Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala"

Transkript

1 Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

2 Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste grödor: Höstvete (vintervhede) Vårkorn (vårbyg) Havre Oljeväxter (oliefrö raps) Sockerbetor (Skåne) Främst unga, sedimentära leror Moränjordar i söder (Skåne)

3 Södra Sverige för år sedan

4 Bearbetningssystem grundtyper Vändande bearbetning Icke-vändande bearbetning Direktsådd Vändskiveplog (ca 20 cm) Plöjningsfri odling 5+ cm 75 % 23 % 1-2 %

5 Frågor Hur förändras marken? Vad händer på olika jordar? Hur går det till olika grödor? Bearbetningsdjup? Direktsådd? Varje år eller plöja ibland?

6 Finns ett flertal långliggande försök med plöjningsfri odling i Sverige Ex. R2-4007, Vipängen, Ultuna Jordart: styv lera. Startades 1974 Har följande led: Plöjning Tallrik (5-10 cm), plöjning vart fjärde år Kult. (15-20 cm), plöjning vart fjärde år Tallrik (5-10 cm), aldrig plöjning Kultivator (15-20 cm), aldrig plöjning

7 Vad utmärker mark som ej plöjs? Stor mängd skörderester på ytan Högre mullhalt i ytan Stabila aggregat Förtätat matjordsskikt Etablering? Kan minska rottillväxt Bättre vattentransport vid torka Kontinuerliga porer

8 Infiltration Ultuna 7-12 cm

9 Rotstudier Ultuna

10 Rotlängd Ultuna cm

11

12 Vad händer med avkastningen om vi slutar plöja?

13 Skörd i ett långliggande försök med plöjningsfri odling på Ultuna Jordart: styv lera. Startades 1974 Genomsnitt för 34 försöksår Skörd (relativtal) Plöjning 100 Tallrik (5-10 cm) 104

14 Relativskörd plöjningsfritt som funktion av lerhalt (plöjning=100).resultat från 833 försöksår

15 Relativ skörd (plöjning=100) för olika grödor i plöjningsfri odling Antal försök Rel. skörd Alla Höstvete Vårvete Korn Havre Höstoljeväxter Våroljeväxter Ärter Sockerbetor Potatis 14 96

16 Bearbetningsdjup i plöjningsfri odling

17

18 Trender i plöjningsfri odling Kombination av redskap Kraftigare, stelare pinnar Ökat bearbetningsdjup Mera arbete i varje överfart Högre körhastighet Högt dragkraftsbehov, stora traktorer!

19 Dieselförbrukning för grundbearbetning Diesel, l/ha A=Plöjning 21 B=Kultivator till 10 cm, 2 ggr 13 C=Kultivator till 15 cm, 2 ggr 21 D=Kultivator till 20 cm, 2 ggr 37 E=Tallriksredskap 2 ggr 11

20 Skörd i långliggande försök med plöjningsfri odling R2-4007, Vipängen, Ultuna Plöjning 100 Tallrik (5-10 cm), aldrig plöjning 104 Kultivator (15-20 cm), aldrig plöjning 103

21 Relativ skörd för olika bearbetningsdjup (plöjning=100) Försöksår Kultivator cm Kultivator 5-10 cm Tallrik 5-10 cm disc-press 97

22 Direktsådd något för Norden?

23 Tillämpning av direktsådd i världen (miljoner ha)

24 Omfattning av Conservation Agriculture (direktsådd) i världen (tot 105 milj.ha) Canada 13 USA 27 Europa 1 Asien 3 Afrika 0,4 Brasilien 26 Argentina 20 Australien 12

25 14 Juni 2009

26 Största problem vid direktsådd i Sverige 1. Etablering (framförallt vårsäd) 2. Ogräs

27 Relativ skörd (plöjning=100) för olika grödor i plöjningsfri odling och direktsådd Plöjningsfri odling Försök Rel. skörd Direktsådd Försök Rel. skörd Alla Höstvete Vårvete Korn Havre Höstoljeväxter Våroljeväxter Ärter Sockerbetor Potatis

28 Betydelse av förfrukt

29 Relativ skörd (plöjning=100) för höstvete i plöjningsfri odling och direktsådd med olika förfrukter (foregående afgröde) Plöjningsfri odling Antal Rel. skörd Direktsådd Antal Rel. skörd Förfrukt: Höstvete Vårvete Korn Havre Oljeväxter Ärter

30 Trender i långliggande försök Aldrig plöjning eller plöjning ibland?

31 Skördetrend i långliggande försök R på Ultuna B=plöjning ibland, C=aldrig plöjning

32 Skördetrend i sammanlagt 11 försök med plöjningsfri odling

33 Relativ skörd i försök med kontinuerlig plöjningsfri odling, och med plöjning vissa år 7 platser, sammanlagt 116 försöksår Plöjt varje år 100 Plöjt vissa år 102 Aldrig plöjt 99

34 Slutsatser Plöjt - plöjningsfritt ungefär samma avkastning från 15 % ler. Störst problem dåliga växtföljder Bäst med spannmål, sämst i ärter, potatis och sockerbetor Ingen högre skörd för djupare bearbetning. Bearbetningsdjup främst beroende på halmmängd. Högre skörd med kultivator än enbart tallrik (disc-press) Direktsådd sämre etablering och skörd, speciellt vårgrödor Ingen skördehöjning med tiden Växla mellan plöjt och plöjningsfritt fungerar!

35 Fasta körspår CTF?

36 Svenska försök med CTF Två försök startade 2010, skörd 2011 och 2012 Ett på Ultuna. ett på Alnarp Grund plöjningsfri odling, med och utan CTF Djup plöjningsfri odling, med och utan CTF Direktsådd, med och utan CTF

37 Resultat från Ultuna och Lönnstorp. 4 skördar Slumpmässig körning 100 CTF, opackat 94 CTF, spår 102

38 Relativ skörd i serie R2-4017, ett försök på styv lera på Lanna i Västergötland, Konv., halm kvar, ingen stubb 100 Direktsådd, halm kvar 84 Direktsådd, halm bort, 84 Ytlig bearbetning, halm kvar 94 Ytlig bearbetning, halm bort 100

39 Mask med grävmetoden

40 Mask med formalinmetoden

41 Stor daggmask på Ultuna Maskar/m Plöjd varje år Plöjd vissa år Aldrig plöjd cm 10-20cm

42 Reducerad bearbetning miljöeffekter Bearbetningssystemet kommer bl.a. att påverka Avkastning Energiåtgång Kolinlagring Markens framtida kvalité Bekämpningmedelsanvändning Utlakning av kväve, fosfor och bekämpningsmedel Foto: Visa Nuutinen MTT

43 Kan reducerad bearbetning lösa klimatfrågan? Ökad kolinlagring av direktsådd i olika delar av Nordamerika Nordvästra 0,27 Nordöstra -0,07 Centrala 0,48 Sydvästra 0,30 Sydöstra 0,42 Ton C/ha år Källa Soil Tillage Res., Vol. 83, 2005

44 Inledande svenska försök Hypotes: Reducerad bearbetning minskar mineralisering av kol, och ökar därmed mängden organiskt material i marken Mätningar i 5 svenska försök med konventionell och reducerad bearbetning, främst olika plöjningsdjup, år efter försökens start. Sammanlagda mängden organiskt material bestämdes för olika skikt till ca 30 cm djup

45 Resultat Mängd organiskt bundet kol (Mg/ha) Djup bearbetning 84.7 Reducerad bearbetning 82.7 Soil & Tillage Res., Etana m.fl. (1999)

46 Effekt av plöjningsfri odling på pesticidtransport Mätningar på minilysimetrar från två långliggande försök på Ultuna Hypotes: ökat läckage i reducerade system pga kontinuerliga makroporer

47

48 Koncentration av isoproturon i dräneringsvatten på Ultuna R (styv lera) och Säby (lättlera) Källa: Larsbo m.fl. Soil Tillage Res., in press

49 Koncentration av fosfor i dräneringsvatten 0,2 Totalfosfor 0,16 0,12 0,08 0,04 0 Plöjning Direktsådd

50 Markens kvalité på lång sikt Risken för alvpackning?

51 Sammanfattning (svenska förhållanden) Minskad bearbetning Avkastning (0) Energiåtgång + Markens framtida kvalité + Bekämpningmedelsanvändning - Kolinlagring (0) Kväveutlakning + Fosforutlakning (+) Bekämpningsmedelsutlakning (-) Ekonomi? +=positiv effekt -=negativ effekt

52 Vart är vi på väg? Styrs framförallt av Politiska beslut Konsumenternas preferenser Ekonomiska förutsättningar Forskningen? Bearbetningsintensitet Direktsådd GM-grödor? Plöjningsfri odling Ekologiskt jordbruk

53 Fördelar och nackdelar med mark som ej plöjts Fördelar Minskad avdunstning, skorpbildning och igenslamning. God ledningsförmåga i packad jord under torra förhållanden Hög biologisk aktivitet (ex. daggmaskar) Ökad genomsläpplighet i gamla plogsulan Nackdelar Långsam upptorkning, lägre marktemperatur, växtpatogener i halm, såtekniska problem Ev. låg genomsläpplighet i packad jord Försämrad rotutveckling i matjorden Ökad ogräsförekomst

54 Relativskörd i försök med plöjningsfri odling (plöjning=100) Gröda Försöksår Rel. skörd Vårvete Korn Höstvete Vårraps Havre Höstraps Sockerbetor Potatis Ärter 15 90

55 Skörderesultat höstvete med olika förfrukter (foregående afgröde), Förfrukt Skördeår Plöjningsfritt (plöjt=100) Samtliga Korn Höstvete Vårvete 3 93 Havre Oljeväxter Ärter Andra grödor 17 97

56 Skörderesultat direktsådd, olika grödor, Gröda Rel, skörd Skördeår (plöjning= 100) Korn Höstvete Vårvete Havre Oljeväxter Ärter 64 5

57 Skörderesultat direktsådd höstvete efter olika förfrukter, Förfrukt Rel, skörd Skördeår Standard- (plöjning= 100) avvikelse Alla Höstvete Korn Havre Oljeväxter Ärter

58 Något om markfysikaliska skillnader plöjt-plöjningsfritt -direktsådd

59 Exempel från en serie: R2-4140, Ultuna, lättlera, startat 2006 Plöjning Grund plöjning Kultivator grunt (5-10 cm) Kultivator djupt (15-20 cm) Carrier (tallrik) 5 cm Direktsådd

60 Mätning Ultuna 2010

61 Skördetrend i långliggande försök R på Lönnstorp B=plöjning ibland, C=aldrig plöjning (jordart:lättlera)

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Plöjningsfritt till sockerbetor går det? 62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och

Läs mer

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport

Läs mer

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur

Läs mer

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat.

Läs mer

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland.

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland. Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland. Slutrapport för projekt V733243. Johan Arvidsson, institutionen för mark och miljö, Box 714, 75 7 Uppsala. Inledning Intresset för reducerad bearbetning

Läs mer

I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion

I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion Johan Arvidsson Under 2006 startades projektet Optimal markstruktur för oljeväxtodling. Det övergripande syftet var att studera oljeväxternas reaktion

Läs mer

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil and Environment Nr 132 2015 Johan Arvidsson, redaktör Jordbearbetningens årsrapport 2014

Läs mer

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil and Environment Nr 125 2013 Johan Arvidsson, redaktör Jordbearbetningens årsrapport 2012

Läs mer

Effekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling Effects of tillage depth in ploughless tillage

Effekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling Effects of tillage depth in ploughless tillage Effekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling Effects of tillage depth in ploughless tillage Fredrik Sörensson Magisteruppsats i markvetenskap Agronomprogrammet inriktning mark/växt Examensarbeten,

Läs mer

Reducerad jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön!

Reducerad jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön! Reducerad jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön! Ett lyckat resultat av reducerad jordbearbetning kräver kunskap och intresse hos lantbrukaren. För att nå en hög miljönytta bör skörden inte

Läs mer

DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER

DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER Johan Arvidsson, Karin Gustafsson och Thomas Keller Institutionen för markvetenskap, SLU, Box 714,

Läs mer

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning

Läs mer

Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem

Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem Johan Arvidsson, Olov Hillerström, Thomas Keller, Marcus Magnusson, Daniel Eriksson I. Bakgrund Denna rapport innehåller en slutredovisning

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

- info nr Välkommen till det första numret av rj-info!

- info nr Välkommen till det första numret av rj-info! - info nr 1 2009 Välkommen till det första numret av rj-info! Rj-info kommer att skickas i första hand till de som är medlemmar eller har anmält intresse för att bli medlemmar i intressentgruppen för reducerad

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?

Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? HS Skaraborg rapport nr 2/10 Maria Stenberg, Mats Söderström och Ingemar Gruvaeus 1 On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt Gödslade arealer (%) P Markbalans 50 44 Fosforbalans

Läs mer

Tips och Råd. för reducerad bearbetning

Tips och Råd. för reducerad bearbetning Tips och Råd för reducerad bearbetning Reducerad bearbetning kan föra med sig mycket gott för både jord och plånbok. Men det finns fallgropar på vägen. Växtföljden är en sådan. För den som vill satsa finns

Läs mer

Studier av risker för jord- och fosforförluster i långliggande jordbearbetningsförsök SAMMANFATTNING

Studier av risker för jord- och fosforförluster i långliggande jordbearbetningsförsök SAMMANFATTNING Studier av risker för jord- och fosforförluster i långliggande jordbearbetningsförsök (Slutrapport för projekt 4484) (Ararso Etana, Tomas Rydberg & Johan Arvidsson) SAMMANFATTNING I Sverige har jorderosion

Läs mer

Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter

Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter Försök med olika såbäddsberedning och sådd till våroljeväxter Johan Arvidsson, Marcus Pedersen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Oljeväxtfröet måste sås grunt pga dess låga innehåll av reservnäring.

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Vägen till 5 ton. Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20

Vägen till 5 ton. Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20 Vägen till 5 ton Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20 Innehåll 3 Projekt 20/20 är vägen till 5 ton 4 Tidig sådd ger högre skörd 6 Plogfritt i våroljeväxter fungerar med koll på växtresterna 8 Etablering

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Thomas Kätterer Inst. för Disposition Mullens betydelse för bördigheten Nedbrytning och humifiering av organiskt material Mullbalansens beroende av växtföljder,

Läs mer

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Satsa på högre bördighet för större skördar sammanfattning Se över din dränering Nr 20 2013 Minimera markpackningen Variera växtföljden Bevara eller höj mullhalten Precisionsgödsla

Läs mer

Packningens påverkan på infiltration

Packningens påverkan på infiltration Packningens påverkan på infiltration En mark anses ha hög infiltration om den släpper igenom 1-4 mm/h och låg infiltration om genomsläppligheten är under 4 mm/ha. 7 6 5 4 3 Infiltration mm/h Opackat Packat

Läs mer

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Åtgärder för att hindra ytvattenerosion - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Förord Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion som lokalt kan ge stora problem i odlingen och även ge förluster

Läs mer

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök Oljeväxter

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? Maria Stenberg 1,2, Mats Söderström 2 och Ingemar Gruvaeus 3

On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? Maria Stenberg 1,2, Mats Söderström 2 och Ingemar Gruvaeus 3 On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? Maria Stenberg 1,2, Mats Söderström 2 och Ingemar Gruvaeus 3 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Skara 2 SLU, Institutionen för mark och miljö,

Läs mer

HANDLEDNING TILL KALKYLARK "TONKM.XLS" FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING

HANDLEDNING TILL KALKYLARK TONKM.XLS FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING HANDLEDNING TILL KALKYLARK "TONKM.XLS" FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING Vid avdelningen för jordbearbetning, SLU, har utarbetats en modell för att beräkna skördesänkningar

Läs mer

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Innehåll. Introduktion 3. Djup bearbetning med plog 4. Djup bearbetning utan plog 8. Grund bearbetning 12. Direktsådd 16. Val av bearbetningssystem 20

Innehåll. Introduktion 3. Djup bearbetning med plog 4. Djup bearbetning utan plog 8. Grund bearbetning 12. Direktsådd 16. Val av bearbetningssystem 20 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Innehåll Introduktion 3 Djup bearbetning med plog 4 Djup bearbetning utan plog 8 Grund bearbetning 12 Direktsådd 16 Val av bearbetningssystem 20 Val av bearbetningssystem

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Dieselförbrukning och andra energiinsatser Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?! Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se

Läs mer

Jordpackning vid stallgödselspridning - en beräkningsmodell till stallgödselprogrammet STANK

Jordpackning vid stallgödselspridning - en beräkningsmodell till stallgödselprogrammet STANK Jordpackning vid stallgödselspridning - en beräkningsmodell till stallgödselprogrammet STANK INTRODUKTION Kalkylprogrammet STANK, framtaget av Jordbruksverket, är ett kalkylprogram för miljöinriktad växtnäringsrådgivning.

Läs mer

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U GMO-majs som foder i djurproduktionen Alnarp, 6:e februari 2008 Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk Ett ledande företag inom växtförädling, jordbruksbioteknik och genetik Huvudkontor i St. Louis,

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

TANKAR OM PLÖJNINGSFRI ODLING

TANKAR OM PLÖJNINGSFRI ODLING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2005:72 TANKAR OM PLÖJNINGSFRI ODLING THOUHTS ABOUT PLOUGHLESS FARMING Magnus Westöö Handledare: Fredrik Hallefält Examinator: Sven-Erik Svensson Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning på skördenivån och höstmineraliseringen i höstvete efter höstraps

Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning på skördenivån och höstmineraliseringen i höstvete efter höstraps Sammanfattning av SSO-projektet Stimulering av höstrapshalmens förmåga till kvävefixering i jorden efter skörden för minskning av kväveutlakningsrisken Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank

Läs mer

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad

Läs mer

Växtföljder för en uthållig växtodling

Växtföljder för en uthållig växtodling Växtföljder för en uthållig växtodling Sammanfattning Rubriken för dagen Har vi växtföljder för en uthållig växtodling? ger sken av osäkerhet inom ett för all växtodling grundläggande ämne. Samtidigt ger

Läs mer

Vitsenap och oljerättika som fånggröda

Vitsenap och oljerättika som fånggröda Nr 10 Praktiska råd från Greppa Näringen Vitsenap och oljerättika som fånggröda Sammanfattning Stöd i Skåne, Halland och Blekinge - Sådd senast 20 augusti Ett djupt rotsystem - Lyfter växtnäring till ytan

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

kadmium i avloppsslam

kadmium i avloppsslam Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter Oljeväxter OLJEVÄXTER Höstrapssorter Johan Biärsjö, Svensk Raps AB Inte mindre än 39 höstrapssorter prövas i den svenska sortförsöken. Det är intressant att notera att förädlarna tror lika mycket på op-sorterna,

Läs mer

REDUCERAD JORDBEARBETNING, EN FALLSTUDIE

REDUCERAD JORDBEARBETNING, EN FALLSTUDIE Examensarbete inom Lantmästarprogrammet REDUCERAD JORDBEARBETNING, EN FALLSTUDIE REDUCED SOIL PREPARATION, A CASE STUDY Jenny Andersson Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen

Läs mer

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn Nr 14:1 Praktiska råd från Greppa Näringen Text Marie Lundberg och Johan Wellander, HS Konsult AB Undvik markpackning Sammanfattning Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen.

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1 Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14:1 Foto: Peter Wellander Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen. Använd gärna fasta körspår. Underhåll

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

ÄR REDUCERAD JORDBEARBETNING ETT ALTERNATIV?

ÄR REDUCERAD JORDBEARBETNING ETT ALTERNATIV? Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 02/04:26 ÄR REDUCERAD JORDBEARBETNING ETT ALTERNATIV? IS REDUCED SOIL PREPARATION AN ALTERNATIVE? Fredrik Bäck Fredrik Isaksson Handledare: Sven-Erik Svensson Examinator:

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Påverkan av ogräsmedel på efterföljande gröda

Bibliografiska uppgifter för Påverkan av ogräsmedel på efterföljande gröda Bibliografiska uppgifter för Påverkan av ogräsmedel på efterföljande gröda Författare Jahr K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Regional växtodlings- och växtskyddskonferens.

Läs mer

Värdet av vall i växtföljden

Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel Syfte: Undersöka företagsekonomiska effekter av förbud mot att använda neonikotinoider. Avgränsning: Beräknar inte skador

Läs mer

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par. 3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård

Läs mer

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 217 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget i temperatur med betydligt varmare väder har gjort att kväveupptaget tagit fart. I nollrutorna

Läs mer

Agrimarket- kryssning

Agrimarket- kryssning Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013 JO 15 SM 1301 Normskördar för skördeområden, län och riket 2013 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) FÖROR Stallgödsel

Läs mer

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,

Läs mer