Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen att delta i LOVA-ansökan!"

Transkript

1 Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen samordnar ansökan om LOVA-bidrag under 2010 för de lantbrukare i området som är intresserade. Du som lantbrukare slipper därigenom mycket förarbete och administration kring ansökan och kring åtgärder. LOVA betyder lokala vattenvårdsåtgärder. Syftet med stödet är att minska läckaget av kväve och fosfor till Östersjön. Stöd ges med upp till 50 % av anläggningskostnaden. Det innebär att du finansierar resten, till exempel med olika miljöstöd. Egen arbetstid (upp till 200 kr/tim) och maskinkostnad är stödberättigat. LOVA kan ges till åtgärder som o Är kostnadseffektiva o Inte följer av lagkrav o Inte är påbörjade innan länsstyrelsen fattar beslut om bidrag Du kan välja att delta i följande åtgärder, som prioriterades vid studiecirklarna inom projektet: Markkartering Markkartering används för att kartlägga det specifika behovet av gödsling och kalkning på olika delar av en åker. Då kan gödslingen optimeras, vilket ger minskat läckage av näring och bättre hushållning med gödningsmedlen. Behovsanpassad kalkning leder till bättre utnyttjande av näringsämnen vilket gör att gödslingen kan minskas. Strukturkalkning Strukturkalkning innebär att bruka ned bränd och släckt kalk i jorden. Kalken förbättrar strukturen på lerjordar, vilket ökar infiltrationen och minskar risken för läckage av fosfor till vattendragen. Förbättrad markstruktur och gynnsammare ph-värde ökar också grödans upptag av växtnäringsämnen, vilket ger ökad effektivitet av insatta gödselmedel och förutsättning för högre skörd. Täckdikning Effektiv täckdikning innebär att vattnet infiltrerar genom marken. Därigenom minskar risken för ytavrinning och fosforförlust. Flera fördelar är ökad bärighet och ökade skördar. Fosforfällor En fosforfälla är en mindre damm som samlar upp fosfor från åkern. Partikelbunden fosfor sedimenterar i dammen och sedimentet kan återföras till åkern. Utökad kapacitet för lagring av stallgödsel Utökad kapacitet för lagring av stallgödsel ger möjlighet att sprida en större andel av stallgödseln på våren. Då minskar näringsförlusterna under vintern och gödseln används effektivare. Åtgärden riktar sig till dig med gris och nöt. Läs mer om de olika åtgärderna i bilagan på efterföljande sidor och ange vilka åtgärder du vill vara med och genomföra! 1

2 Ta chansen och utnyttja LOVA-bidraget för att minska miljöpåverkan från din gård och samtidigt öka markens bördighet. Var med i LOVA! Har du frågor kring ansökan eller om en specifik åtgärd? Kontakta David van Alphen de Veer på Hushållningssällskapet: Telefon: E-post: För att delta, skicka in dina uppgifter till oss senast 8 november! Miljöavdelningen Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Eskilstuna kommun Eskilstuna Kommunens roll i LOVA Ansökan ska vara inne 30 november. Kommunen samordnar ansökan, fördelar bidraget och ansvarar för uppföljning. Kommunen gör årsrapporter och slutrapporter om genomförandet till länsstyrelsen. Dessa ligger till grund för utbetalningar av bidraget och sker enligt förordningen (2009: 381) om LOVA. Kommunen utvärderar projekten och sprider resultaten till andra intressenter. Rapportering, utvärdering och spridning av resultaten sker i samarbete mellan kommunen och dig. Din kontaktperson på kommunen är Anna Lindén, projektledare för Tandlaåprojektet. Telefon: E-post: Läs mer om Tandlaåprojektet på eskilstuna.se > miljö och hälsa 2

