soil Sci.
20 Fånga Fosforn Dammar, filter & tvåstegsdiken Fosfordammar Foto: Pia Kynkäänniemi aug 2012
21 Fånga Fosforn Dammar, filter & tvåstegsdiken Fosfordammar - Dimensionering Små dammar: % av tillrinningsområdet (enligt Jordbruksverket) Högt upp i tillrinningsområdet Mindre mängd vatten Högre fosforkoncentration Dimensioneras vattenflödet Västra Sverige avrinning 500mm/år Östra Sverige 200mm/år
22 Fånga Fosforn Dammar, filter & tvåstegsdiken Långsmal Vattnet sprids jämnt i dammen Fosfordammar - Utformning Länd:bredd-förhållande < 2:1 (gärna 3-4:1) Underlättar att gräva ur sediment Kriterier för stöd Utlopp Djupdel närmast inloppet, följt av grundare Vegetationsdel Inlopp
23 Djupdel Fosfordammar I. Minskar vattenhastigheten Partiklar och fosfor sjunker till botten II. Mycket sediment ackumuleras närmast inloppet Andra delar fylls inte Vegetationsdel III. Stabilisering av sediment mindre mängd sediment som rörs upp från botten. IV. Kväveavskiljning Fånga Fosforn Dammar, filter & tvåstegsdiken V. Ökat vattenmagasin minskar översvämning VI. Ökad biologisk mångfald: fler vattenväxter och groddjur
24 Fånga Fosforn Dammar, filter & tvåstegsdiken Grävning Torr mark Sensommar-hösten (fåglarnas häckningssäsong avslutad) Tjälad mark Måste justeras följande sommar då den tinade marken sjunker ihop Ta bort näringsrika matjorden annars läcker dammen fosfor Schaktmassorna läggs ut på åkern Höja omgivande låglänt åkermark Befintliga dikesfåran grävs igen jämn botten (inga kanaler där vattnet flödar snabbare) Foto: Pia Kynkäänniemi aug 2009
25 Fånga Fosforn Dammar, filter & tvåstegsdiken Fosfordammar - Skötsel Kontrollera in- & utlopp rensas så det inte sätts igen och dämmer uppströms Viktigt kontrollera vid slutbesiktningen att de håller och att erosionsskydd finns! Djupet på dammen gräva ur djupdelen återföra näringsrika sedimentet till åkrarna återvinna fosforn Vegetationsskötsel slå av växterna på stränderna Viktigt sköts viktigt med skötselersättning!
26 Norska råd: >0.1% av tillrinningsområdet Fånga Fosforn Dammar, filter & tvåstegsdiken Svenska erfarenheter Bergaholm Fosfordamm Anlades 2009 Verkliga ytan: 835m 2 Andra förhållanden i Sverige: Kolloidal lera Dräneringskulvert Beräkning av dammens yta: 0.3% av tillrinningsområdet x = 900 m 2 Tillrinningsområde: 30ha ( m 2 ) Styv lera Hög TP halt (0.5 mg/l)
27 Fånga Fosforn Dammar, filter & tvåstegsdiken Bergaholm Fosfordamm Beräkning av Djupdelens yta: (20-30% av ytan) 0.3 x 835 = 251m 2 Långsmal Hydrauliskt effektiv Gräva ur sediment Dammytan: 835m 2 Inlopp Böjd: Verkliga ytan blev: 235 m 2 Längre damm Mindre mark tas i anspråk Utlopp Dimensionering av inloppet: Högsta flödet antogs vara 6 L/s, ha 6 x 30 = 180 L/s Djupdel (1m ) Maxflödet kan fås från SMHI Vegetationsdel (0.3m )
28 Fånga Fosforn Dammar, filter & tvåstegsdiken Nybble fosfordamm 2011 Nybble ha (0.3 %) Öppet dike Djupdel (1m ) Vegetationsdel (0.3m ) Foto: Pia Kynkäänniemi 2011 P filter
29 Fånga Fosforn Dammar, filter & tvåstegsdiken Sediment undersökning Platta Netto (1 år) Fälla Brutto 4 månader FP in FP out Foto: Pia Kynkäänniemi August 2012
30 Netto Sedimentation d.w. (g/cm 2 /år) Fånga Fosforn Dammar, filter & tvåstegsdiken Sediment undersökning % 2,5 2,0 Plates Aug Plates Aug ,5 Vegetationsdel 1,0 0,5 0, Transekt Gradient Inlopp utlopp & mer ackumuleras andra året Clay Fine silt Medium Coarse silt silt Fine sand Medium Coarse sand sand Photo: Pia Kynkäänniemi September 2009
31 Kynkäänniemi et al. Submitted JEQ Fånga Fosforn Dammar, filter & tvåstegsdiken Total P År 1 År 2 Fosforavskiljning Förbättrad fosforavskiljning andra året Även hög kväve avskiljning Medel Löst P Partikulärt P Belastning (kg/ha, år) Avskiljning (kg/ha, år) (% av belastning) 28% 43% 36% 9% 24% 36% 25% TSS TN Beräkning av flödet (Q): Årsmedelavrinning 200mm 0.2 x /365 = 164 m 3 /dygn Beräkning av Hydraulisk belastning: Q/A damm = 164/835 = 0.19 m/dygn Norge: >3 ggr högre hydraulisk belastning ändå avskiljning >30%. Kombination med jordarten! 0.3% har fungerat i östra Sverige Väst lerjord: behövs större damm? Väst lättare jord: mindre damm?
32 STRUKTURKALKNING Vid Bornsjön bildar den marina lerjorden sprickor och pelarsalar
33 Strukturkalkning Foto: Dennis Wiström Strukturkalken bör spridas med precision och måste kultiveras ner inom 1 2 dygn efter genomförd spridning. Anledningen är att strukturkalk är extremt reaktiv och reagerar under detta tidsintervall. Väntar man med kultiveringen uteblir effekten. Strukturkalkning vid Ölme prästgård Foto: Johanna Bengtson Foto: Pelle Johansson
34 Led Behandling Läckage fosfor-kväve fyra år kg ha -1 o år Löst reaktiv fosfor -1 Partikel fosfor Nitrat kväve A Plöjning Radmyllning av P 0,11 0, B Plöjning Ingen P gödsling 0,11 0, D Grund kultivering Radmyllning av P 0,11 0, Organiskt kväve E Grund kultivering Bredspridning av P 0,11 0, C Strukturkalkning Radmyllning av P 0,11 0,36** 23 2 F Ogödslad träda Efter insådd år 2 0,14 0,47 3** 3 ** Signifikant mindre partikelfosfor än från behandling A, B, D, E
35 HUR RÖR SIG OLIKA ÄMNEN GENOM MARKEN? Bekämpningsmedlens läckagerisk baserad på deras egenskaper * Substans Risk- Uppmätt index förlust** Bentazon 2,30 0,70 % MCPA 2,94 0,14 % Fluroxypyr 0 0,22 % Klopyralid 5,06 1,62 % Glyfosat -0,49 0,15 % Tifensulfuronmetyl 1,53 0 Tribenuronmetyl 2,88 0 *Adsorptionsförmåga, nedbrytning från Pesticide Properties Database (PPDB, 2010) ** I relation till dosen
36 HUR RÖR SIG OLIKA ÄMNEN GENOM MARKEN? Bekämpningsmedlens läckagerisk baserad på deras egenskaper * Substans Risk- Uppmätt index förlust** Bentazon 2,30 0,70 % MCPA 2,94 0,14 % Fluroxypyr 0 0,22 % Klopyralid 5,06 1,62 % Glyfosat -0,49 0,15 % Tifensulfuronmetyl 1,53 0 Tribenuronmetyl 2,88 0 *Adsorptionsförmåga, nedbrytning från Pesticide Properties Database (PPDB, 2010) ** I relation till dosen Kritiska preferensflöde genom markens porer och sprickor
37 Samma rumsliga mönster med bekämpningsmedel och med fosfor Mängden glyfosat/ mängden fosfor TotGly (g ha -1 ) 3,0 2,5 2, Halten bentazon halten partikelbunden fosfor Bentazon (µg L -1 ) 1,5 1,0 0,5 0,0 XXHHH r 2 = ,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Totalfosfor (kg ha -1 ) r 2 =0.81 0,00 0,10 0,20 0,30 Partikelfosfor (mg L -1 ) Indikation att fosforn kommer från matjorden (liksom bekämpningsmedlen)
38 Fysikaliska strukturförändringar vid strukturkalkning Dispergerad ler mätt som relativ turbiditet I matjorden från (A) konventionellt plöjd (C) strukturkalkad och (D) grunt kultiverade rutor. Jorden provtogs september 2010, tre år efter strukturkalkning.
39 Strukturkalkning Strukturkalkning med släckt kalk Viad sept 2011 PP (mg/l) 0,20 0,15 PP okalkad PP kalkad DRP (mg/l) 0,20 0,15 DRP okalkad DRP kalkad 0,10 0,10 0,05 0,05 0,00 dec-11jan-12mar-12maj-12jun-12aug-12 0,00 dec-11 jan-12 mar-12maj-12 jun-12 aug-12 P-AL tal 15 mg /100 g jord Inte bara struktureffekt?
40 Att underhålla dräneringen Gustav Vasa, påbjöd 1559: Fogde skall hålla dikessyn, eljest högsta ogunst och vrede". 1. Rensning av öppna diken. 2. Täckdikning. Täckdikningen kan kompletteras med 3. Tubulering. Mullvadsdiken med fall vinkelrätt mot täckdikena. Fungerar 4-7 år 4. Slitsdränering. För att snabbt leda bort yt- och överskottsvatten ur matjorden Om vattengenomsläpplighet i alven understiger 0,1 m/s i alven. Luckra upp jorden i allmänhet. 1. Öka mullhaltsökning i markytan 2. Alvluckring. 3. Vallodling.
De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU
De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt Gödslade arealer (%) P Markbalans 50 44 Fosforbalans
Läs merUTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU
UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1
Läs merÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD
ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD Barbro Ulén 1, Ararso Etana och Jan Lindström 1 Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, Box 7014, 750 07 Uppsala Mark och Miljö, Jordbearbetning
Läs merMetoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Institutionen för mark och miljö SLU Erik Ekre Växjö 5 december 2012 Lilla Böslid
Läs merKväve-fosfortrender från observationsfälten
Kväve-fosfortrender från observationsfälten 1988-2009 Fält 1D Barbro Ulén, Claudia von Brömssen, Göran Johansson, Gunnar Torstensson och Lovisa Stjerman Forsberg Observationsfälten är dränerade Dräneringsvattnet
Läs merI markprofilen. Fosforförluster i ett jordbrukslandskap. Episodisk avrinning från dräneringssystem. Avrinning (mm) alla utom kalkade
Östersjön, sommaren 2 Sjöar med höga fosforkoncentrationer Barbro Ulén, SLU Förlusterna av fosforn från åkermark sker mestadels i kolloidal eller partikulärt bunden form. Det finns dock undantag och löst
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merProjektplan: åtgärder för att minska näringslackage
Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i
Läs merVilka åtgärder fungerar och vad bör vi satsa på?
Vilka åtgärder fungerar och vad bör vi satsa på? Enligt resultat från SLF:s fosforprogram 2008-2010 Pia Geranmayeh & Helena Aronsson Syntesarbete av SLF:s fosforprogram 2008-2010 Workshop vid programstart
Läs merFånggrödor i framtiden. Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala
Fånggrödor i framtiden Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala Varför välja fånggröda? +..mellangröda, täckgröda, bottengröda, bonusgröda... Minska förluster av kväve och fosfor Miljöstöd
Läs merFånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden
Fånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU Uppsala Sammanfattning av fånggrödestudier som finansierats av SLU, Jordbruksverket,
Läs merFosfor och kväveretention i två partikelfångande fosfordammar Bergaholm och Nybble
17-2-28 Fosfor och kväveretention i två partikelfångande fosfordammar Bergaholm och Nybble Barbro Ulén, Pia Geranmayeh och Maria Blomberg SAMMANFATTNING Våtmark Bergaholm, en s.k. fosfordamm, har alltsedan
Läs merVariation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)
Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr 235-3685-08Mm) Innehållsförteckning Bakgrund 2 Material och Metoder 2 Resultat och Diskussion 3
Läs merProvtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde 2014
Provtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde 2014 Provtagare: Ingvar Jakobsson Vattenprovtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde år 2014. Bakgrund: Västra Gotlands Vattenvårdsområde omfattar
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merVad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?
Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde? Pilotprojektet Greppa Fosforn SLU JTI Rådgivning & samarbeten (lantbrukare, SLU, SJV-vatten) inventering, provtagning, observation, dokumentation Barbro: Förbättrad
Läs merTål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö
Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö Tål vattnet oss Tål vattnet oss konsumenter? 60 50 40 30 20 10 Att bruka marken för matproduktion innebär att läckaget
Läs merDränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket
Dränering och växtnäring Katarina Börling Jordbruksverket Dränering och växtnäring Vad händer vid dålig dränering? Denitrifikation och lustgas Vad händer då dräneringen förbättras? Kalkfilterdiken Underhåll
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merUppföljning av åtgärder
Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs
Läs merP OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?
P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning
Läs merStrukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?
Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad
Läs merRiskkartering av fosforförlusterna möjligheter och begränsningar. Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala
Riskkartering av fosforförlusterna möjligheter och begränsningar Faruk Djodjić 1 & Helena Elmquist 2 1 Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala 2 Odling i balans, Stockholm Inledning Diffusa fosforförluster
Läs merSGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius
SGUs jordartsdata Gustav Sohlenius Jordartskartor Jordartskartor Detaljerade kartor, framtagna för presentation i skala 1: 50 000 För ungefär 2/3 av svensk åkermark finns detaljerade jordartskartor framtagna
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merVårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Läs merDet här gäller för träda och vall 2017
2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den
Läs merHur ser vi var det läcker fosfor hjälpmedel för att identifiera riskområden
Hur ser vi var det läcker fosfor hjälpmedel för att identifiera riskområden Faruk Djodjić Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala 1 februari 2017 Inledning Diffusa fosforförluster är egentligen
Läs merProjektnamn "Åtgärder för minskat växtnäringsläckage inom Oxundaåns avrinningsområde"
Bilaga 1. Slutrapport LOVA projekt 2015-2016 Projektnamn "Åtgärder för minskat växtnäringsläckage inom Oxundaåns avrinningsområde" Sökande: Oxundaåns Vattensamverkan, ett mellankommunalt samarbete. Ansvarig:
Läs merLÄCKAGE AV FOSFOR OCH KVÄVE MED I VÄXTFÖLJDER MED OCH UTAN STALLGÖDSEL OCH EFTER ÖVERGÅNG TILL FLYTGÖDSELSPRIDNING PÅ HÖSTEN
LÄCKAGE AV FOSFOR OCH KVÄVE MED I VÄXTFÖLJDER MED OCH UTAN STALLGÖDSEL OCH EFTER ÖVERGÅNG TILL FLYTGÖDSELSPRIDNING PÅ HÖSTEN Barbro Ulén, Mark och Miljö, SLU Inledning I de nya förslagen på åtgärdsprogram
Läs merDammar och filter - Åtgärder för minskning av fosforläckage från jordbruksmark. Tony Persson Östersjöseminarium 2 oktober 2014
Dammar och filter - Åtgärder för minskning av fosforläckage från jordbruksmark Tony Persson Östersjöseminarium 2 oktober 2014 Åtgärder mot fosforförluster vid källan De viktigaste åtgärderna utförs innan
Läs merGreppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets
Läs merOdlingsåtgärder och växtnäringsförluster vid trädesbruk
Odlingsåtgärder och växtnäringsförluster vid trädesbruk Barbro Ulén, och Lennart Mattsson, Mark och Miljö, SLU Sammandrag. Vid två års odling av grönträda vid Lanna var kväveläckaget, och ibland också
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merSveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann
Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med 3 887 lantbrukare Johan Malgeryd & Markus Hoffmann 208-04-24 Kort om enkäten Webbenkät, skickades ut till alla lantbrukare med >20 ha åker
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merÅtgärder mot fosforläckage från dränerade lerjordar
Barbro Ulén, Mats Larsbo, Johannes Koestel, Maria Blomberg Åtgärder mot fosforläckage från dränerade lerjordar Registrering av dräneringsvatten vid Oxelby försöksrutor med omväxlande klart och grumligt
Läs merTidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift
Bibliografiska uppgifter för Fosforförluster från åkermark Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 26 Författare Adress Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs merOm kväve i mark och gröda förekomst, omsättning och förlustvägar till luft och vatten. speciellt om fånggrödor och jordbearbetning
Om kväve i mark och gröda förekomst, omsättning och förlustvägar till luft och vatten speciellt om fånggrödor och jordbearbetning Greppa näringen kvävestrategi Uppsala 21 nov 2012 Helena Aronsson Åsa Myrbeck
Läs merAxplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd
Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj Johan Malgeryd 2018-11-08 Vad ville vi? Länsstyrelserna och rådgivarna ska känna till vilka fosforrelaterade rådgivningar som erbjuds inom Greppa Näringen. vilka
Läs merVåtmarkscentrum 2012
Potential hos våtmarker anlagda för fosfor- och kväveretention i jordbrukslandskapet: analys och tolkning av mätresultat Redovisning av projektet Potential hos våtmarker anlagda för fosfor- och kväveretention
Läs merVad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen
Läs merVäxtnäringsläckage i olika odlingssystem
Växtnäringsläckage i olika odlingssystem Helena Aronsson SLU Introbild Verksamheter vid Avdelningen för vattenvårdslära Normalutlakning av kväve från Sveriges åkermarker beräknade med simuleringsverktyget
Läs merVarför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Läs merKvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30
Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material
Läs merträdgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård
Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av
Läs merVad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd
Vad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd 2018-04-24 Vad ville vi? Länsstyrelserna och rådgivarna ska känna till vilka fosforrelaterade rådgivningar som erbjuds inom Greppa Näringen.
Läs merPassiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod
Passiva system Infiltrationer och markbäddar Effektiva Robusta Minimal skötsel Minimalt underhåll Kräver: Bra förundersökning Rätt design Noggrann installation Infiltration TILLOPPSLEDNING SLAMAVSKILJARE
Läs merBakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar
Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse
Läs merPilotptojektet Greppa Fosforn
Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro
Läs merDagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat
Dagvattenrening tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat Godecke Blecken Universitetslektor i VA teknik, tekn dr Stadens vattensystem, Luleå tekniks universitet Mail: godble@ltu.se,
Läs merVälkommen att delta i LOVA-ansökan!
Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen
Läs merLägesrapport KVVP etapp 1
Lägesrapport KVVP etapp 1 Dammar och Våtmarker: En pågående entreprenad (Nr 750 Ry 4:1), Nr 781 Hammarlunda 7:1 upphandlas när skötsel av vindpump är klarlagd Resultat: 12 ha våtmarksyta, fiskevårdande
Läs merFånggrödor i Norra Östersjöns vattendistrikt Catch crops in the water district of Northern Baltic Sea
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö Fånggrödor i Norra Östersjöns vattendistrikt Catch crops in the water district of Northern Baltic Sea Beatrice Ramnerö Kandidatuppsats i biologi
Läs merVilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång
Våtmarker i Skåne Hur jobbar vi? Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar Olika vägar till framgång Framtidsutsikter Hur jobbar vi? Anna x 2, Gösta, Lukas, Jean Miljöbalken Stöd från Landsbygdsprogrammet
Läs merMellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala FoU-dagar ekologisk
Läs merHur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö
Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö Vad är en effektiv åtgärd? Omedelbar effekt Effekt varje gång den används
Läs merProjekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi
LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merMinnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars
Läs merSommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter
Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie
Läs merAftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster. en fotoessä
Aftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster en fotoessä Faruk Djodjic, april 2013 I veckan (v. 17 2013) drabbades Uppland av kraftigt vårflod med påföljande översvämningar. Självklart
Läs merBakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?
Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,
Läs merDet är skillnad på kalk och kalk!!!
Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark
Läs merFosforläckage efter stallgödsling beroende på fosforstatus
Fosforläckage efter stallgödsling beroende på fosforstatus Barbro Ulén och Annika Svanbäck BAKGRUND Jordbruksmarken svarar för ungefär hälften av all belastning av fosfor på Östersjön (Naturvårdsverket,
Läs merTidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd
Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam
Läs merNyhetsbrev nr 2 2005 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet
Nyhetsbrev nr 2 25 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet Hej! I årets andra brev kommer nu de första bearbetade resultaten från växtnäringsprovtagningen i projektets demonstrationsvåtmark i Södra Stene.
Läs merSJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merVåtmarker och fosfordammar
Våtmarker och fosfordammar Bakgrund De flesta av de miljöåtgärder som rekommenderas lantbrukare i praktisk odling och de åtgärder som beskrivs i detta utbildningsmaterial syftar till att minska läckage
Läs merLäckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.
Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn Bo Bergkvist LU Bakgrund - frågeställningar Pågående experiment och undersökningar
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merSlutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB
Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet
Läs merVinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning
Vinåns avrinningsområde 21 oktober 2008 Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Hur når fosfor och jord vattendragen? Ytavrinning Makroporflöde Vattenerosion
Läs merGod skötsel av kantzoner för effektivare fosforretention (projekt nr H )
God skötsel av kantzoner för effektivare fosforretention (projekt nr H9728) Ararso Etana, Barbro Ulén, Gunnar Torstensson, Jan Lindström, Maria Blomberg Syften och hypoteser I detta projekt utvärderade
Läs merLantbruksprojekten
Lantbruksprojekten 2015-17 2015 April Uppstartsmöte med lantbrukare Kalkningsprojektet Uppstartsmöte arbetsgruppen Oxundaån. Maj Kartläggning av erosionskänsliga områden SLU. Utvalt område uppströms Fysingen.
Läs merOdlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök
Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök Helena Aronsson med flera Institutionen för mark och miljö Hur långa tidsserier i behövs det? År 1 2 3 4 5
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merGreppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket
Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här
Läs merVA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden
Läs merKväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck
Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, 15-16 januari 2015 Åsa Myrbeck Syfte Att öka kunskapen om olika jordbearbetningsåtgärders påverkan på mineralkvävedynamiken
Läs merGREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:
GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: stina.olofsson@sjv.se Sammanfattning Jordbrukets diffusa bidrag till fosforbelastningen har ökar under senare år, relativt
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merYtavrinning - mekanismer och motåtgärder
Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder Kristin Boye Foto: Örjan Folkesson/Magnus Sandström/Nick Jarvis/Julien Moeys/Eskil Nilsson Frågeställningar Hur stort är problemet med ytavrinning av växtskyddsmedel
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merHur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merStrip till för täta radavstånd
Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad
Läs merRESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB
RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Projektet med Vinslövssjön startade 2013 med en förstudie Algblomning, vattenkvalité, fisk, sediment, uppgrundning
Läs merREGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING
REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i
Läs merMarkpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel
Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?
Läs merRedovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket
Bilaga 1 Åsa Myrbeck 2014-11-07 Jordbearbetning och Hydroteknik, SLU 750 07 Uppsala Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket Projekttitel: Inverkan av olika bearbetningstidpunkter
Läs merObservationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)
Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merInstitutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Läs mer