Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen att delta i LOVA-ansökan!"

Transkript

1 Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen samordnar ansökan om LOVA-bidrag under 2010 för de lantbrukare i området som är intresserade. Du som lantbrukare slipper därigenom mycket förarbete och administration kring ansökan och kring åtgärder. LOVA betyder lokala vattenvårdsåtgärder. Syftet med stödet är att minska läckaget av kväve och fosfor till Östersjön. Stöd ges med upp till 50 % av anläggningskostnaden. Det innebär att du finansierar resten, till exempel med olika miljöstöd. Egen arbetstid (upp till 200 kr/tim) och maskinkostnad är stödberättigat. LOVA kan ges till åtgärder som o Är kostnadseffektiva o Inte följer av lagkrav o Inte är påbörjade innan länsstyrelsen fattar beslut om bidrag Du kan välja att delta i följande åtgärder, som prioriterades vid studiecirklarna inom projektet: Markkartering Markkartering används för att kartlägga det specifika behovet av gödsling och kalkning på olika delar av en åker. Då kan gödslingen optimeras, vilket ger minskat läckage av näring och bättre hushållning med gödningsmedlen. Behovsanpassad kalkning leder till bättre utnyttjande av näringsämnen vilket gör att gödslingen kan minskas. Strukturkalkning Strukturkalkning innebär att bruka ned bränd och släckt kalk i jorden. Kalken förbättrar strukturen på lerjordar, vilket ökar infiltrationen och minskar risken för läckage av fosfor till vattendragen. Förbättrad markstruktur och gynnsammare ph-värde ökar också grödans upptag av växtnäringsämnen, vilket ger ökad effektivitet av insatta gödselmedel och förutsättning för högre skörd. Täckdikning Effektiv täckdikning innebär att vattnet infiltrerar genom marken. Därigenom minskar risken för ytavrinning och fosforförlust. Flera fördelar är ökad bärighet och ökade skördar. Fosforfällor En fosforfälla är en mindre damm som samlar upp fosfor från åkern. Partikelbunden fosfor sedimenterar i dammen och sedimentet kan återföras till åkern. Utökad kapacitet för lagring av stallgödsel Utökad kapacitet för lagring av stallgödsel ger möjlighet att sprida en större andel av stallgödseln på våren. Då minskar näringsförlusterna under vintern och gödseln används effektivare. Åtgärden riktar sig till dig med gris och nöt. Läs mer om de olika åtgärderna i bilagan på efterföljande sidor och ange vilka åtgärder du vill vara med och genomföra! 1

2 Ta chansen och utnyttja LOVA-bidraget för att minska miljöpåverkan från din gård och samtidigt öka markens bördighet. Var med i LOVA! Har du frågor kring ansökan eller om en specifik åtgärd? Kontakta David van Alphen de Veer på Hushållningssällskapet: Telefon: E-post: För att delta, skicka in dina uppgifter till oss senast 8 november! Miljöavdelningen Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Eskilstuna kommun Eskilstuna Kommunens roll i LOVA Ansökan ska vara inne 30 november. Kommunen samordnar ansökan, fördelar bidraget och ansvarar för uppföljning. Kommunen gör årsrapporter och slutrapporter om genomförandet till länsstyrelsen. Dessa ligger till grund för utbetalningar av bidraget och sker enligt förordningen (2009: 381) om LOVA. Kommunen utvärderar projekten och sprider resultaten till andra intressenter. Rapportering, utvärdering och spridning av resultaten sker i samarbete mellan kommunen och dig. Din kontaktperson på kommunen är Anna Lindén, projektledare för Tandlaåprojektet. Telefon: E-post: Läs mer om Tandlaåprojektet på eskilstuna.se > miljö och hälsa 2

3 Bilaga: ansökningshandlingar och mer om åtgärderna Behovsanpassad fosforgödsling med hjälp av markkarta Markkartering är en förutsättning för att kunna gödsla fosfor behovsanpassat. Nedan följer en beräkning av hur mycket fosfor som kan sparas vid gödsling i fält genom att behovsanpassa gödslingen efter markkartan jämfört med en jämn spridning av gödselgivan. På platser där behovet är större än tidigare gödselgiva, antas därför att man lägger en högre fosforgiva, vilket på dessa områden kommer att resultera i en högre skörd och bättre utnyttjande av tillfört kväve. I beräkningen antas fosforvärdena vara normalfördelade mellan P-AL 0-20 vilket innebär klasserna I-V. Normal provtäthet är 1 prov per ha, enligt god markkarteringssed. Provernas position fastställs med en satellitmottagare (GPS). Därmed är det möjligt att följa upp markkarteringen med prover från samma position vid ett senare tillfälle. Markkarteringen presenteras på kartor. Finns ett växtodlingsprogram med kartfunktion på gården så levereras även en fil som går att importera i programmet. Samtliga värden kan även överföras till styrfiler vid användning av redskap som kan styras via styrfiler, såsom kalk- eller gödselspridare. Markkarteringen ska förutom att användas för att behovsanpassa fosforgivan även användas till att anpassa givor av kalk, kalium och stallgödsel. En markkartering innehållande ph, P- AL, K-AL och kalkbehov inklusive kartor och styrfiler för precisionsodling kostar 245 kr per ha, samt en grundavgift på kr per brukare. För beräkning av kalkbehov bestäms mulloch lerhalt med NIR i denna analys. Mängden fosfor som sparas genom att gödsla behovsanpassat är i medeltal 3 kg per ha och år. Tabell 1. Beräkning av reduktion av N- och P-behov och kostnad för markkartering Åtgärd Kostnad markkartering Beräknad livslängd Reduktion av gödslingsbehov (kg/ha) Ex: 100ha Kväve Fosfor Totalt Per år % Totalt Per år % markkartering 260 kr/ha 10 år 15 1,

4 LOVA-ansökan markkartering Jag är intresserad av att markkartera ha Jag bedömer att markkarteringen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) kr totalt Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för markkartering är inritade. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Ange hur du tänker genomföra åtgärden. Förslag: Markkartering ska utföras med någon av de entreprenörer inom markkartering som finns tillgängliga i området och i enlighet med god markkarteringssed enligt markkarteringsrådet i Sverige. Provens position ska positionsbestämmas med GPS (Skriv ok om du är nöjd med förslaget). Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 4

5 Strukturkalkning Att kalka lerjord är ett sätt att förbättra markens struktur. Det leder i sin tur till bättre genomsläpplighet för vatten och minskar därigenom risken för ytavrinning med erosion och fosforförluster som följd. Bland annat har rutförsöken vid Bornsjön utanför Stockholm visat minskat fosforläckage från åkermark efter strukturkalkning. Där har man använt 5 ton CaO per ha som giva. Det är viktigt med snabb och ordentlig inblandning i jorden efter spridning. Från försöket rapporteras att plöjningen gick lättare i kalkade rutor, vilket betyder lägre dieselåtgång. Dessutom ökade skörden i jämförelsen med andra försöksbehandlingar. I långliggande kalkningsförsök i Västergötland visar kalkade led årligen 10-20% högre avkastning än okalkade. Kalken påverkar lerans struktur, på rena mulljordar har kalken ingen struktureffekt. På marker med en lerhalt över 25 % är strukturkalkning intressant. Räkneexempel Ett exempel på strukturkalk är Nordkalks (Aktiv Struktur, från Köping). Det är bränd kalk som fuktas och då blir en blandning mellan bränd och släkt kalk. Minst 18 % släckt kalk ingår. I exemplet nedan har vi lagt en giva på 2 ton (aktivt) CaO per ha vilket motsvarar en kalkgiva på 6 ton per ha. Strukturkalken är ett mjöl som sprids med kalkspridare. Ca-priser: Kalkprodukt Spridning Frakt från Köping Per ton 6 ton/ha ger Per ha 300 kr/ton 80 kr/ton 75 kr/ton 455 kr/ton ca 2700 kr/ha Tabell 2. Beräkning av reduktion av N- och P-utlakning och kostnad för strukturkalkning Åtgärd AnläggningsBeräknad Reduktion av utlakning kostnad livslängd1 (kg/ha) (kr ha-1) Kväve Fosfor Totalt Per år % Totalt Per år % Strukturkalkning år ,4 1: Vi förutsätter en likvärdig effekt över anläggningens livslängd. Strukturkalkning visar goda resultat i försöken vid Bornsjön. Här gör rådgivare studiebesök på en fosforkurs i Greppa Näringen. Foto: Monica Kling 5

6 LOVA-ansökan strukturkalkning Jag är intresserad av att strukturkalka ha Jag bifogar en karta där skiftena är utritade med röd tusch. (obs mulljordar är ej lämpliga att strukturkalka) Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (Om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 6

7 Fosforfälla eller damm som samlar fosfor Inom landsbygdsprogrammet finns investeringsstöd för att anlägga fosforfällor. Eftersom dammarna är relativt dyra att anlägga finns här möjlighet att först söka pengar genom LOVA och därefter söka pengar via Länsstyrelsens stöd Utvald miljö- miljöinvesteringar, enligt faktiska kostnader. På det sättet kan kostnaden för anläggaren hållas nere. Fosforfällor är dammar om samlar fosfor från åkermark. Dammar är små ca 0,1-0,35 ha och kan anläggas i befintliga diken. Avrinningsområdena till dessa dammar kan variera mellan ha beroende på markförhållanden. Dammen består av en sedimentationsdel och ett vegetationsfilter. Dimensionerna på dammarna kan variera, men 70 x 15 meter är lämpligt för en damm på 0,1 ha. Praktiskt ska man inte göra dammarna för breda, då de kräver underhåll i form av rensning. Hur ofta rensningen måste utföras under mellansvenska förhållanden är ännu oklart, men norska försök visar på runt sju år mellan rensningarna i sedimentationsdelen och 22 år i vegetationsdelen. Ersättningen för att anlägga en fosfordamm är kr/ha. Inom LOVA-stödet ges ingen ersättning för underhåll av dammarna. Generellt gäller att om fosfordammen ska grävas utan att dämmas, blir kostnaden hög vid grävning i sin helhet. Med bortforsling av jord mm. hamnar man på ca kr för en våtmark som är 0,3 ha. Söker du LOVA-bidrag kan kostnaden minskas med hälften dvs. till kr som du sedan kan söka investeringsstöd för i Utvald miljö. Maxbeloppet för stödet är kr/ha, vilket medför kr. Alltså får anläggaren betala kr i egenfinansiering. Om det går att dämma sig till en fosforfälla minskar kostnaden drastiskt och då räcker i princip pengarna från länsstyrelsens projektstöd. Enligt stödet Utvald miljö för dammar som samlar fosfor, måste alla kostnader kunna verifieras med kvitton. Därför är det inte möjligt att göra dammen själv om du vill söka investeringsstöd i detta stöd. Figur 3. Principskiss för fosfordamm. Tabell 3. Beräkning av reduktion av N- och P-utlakning och kostnad för fosforfälla. Åtgärd Anläggningskostnad Beräknad livslängd Reduktion av utlakning Fosforfälla 0,3 % av avrinningsområdets yta, exemplet avser 100 ha. (kg/fosforfälla, avvattnar 100ha) Kväve Fosfor Totalt Per år Totalt Per Fosforfälla år ,5 Kväve: Beräkningen är baserad på att utlakning från åkermark i medeltal i Sverige är 22 kg N/ha och år. En liten våtmark/fosforfälla förväntas rena ca 4 % av tillfört kväve. Fosfor: Reduktionen av fosfor är i medeltal 0,065 kg P/ha avrinningsyta. LOVA kan finansiera halva anläggningskostnaden och resterande del går att söka som anläggningsstöd i Utvald Miljö via länsstyrelsen. Utvald miljö betalar upp 90 % av anläggningskostnaden upp till kr/ha. år 7

8 LOVA-ansökan fosforfälla Jag är intresserad av att anlägga st fosforfällor Jag bedömer att storleken på fällorna är: Fälla1 ha och ha för fälla nr 2 Forsforfällornas ungefärliga avvattningsområde Fälla 1: ha åker ha skog övrig mark Fälla 2: ha åker ha skog övrig mark Jag bedömer att anläggningen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) Fälla 1: kr exklusive projektstöd Fälla 2: kr exklusive projektstöd Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för fosforfällan är angivna. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Jag kommer att ansöka om projektstöd via länsstyrelsen. JA, summa: kr NEJ Ange hur du tänker genomföra åtgärden. Forsforfällan ska anläggas enligt jordbruksverkets riktlinjer för damm som samlar fosfor det som kan vara bra att ange här är hur dammen ska utformas Det kan exempelvis vara om dammen ska grävas eller dämmas. Var massorna ska läggas mm. Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 8

9 Täckdikning För att få så bra utnyttjande av växtnäring och andra insatsmedel som möjligt är det viktigt att växterna får optimala tillväxtbetingelser. Det innebär att marken bör innehålla ca 10 % luftfyllda porer. Växten får då lätt att penetrera jorden med sina rötter och tillgodogöra sig den växtnäring som finns tillgänglig. En förutsättning för att uppnå detta är en effektiv markavvattning. Några fördelar som uppnås med en väldikad åker: Ökad skörd och därmed bättre växtnäringsutnyttjande Mindre markpackning vilket medför minskad ytavrinning vilket innebär minskat fosforläckage Mer lättbrukad jord medför färre antal överfarter med jordbearbetningsredskap och ett minskat dragkraftsbehov och därmed minskad energiförbrukning vid jordbearbetning Ökad konkurrensförmåga för grödan medför mindre behov av ogräsmedel Tidigare sådd och därmed tidigare skörd medför minskat behov av torkning av skörden Ökad bärighet medför till exempel att förutsättningarna för att få in grödan med bibehållen kvalitet ökar även år då skördeperioden är regnig Minskad denitrifikation och avgång av växthusgaser Kostnaden för täckdikning varierar mellan olika jordarter och framförallt efter hur stenbunden marken är. En kostnad mellan kr/ha får man räkna med för en färdig dikningsanläggning. Grävfri teknik med dikesplog är normalt något billigare än om till exempel en kedjegrävare används. Tabell 4. Beräkning av reduktion av fosforutlakning genom minskad ytavrinning och kostnad för täckdikning Åtgärd Anläggningskostnad Beräknad livslängd Reduktion av utlakning (kg/ha) Kväve Fosfor Totalt Per år Totalt Per år Täckdikning år ,4 0,58 Den stora vinsten med täckdikning är framförallt att mängden partikulär fosfor minskar kraftigt genom att vattnet infiltrerar genom marken i stället för att rinna ytligt över jorden. 9

10 LOVA-ansökan täckdikning Jag är intresserad av att täckdika ha Jag bedömer att anläggningen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) kr totalt Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för täckdikning är inritade. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Ange hur du tänker genomföra åtgärden. Förslag: Dikningen utförs med någon av de entreprenörer som finns tillgängliga i området och med ett dikesavstånd som är lämpligt för jordarten och markens struktur på platsen. Dikningens genomförande ska följa riktlinjerna jordbruksverkets läggningsanvisningar för jordbruks- och vägdränering utgiven (Skriv ok om du är nöjd med förslaget). Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 10

11 Utökad lagring av stallgödsel Då förutsättningarna är mycket olika för olika gårdar, ges här ett exempel på hur man kan räkna på utökad lagring. Är du intresserad av att söka bidrag för utökad lagring men mallen inte stämmer överrens med din verklighet, kontakta då David van Alphen de Veer på telefon eller mobil för individuell beräkning. Beräkningen grundar sig på att utöka lagringskapaciteten för stallgödsel från 8 månader som är lagkravet, till 12 månaders lagring. Detta ger en möjlighet att endast sprida stallgödseln i växande gröda eller före/i vårbruket, när risken för utlakning av växtnäring är minst. Vinsten är att inte tvingas sprida tidigt på vårvintern eller på hösten när det är stor risk för utlakning från vattenmättad jord. Kostnaden är ungefärlig och avser en gödsellagring för 1000 m 3. Mindre anläggningar kan bli dyrare. Tabell 5. Beräkning av reduktion av N- och P-utlakning och kostnad för utbyggnad av lagring av nötgödsel. Åtgärd Kostnad utbyggnad/ko Beräknad livslängd Reduktion utlakning (kg/ko) 8 till 12 mån Kväve Fosfor lagring Totalt Per år Totalt Per år Flytgödselbassäng år 30 3,0 17,5 1,75 Flytgödselbrunn år 60 3,0 35 1,75 Fastgödselplatta år 24 0,8 52,5 1,75 Kostnad för utbyggnad av lagring för gödsel Några exempel på kostnader för utbyggnad av gödsellagring med 1000 m 3 : (om ni har egna priser för gödselvårdsanläggningar kan dessa med fördel användas) Bassäng med gummiduk Kostnad ca 150 kr/m 3 Beräknad livslängd 10 år Flytgödselbrunn betong Kostnad ca 421 kr/m 3 Beräknad livslängd 20 år Fastgödsel platta Kostnad ca 600 kr/m 3 Beräknad livslängd 30 år För flytgödsel ökar lagringsbehovet med ca 8,5 m 3 /ko vid lagring i 12 mån i stället för 8mån. För fastgödsel ökar lagringsbehovet med ca 4 m 3 /ko. 11

12 LOVA-ansökan utökad lagring Jag är intresserad av att utöka min gödsellagring med m 3 Jag har idag st kor + st rekrytering. Jag bedömer att anläggningen kommer att kosta: (se ungefärlig kostnad i texten ovan) kr totalt Jag kommer att söka andra bidrag t.ex. investeringsbidrag, ange vilket bidrag och summa. kr Jag bifogar en karta där de tänkta platserna för gödsellagringen är inritade. Jag planerar att genomföra åtgärden Start år och mån Slut år och månad Ange hur du tänker genomföra åtgärden. (ange val av gödselanläggning, material, storlek mm). Dina kontaktuppgifter och kontonummer dit bidraget ska betalas ut. (om du söker flera åtgärder räcker det att du skriver dina kontaktuppgifter på en sida och enbart namn på de övriga). Namn Adress Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Kontonummer 12

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Rapport för Västerås Stad November 2012 Sam Ekstrand Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Målsättning... 5 Beräkning av

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Precisionsodling Digital teknik i växtodlingen Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Digital teknik i växtodlingen Mer och mer digital teknik används i växtodlingen inom lantbruket

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN Bakgrund. Somt är nödvändigt Somt ger pengar Somt är bara intressant Somt är bra att känna till Somt hjälper en att nyttja det man

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD Barbro Ulén 1, Ararso Etana och Jan Lindström 1 Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, Box 7014, 750 07 Uppsala Mark och Miljö, Jordbearbetning

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

2013:16. Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat avrinningsområde. Exemplet Lillån

2013:16. Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat avrinningsområde. Exemplet Lillån Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat avrinningsområde Exemplet Lillån 2013:16 Titel: Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan

Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan Underlagsrapport (3) till Miljökvalitetsnormer för fosfor i sjöar redovisning av ett regeringsuppdrag (NV rapport 5288)

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1). Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan ska lämnas till miljöförvaltningen senast sex veckor före verksamheten ska påbörjas. Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-11711/12 2013-02-28 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING En gårds miljöplan Anvisning för rådgivare 1. Inledning I de här anvisningarna för en miljöplan i systemet för jordbruksrådgivning presenteras i koncentrerad form anvisningar

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion Anmälan om miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) För behandling av ärendet kommer uppgifterna registreras i Motala kommuns dokument- och ärendehanteringssystem.

Läs mer

Ansökan. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval. Denna handling är tillsammans med bilagor en ansökan om medel ur Energieffektiviseringsfonden.

Ansökan. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval. Denna handling är tillsammans med bilagor en ansökan om medel ur Energieffektiviseringsfonden. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Energieffektiviseringsfonden Ansökan Denna handling är tillsammans med bilagor en ansökan om medel ur Energieffektiviseringsfonden. Ansökan skickas till: Naturskyddsföreningen

Läs mer

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8

Läs mer

Skyddszoner och våtmarker i jordbrukslandskapet

Skyddszoner och våtmarker i jordbrukslandskapet Rapport 2003:3 Skyddszoner och våtmarker i jordbrukslandskapet Foto: ØYSTEIN SØBYE/NN Katarina Nordström Hösten 2003 INLEDNING Läckage av näringsämnen från jordbruksmark är en av de främsta orsakerna till

Läs mer

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda)

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda) ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN JORDBRUKSFÖRETAG Sida 1(5) Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt fastställd taxa. Anmälan ska vara inlämnad minst

Läs mer

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi

Läs mer

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk O 1 ÅRJÄNGS KOMMUN ANMÄLAN enligt Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk Administrativa uppgifter Huvudman Organisationsnummer Adress Postnummer Ort e-postadress Telefon

Läs mer

Gödslingsråd. Säsongen 2015

Gödslingsråd. Säsongen 2015 Gödslingsråd Säsongen 215 Innehåll Gödsla i balans 4 Miljöhänsyn och lönsam odling 6 Markkartering 8 Markanalys 9 Stallgödsel 11 Kväveformer och kvävegödselmedel 12 Kvävegödsling 13 Fosfor och fosforgödsling

Läs mer

Slutrapport- Vattendirektivet Lantbrukstillsyn

Slutrapport- Vattendirektivet Lantbrukstillsyn 1(26) 0 Slutrapport Datum Diarienummer Vattendirektivet Lantbruk 2014-12-18 RS130141 Slutrapport- Vattendirektivet Lantbrukstillsyn Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Projektgrupp... 2 3. Mål...

Läs mer

Investeringsfonden Ansökan

Investeringsfonden Ansökan Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Investeringsfonden Ansökan Denna handling är tillsammans med bilagor en ansökan om medel ur Investeringsfonden. Ansökan med bilagor skickas till: Naturskyddsföreningen

Läs mer

Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie. Redaktör Hoffmann M. Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer

Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie. Redaktör Hoffmann M. Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer Författare Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Utgivare Aronsson H., Johnsson H., Rosenqvist H., Albertsson B., Nilsson H., Strand J., Linder J.,

Läs mer

Hur ska man välja en fånggröda för fosfor? Standard: Lätt att etablera Stor förmåga att ta upp och lagra fosfor I biomassan

Hur ska man välja en fånggröda för fosfor? Standard: Lätt att etablera Stor förmåga att ta upp och lagra fosfor I biomassan Hur ska man välja en fånggröda för fosfor? Standard: Lätt att etablera Stor förmåga att ta upp och lagra fosfor I biomassan I vårt kalla klimat: Minsta möjliga förlust från biomassan efter upprepade cykler

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

Jordbruket och vattenkvaliteten

Jordbruket och vattenkvaliteten Jordbruket och vattenkvaliteten Kunskapsunderlag om åtgärder Rapporten är ett kunskapsunderlag om åtgärder som kan genomföras i jordbruket för att förbättra vattenkvaliteten. Exempel på sådana åtgärder

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.

Läs mer

Lathund för tillsyn Spridning av växtnäringsämnen och slam inom vattenskyddsområde

Lathund för tillsyn Spridning av växtnäringsämnen och slam inom vattenskyddsområde April 2011 Lathund för tillsyn Spridning av växtnäringsämnen och slam inom vattenskyddsområde Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att hantera frågor.

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Yttrande över Generella krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning på jordbruksföretag eller annan djurhållande verksamhet

Yttrande över Generella krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning på jordbruksföretag eller annan djurhållande verksamhet Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

KUSTMILJÖKONFERENS III I BERGKVARA DEN 25 september 2003

KUSTMILJÖKONFERENS III I BERGKVARA DEN 25 september 2003 1 Minnesanteckningar från KUSTMILJÖKONFERENS III I BERGKVARA DEN 25 september 2003 Konferensens öppnande: Konferensen öppnades av Håkan Algotsson, Torsås kommun. Han konstaterade att mycket arbete hade

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Konsekvensutredning för ny föreskrift

Konsekvensutredning för ny föreskrift Myndighet Jordbruksverket Konsekvensutredning för ny föreskrift Diarienummer 4.5.16-4330/14 Rubrik Statens jordbruksverks föreskrifter om pilotprojektet för statligt stöd till produktion av biogas från

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat MÅL växtbäddar som är långsiktigt hållbara minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande enkelt utförande för säkert resultat låga driftkostnader en slutprodukt där träd och växtbäddar

Läs mer

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden Verktyg för ett renare vatten i Stavbofjärden 1 Postadress Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Besöksadress Hantverkargatan 29 Stockholm E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Tfn: 08-785

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är vik6gast? Kjell Gustafsson

Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är vik6gast? Kjell Gustafsson Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är vik6gast? Kjell Gustafsson Agroväst Livsmedel AB FoU- program Mjölk Nöt- och lammkö/ REKS EU- projekt Precisionsodling Sverige, POS Markvård Energigården

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

UNDERLAGSMATERIAL TILL PROTOKOLL FÖR LANTBRUKSINSPEKTION

UNDERLAGSMATERIAL TILL PROTOKOLL FÖR LANTBRUKSINSPEKTION UNDERLAGSMATERIAL TILL PROTOKOLL FÖR LANTBRUKSINSPEKTION Reviderad 2010-11-30 Underlagsmaterial till protokoll Underlag till checklistan 2a. Allmänt om verksamheten... 3 Övrig lagstiftning och/eller reglering...

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Underlag till fosformodulen (11B)

Underlag till fosformodulen (11B) Underlag till fosformodulen (11B) Inledning De senaste forskningsrönen tyder på att fosfor är det begränsande näringsämnet i Östersjön. Förlusterna från jordbruksmarken utgör ca 40 % av den totala belastningen

Läs mer

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén ARBETSGÅNG BYALAG Sammanställd av Cecilia Sjödén Tips för att komma igång Prata med folk! Kontakta kommunen! Bilda förening! Värva medlemmar! Sök projektstöd! Fiberföreningen hur gör man? Bestäm område,

Läs mer

Ansökan om stöd för investering i lagringsplatser av brandskadat virke

Ansökan om stöd för investering i lagringsplatser av brandskadat virke Ansökan om stöd för investering i lagringsplatser av brandskadat virke 1(6) På den här blanketten ansöker du om stöd för investering i lagringsplats för brandskadat virke efter branden i Västmanland den

Läs mer

Våtmarker som sedimentationsfällor

Våtmarker som sedimentationsfällor Våtmarker som sedimentationsfällor av John Strand, HS Halland Våtmarker Våtmarker har idag blivit ett vanligt verktyg i miljöarbetet och används särskilt för att rena näringsrikt jordbruksvatten. De renande

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenmyndigheten i Västerhavet 403 40 Göteborg Remiss angående Samråd inom vattenförvaltning i Västerhavet s vattendistrikt

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

Precision inom ekologisk växtodling

Precision inom ekologisk växtodling Precision inom ekologisk växtodling Hållbar växtodling med biologi och teknik i samverkan Seminarium i Vara 24 oktober 2013 Referat av Inger Källander och Anders Heimer För att utveckla det ekologiska

Läs mer

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 2001-02-27 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 Sammanfattning Under år 2000 startade i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt

Läs mer

Fastighetsbeteckning: Sökandens namn: *) Personnr./ Org.nr: Postadress: Postadress: Tel mobil: Ändring av befintlig verksamhet

Fastighetsbeteckning: Sökandens namn: *) Personnr./ Org.nr: Postadress: Postadress: Tel mobil: Ändring av befintlig verksamhet VÄRMDÖ KOMMUN ANMÄLAN AV DAGVATTENANLÄGGNING Enligt 9 kap 2 och 7 miljöbalken (1998:808) samt 13och 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Fastighet Sökanden/verksamhetsutövare

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer