Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Transkript

1 1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande betgröda - Långtidseffekter Seminarium mellangrödor, Alnarp, 16 sep 2008 Etableringsförsök 2005 Anders Rydén A: Insådd i växande gröda med 12m rampspridare B: En överfart med Carrier utrustad med BioDrill C: Bredspridning av frö, myllning med Carrier D: Bredspridning av frö, myllning med kultivator : Direktsådd med Väderstad Rapid Utsädesmängd: 15 kg/ha Ett väletablerat bestånd med vitsenap 5 augusti (2 v efter insådd 21 juli) Insådden, 10 oktober Sådd 21 augusti Carrier Biodrill 10 oktober

2 2 Med och utan kvävegödsling Biomassa med och utan kvävegödsling 50 kg N/ha Gödslat Ogödslat Insådd kg ts/ha Carrier biodrill Carrier Kultivator Rapid Ogödslad gav vitsenapen mellan kg biomassa/ha 50 kg N/ha nästan fördubblade biomassan Sammanfattning - etablering Insådd i växande gröda är en tids- och kostnadseffektiv metod Vid myllning av frö fungerar redskap med roterande diskar, typ Carrier mycket väl. Skörderester gjorde Rapidsådden ojämn Kvävegödsling i detta försök gav omkring kg mer biomassa Anpassa etableringsmetoden efter förutsättningar och väder Mellangröda bra direkt? vid konstaterade problem

3 3 Försök med mellangrödor mot jordburna svampar Sareptasenap Havre Nerbrukning 20 oktober % -4 Förändr. av -5 marksmittan Biofumigation Preliminära resultat från 6 försök B. Juncea Havre Höstplöjning Vårplöjning Sockerskörd efter mellangrödor Höstplöjning Medel över 7 försök Vårplöjning Sareptasenap Havre Sareptasenap Havre Ingen signifikant skillnad med/utan mellangröda Blåtal mg/100 g beta 90,0 89,0 88,0 87,0 86,0 85,0 Sockerbetor efter mellangrödor Sareptasenap Renhet, 7 försök Prob 0,0503 Havre Sareptasenap Havre

4 4 Växtsätt (nackhöjd i mm) Efter höstplöjning Sammanfattning jordburna svampar 45,0 40,0 Marksmittan av jordburna svampar reduceras men räcker det till? Nackhöjd mm 35,0 30,0 Ingen sign ökning av sockerskörden året efter mellangrödan Aningen högre blåtal, både vid vår och höstplöjning av mellangrödorna jämfört med kontrollen 25,0 Tendens till bättre renhet efter vitsenap och havre 20,0 Sareptasenap Havre Prob=ns, LSD=6,4 mm Försök med sanering av nematoder med mellangrödor 0,0 3 försök med sanering av nematoder Saneringseffekt % -10,0-20,0-30,0-40,0 Colonel Cassius Achilles Maxi Colonel Cassius Achilles Maxi -50,0-60,0 Mellangröda

5 5 Mellangröda bra direkt? utan uppenbara problem 14,1 13,0 13,0 Mellangröda bra direkt? 14,1 13,0 13,0 ton socker/ha 13,0 12,9 12,9 14,1 14,2 Plöjning dec 14,0 14,0 13,8 13,8 18 aug Carrier plog Carrier Senap Carrier Carrier Senap Carrier Nyt projekt om jordbearbejdning og efterafgrøder ( ) Nyt projekt om jordbearbejdning og efterafgrøder ( ) Sen pløjning Tidlig pløjning Partiel bearbejdning Ingen dyb bearbejdning 15 cm dyb stubbearbejdning Efterafgrøde i halvdelen Overfladisk stubbearbejdning Efterafgrøde i halvdelen 15 cm dyb stubbearbejdning Efterafgrøde i halvdelen Efterårsvolde Overfladisk stubbearbejdning Efterafgrøde i halvdelen

6 6 Mellangröda långsiktiga effekter Mer kunskap behövs!

7 7 Nytt SLF projekt vid NBR och HS-M Led År 1 År 2 År 3 1 höstvete höstvete sockerbetor 2 höstraps höstvete sockerbetor 3 höstvete höstraps sockerbetor 4 höstvete vårkorn sockerbetor 5 höstvete oljerättika vårkorn oljerättika sockerbetor 1. Inverkan av för- och förförfrukt på skörd och kvalitet i sockerbetor 2. Uppföljning av utvecklingen i växtföljderna för skadegörare som har betydelse för sockerbetan 3. Inverkan på jordstruktur av för- och förförfrukt och höstrapsens placering i växtföljden i förhållande till betorna samt återkommande odling av oljerättika i växtföljden Slutsatser mellangröda sockerbetor - Etablering: sådd så tidigt som möjligt! -N: pågår, små N-min effekter på våren - BCN: pågår, varierande saneringsresultat - Aph: under avslutning, viss saneringseffekt tillräcklig? - Struktur/ pågår, små ettårseffekter Skörd - Mer långsiktiga effekter: påbörjade Su ugar ton/ha ha Sugar ton/h Yield initial density Bramstorp ,39 2,03 0,55 0,80 3,70 0,30 3,68 0,03 0,15 0,00 Julietta Rasta Isie ,43 2,30 1,53 1,40 2,15 0,28 0,95 0,88 1,45 2,37 Pi

8 8 Isie+Bramstorp 2008 Växtföljdssjukdomar y = -0,0604x + 14,22 R 2 = 0,0311 Sjukdom Värdväxter Klumprotsjuka Raps Resistent Mottaglig Sugar ton/ha Pi Julietta Rasta Linear (Rasta) Linear (Julietta) y = -0,4578x + 15,752 2 R 2 = 0,4442 Frilevande nematoder Potatis, (Tobacco rattle virus) sockerbeta Kransmögel Betcystnematod Rhizoctonia solani Raps, sockerbeta, potatis, majs Raps, sockerbeta Sockerbeta, majs Beror av nem. art Beror av nem. art?? Resistent: klass 1 and 2 mottaglig: klass 3 9 Resistent Viss uppförökning Stjälknematod Raps, sockerbeta Resistent Mottaglig Val av mellangröda Mellangrödor - vad är bra? + Växtföljdssjukdomar + Rottillväxt på hösten 20 oktober S i BCN h Sanering av BCN och svamp N-läckage förhindras Motverkar jordflykt Jordstruktur bevaras

9 9 Mellangrödor - Problem? Kostnad för utsäde och etablering Merarbete under spannmålsskörd Ogräsproblem? Växtföljdssjukdomar Sanering av nematoder Colonel Cassius < >80 >80 >5 ca 60% ca 60% Achilles Maxi <1 (för få värde) (för få värde) >5 ca 50% ca 50% Slutsatser - mellangrödor? bättre ur sjukdomssynpunkt Effektiv sanering mot nematoder Minskar mängden marksmitta av jordburna svampar Utvintrar Inga ogräsproblem i betor i försöken

10 10 Hur påverkas skörd och kvalitet? 3 blockförsök 2005 Signifikant högre sockerhalt Ingen skillnad i blåtal, sockerskörd 4 blockförsök ök 2006 Signifikant lägre sockerhalt Signifikant högre blåtal Ingen skillnad i sockerskörd 2 storskaliga försök 2006 Signifikant lägre sockerhalt Signifikant högre blåtal Signifikant högre sockerskörd (4,5 %) 9 Etableringsförsök 2007 Inga signifikanta skillnader vid jämn uppkomst Efterafgrøder 100 og kg N vedhængende - jord (%) jord på sukkerroer M ed efterafgrøder Uden efterafgrøder