3 Bilaga: ansökningshandlingar och mer om åtgärderna Behovsanpassad fosforgödsling med hjälp av markkarta Markkartering är en förutsättning för att kunna gödsla fosfor behovsanpassat. Nedan följer en beräkning av hur mycket fosfor som kan sparas vid gödsling i fält genom att behovsanpassa gödslingen efter markkartan jämfört med en jämn spridning av gödselgivan. På platser där behovet är större än tidigare gödselgiva, antas därför att man lägger en högre fosforgiva, vilket på dessa områden kommer att resultera i en högre skörd och bättre utnyttjande av tillfört kväve. I beräkningen antas fosforvärdena vara normalfördelade mellan P-AL 0-20 vilket innebär klasserna I-V. Normal provtäthet är 1 prov per ha, enligt god markkarteringssed. Provernas position fastställs med en satellitmottagare (GPS). Därmed är det möjligt att följa upp markkarteringen med prover från samma position vid ett senare tillfälle. Markkarteringen presenteras på kartor. Finns ett växtodlingsprogram med kartfunktion på gården så levereras även en fil som går att importera i programmet. Samtliga värden kan även överföras till styrfiler vid användning av redskap som kan styras via styrfiler, såsom kalk- eller gödselspridare. Markkarteringen ska förutom att användas för att behovsanpassa fosforgivan även användas till att anpassa givor av kalk, kalium och stallgödsel. En markkartering innehållande ph, P- AL, K-AL och kalkbehov inklusive kartor och styrfiler för precisionsodling kostar 245 kr per ha, samt en grundavgift på kr per brukare. För beräkning av kalkbehov bestäms mulloch lerhalt med NIR i denna analys. Mängden fosfor som sparas genom att gödsla behovsanpassat är i medeltal 3 kg per ha och år. Tabell 1. Beräkning av reduktion av N- och P-behov och kostnad för markkartering Åtgärd Kostnad markkartering Beräknad livslängd Reduktion av gödslingsbehov (kg/ha) Ex: 100ha Kväve Fosfor Totalt Per år % Totalt Per år % markkartering 260 kr/ha 10 år 15 1,

4 LOVA-ansökan markkartering Jag är intresserad av att markkartera ha Jag bedömer att markkarteringen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) kr totalt Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för markkartering är inritade. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Ange hur du tänker genomföra åtgärden. Förslag: Markkartering ska utföras med någon av de entreprenörer inom markkartering som finns tillgängliga i området och i enlighet med god markkarteringssed enligt markkarteringsrådet i Sverige. Provens position ska positionsbestämmas med GPS (Skriv ok om du är nöjd med förslaget). Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 4

5 Strukturkalkning Att kalka lerjord är ett sätt att förbättra markens struktur. Det leder i sin tur till bättre genomsläpplighet för vatten och minskar därigenom risken för ytavrinning med erosion och fosforförluster som följd. Bland annat har rutförsöken vid Bornsjön utanför Stockholm visat minskat fosforläckage från åkermark efter strukturkalkning. Där har man använt 5 ton CaO per ha som giva. Det är viktigt med snabb och ordentlig inblandning i jorden efter spridning. Från försöket rapporteras att plöjningen gick lättare i kalkade rutor, vilket betyder lägre dieselåtgång. Dessutom ökade skörden i jämförelsen med andra försöksbehandlingar. I långliggande kalkningsförsök i Västergötland visar kalkade led årligen 10-20% högre avkastning än okalkade. Kalken påverkar lerans struktur, på rena mulljordar har kalken ingen struktureffekt. På marker med en lerhalt över 25 % är strukturkalkning intressant. Räkneexempel Ett exempel på strukturkalk är Nordkalks (Aktiv Struktur, från Köping). Det är bränd kalk som fuktas och då blir en blandning mellan bränd och släkt kalk. Minst 18 % släckt kalk ingår. I exemplet nedan har vi lagt en giva på 2 ton (aktivt) CaO per ha vilket motsvarar en kalkgiva på 6 ton per ha. Strukturkalken är ett mjöl som sprids med kalkspridare. Ca-priser: Kalkprodukt Spridning Frakt från Köping Per ton 6 ton/ha ger Per ha 300 kr/ton 80 kr/ton 75 kr/ton 455 kr/ton ca 2700 kr/ha Tabell 2. Beräkning av reduktion av N- och P-utlakning och kostnad för strukturkalkning Åtgärd AnläggningsBeräknad Reduktion av utlakning kostnad livslängd1 (kg/ha) (kr ha-1) Kväve Fosfor Totalt Per år % Totalt Per år % Strukturkalkning år ,4 1: Vi förutsätter en likvärdig effekt över anläggningens livslängd. Strukturkalkning visar goda resultat i försöken vid Bornsjön. Här gör rådgivare studiebesök på en fosforkurs i Greppa Näringen. Foto: Monica Kling 5

6 LOVA-ansökan strukturkalkning Jag är intresserad av att strukturkalka ha Jag bifogar en karta där skiftena är utritade med röd tusch. (obs mulljordar är ej lämpliga att strukturkalka) Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (Om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 6

7 Fosforfälla eller damm som samlar fosfor Inom landsbygdsprogrammet finns investeringsstöd för att anlägga fosforfällor. Eftersom dammarna är relativt dyra att anlägga finns här möjlighet att först söka pengar genom LOVA och därefter söka pengar via Länsstyrelsens stöd Utvald miljö- miljöinvesteringar, enligt faktiska kostnader. På det sättet kan kostnaden för anläggaren hållas nere. Fosforfällor är dammar om samlar fosfor från åkermark. Dammar är små ca 0,1-0,35 ha och kan anläggas i befintliga diken. Avrinningsområdena till dessa dammar kan variera mellan ha beroende på markförhållanden. Dammen består av en sedimentationsdel och ett vegetationsfilter. Dimensionerna på dammarna kan variera, men 70 x 15 meter är lämpligt för en damm på 0,1 ha. Praktiskt ska man inte göra dammarna för breda, då de kräver underhåll i form av rensning. Hur ofta rensningen måste utföras under mellansvenska förhållanden är ännu oklart, men norska försök visar på runt sju år mellan rensningarna i sedimentationsdelen och 22 år i vegetationsdelen. Ersättningen för att anlägga en fosfordamm är kr/ha. Inom LOVA-stödet ges ingen ersättning för underhåll av dammarna. Generellt gäller att om fosfordammen ska grävas utan att dämmas, blir kostnaden hög vid grävning i sin helhet. Med bortforsling av jord mm. hamnar man på ca kr för en våtmark som är 0,3 ha. Söker du LOVA-bidrag kan kostnaden minskas med hälften dvs. till kr som du sedan kan söka investeringsstöd för i Utvald miljö. Maxbeloppet för stödet är kr/ha, vilket medför kr. Alltså får anläggaren betala kr i egenfinansiering. Om det går att dämma sig till en fosforfälla minskar kostnaden drastiskt och då räcker i princip pengarna från länsstyrelsens projektstöd. Enligt stödet Utvald miljö för dammar som samlar fosfor, måste alla kostnader kunna verifieras med kvitton. Därför är det inte möjligt att göra dammen själv om du vill söka investeringsstöd i detta stöd. Figur 3. Principskiss för fosfordamm. Tabell 3. Beräkning av reduktion av N- och P-utlakning och kostnad för fosforfälla. Åtgärd Anläggningskostnad Beräknad livslängd Reduktion av utlakning Fosforfälla 0,3 % av avrinningsområdets yta, exemplet avser 100 ha. (kg/fosforfälla, avvattnar 100ha) Kväve Fosfor Totalt Per år Totalt Per Fosforfälla år ,5 Kväve: Beräkningen är baserad på att utlakning från åkermark i medeltal i Sverige är 22 kg N/ha och år. En liten våtmark/fosforfälla förväntas rena ca 4 % av tillfört kväve. Fosfor: Reduktionen av fosfor är i medeltal 0,065 kg P/ha avrinningsyta. LOVA kan finansiera halva anläggningskostnaden och resterande del går att söka som anläggningsstöd i Utvald Miljö via länsstyrelsen. Utvald miljö betalar upp 90 % av anläggningskostnaden upp till kr/ha. år 7

8 LOVA-ansökan fosforfälla Jag är intresserad av att anlägga st fosforfällor Jag bedömer att storleken på fällorna är: Fälla1 ha och ha för fälla nr 2 Forsforfällornas ungefärliga avvattningsområde Fälla 1: ha åker ha skog övrig mark Fälla 2: ha åker ha skog övrig mark Jag bedömer att anläggningen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) Fälla 1: kr exklusive projektstöd Fälla 2: kr exklusive projektstöd Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för fosforfällan är angivna. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Jag kommer att ansöka om projektstöd via länsstyrelsen. JA, summa: kr NEJ Ange hur du tänker genomföra åtgärden. Forsforfällan ska anläggas enligt jordbruksverkets riktlinjer för damm som samlar fosfor det som kan vara bra att ange här är hur dammen ska utformas Det kan exempelvis vara om dammen ska grävas eller dämmas. Var massorna ska läggas mm. Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 8

9 Täckdikning För att få så bra utnyttjande av växtnäring och andra insatsmedel som möjligt är det viktigt att växterna får optimala tillväxtbetingelser. Det innebär att marken bör innehålla ca 10 % luftfyllda porer. Växten får då lätt att penetrera jorden med sina rötter och tillgodogöra sig den växtnäring som finns tillgänglig. En förutsättning för att uppnå detta är en effektiv markavvattning. Några fördelar som uppnås med en väldikad åker: Ökad skörd och därmed bättre växtnäringsutnyttjande Mindre markpackning vilket medför minskad ytavrinning vilket innebär minskat fosforläckage Mer lättbrukad jord medför färre antal överfarter med jordbearbetningsredskap och ett minskat dragkraftsbehov och därmed minskad energiförbrukning vid jordbearbetning Ökad konkurrensförmåga för grödan medför mindre behov av ogräsmedel Tidigare sådd och därmed tidigare skörd medför minskat behov av torkning av skörden Ökad bärighet medför till exempel att förutsättningarna för att få in grödan med bibehållen kvalitet ökar även år då skördeperioden är regnig Minskad denitrifikation och avgång av växthusgaser Kostnaden för täckdikning varierar mellan olika jordarter och framförallt efter hur stenbunden marken är. En kostnad mellan kr/ha får man räkna med för en färdig dikningsanläggning. Grävfri teknik med dikesplog är normalt något billigare än om till exempel en kedjegrävare används. Tabell 4. Beräkning av reduktion av fosforutlakning genom minskad ytavrinning och kostnad för täckdikning Åtgärd Anläggningskostnad Beräknad livslängd Reduktion av utlakning (kg/ha) Kväve Fosfor Totalt Per år Totalt Per år Täckdikning år ,4 0,58 Den stora vinsten med täckdikning är framförallt att mängden partikulär fosfor minskar kraftigt genom att vattnet infiltrerar genom marken i stället för att rinna ytligt över jorden. 9

10 LOVA-ansökan täckdikning Jag är intresserad av att täckdika ha Jag bedömer att anläggningen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) kr totalt Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för täckdikning är inritade. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Ange hur du tänker genomföra åtgärden. Förslag: Dikningen utförs med någon av de entreprenörer som finns tillgängliga i området och med ett dikesavstånd som är lämpligt för jordarten och markens struktur på platsen. Dikningens genomförande ska följa riktlinjerna jordbruksverkets läggningsanvisningar för jordbruks- och vägdränering utgiven (Skriv ok om du är nöjd med förslaget). Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 10

11 Utökad lagring av stallgödsel Då förutsättningarna är mycket olika för olika gårdar, ges här ett exempel på hur man kan räkna på utökad lagring. Är du intresserad av att söka bidrag för utökad lagring men mallen inte stämmer överrens med din verklighet, kontakta då David van Alphen de Veer på telefon eller mobil för individuell beräkning. Beräkningen grundar sig på att utöka lagringskapaciteten för stallgödsel från 8 månader som är lagkravet, till 12 månaders lagring. Detta ger en möjlighet att endast sprida stallgödseln i växande gröda eller före/i vårbruket, när risken för utlakning av växtnäring är minst. Vinsten är att inte tvingas sprida tidigt på vårvintern eller på hösten när det är stor risk för utlakning från vattenmättad jord. Kostnaden är ungefärlig och avser en gödsellagring för 1000 m 3. Mindre anläggningar kan bli dyrare. Tabell 5. Beräkning av reduktion av N- och P-utlakning och kostnad för utbyggnad av lagring av nötgödsel. Åtgärd Kostnad utbyggnad/ko Beräknad livslängd Reduktion utlakning (kg/ko) 8 till 12 mån Kväve Fosfor lagring Totalt Per år Totalt Per år Flytgödselbassäng år 30 3,0 17,5 1,75 Flytgödselbrunn år 60 3,0 35 1,75 Fastgödselplatta år 24 0,8 52,5 1,75 Kostnad för utbyggnad av lagring för gödsel Några exempel på kostnader för utbyggnad av gödsellagring med 1000 m 3 : (om ni har egna priser för gödselvårdsanläggningar kan dessa med fördel användas) Bassäng med gummiduk Kostnad ca 150 kr/m 3 Beräknad livslängd 10 år Flytgödselbrunn betong Kostnad ca 421 kr/m 3 Beräknad livslängd 20 år Fastgödsel platta Kostnad ca 600 kr/m 3 Beräknad livslängd 30 år För flytgödsel ökar lagringsbehovet med ca 8,5 m 3 /ko vid lagring i 12 mån i stället för 8mån. För fastgödsel ökar lagringsbehovet med ca 4 m 3 /ko. 11

12 LOVA-ansökan utökad lagring Jag är intresserad av att utöka min gödsellagring med m 3 Jag har idag st kor + st rekrytering. Jag bedömer att anläggningen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) kr totalt Jag kommer att söka andra bidrag t.ex. investeringsbidrag, ange vilket bidrag och summa. kr Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för gödsellagringen är inritade. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Ange hur du tänker genomföra åtgärden. (ange val av gödselanläggning, material, storlek mm). Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 12

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Instruktion till kalkylerna

Instruktion till kalkylerna Knud Nissen, Lantmännen, 2010 Instruktion till kalkylerna Introduktion Greppakalkylen är uppbyggd så att man skall importera (eller kopiera) in X och Y koordinater och markkarteringsvärden. Därefter räknar

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Satsa på högre bördighet för större skördar sammanfattning Se över din dränering Nr 20 2013 Minimera markpackningen Variera växtföljden Bevara eller höj mullhalten Precisionsgödsla

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt Gödslade arealer (%) P Markbalans 50 44 Fosforbalans

Läs mer

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Tvärvillkor växtnäring

Tvärvillkor växtnäring Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla

Läs mer

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och

Läs mer

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt) FÖR LANTBRUKARE: Checklista inför tillsynsbesök Frågor inför tillsynsbesök Uppgifter om verksamheten Inriktning på verksamhet Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling Annat: Antal djurenheter

Läs mer

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Rapport för Västerås Stad November 2012 Sam Ekstrand Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Målsättning... 5 Beräkning av

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Pilotptojektet Greppa Fosforn Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro

Läs mer

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Precisionsodling Digital teknik i växtodlingen Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Digital teknik i växtodlingen Mer och mer digital teknik används i växtodlingen inom lantbruket

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun

Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun Inledning Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljömål. Miljömålet Ingen övergödning, rör problemen med förluster av närsalter till mark och vatten. Småskalig

Läs mer

Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde

Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde Rapport från samverkansprojekt mellan Västerås, Enköping och Sala kommuner. Oktober 2011 maj 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.3

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Markkartering jordprovtagning analyser

Markkartering jordprovtagning analyser Markkartering jordprovtagning analyser Jordbruksinformation 6 2002 Markkartering Med markkartering menar man provtagning och analys av åkerjord samt upprättande av protokoll och karta, så att man kan hänföra

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

Det är skillnad på kalk och kalk!!! Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Växtnäring i stallgödseln

Växtnäring i stallgödseln Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll

Läs mer

Provtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde 2014

Provtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde 2014 Provtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde 2014 Provtagare: Ingvar Jakobsson Vattenprovtagningar inom Västra Gotlands Vattenrådsområde år 2014. Bakgrund: Västra Gotlands Vattenvårdsområde omfattar

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Vilka åtgärder fungerar och vad bör vi satsa på?

Vilka åtgärder fungerar och vad bör vi satsa på? Vilka åtgärder fungerar och vad bör vi satsa på? Enligt resultat från SLF:s fosforprogram 2008-2010 Pia Geranmayeh & Helena Aronsson Syntesarbete av SLF:s fosforprogram 2008-2010 Workshop vid programstart

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

För en levande, smart och hållbar landsbygd

För en levande, smart och hållbar landsbygd Webbversion Skicka vidare Dela: Augusti 2015/Nr 2 För en levande, smart och hållbar landsbygd Helene Holstein I slutet av augusti öppnar merparten av Landsbygdsprogrammet för ansökningar ett nytt paket

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport 1998-2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling

Läs mer

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Åtgärdsprogram i jordbruket och dess effekt på produktion och växtnäringsutflöde

Åtgärdsprogram i jordbruket och dess effekt på produktion och växtnäringsutflöde K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 138:2, 1999 Åtgärdsprogram i jordbruket och dess effekt på produktion och växtnäringsutflöde HELÉN ROSENGREN Landskapsarkitekt LRF Höör Utredningar och undersökningar Lantbrukets

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Ansökan om spridning av bekämpningsmedel/växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde

Ansökan om spridning av bekämpningsmedel/växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde sid 1 (5) Ansökan om spridning av bekämpningsmedel/växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde En avgift på 850 kr/timme kommer att debiteras för handläggning av ärendet. Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsägare

Läs mer

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen LRF:s syn på åtgärdsprogrammen Kristianstad den 11 November, 2015 Göran Kihlstrand, LRF Skåne Tankegångar hos LRF Fortsätta att medverka till renare vatten samtidigt med en ökad produktion. Lönsamhet måste

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Fastighetsbeteckning Församling Känsligt område Icke känsligt område. Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Häst Växtodling

Fastighetsbeteckning Församling Känsligt område Icke känsligt område. Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Häst Växtodling FÖR MILJÖINSPEKTÖR: Checklista för tillsynskampanjen Effektiv näring Administrativa uppgifter Ansvarig verksamhetsutövare Org. Nr/person nr Fastighetsbeteckning Församling Känsligt område Adress Postadress

Läs mer

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Namn Adress Postadress Telefonnummer Fastighetsbeteckning där det planerade stallet ska ligga samt för spridningsarealerna:

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar

Läs mer

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3

Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3 Miljönämnden 2006 11 16 49 1 Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3 På fastigheten Björsbyn 8:3 bedriver företaget Cauto AB uthyrningsverksamhet av stallplatser där hästarna bl.a. har tillgång till

Läs mer

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Utvärdering av växtnäringsbalanser gjorda i Västmanlands län 2000-2004. Spara växtnäring Det är viktigt att spara på växtnäringen både för miljön och för ekonomins

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Information inför tillsynsbesöket

Information inför tillsynsbesöket Information inför tillsynsbesöket I den här broschyren har vi försökt att sammanfatta viktiga bestämmelser i miljöbalken som det är vanligt att man får anmärkningar på. Allt som vi tar upp i broschyren

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer