Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen att delta i LOVA-ansökan!"

Transkript

1 Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen samordnar ansökan om LOVA-bidrag under 2010 för de lantbrukare i området som är intresserade. Du som lantbrukare slipper därigenom mycket förarbete och administration kring ansökan och kring åtgärder. LOVA betyder lokala vattenvårdsåtgärder. Syftet med stödet är att minska läckaget av kväve och fosfor till Östersjön. Stöd ges med upp till 50 % av anläggningskostnaden. Det innebär att du finansierar resten, till exempel med olika miljöstöd. Egen arbetstid (upp till 200 kr/tim) och maskinkostnad är stödberättigat. LOVA kan ges till åtgärder som o Är kostnadseffektiva o Inte följer av lagkrav o Inte är påbörjade innan länsstyrelsen fattar beslut om bidrag Du kan välja att delta i följande åtgärder, som prioriterades vid studiecirklarna inom projektet: Markkartering Markkartering används för att kartlägga det specifika behovet av gödsling och kalkning på olika delar av en åker. Då kan gödslingen optimeras, vilket ger minskat läckage av näring och bättre hushållning med gödningsmedlen. Behovsanpassad kalkning leder till bättre utnyttjande av näringsämnen vilket gör att gödslingen kan minskas. Strukturkalkning Strukturkalkning innebär att bruka ned bränd och släckt kalk i jorden. Kalken förbättrar strukturen på lerjordar, vilket ökar infiltrationen och minskar risken för läckage av fosfor till vattendragen. Förbättrad markstruktur och gynnsammare ph-värde ökar också grödans upptag av växtnäringsämnen, vilket ger ökad effektivitet av insatta gödselmedel och förutsättning för högre skörd. Täckdikning Effektiv täckdikning innebär att vattnet infiltrerar genom marken. Därigenom minskar risken för ytavrinning och fosforförlust. Flera fördelar är ökad bärighet och ökade skördar. Fosforfällor En fosforfälla är en mindre damm som samlar upp fosfor från åkern. Partikelbunden fosfor sedimenterar i dammen och sedimentet kan återföras till åkern. Utökad kapacitet för lagring av stallgödsel Utökad kapacitet för lagring av stallgödsel ger möjlighet att sprida en större andel av stallgödseln på våren. Då minskar näringsförlusterna under vintern och gödseln används effektivare. Åtgärden riktar sig till dig med gris och nöt. Läs mer om de olika åtgärderna i bilagan på efterföljande sidor och ange vilka åtgärder du vill vara med och genomföra! 1

2 Ta chansen och utnyttja LOVA-bidraget för att minska miljöpåverkan från din gård och samtidigt öka markens bördighet. Var med i LOVA! Har du frågor kring ansökan eller om en specifik åtgärd? Kontakta David van Alphen de Veer på Hushållningssällskapet: Telefon: E-post: För att delta, skicka in dina uppgifter till oss senast 8 november! Miljöavdelningen Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Eskilstuna kommun Eskilstuna Kommunens roll i LOVA Ansökan ska vara inne 30 november. Kommunen samordnar ansökan, fördelar bidraget och ansvarar för uppföljning. Kommunen gör årsrapporter och slutrapporter om genomförandet till länsstyrelsen. Dessa ligger till grund för utbetalningar av bidraget och sker enligt förordningen (2009: 381) om LOVA. Kommunen utvärderar projekten och sprider resultaten till andra intressenter. Rapportering, utvärdering och spridning av resultaten sker i samarbete mellan kommunen och dig. Din kontaktperson på kommunen är Anna Lindén, projektledare för Tandlaåprojektet. Telefon: E-post: Läs mer om Tandlaåprojektet på eskilstuna.se > miljö och hälsa 2

3 Bilaga: ansökningshandlingar och mer om åtgärderna Behovsanpassad fosforgödsling med hjälp av markkarta Markkartering är en förutsättning för att kunna gödsla fosfor behovsanpassat. Nedan följer en beräkning av hur mycket fosfor som kan sparas vid gödsling i fält genom att behovsanpassa gödslingen efter markkartan jämfört med en jämn spridning av gödselgivan. På platser där behovet är större än tidigare gödselgiva, antas därför att man lägger en högre fosforgiva, vilket på dessa områden kommer att resultera i en högre skörd och bättre utnyttjande av tillfört kväve. I beräkningen antas fosforvärdena vara normalfördelade mellan P-AL 0-20 vilket innebär klasserna I-V. Normal provtäthet är 1 prov per ha, enligt god markkarteringssed. Provernas position fastställs med en satellitmottagare (GPS). Därmed är det möjligt att följa upp markkarteringen med prover från samma position vid ett senare tillfälle. Markkarteringen presenteras på kartor. Finns ett växtodlingsprogram med kartfunktion på gården så levereras även en fil som går att importera i programmet. Samtliga värden kan även överföras till styrfiler vid användning av redskap som kan styras via styrfiler, såsom kalk- eller gödselspridare. Markkarteringen ska förutom att användas för att behovsanpassa fosforgivan även användas till att anpassa givor av kalk, kalium och stallgödsel. En markkartering innehållande ph, P- AL, K-AL och kalkbehov inklusive kartor och styrfiler för precisionsodling kostar 245 kr per ha, samt en grundavgift på kr per brukare. För beräkning av kalkbehov bestäms mulloch lerhalt med NIR i denna analys. Mängden fosfor som sparas genom att gödsla behovsanpassat är i medeltal 3 kg per ha och år. Tabell 1. Beräkning av reduktion av N- och P-behov och kostnad för markkartering Åtgärd Kostnad markkartering Beräknad livslängd Reduktion av gödslingsbehov (kg/ha) Ex: 100ha Kväve Fosfor Totalt Per år % Totalt Per år % markkartering 260 kr/ha 10 år 15 1,

4 LOVA-ansökan markkartering Jag är intresserad av att markkartera ha Jag bedömer att markkarteringen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) kr totalt Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för markkartering är inritade. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Ange hur du tänker genomföra åtgärden. Förslag: Markkartering ska utföras med någon av de entreprenörer inom markkartering som finns tillgängliga i området och i enlighet med god markkarteringssed enligt markkarteringsrådet i Sverige. Provens position ska positionsbestämmas med GPS (Skriv ok om du är nöjd med förslaget). Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 4

5 Strukturkalkning Att kalka lerjord är ett sätt att förbättra markens struktur. Det leder i sin tur till bättre genomsläpplighet för vatten och minskar därigenom risken för ytavrinning med erosion och fosforförluster som följd. Bland annat har rutförsöken vid Bornsjön utanför Stockholm visat minskat fosforläckage från åkermark efter strukturkalkning. Där har man använt 5 ton CaO per ha som giva. Det är viktigt med snabb och ordentlig inblandning i jorden efter spridning. Från försöket rapporteras att plöjningen gick lättare i kalkade rutor, vilket betyder lägre dieselåtgång. Dessutom ökade skörden i jämförelsen med andra försöksbehandlingar. I långliggande kalkningsförsök i Västergötland visar kalkade led årligen 10-20% högre avkastning än okalkade. Kalken påverkar lerans struktur, på rena mulljordar har kalken ingen struktureffekt. På marker med en lerhalt över 25 % är strukturkalkning intressant. Räkneexempel Ett exempel på strukturkalk är Nordkalks (Aktiv Struktur, från Köping). Det är bränd kalk som fuktas och då blir en blandning mellan bränd och släkt kalk. Minst 18 % släckt kalk ingår. I exemplet nedan har vi lagt en giva på 2 ton (aktivt) CaO per ha vilket motsvarar en kalkgiva på 6 ton per ha. Strukturkalken är ett mjöl som sprids med kalkspridare. Ca-priser: Kalkprodukt Spridning Frakt från Köping Per ton 6 ton/ha ger Per ha 300 kr/ton 80 kr/ton 75 kr/ton 455 kr/ton ca 2700 kr/ha Tabell 2. Beräkning av reduktion av N- och P-utlakning och kostnad för strukturkalkning Åtgärd AnläggningsBeräknad Reduktion av utlakning kostnad livslängd1 (kg/ha) (kr ha-1) Kväve Fosfor Totalt Per år % Totalt Per år % Strukturkalkning år ,4 1: Vi förutsätter en likvärdig effekt över anläggningens livslängd. Strukturkalkning visar goda resultat i försöken vid Bornsjön. Här gör rådgivare studiebesök på en fosforkurs i Greppa Näringen. Foto: Monica Kling 5

6 LOVA-ansökan strukturkalkning Jag är intresserad av att strukturkalka ha Jag bifogar en karta där skiftena är utritade med röd tusch. (obs mulljordar är ej lämpliga att strukturkalka) Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (Om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 6

7 Fosforfälla eller damm som samlar fosfor Inom landsbygdsprogrammet finns investeringsstöd för att anlägga fosforfällor. Eftersom dammarna är relativt dyra att anlägga finns här möjlighet att först söka pengar genom LOVA och därefter söka pengar via Länsstyrelsens stöd Utvald miljö- miljöinvesteringar, enligt faktiska kostnader. På det sättet kan kostnaden för anläggaren hållas nere. Fosforfällor är dammar om samlar fosfor från åkermark. Dammar är små ca 0,1-0,35 ha och kan anläggas i befintliga diken. Avrinningsområdena till dessa dammar kan variera mellan ha beroende på markförhållanden. Dammen består av en sedimentationsdel och ett vegetationsfilter. Dimensionerna på dammarna kan variera, men 70 x 15 meter är lämpligt för en damm på 0,1 ha. Praktiskt ska man inte göra dammarna för breda, då de kräver underhåll i form av rensning. Hur ofta rensningen måste utföras under mellansvenska förhållanden är ännu oklart, men norska försök visar på runt sju år mellan rensningarna i sedimentationsdelen och 22 år i vegetationsdelen. Ersättningen för att anlägga en fosfordamm är kr/ha. Inom LOVA-stödet ges ingen ersättning för underhåll av dammarna. Generellt gäller att om fosfordammen ska grävas utan att dämmas, blir kostnaden hög vid grävning i sin helhet. Med bortforsling av jord mm. hamnar man på ca kr för en våtmark som är 0,3 ha. Söker du LOVA-bidrag kan kostnaden minskas med hälften dvs. till kr som du sedan kan söka investeringsstöd för i Utvald miljö. Maxbeloppet för stödet är kr/ha, vilket medför kr. Alltså får anläggaren betala kr i egenfinansiering. Om det går att dämma sig till en fosforfälla minskar kostnaden drastiskt och då räcker i princip pengarna från länsstyrelsens projektstöd. Enligt stödet Utvald miljö för dammar som samlar fosfor, måste alla kostnader kunna verifieras med kvitton. Därför är det inte möjligt att göra dammen själv om du vill söka investeringsstöd i detta stöd. Figur 3. Principskiss för fosfordamm. Tabell 3. Beräkning av reduktion av N- och P-utlakning och kostnad för fosforfälla. Åtgärd Anläggningskostnad Beräknad livslängd Reduktion av utlakning Fosforfälla 0,3 % av avrinningsområdets yta, exemplet avser 100 ha. (kg/fosforfälla, avvattnar 100ha) Kväve Fosfor Totalt Per år Totalt Per Fosforfälla år ,5 Kväve: Beräkningen är baserad på att utlakning från åkermark i medeltal i Sverige är 22 kg N/ha och år. En liten våtmark/fosforfälla förväntas rena ca 4 % av tillfört kväve. Fosfor: Reduktionen av fosfor är i medeltal 0,065 kg P/ha avrinningsyta. LOVA kan finansiera halva anläggningskostnaden och resterande del går att söka som anläggningsstöd i Utvald Miljö via länsstyrelsen. Utvald miljö betalar upp 90 % av anläggningskostnaden upp till kr/ha. år 7

8 LOVA-ansökan fosforfälla Jag är intresserad av att anlägga st fosforfällor Jag bedömer att storleken på fällorna är: Fälla1 ha och ha för fälla nr 2 Forsforfällornas ungefärliga avvattningsområde Fälla 1: ha åker ha skog övrig mark Fälla 2: ha åker ha skog övrig mark Jag bedömer att anläggningen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) Fälla 1: kr exklusive projektstöd Fälla 2: kr exklusive projektstöd Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för fosforfällan är angivna. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Jag kommer att ansöka om projektstöd via länsstyrelsen. JA, summa: kr NEJ Ange hur du tänker genomföra åtgärden. Forsforfällan ska anläggas enligt jordbruksverkets riktlinjer för damm som samlar fosfor det som kan vara bra att ange här är hur dammen ska utformas Det kan exempelvis vara om dammen ska grävas eller dämmas. Var massorna ska läggas mm. Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 8

9 Täckdikning För att få så bra utnyttjande av växtnäring och andra insatsmedel som möjligt är det viktigt att växterna får optimala tillväxtbetingelser. Det innebär att marken bör innehålla ca 10 % luftfyllda porer. Växten får då lätt att penetrera jorden med sina rötter och tillgodogöra sig den växtnäring som finns tillgänglig. En förutsättning för att uppnå detta är en effektiv markavvattning. Några fördelar som uppnås med en väldikad åker: Ökad skörd och därmed bättre växtnäringsutnyttjande Mindre markpackning vilket medför minskad ytavrinning vilket innebär minskat fosforläckage Mer lättbrukad jord medför färre antal överfarter med jordbearbetningsredskap och ett minskat dragkraftsbehov och därmed minskad energiförbrukning vid jordbearbetning Ökad konkurrensförmåga för grödan medför mindre behov av ogräsmedel Tidigare sådd och därmed tidigare skörd medför minskat behov av torkning av skörden Ökad bärighet medför till exempel att förutsättningarna för att få in grödan med bibehållen kvalitet ökar även år då skördeperioden är regnig Minskad denitrifikation och avgång av växthusgaser Kostnaden för täckdikning varierar mellan olika jordarter och framförallt efter hur stenbunden marken är. En kostnad mellan kr/ha får man räkna med för en färdig dikningsanläggning. Grävfri teknik med dikesplog är normalt något billigare än om till exempel en kedjegrävare används. Tabell 4. Beräkning av reduktion av fosforutlakning genom minskad ytavrinning och kostnad för täckdikning Åtgärd Anläggningskostnad Beräknad livslängd Reduktion av utlakning (kg/ha) Kväve Fosfor Totalt Per år Totalt Per år Täckdikning år ,4 0,58 Den stora vinsten med täckdikning är framförallt att mängden partikulär fosfor minskar kraftigt genom att vattnet infiltrerar genom marken i stället för att rinna ytligt över jorden. 9

10 LOVA-ansökan täckdikning Jag är intresserad av att täckdika ha Jag bedömer att anläggningen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) kr totalt Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för täckdikning är inritade. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Ange hur du tänker genomföra åtgärden. Förslag: Dikningen utförs med någon av de entreprenörer som finns tillgängliga i området och med ett dikesavstånd som är lämpligt för jordarten och markens struktur på platsen. Dikningens genomförande ska följa riktlinjerna jordbruksverkets läggningsanvisningar för jordbruks- och vägdränering utgiven (Skriv ok om du är nöjd med förslaget). Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 10

11 Utökad lagring av stallgödsel Då förutsättningarna är mycket olika för olika gårdar, ges här ett exempel på hur man kan räkna på utökad lagring. Är du intresserad av att söka bidrag för utökad lagring men mallen inte stämmer överrens med din verklighet, kontakta då David van Alphen de Veer på telefon eller mobil för individuell beräkning. Beräkningen grundar sig på att utöka lagringskapaciteten för stallgödsel från 8 månader som är lagkravet, till 12 månaders lagring. Detta ger en möjlighet att endast sprida stallgödseln i växande gröda eller före/i vårbruket, när risken för utlakning av växtnäring är minst. Vinsten är att inte tvingas sprida tidigt på vårvintern eller på hösten när det är stor risk för utlakning från vattenmättad jord. Kostnaden är ungefärlig och avser en gödsellagring för 1000 m 3. Mindre anläggningar kan bli dyrare. Tabell 5. Beräkning av reduktion av N- och P-utlakning och kostnad för utbyggnad av lagring av nötgödsel. Åtgärd Kostnad utbyggnad/ko Beräknad livslängd Reduktion utlakning (kg/ko) 8 till 12 mån Kväve Fosfor lagring Totalt Per år Totalt Per år Flytgödselbassäng år 30 3,0 17,5 1,75 Flytgödselbrunn år 60 3,0 35 1,75 Fastgödselplatta år 24 0,8 52,5 1,75 Kostnad för utbyggnad av lagring för gödsel Några exempel på kostnader för utbyggnad av gödsellagring med 1000 m 3 : (om ni har egna priser för gödselvårdsanläggningar kan dessa med fördel användas) Bassäng med gummiduk Kostnad ca 150 kr/m 3 Beräknad livslängd 10 år Flytgödselbrunn betong Kostnad ca 421 kr/m 3 Beräknad livslängd 20 år Fastgödsel platta Kostnad ca 600 kr/m 3 Beräknad livslängd 30 år För flytgödsel ökar lagringsbehovet med ca 8,5 m 3 /ko vid lagring i 12 mån i stället för 8mån. För fastgödsel ökar lagringsbehovet med ca 4 m 3 /ko. 11

12 LOVA-ansökan utökad lagring Jag är intresserad av att utöka min gödsellagring med m 3 Jag har idag st kor + st rekrytering. Jag bedömer att anläggningen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) kr totalt Jag kommer att söka andra bidrag t.ex. investeringsbidrag, ange vilket bidrag och summa. kr Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för gödsellagringen är inritade. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Ange hur du tänker genomföra åtgärden. (ange val av gödselanläggning, material, storlek mm). Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 12

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Rapport för Västerås Stad November 2012 Sam Ekstrand Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Målsättning... 5 Beräkning av

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN Bakgrund. Somt är nödvändigt Somt ger pengar Somt är bara intressant Somt är bra att känna till Somt hjälper en att nyttja det man

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD Barbro Ulén 1, Ararso Etana och Jan Lindström 1 Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, Box 7014, 750 07 Uppsala Mark och Miljö, Jordbearbetning

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

2013:16. Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat avrinningsområde. Exemplet Lillån

2013:16. Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat avrinningsområde. Exemplet Lillån Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat avrinningsområde Exemplet Lillån 2013:16 Titel: Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1). Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Gödslingsråd. Säsongen 2015

Gödslingsråd. Säsongen 2015 Gödslingsråd Säsongen 215 Innehåll Gödsla i balans 4 Miljöhänsyn och lönsam odling 6 Markkartering 8 Markanalys 9 Stallgödsel 11 Kväveformer och kvävegödselmedel 12 Kvävegödsling 13 Fosfor och fosforgödsling

Läs mer

Slutrapport- Vattendirektivet Lantbrukstillsyn

Slutrapport- Vattendirektivet Lantbrukstillsyn 1(26) 0 Slutrapport Datum Diarienummer Vattendirektivet Lantbruk 2014-12-18 RS130141 Slutrapport- Vattendirektivet Lantbrukstillsyn Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Projektgrupp... 2 3. Mål...

Läs mer

Skyddszoner och våtmarker i jordbrukslandskapet

Skyddszoner och våtmarker i jordbrukslandskapet Rapport 2003:3 Skyddszoner och våtmarker i jordbrukslandskapet Foto: ØYSTEIN SØBYE/NN Katarina Nordström Hösten 2003 INLEDNING Läckage av näringsämnen från jordbruksmark är en av de främsta orsakerna till

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi

Läs mer

Jordbruket och vattenkvaliteten

Jordbruket och vattenkvaliteten Jordbruket och vattenkvaliteten Kunskapsunderlag om åtgärder Rapporten är ett kunskapsunderlag om åtgärder som kan genomföras i jordbruket för att förbättra vattenkvaliteten. Exempel på sådana åtgärder

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Lathund för tillsyn Spridning av växtnäringsämnen och slam inom vattenskyddsområde

Lathund för tillsyn Spridning av växtnäringsämnen och slam inom vattenskyddsområde April 2011 Lathund för tillsyn Spridning av växtnäringsämnen och slam inom vattenskyddsområde Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att hantera frågor.

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Underlag till fosformodulen (11B)

Underlag till fosformodulen (11B) Underlag till fosformodulen (11B) Inledning De senaste forskningsrönen tyder på att fosfor är det begränsande näringsämnet i Östersjön. Förlusterna från jordbruksmarken utgör ca 40 % av den totala belastningen

Läs mer

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk O 1 ÅRJÄNGS KOMMUN ANMÄLAN enligt Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk Administrativa uppgifter Huvudman Organisationsnummer Adress Postnummer Ort e-postadress Telefon

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden Verktyg för ett renare vatten i Stavbofjärden 1 Postadress Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Besöksadress Hantverkargatan 29 Stockholm E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Tfn: 08-785

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenmyndigheten i Västerhavet 403 40 Göteborg Remiss angående Samråd inom vattenförvaltning i Västerhavet s vattendistrikt

Läs mer

Våtmarker som sedimentationsfällor

Våtmarker som sedimentationsfällor Våtmarker som sedimentationsfällor av John Strand, HS Halland Våtmarker Våtmarker har idag blivit ett vanligt verktyg i miljöarbetet och används särskilt för att rena näringsrikt jordbruksvatten. De renande

Läs mer

Konsekvensutredning för ny föreskrift

Konsekvensutredning för ny föreskrift Myndighet Jordbruksverket Konsekvensutredning för ny föreskrift Diarienummer 4.5.16-4330/14 Rubrik Statens jordbruksverks föreskrifter om pilotprojektet för statligt stöd till produktion av biogas från

Läs mer

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén ARBETSGÅNG BYALAG Sammanställd av Cecilia Sjödén Tips för att komma igång Prata med folk! Kontakta kommunen! Bilda förening! Värva medlemmar! Sök projektstöd! Fiberföreningen hur gör man? Bestäm område,

Läs mer

Ljusnan och Hälsinglands skogs- och kustvattenråd. Minnesanteckningar från projektgruppmöte 2009-09-24

Ljusnan och Hälsinglands skogs- och kustvattenråd. Minnesanteckningar från projektgruppmöte 2009-09-24 1 (4) Projekt Östersjön-Florsjön Minnesanteckningar från projektgruppmöte 2009-09-24 Närvarande: se bifogad deltagarförteckning. Claes Ånell öppnade projektgruppsmötet med att hälsa alla mötesdeltagare

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Ansökan. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval. Denna handling är tillsammans med bilagor en ansökan om medel ur Energieffektiviseringsfonden.

Ansökan. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval. Denna handling är tillsammans med bilagor en ansökan om medel ur Energieffektiviseringsfonden. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Energieffektiviseringsfonden Ansökan Denna handling är tillsammans med bilagor en ansökan om medel ur Energieffektiviseringsfonden. Ansökan skickas till: Naturskyddsföreningen

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Hur använder jag CropSAT.se?

Hur använder jag CropSAT.se? Hur använder jag CropSAT.se? Börja med att kontrollera att din webbläsare (t.ex. Google Chrome, Firefox eller Internet Explorer) är uppdaterad till den senaste versionen. Bakgrundskartan som du ser kommer

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

SAMRÅDSHANDLING. Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 SAMRÅDSHANDLING Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag på åtgärdsprogran 2015-2021 för

Läs mer

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Bilaga 1 Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Dokumentets status Krav och rekommendationer är utarbetade av Jordbruksverket, efter samråd med

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

Maria Åslund Projektledare. Länsstyrelsen Östergötland

Maria Åslund Projektledare. Länsstyrelsen Östergötland Maria Åslund Projektledare Länsstyrelsen Östergötland Upplägg JOBWAB Slätbakenprojektet BSPA S:t Anna Organisation Partnerskap Länsstyrelsen Östergötland Ålands Landskapsregering Projekttid 14 månader

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Krav och rekommendationer. 1 januari 2014 10 mars 2015

Krav och rekommendationer. 1 januari 2014 10 mars 2015 Krav och rekommendationer 1 januari 2014 10 mars 2015 Dokumentets status... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Person och företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen... 4 Utbildning, sakkunskap och rådgivningserfarenhet...

Läs mer

Ansökan om stöd för investering i lagringsplatser av brandskadat virke

Ansökan om stöd för investering i lagringsplatser av brandskadat virke Ansökan om stöd för investering i lagringsplatser av brandskadat virke 1(6) På den här blanketten ansöker du om stöd för investering i lagringsplats för brandskadat virke efter branden i Västmanland den

Läs mer

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 2001-02-27 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 Sammanfattning Under år 2000 startade i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Fastighetsbeteckning: Sökandens namn: *) Personnr./ Org.nr: Postadress: Postadress: Tel mobil: Ändring av befintlig verksamhet

Fastighetsbeteckning: Sökandens namn: *) Personnr./ Org.nr: Postadress: Postadress: Tel mobil: Ändring av befintlig verksamhet VÄRMDÖ KOMMUN ANMÄLAN AV DAGVATTENANLÄGGNING Enligt 9 kap 2 och 7 miljöbalken (1998:808) samt 13och 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Fastighet Sökanden/verksamhetsutövare

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Hästgödsel. en naturlig resurs

Hästgödsel. en naturlig resurs Hästgödsel en naturlig resurs Jordbruksinformation 5 2013 1 Omslagsbild: Jennie Hügert Text: Johan Malgeryd och Teresia Persson Innehåll Hästnäringen viktig för Sverige! 5 Växtnäring i kretslopp 6 Lagstiftning

Läs mer

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning JORD & SKOG 8 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning 8.1 ÅKER Näring av nationell betydelse Såväl jord- som skogsbruk är enligt miljöbalken av nationell betydelse, även om åker- och skogsmark

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-12685/11 2012-02-28 Växt- och miljöavdelningen Carina Carlsson Ross Tfn: 036-15 60 52 E-post: carina.carlsson-ross@jordbruksverket.se Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna

Läs mer

Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning

Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning Om du vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra din befintliga avloppsanordning ska du ta kontakt med

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Tillståndet gäller för djurhållning omfattande högst 6 000 platser för slaktsvin och 750 platser för suggor.

Tillståndet gäller för djurhållning omfattande högst 6 000 platser för slaktsvin och 750 platser för suggor. BESLUT 1 (16) Anl.nr: 1980-90-028 Gunnel Eriksson Kinsta Gård Kinsta 27 725 95 Västerås Kungörelsedelgivning Tillstånd till djurhållning för svinproduktion på fastigheten Kinsta 3:1 i Västerås kommun Verksamhetskod

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Gödsel och miljö 2014. Vägledningsmaterial för lagring och spridning av gödsel höst- och vinterbevuxen mark

Gödsel och miljö 2014. Vägledningsmaterial för lagring och spridning av gödsel höst- och vinterbevuxen mark Gödsel och miljö 2014 Vägledningsmaterial för lagring och spridning av gödsel höst- och vinterbevuxen mark Referens: Johannes Eskilsson, Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket Illustratör: Bo Nordin

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Information om rörflen 1/2004

Information om rörflen 1/2004 1 Information om rörflen 1/2004 * * * * * * * * * * * * Maj Juli August Höst vinter Maj Innehållsförteckning Sida 1. Anläggning av rörflensodling 2 Rörflensskiftet 2 Sådd 2 Ogräsbekämpning 3 Året efter

Läs mer

Agronomisk kalibrering

Agronomisk kalibrering Agronomisk kalibrering Vad är SN-värdet i Yara N-Sensor SN-värdet i Yara N-Sensor bygger i grunden på ett index från reflekterande ljus i färgerna Rött och När Infra Rött (NIR). Reflektion 0.6 0.5 0.4

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009

RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009 RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009 Titel Riktlinjer för gödsling och kalkning 2009 Författare Bertil Albertsson Textbearbetning Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout Hans Jonsson, www.hansjonsson.se

Läs mer

ÅTGÄRDER INOM JORDBRUKET FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGET TILL ÖSTERSJÖN

ÅTGÄRDER INOM JORDBRUKET FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGET TILL ÖSTERSJÖN ÅTGÄRDER INOM JORDBRUKET FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGET TILL ÖSTERSJÖN HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2011:2 2011-12-15 GUNNAR KARLTORP FÖRORD Baltic Sea Action Plan (BSAP) beslutades 2007 inom HELCOM

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4.1 ALLMÄNT Växternas, och i fortsättningen avses i första hand gräsens, förmåga att växa, bestäms av ett flertal s.k. tillväxtfaktorer. Med tillväxtfaktorer menas alla

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Innehåll. Uppgifterna i denna bok motsvarar situationen i april 2007. Kemira GrowHow svarar inte för ändringar som skett därefter.

Innehåll. Uppgifterna i denna bok motsvarar situationen i april 2007. Kemira GrowHow svarar inte för ändringar som skett därefter. Innehåll Inledning... 3 Goda råd per telefon... 4 Allt börjar med åkern... 6 Kalk är grunden till en god produktionsförmåga... 12 Med ett förmånskontrakt är du aldrig ensam... 18 En välplanerad skörd är

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB.

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. Golfa i grön miljö, dä ä Solklart! Karlstad GK. Inledning Golf är en helhetsupplevelse för både kropp och själ. Inte minst viktig är naturupplevelsen under en golfrunda.

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer