De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU"

Transkript

1 De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU

2 Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt

3 Gödslade arealer (%) P Markbalans Fosforbalans markytan (hela Sveriges åkerareal) < >60 Gödsling P kg ha -1 år < Djurtäthet (LIU ha -1 ) >1.0 (Djodjic & Kyllmar, 2011) (SCB Statistik 2011)

4 En växtodlingsgård sockerbetsdistriktet S Skåne Samma växtföljd under 40 år Den är typisk för dess avrinningsområde Grödans andel över tid och rum Enskilt fält Området Höstvete Sockerbetor Vårvete Vårkorn Höstoljeväxter 6 9 Ärt och annan avbrottsgröda 5 8 Ulén m fl 2014

5 Ett fält i sockerbetsdistriktet Böljande landskap texturklass loam sand/mjäla/ler ung 40/40/20 Fosforstatus: P-AL-talet 8 Inga djur - enbart mineralgödsel

6 Ett närliggande långliggande bördighetsförsök (Fjärdingslöv) har indikerat god bördighet för fosfor 1995/1998 Fjärdingslöv Fältet och området Lera (%) Mjäla (%) Sand (%) Organiskt kol ph Loamy sand/resp. loam båda med inslag av kalk Källa Kirchman m fl, Svensson O

7 Sockerbetor P-AL (mg 100 g jord -1 ) God relativ skörd i förhållande till P-AL talet Relativ skörd Höstvete P-AL (mg 100 g -1 ) Relativ skörd Vårvete P-AL (mg 100 g -1 ) Relativ skörd Oljeväxter baserad på Edhe 2012

8 Ackumulerade markbalans 40 år TotP (kg ha -1 ) FOSFOR TotN (kg ha -1 ) KVÄVE P Remov N Removed N Fertilisation 600 P Fertilisation År Fosforbalansen är negativ Mer och mer bortförsel jämfört med tillförseln Fosforgödslingen har minskat något Fosforbalansen har framför allt minskat genom högre höstveteskördar och större bortförsel Kvävegödslingen har ökat något men anpassats efter grödorna

9 TotP (mg L -1 ) Årlig flödesvägd koncentration av fosfor från fältet Foton Göran Johansson Statistiskt säker minskning av läckaget av fosforn % 38 år TOTN (mg L -1 ) Årlig flödesvägd koncentration av Kväve fältet Statistikst säker minskning av läckaget av kväve -23% 38 år Ulén m fl 2014

10 Markkartering av fältet och området Matjord Fält 2M Fält 2M Området År Lera (%) Organiskt material (%) ph-värde P-AL (mg 100g -1 ) Området Ännu större variation Hästhagar

11 Valet av gröda och marktäckning under vinterhalvåret har haft mindre betydelse för fosfor än för kväve Medel värden Varje gröda har odlats ung. 8 år Medel Gröda Avrinning (mm år -1 ) TotP (kg ha år -1 ) Höstvete Sockerbetor Vårvete Vårkorn Höstoljeväxter

12 Tänkbar åtgärd - precisionsgödsling av fältet Hög Skörd Låg >10 0 kg/ha >105% <80% <6 >25 kg/ha Förväntad relativ skörd Fosfortal Källa Söderström m fl SLU Gödslingsbehov

13 Risk för fosforläckage från matjorden baserat på regnsimulering i laboratoriet Odlingssystem med djur stallgödsel i fält Odlingssystem utan djur stallgödsel i fält Ju högre fosfortal i matjorden ju större risk för fosforläckage Sambandet (lutningen) var olika för olika jordar Från: Svanbäck m.fl. Nutr Cycl Agroecosyst (2013) 96:

14 Jordarna representerar olika lerhalt och andra egenskaper Plats Textur ph Lerhalt Organiskt C (%) (%) Klostergården silty clay loam Bjertorp silty clay loam Fjärdingslöv sandy loam Ekebo loam Högåsa loamy sand Matjordsprover (0-20 cm) från P-nivå A. Från Börling et al. (2001)

15 Fosforläckage från matjorden efter stallgödsling Ökning läckage löst P (mg/l) P-AL (mg/100g) Fjärd. Ekebo Bjertorp Högåsa Klosterg. Photo: Paul Andersson Risken för fosforläckaget från matjorden ökade efter stallgödsling av jordarna, I dessa tre jordar var ökningen i fosforläckage efter stallgödsling större ju högre P-AL-tal Gödsla enligt P-AL! även vid stallgödselspridning Från: Svanbäck m.fl. Nutr Cycl Agroecosyst (2013) 96:

16 Kväve - tydliga minskningar i västra Sverige Källa: Fölster, Kyllmar Sonesten Havet 2012

17 Fånggrödor fungerar bra för kväve på lättjordar vanligen inte för fosfor spec inte lerjordar Anpassad plöjning fungerar bra för kväve på lättjordar inte alltid för fosfor spec. inte lerjordar Kultiverad Direktsådd Plöjd Vitsenap som mellangröda i Polen (foto: L. Zimny) Källa Åsa Myrbeck SLU

18 Rutförsök vid Oxelby, Bornsjön Styv lera, lerhalt 60% Separat dränerade rutor Fyra rutor per behandling Kontinuerlig flödesproportionell provtagning Resultat från 6 års mätningar Svanbäck m fl (2014) Agriculture, Ecosystems and Environment 184:

19 A B C D E F G Behandling Plöjning, radmyllning P Plöjning, ingen P-gödsel Plöjning, strukturkalkning, radmyllning P Grund bearbetning, radmyllning P Grund bearbetning, bredspridning P Ogödslad vall Anpassad växtföljd Ingen statistiskt säker minskning av kväveläckaget Tendens till högre fosforläckage vid grund kultivering (D/E) i stället för plöjning på hösten Foto: Åsa Kuhlau

20 A B C D E F G Behandling Plöjning, radmyllning P Plöjning, ingen P-gödsel Plöjning, strukturkalkning, radmyllning P Grund bearbetning, radmyllning P Grund bearbetning, bredspridning P Ogödslad vall Anpassad växtföljd Signifikant minskning i läckage av partikelbunden fosfor efter strukturkalkning 39-44% lägre jämfört med konventionellt led utan strukturkalkning (A/B)

21 Bekämpningsmedel i dräneringsvattnet Medelkoncentration av bekämpningsmedlet glyfosat löst och partikelbunden form (µg L -1 ) under perioden 22 Sept.-15 Nov 2010 Löst glyfosat Partikelbunden glyfosat Total glyfosat Plöjt 0,4 0,6 1,1 Grund bearbetning 1,0 1,7 2,8 Strukturkalkad 0,5 0,4** 0,9 ** Signifikant lägre vid strukturkalkning jämfört med grund bearbetning Baserat på Ulén m fl 2012 Acta Agric. Scand B 62 Suppl

22 Effekter på skörd Relativ skörd: År Gröda Plöjt, radmyllat P Plöjt, ingen P Plöjt, radmyllat P, strukturkalkat 2007 Höstvete Vårkorn Vårkorn Havre Ärt Vårkorn Medel: Högre skörd från strukturkalkade rutor under de första två åren Svanbäck m fl (2014) Agriculture, Ecosystems and Environment 184:

23 Återfyllnad med kalk vid täckdikning Principbild för kalkfilterdike Källa Landsbygdscentralen Finland Iordningsställande av kalkfilterdike Västmanland Foto Barbro Ulén

24 Kombination av dikning, kalkfilterdike och strukturkalkning

25 FOSFORDAMMAR VID HOT SPOTS Foto Pia Kynkäänniemi

26 Rastgårdar för häst som sluttar mot en sjö Markparameter mark Oftast använda Rastfålla Åker Fosforkarta med P-AL värde mg/100 g P-AL (mg/100g) 17 9 Fosformättnad (%) 10 5 Organiskt kol (%) 4 3 Baserat på Parvage m fl (2011)

27 Fosfordammen Bergaholm Vegetation area (0.3 m) FP out Pond (1.0 m) FP in Kynkäänniemi m fl 2013

28 Övre delen av fosfordammen Foto Barbro Ulén)

29 Fosfordammen Bergaholm 17 Baserat på Kynkäänniemi m fl 2013 Journal of Environmental Quality

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1

Läs mer

Hur ska man välja en fånggröda för fosfor? Standard: Lätt att etablera Stor förmåga att ta upp och lagra fosfor I biomassan

Hur ska man välja en fånggröda för fosfor? Standard: Lätt att etablera Stor förmåga att ta upp och lagra fosfor I biomassan Hur ska man välja en fånggröda för fosfor? Standard: Lätt att etablera Stor förmåga att ta upp och lagra fosfor I biomassan I vårt kalla klimat: Minsta möjliga förlust från biomassan efter upprepade cykler

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD Barbro Ulén 1, Ararso Etana och Jan Lindström 1 Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, Box 7014, 750 07 Uppsala Mark och Miljö, Jordbearbetning

Läs mer

Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö

Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö Tål vattnet oss Tål vattnet oss konsumenter? 60 50 40 30 20 10 Att bruka marken för matproduktion innebär att läckaget

Läs mer

Vilka åtgärder fungerar och vad bör vi satsa på?

Vilka åtgärder fungerar och vad bör vi satsa på? Vilka åtgärder fungerar och vad bör vi satsa på? Enligt resultat från SLF:s fosforprogram 2008-2010 Pia Geranmayeh & Helena Aronsson Syntesarbete av SLF:s fosforprogram 2008-2010 Workshop vid programstart

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Pilotptojektet Greppa Fosforn Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Satsa på högre bördighet för större skördar sammanfattning Se över din dränering Nr 20 2013 Minimera markpackningen Variera växtföljden Bevara eller höj mullhalten Precisionsgödsla

Läs mer

Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift

Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift Bibliografiska uppgifter för Fosforförluster från åkermark Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 26 Författare Adress Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö

Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö Vad är en effektiv åtgärd? Omedelbar effekt Effekt varje gång den används

Läs mer

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post: GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: stina.olofsson@sjv.se Sammanfattning Jordbrukets diffusa bidrag till fosforbelastningen har ökar under senare år, relativt

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Fosforläckage efter stallgödsling beroende på fosforstatus

Fosforläckage efter stallgödsling beroende på fosforstatus Fosforläckage efter stallgödsling beroende på fosforstatus Barbro Ulén och Annika Svanbäck BAKGRUND Jordbruksmarken svarar för ungefär hälften av all belastning av fosfor på Östersjön (Naturvårdsverket,

Läs mer

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Kvävedynamik vid organisk gödsling Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius SGUs jordartsdata Gustav Sohlenius Jordartskartor Jordartskartor Detaljerade kartor, framtagna för presentation i skala 1: 50 000 För ungefär 2/3 av svensk åkermark finns detaljerade jordartskartor framtagna

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Plöjningsfritt till sockerbetor går det? 62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och

Läs mer

Utlakning av glyfosat vid olika behandlingstidpunkt

Utlakning av glyfosat vid olika behandlingstidpunkt Utlakning av glyfosat vid olika behandlingstidpunkt - resultat från en fältstudie på en gård i Halland Undersökningen är genomförd under hösten-vintern 2003 / 2004 med anslag från SL stiftelsen, Lantmännen,

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets

Läs mer

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Rapport för Västerås Stad November 2012 Sam Ekstrand Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Målsättning... 5 Beräkning av

Läs mer

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

kadmium i avloppsslam

kadmium i avloppsslam Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se

Läs mer

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Thomas Kätterer

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Thomas Kätterer Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark Thomas Kätterer Disposition Markens roll i den globala kolcykeln Hur mäter man kolinlagring Nedbrytning

Läs mer

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde Milsbosjöarna ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten Malin Spännar Länsstyrelsen Dalarna Milsboåns arvinningsområde Milsboåns avrinningsområde 1 Vårflod i Milsbo

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Utvärdering av fosforläckage efter stallgödsling med hjälp av lysimeterteknik

Utvärdering av fosforläckage efter stallgödsling med hjälp av lysimeterteknik UPTEC W09 026 Examensarbete 30 hp November 2009 Utvärdering av fosforläckage efter stallgödsling med hjälp av lysimeterteknik Evaluation of phosphorus leaching after manure application using lysimeter

Läs mer

Närsaltstrender i dräneringsvatten från observationsfälten

Närsaltstrender i dräneringsvatten från observationsfälten Barbro Ulén, Claudia von Brömssen, Göran Johansson, Gunnar Torstensson och Lovisa Stjernman Forsberg Närsaltstrender i dräneringsvatten från observationsfälten 1988-2009 Observationsfält 1D foto Barbro

Läs mer

Underlag till fosformodulen (11B)

Underlag till fosformodulen (11B) Underlag till fosformodulen (11B) Inledning De senaste forskningsrönen tyder på att fosfor är det begränsande näringsämnet i Östersjön. Förlusterna från jordbruksmarken utgör ca 40 % av den totala belastningen

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Fosforförluster från jordbruksmark

Fosforförluster från jordbruksmark Fosforförluster från jordbruksmark bakomliggande orsaker och effektiva motåtgärder Stiftelsen Lantbruksforskning Praktiska råd GÖDSLING (4R-PRINCIPEN) RÄTT MÄNGD Anpassa efter P-status och gröda. Följ

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i

Läs mer

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson I skarven mellan 30- och 40-talen var frågorna om kalk, fosfor och samspelet dememellan aktuella. Det gav impulser att starta ett antal

Läs mer

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Att sätta värde på kvalitet

Att sätta värde på kvalitet Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är

Läs mer

Markkartering jordprovtagning analyser

Markkartering jordprovtagning analyser Markkartering jordprovtagning analyser Jordbruksinformation 6 2002 Markkartering Med markkartering menar man provtagning och analys av åkerjord samt upprättande av protokoll och karta, så att man kan hänföra

Läs mer

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Thomas Kätterer Inst. för Disposition Mullens betydelse för bördigheten Nedbrytning och humifiering av organiskt material Mullbalansens beroende av växtföljder,

Läs mer

Utlakning efter spridning av

Utlakning efter spridning av Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008 Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning

Läs mer

Växtpressen. Tema: Fosfor sid 8 17. Succé för YaraMila Raps sid 3 5 Bor behövs i raps och betor sid 6 7. Nr 2 november 2013 Årgång 42

Växtpressen. Tema: Fosfor sid 8 17. Succé för YaraMila Raps sid 3 5 Bor behövs i raps och betor sid 6 7. Nr 2 november 2013 Årgång 42 Växtpressen Nr 2 november 2013 Årgång 42 Tema: Fosfor sid 8 17 Succé för YaraMila Raps sid 3 5 Bor behövs i raps och betor sid 6 7 Ledaren Resurseffektiv produktion - på frivillig väg! Den 3 oktober träffades

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Varför är en bra växtföljd så viktig? Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning

Läs mer

Långtidseffekter på skörd och N-behov vid reducerad N-gödsling

Långtidseffekter på skörd och N-behov vid reducerad N-gödsling Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära 2007-09-05/LM Långtidseffekter på skörd och N-behov vid reducerad N-gödsling Mattsson, L 1. och Petersen, J 2 Bakgrund Kvävegödsling har

Läs mer

Jordbruket och vattenkvaliteten

Jordbruket och vattenkvaliteten Jordbruket och vattenkvaliteten Kunskapsunderlag om åtgärder Rapporten är ett kunskapsunderlag om åtgärder som kan genomföras i jordbruket för att förbättra vattenkvaliteten. Exempel på sådana åtgärder

Läs mer

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,

Läs mer

2013:16. Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat avrinningsområde. Exemplet Lillån

2013:16. Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat avrinningsområde. Exemplet Lillån Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat avrinningsområde Exemplet Lillån 2013:16 Titel: Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Tvärvillkor växtnäring

Tvärvillkor växtnäring Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kristianstad E-post:

UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kristianstad E-post: UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne 291 86 Kristianstad E-post: hans.nilsson@lansstyrelsen.se Sammanfattning I analysen av växtnäringsbalanser inom olika regioner

Läs mer

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt P R O J E K T Genomför en VÄXTNÄRINGSBALANS på gården Utnyttja gårdens växtnäring optimalt ger bättre ekonomi och resursutnyttjande minskar risken för negativ inverkan på miljön Februari 2005 EX E M PEL

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer