Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -"

Transkript

1 ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr /1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI)

2 2

3 FÖROR Stallgödsel är en huvudnäringskälla vid ekologisk odling. Eftersom det krävs stora mängder av detta gödselmedel är risken för markpackning vid spridningen stor. I en packad jord utnyttjas växtnäringen sämre. Följden blir låg avkastning och riskerna för växtnäringsförluster ökar. För att öka växtnäringsutnyttjandet och minska risker för näringsförluster till omgivande miljön krävs det en bra strategi för spridning och nedbrukning av stallgödsel. Från år 1 till och med 5 genomfördes ett fyraårigt markpackningsprojekt med titeln Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning. Studien utfördes vid avdelningen för jordbearbetning, Institutionen för markvetenskap, SLU. erth Mårtensson ansvarade för fältförsöken. Mats Eriksson (Svista ård, Uppsala) och Karl unnar ndersson (Åkerby-Funbo, Uppsala) ställde upp med ett fältförsök vardera på sina respektive ekologiska gårdar. Resten av försöken utfördes på Ultuna Egendom som också lånade ut gödselspridare och stallgödsel för dessa försök. Projektet finansierades av Statens Jordbruksverk. 3

4 Innehållsförteckning SMMNFTTNIN...5 INLENIN...6 MTERIL OCH METOER...6 RESULTT OCH ISKUSSION...9 Markpackning...9 Mineralkväve i marken...15 vkastning...18 SLUTSTSER... 4

5 SMMNFTTNIN Körning med tunga ekipage resulterar i packningsskador i matjorden och i alven. Packningsskadorna är allvarliga om körning sker vid hög markfuktighet. I en packad åkermark utnyttjas växtnäringen sämre, vilket kan orsaka skördesänkning och läckage av växtnäringen. tt sprida stallgödsel på hösten innebär en stor risk för kväveläckage. Emellertid sprider man på våren, då risken för markpackning är stor och därmed ökar risken för växtnäringsförlust på grund av dålig upptagning. ärför är det nödvändigt att ha en bra gödslingsstrategi för att kunna utnyttja växtnäringen så effektivt som möjligt. För att undersöka en optimal tidpunkt för spridning av strörik stallgödsel vid ekologisk odling genomfördes en studie från år 1 till och med år 5. Totalt genomfördes åtta försök., två försök per år. Projektets syfte var: 1) att identifiera en optimal spridningstidpunkt för stallgödsel som ger en god avkastning med minimal negativ miljöpåverkan; 2) att studera effekten av placeringsdjup av stallgödsel på växtnäringsutnyttjande; 3) att studera effekten av spridningstidpunkt på markstruktur. Försöksgrödorna var vårsäd. Följande led ingick i undersökningen: ) utan gödsel, utan packning. ) -25 ton kletgödsel/ha, packat, plöjning till -22 cm (1-15:e oktober). C) -25 ton kletgödsel/ha, opackat, plöjning till -22 cm (1-15:e november). ) -25 ton gödsel/ha, packat, plöjning till -22 cm (1-15:e november). E) -25 ton kletgödsel/ha opackat, plöjning till cm ; (1-15:e november). F) -25 ton kletgödsel/ha på våren på höstplöjd mark, opackat. ) -25 ton kletgödsel/ha på våren på höstplöjd mark, packat. I led -E spreds gödseln på oplöjd mark som plöjdes omedelbart efter spridningen. Led F och plöjdes på hösten, men försöksbehandlingarna genomfördes på våren strax före sådd. Mätning av markfysikaliska och -kemiska egenskaper utfördes för att bestämma närings- och packningstillstånd. Effekten av de olika behandlingarna på grödans avkastning bestämdes. et var inga signifikanta skillnader i skrymdensitet mellan de led som packades vid olika tidpunkter (tidig höst, sen höst eller strax före vårbruk). äremot visade penetrometermätningar tydliga effekter av packning vid olika tidpunkter. Matjordens penetrationsmotstånd under vegetationsperioderna var högst i ledet som packades på våren i sex av sju fältförsök. Kulturväxternas rottillväxt hämmas om denna parameter överskrider 3 MPa. etta var fallet åren 3 och 4, särskilt vid packning på våren. et var en stor variation i innehåll av mineralkväve i marken i de gödslade leden. et kan bero på en ojämn spridning av den strörika gödseln. Förutom i två försök återfanns mer mineralkväve i marken vid provtagning på våren än vid provtagning på hösten. Skillnader i innehåll av mineral-n mellan de gödslade leden var ej statistiskt signifikanta. en styvaste försöksjorden i denna studie var på Åkerby gård (försök R2-71). I detta försök var avkastningen lägst i det led som packades på våren. Skördenivån i detta led var endast 65 % av den i led utan gödsel alls. I genomsnitt var grödans avkastning lägre i ledet som packades på våren än i de som packades på hösten. I de försök som genomfördes på lättare lerjordar hade packningstidpunkten inte stor betydelse för grödans avkastning. 5

6 ödslingstidpunkten (sen höst eller på våren strax före vårbruk) i de opackade leden hade inte någon betydelse för grödans avkastning. et fanns inte någon signifikant skillnad i avkastningen mellan leden som Plöjdes till -22 cm och till cm efter stallgödselspridning. Markfysikaliska studier och grödans avkastning visade att det var fördelaktigare att sprida stallgödsel på sen höst än tidig höst eller strax före vårsådd att undvika markpackning. et gäller särskilt styva leror som kan var för våta på våren. Någon skillnad i mineralkväve innehåll eller grödans avkastning som kan bero på stallgödselplacering har inte noterats. Markpackning i samband med stallgödselspridning kan utplåna den önskade gödseleffekten. På lätta jordar med god dränering kan man gödsla på våren utan att riskera markpackning. 6

7 INLENIN Körning med tunga ekipage resulterar i packningsskador i matjorden och i alven. Packningsskadorna är allvarliga om körning sker vid hög markfuktighet. I en packad åkerjord utnyttjas växtnäringen sämre, vilket kan orsaka skördesänkning och läckage av växtnäringen. tt sprida stallgödsel på hösten innebär en stor risk för kväveläckage. Emellertid sprider man på våren, då risken för markpackning är stor och därmed ökar risken för växtnäringsförlust på grund av dålig upptagning. ärför är det nödvändigt att ha en bra gödslingsstrategi för att kunna utnyttja växtnäringen så effektivt som möjligt. För att undersöka en optimal tidpunkt för spridning av strörik stallgödsel vid ekologisk odling genomfördes en studie från år 1 till och med år 5. Totalt genomfördes åtta försök., två försök per år. Projektets syfte var: 1) att identifiera en optimal spridningstidpunkt för stallgödsel som ger en god avkastning med minimal negativ miljöpåverkan; 2) att studera effekten av placeringsdjup av stallgödsel på växtnäringsutnyttjande; 3) att studera effekten av spridningstidpunkt på markstruktur. MTERIL OCH METOER Försöksplan och behandlingar anges i tabell 1. Försöken genomfördes på ekologiska gårdar i Uppland. Årligen genomfördes två försök för att tackla olika jordarter. Totalt genomfördes åtta försök (Tabell 2). Packningsförsök utfördes spår intill spår för att kunna studera packningsskador i spår och dess inverkan på grödan. ödselspridning utfördes vid tre tidpunkter som framgår av tabell 1. I försöken undersöktes matjordens packningstillstånd, innehåll av mineralkväve på markdjupet -9 cm (första försöksåret endast i -6 cm djup) och skörd av försöksgröda. Innehåll av mineralkväve bestämdes på sen hösten och före sådd på våren. Studier av markens skrymdensitet, penetrationsmotstånd och vattenhalt utfördes i växande grödor mot slutet av juni. 7

8 Tabell 1. Försöksplan och behandlingar (1-5) Led ehandling Plöjningstidpunkt Plöjningsdjup Opackat, utan gödsel 5-15 oktober -22 cm Packat & gödslat tidig höst 5-15 oktober -22 cm C ödslat sen höst, opackat 5-15 november cm Packat & gödslat sen höst 5-15 november -22 cm E Som C (grundplöjning) 5-15 november cm F ödslat på våren, opackat 5-15 oktober -22 cm Packat & gödslat på våren 5-15 oktober -22 cm I tabell 2 anges försöksjordarnas lerhalt, vattenhalt vid packning samt innehåll av fosfor och kalium. Innehåll av mineralkväve i gödseln bestämdes vid varje gödslingstillfälle. I genomsnitt tillfördes marken till 6 kg mineralkväve per ha. Packningsförsök utfördes med en spridare som full-lastad vägde ca 1 ton. en var utrustad med 6 mm däck med ringrycket 15 kpa. Traktorn var utrustad med 65 mm bred däck med ringtrycket 1 kpa. Tabell 2. Försöksjordarnas fysikaliska och kemiska egenskaper samt matjordens innehåll av fosfor och kalium Försöksserie, Plats R2-71 ÅKERY R2-72 SVIST R2-71 ULTUN R2-72 ULTUN R2-71 ULTUN R2-72 ULTUN R2-71 ULTUN R2-72 ULTUN Vattenhalt vid körning (vikts %) mg/1g lufttorr jord Skördeår Lerhalt Tidig höst Sen höst Vår (Vikts%) P-L P-HCl K-L K-HCl , , , , , , ,

9 RESULTT OCH ISKUSSION Markpackning I figur 1 visas bilder av matjordsprofiler från försöksserien R2-71, vid Åkerby för att åskådliggöra packningseffekter vid olika tidpunkter. ilderna var tagna i slutet av vegetationsperioden år 2. Packning på våren orsakade en stor försämring av markstrukturen. I figur 2-5 redovisas skrymdensiteten. Skillnader i skrymdensitet mellan de olika leden var små. äremot visade penetrometermätningar tydliga effekter av packning vid olika tidpunkter (figur 6-12). Matjordens penetrationsmotstånd under vegetationsperioderna var högst i ledet som packades på våren i sex av sju fältförsök. Kulturväxternas rottillväxt hämmas om denna parameter överskrider 3 MPa. etta var fallet åren 3 och 4, särskilt vid packning på våren. Figur 1. En bild av matjordsprofil i försök R2-71, Åkerby (juni 2). Packning och gödselspridning skedde i den månad som angivits ovanför respektive profil. 1,8 Skrymdensitet (g/cm3) 1,4 1, F,6 R2-71 R2-72 Figur 2. Matjordens skrymdensitet (juni 2). 9

10 1,8 Skrymdensitet (g/cm3) 1,4 1,,6 R2-71 R2-72 Figur 3. Matjordens skrymdensitet (juni 3). 1,8 Skrymdensitet (g/cm-3) 1,2,6 R2-71 R2-72 Figur 4. Matjordens skrymdensitet (juni 4). 1,8 Skrymdensitet (g/cm-3) 1,4 1,,6 R2-71 R2-72 Figur 5. Matjordens skrymdensitet (juni 5). 1

11 Penetrationsmotstånd (MPa) jup (cm) 3 5 Figur 6. Penetrationsmotstånd i försök R2-71 (juni 2). Penetrationsmotstånd (MPa) jup (cm) 1 3 Figur 7. Penetrationsmotstånd försök R2-71 (3). 11

12 Penetrationsmotstånd (MPa) jup (cm) 1 3 Figur 8. Penetrationsmotstånd i försök R2-72 (3). Penetrationsmotstånd (MPa) jup (cm) 3 5 Figur 9. Penetrationsmotstånd i försök R2-71 (4). 12

13 Penetrationsmotstånd (MPa) jup (cm) 3 5 Figur 1. Penetrationsmotstånd i försök R2-72 (4). Penetrationsmotstånd (MPa) jup (cm) 3 5 Figur 11. Penetrationsmotstånd i försök R2-71 (5). 13

14 Penetrationsmotstånd (MPa) jup (cm) 3 5 Figur 12. Penetrationsmotstånd i försök R2-72 (5). 14

15 Mineralkväve i marken et var en stor variation i innehåll av mineralkväve i marken i de gödslade leden (figur 13- ). et kan bero på en ojämn spridning av den strörika gödseln. Förutom i två försök återfanns mer mineralkväve i marken vid provtagning på våren än vid provtagning på hösten. Skillnaderna i innehåll av mineral-n mellan de gödslade leden var ej statistiskt signifikanta. 8 Mineralkväve (kg/ha) 6 Nitrat-N mmonium-n C E Sen höst 1 vår 2 Figur 13. Mineralkväve i marken på -6 cm djup (försök R2-71). 8 Mineralkväve (kg/ha) 6 Nitrat-N mmonium-n C E Sen höst 2 vår 3 Figur 14. Mineralkväve i marken på -9 cm djup (försök R2-71). opackat, utan gödsel; packat och gödslat tidig höst; C gödslat sen höst, opackat; - packat och gödslat sen höst; E Som C, grund plöjning. 15

16 8 Mineralkväve (kg/ha) 6 Nitrat-N mmonium-n C E Sen höst 3 vår 4 Figur 15. Mineralkväve i marken på -9 cm djup (försök R2-71). 8 Mineralkväve (kg/ha) 6 Nitrat-N mmonium-n C E Sen höst 4 vår 5 Figur 16. Mineralkväve i marken på -9 cm djup (försök R2-71). opackat, utan gödsel; packat och gödslat tidig höst; C gödslat sen höst, opackat; - packat och gödslat sen höst; E Som C, grund plöjning. 16

17 8 Mineralkväve (kg/ha) 6 Nitrat-N mmonium-n C Sen höst 1 vår 2 Figur 17. Mineralkväve i marken på -6 cm djup (försök R2-72). 8 Mineralkväve (kg/ha) 6 Nitrat-N mmonium-n C E Sen höst 2 vår 3 Figur 18. Mineralkväve i marken på -9 cm djup (försök R2-72). opackat, utan gödsel; packat och gödslat tidig höst; C gödslat sen höst, opackat; - packat och gödslat sen höst; E Som C, grund plöjning. 17

18 8 Mineralkväve (kg/ha) 6 Nitrat-N mmonium-n C E Sen höst 3 vår 4 Figur 19. Mineralkväve i marken på -9 cm djup (försök R2-72). 8 Mineralkväve (kg/ha) 6 Nitrat-N mmonium-n C E Sen höst 4 vår 5 Figur. Mineralkväve i marken på -9 cm djup (försök R2-72). opackat, utan gödsel; packat och gödslat tidig höst; C gödslat sen höst, opackat; - packat och gödslat sen höst; E Som C, grund plöjning. vkastning en styvaste försöksjorden i denna studie var på Åkerby gård (försök R2-71). I detta försök var avkastningen lägst i det led som packades på våren (tabell 3). Skördenivån i detta led var endast 65 % av den i led utan gödsel alls. I genomsnitt var grödans avkastning lägre i led som packades på våren än i leden som packades på hösten. I försök som genomfördes på lätta jordar hade packningstidpunkt inte så stor betydelse för grödans avkastning. 18

19 ödslingstidpunkten (sen höst eller på våren strax före vårbruk) i de opackade leden hade inte någon betydelse för grödans avkastning. et fanns inte någon signifikant skillnad i avkastningen mellan plöjning till -22 cm och till cm efter stallgödselspridning. Tabell 3. rödans avkastning (kg/ha) i försök R2-71 Led Medeltal landsäd Havre Vårkorn Vårkorn ) Utan gödsel, utan packning ) Packat och gödslat tidig höst C) Opackat, gödslat sen höst ) Packat och gödslat sen höst E) Opackat, gödslat och grundplöjt F) ödslat på våren, opackat ) ödslat på våren och packat LS

20 Tabell 4. rödans avkastning (kg/ha) i försök R2-72 Led Medeltal Vårkorn Havre Vårkorn Vårkorn ) Utan gödsel, utan packning ) Packat och gödslat tidig höst C) Opackat, gödslat sen höst ) Packat och gödslat sen höst E) Opackat, grundplöjning F) ödslat på våren, opackat ) ödslat på våren och packat LS SLUTSTSER Markfysikaliska studier och grödans avkastning visade att det var fördelaktigare att sprida stallgödsel på sen höst än tidig höst eller strax före vårsådd att undvika markpackning. et gäller särskilt styva leror som kan var för våta på våren. Någon skillnad i mineralkvävets innehåll eller grödans avkastning som kan bero på stallgödselplacering har inte noterats. Markpackning i samband med stallgödselspridning kan utplåna den önskade gödseleffekten. På lätta jordar med god dränering kan man gödsla på våren utan att riskera markpackning.

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) FÖROR Stallgödsel

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Jordpackning vid stallgödselspridning - en beräkningsmodell till stallgödselprogrammet STANK

Jordpackning vid stallgödselspridning - en beräkningsmodell till stallgödselprogrammet STANK Jordpackning vid stallgödselspridning - en beräkningsmodell till stallgödselprogrammet STANK INTRODUKTION Kalkylprogrammet STANK, framtaget av Jordbruksverket, är ett kalkylprogram för miljöinriktad växtnäringsrådgivning.

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

HANDLEDNING TILL KALKYLARK "TONKM.XLS" FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING

HANDLEDNING TILL KALKYLARK TONKM.XLS FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING HANDLEDNING TILL KALKYLARK "TONKM.XLS" FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING Vid avdelningen för jordbearbetning, SLU, har utarbetats en modell för att beräkna skördesänkningar

Läs mer

Utlakning efter spridning av

Utlakning efter spridning av Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

MEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN ----~--_.. _--- I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JRDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning

Läs mer

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport

Läs mer

DATORISERAD BILDANALYS FÖR STUDIER AV ALVENS PORSYSTEM

DATORISERAD BILDANALYS FÖR STUDIER AV ALVENS PORSYSTEM Slutrapport SLF projekt 9933045 DATORISERAD BILDANALYS FÖR STUDIER AV ALVENS PORSYSTEM Ararso Etana SLU, Inst. För markvetenskap, avd. för jordbearbetning Box 7014, 750 07 UPPSALA Sammanfattning Projektet

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste

Läs mer

Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET

Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET Institutionen för Markvetenskap 2008-03-04 Avdelningen för hydroteknik Slutrapport för projekt Mark-/växtodling 0333002 Ingrid Wesström, Elisabeth Bölenius & Johan Arvidsson SLU, Institution för markvetenskap,

Läs mer

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Plöjningsfritt till sockerbetor går det? 62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och

Läs mer

Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel. Stig Karlsson & Eva Salomon

Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel. Stig Karlsson & Eva Salomon 97 Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel Stig Karlsson & Eva Salomon Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel Stall

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Packningens påverkan på infiltration

Packningens påverkan på infiltration Packningens påverkan på infiltration En mark anses ha hög infiltration om den släpper igenom 1-4 mm/h och låg infiltration om genomsläppligheten är under 4 mm/ha. 7 6 5 4 3 Infiltration mm/h Opackat Packat

Läs mer

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln? Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt

Läs mer

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning

Läs mer

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat.

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14, 2014

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14, 2014 Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14, 2014 Markens struktur är nyckeln till gårdens avkastningspotential. Förenklat består marken av hälften partiklar (jord) och resterande

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson I skarven mellan 30- och 40-talen var frågorna om kalk, fosfor och samspelet dememellan aktuella. Det gav impulser att starta ett antal

Läs mer

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kväveeffekt av kycklinggödsel Författare Dehlin S. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Demonstrationsprojektet på Rådde gård har visat på små skillnader

Läs mer

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

Det är skillnad på kalk och kalk!!! Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark

Läs mer

Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?

Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? HS Skaraborg rapport nr 2/10 Maria Stenberg, Mats Söderström och Ingemar Gruvaeus 1 On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker

Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker Bibliografiska uppgifter för Din stallgödsel är värdefull Författare Anonym Utgivningsår 2006 Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd

Läs mer

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons

Läs mer

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland.

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland. Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland. Slutrapport för projekt V733243. Johan Arvidsson, institutionen för mark och miljö, Box 714, 75 7 Uppsala. Inledning Intresset för reducerad bearbetning

Läs mer

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING

Läs mer

Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen

Läs mer

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt Gödslade arealer (%) P Markbalans 50 44 Fosforbalans

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer

Praktisk användning av biogödsel

Praktisk användning av biogödsel Praktisk användning av biogödsel -baserat på en kommande rapport från Avfall Sverige 2012 Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Medlemsorganisation

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik Din stallgödsel är värdefull Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik Utnyttja Din stallgödsel Optimalt stallgödselvärde är ofta en kombination av maximerat växtnäringsutnyttjande och minimerade

Läs mer

DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER

DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER Johan Arvidsson, Karin Gustafsson och Thomas Keller Institutionen för markvetenskap, SLU, Box 714,

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning

Läs mer

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par. 3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Kvävestrategier i höstvete

Kvävestrategier i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor

Läs mer

Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe

Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe 84 Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe Humanurin som gödselmedel i vårsäd Humanurin är ett snabbverkande gödselmedel som kan ersätta mineralgödsel i produktion av spannmål.

Läs mer

Växtnäring i stallgödseln

Växtnäring i stallgödseln Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU 3.5 Skördar Thomas Wildt-Persson, SBU Metodik Parstudien pågick under åren 1997 till 2000. År 1997 ingick endast fyra par. 1998 utökades studien med tre nya par och således ingick sju par gårdar resterande

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad

Läs mer

Sakredovisning för år

Sakredovisning för år Bilaga 1 Projekt: Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd Projektansvarig: Anneli Lundkvist Sakredovisning för år 23-24 Sammanfattning I projektet studeras regleringseffekten på ettåriga

Läs mer

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Skriv in försökets rubrik här 2000-1-2-301 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Vilka åtgärder fungerar och vad bör vi satsa på?

Vilka åtgärder fungerar och vad bör vi satsa på? Vilka åtgärder fungerar och vad bör vi satsa på? Enligt resultat från SLF:s fosforprogram 2008-2010 Pia Geranmayeh & Helena Aronsson Syntesarbete av SLF:s fosforprogram 2008-2010 Workshop vid programstart

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2013-01-08 Stockholm Mål nr M 4122-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-04-11 i mål nr M 6076-11,

Läs mer

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna

Läs mer