Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU
|
|
- Kjell Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Precisionsodling Digital teknik i växtodlingen Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU
2 Digital teknik i växtodlingen Mer och mer digital teknik används i växtodlingen inom lantbruket för att öka skördarna, optimera det ekonomiska utbytet och minska den negativa miljöpåverkan. Här försöker vi förklara tekniken, beskriva hur den fungerar och vad som nyttan är med denna teknik. 2 Positionering en förutsättning Mycket av den utvecklingen i växtodlingen bygger på att man gör platsspecifika odlingsåtgärder. Målet är att optimera förutsättningarna för växten på en specifik plats utifrån de förutsättningar som finns där. För att kunna vara säker på var man befinner sig och var man ska sätta in åtgärder behöver man veta exakt position på fältet och kunna hitta tillbaka till respektive plats med insatser. Man använder satelliter för att bestämma positionen och det finns flera olika system att använda. Det mest använda och välkända systemet är det amerikanska GPS, global positioning system. Det finns även andra system för samma sak, ex det ryska Glonass, det europeiska Galileo och det kinesiska Beidou-systemet. Ett samlingsnamn för samtliga positioneringssystem är GNSS Global Navigation Satelite System. Då GPS är det vanligaste att använda används detta framöver i texten, men det går att byta mot andra satellitpositioneringssystem. För att använda GPS-tekniken behövs en GPS och någon korrektionssignal för att veta att man är på rätt plats. Man kan tex använda den europeiska korrektionssignalen EGNOS som är gratis och kan fungera tillfredsställande för vissa moment på vissa platser. Man kan också abonnera på en korrektionssignal. För att få större precision, tex vid användning av fasta körspår, hitta tillbaka till dräneringsledningar eller liknande krävs så kallad RTK, real time kinematic. Med RTK bestäms platsen mer exakt. För att använda RTK måste man ha en fast platsbestämd station som finns någonstans på gården, en så kallad basstation. Sedan har man en rörlig station som placeras på traktorn eller på det fordon man vill veta platsen för. Dessa två måste vara ständigt uppkopplade med varandra.basstationen och traktorn kan inte vara för långt ifrån varandra, men kan fungera upp 30 km beroende på hur terrängen är. Det finns också alternativ att få rtksignalen via mobilnätet, vilket fungerar bra där man har bra mobiltäckning. För att kunna positionera sig med GPS krävs kontakt med tillräckligt många satelliter, minst 4 stycken.
3 Markkartering För att bestämma gödslings- och kalkningsbehov platsspecifikt använder man markkartering. Markkarteringen kan ses som grunden för den platsspecifika odlingen. Genom att markkartera får du reda på jordart (ler- och mullhalt), fosfor- och kaliumklass, både det växttillgängliga (P-AL, K-AL) och förrådet (P-HCl, K-HCl), magnesium- och kalciuminnehåll samt ph-värde. Det går även att ta analyser på andra mikronäringsämnen såsom koppar och bor, mineralkväveanalys eller för att ta reda på markens innehåll av tungmetaller. Vid markkartering är det viktigt att använda positionsbestämning så man vet exakt var proverna är tagna, det är detta som precisionsodlingen bygger på till stora delar så det är viktigt att ha en bra markkartering att utgå ifrån. Markkartering bör göras minst vart 10:e år och oftare om man har ett stort kalkbehov, stor stallgödseltillförsel eller lätta jordar. Normalt sett tar man ett prov per hektar, men utifrån behov och önskemål kan provtätheten ändras. För att använda markkarteringen till precisionsodling är det oftast den tillgängliga fosforn och kaliumet man tittar på, P-Al och K-Al. Därutöver är ph-värdet och kalkbehovet mycket intressant. Utifrån markkarteringen kan man göra kartor för att illustera kalkbehov, fosforbehov eller kaliumbehov är inritat, eller där P-Al värde över fältet syns. Kartan är interpolerad och har olika färger för olika behov med gradvis övergång. Utifrån markkarteringen styr man många insatser. Detta går att göra visuellt utifrån kartan, genom att lägga olika mycket på olika delar av fältet, men det går också att göra styrfiler som via en datorenhet kopplas till tex gödselspridaren för att mer exakt variera mängden över fältet. Interpolerad karta över fosfor-klasserna vid markkartering. Fältet varierar mellan P-Al klass II och V. 3
4 Styrning utifrån markkartorna Om man använder schabloner för rekommenderad fosforgödsling får alla hektar med samma gröda likadan gödsling. Detta innebär att om man har ojämna fält kommer delar av arealen få för lite fosfor medan andra får för mycket. Skördepotentialen utnyttjas inte till fullo vid fosforbrist och det finns risk för förluster där för mycket fosfor läggs. Om man istället differentierar givan över arealen utifrån behovet kommer man få en jämnare skörd och en mindre negativ miljöpåverkan. Detta leder också till en bättre ekonomi då växtnäringen utnyttjas bättre. Utifrån markkarteringskartan kan man göra styrfiler för insatser såsom kalkning, fosforgödsling eller kaliumgödsling. Styrfilen görs i speciella program och filerna kan sedan med rätt teknik styra fördelningen av ex kalk eller fosfor över fältet utifrån det behov man sett i markkarteringen. Styrfilen fungerar som en karta över fältet där man på varje plats vet vilken insats man ska göra. De insatser som främst styrs utifrån markkartan är kalk och gödsling. Används handelsgödsel kan fosfor och kalium styras för sig, och vid stallgödselspridning styr man utifrån fosforvärdet och kompletterar sedan med en anpassad kvävegiva efter stallgödselspridningen. Något som är viktigt att tänka på är att om det finns annat som är produktionshämmande kan detta vara viktigt att åtgärda först, ex dränering och markstruktur på fältet. Styrning av kalium är främst aktuell till potatis, tillräcklig tillgång på kalium i potatis ger en bättre kvalitet och förhindrar mörkfärgning efter kok och blötkokning. Även i vallodling kan styrning av kalium ge högre kvalitet på den skördade vallen. 4 P-Al variation i fält vid markkartering, styrfil för flytgödsel (ton) utifrån fosforvariationen i fält. Styrfil för kompletteringsgiva av N27 (kg) efter flytgödselspridning.
5 Fasta körspår Fasta körspår innebär att all trafik över fältet går i samma körspår och körspåren är fastlagda med GPS. Arbetsbredden på maskinerna, ex såmaskin, tröska, spruta m fl måste då anpassas efter spårbredden för att överfasterna ska stämma med de fasta spåren. Vid användning av fasta körspår är det bara en viss yta av marken som blir packad av däck, resten förblir opackad. Vid opackad mark har rötterna generellt sett större möjliget att tränga ner på djupet och växten får bättre förutsättningar. Klöver är exempel på en växt som påverkas negativt vid tunga överfarter och för att få god kvalitet på vallfodret gynnas klövern av att ha fasta körspår så att endast vissa delar av fältet blir packat av maskinerna som används. Framförallt i återväxten syns effekten av markpackningen. Vid användning av fasta körspår minskar också överlappet vid olika insatser, vilket gör arbetet mer tidseffektivt och även minskar åtgången av drivmedel. Autostyrning - olika lösningar Autostyrning innebär att man har en enhet i traktorn som kan styra traktorn själv utifrån GPS. Autostyrningen kan fungera på flera olika sätt och kan monteras i både äldre och nyare traktorer. Genom att använda autostyrning håller traktorn själv reda på var förra draget slutade och var nästa börjar. Det innebär att dubbelkörningen minskar, något som spar energi. Traktorföraren kan också i och med detta hålla större koll på redskapet som är monterat på traktorn så det går som tänkt. Genom att använda autostyrning kan man tex minimera såmistor och sprutmistor, och minska dubbelkörningar. Vid arbeten med stora krav på exakt positionering, ex mekanisk ogräsbekämpning mellan rader kan man även montera en GPS på redskapet för att veta exakt position på detta. Denna kan då kommunicera med enheten som är monterad inne i traktorhytten. Styrning utifrån kamerabilder kan vara aktuellt vid radhackning. Kameran är då monterad på redskapet. Detta används framförallt vid långsamma hastigheter, då GPS inte fungerar tillfredsställande. Autostyrning traktorhytt Foto Dataväxt AB 5
6 Kvävesensorer Kvävesensorer (N-sensor, OptRX, GreenSeeker, TopCon, Isaria) används främst för att variera kvävegivan i fältet. Det finns då sensorer på traktorn som momentant läser av grödans biomassa och färg och direkt omvandlar detta till ett kvävegödslingsbehov. En signal om platsens kvävebehov skickas till gödselspridarens styrenhet som i samma överfart kan lägga den bestämda kvävegivan på respektive plats. Givan blir då anpassad utifrån skördepotentialen på respektive plats. Systemet är också kopplat till GPS för att man i efterhand ska kunna se hur mycket kväve som är lagt på olika platser på fältet. Kvävesensorer kan också användas för viss kemisk bekämpning och stråförkortning för att anpassa doserna. N-sensor monterad på traktor för styrning av kvävegiva. Foto:Yara Styrning utifrån satellitbilder och foton Ett annat sätt att försöka bestämma kvävebehovet på fält är utifrån satellitbilder. Detta är en relativt ny metod som i Sverige kan användas from Satellitbilderna ger bild av det vegetativa indexen, NDVI (Normalized Differenced Vegetation Index) I försök har stallitbilderna överensstämt väl med de körningar man gjort med N-sensor. Det man ser på satellitbilderna är alltså biomassan på fältet. Utifrån NDVI kan man diskutera kvävebehovet och hur det ska variera över fältet. Man anger sedan vilken kvävenivå man vill ha på olika delar av fältet, utifrån hur det faktiskt ser ut på fältet. Utifrån detta skapas en styrfil som kan användas för att styra gödselspridaren. Även foton tagna med Unmanned Aerial Vehicle, UAV eller drönare som det oftast kallas, kan användas för att bestämma kvävebehovet på olika delar av fältet. Drönaren ska då vara försedd med RGB-kamera och NIR-kamera. RGB- och NIR-bilderna sammanvävs till en NDVI-bild, på samma sätt som sker med satellitbilderna. Detta ger samma möjligheter som satellitbilder, med den skillnaden att dessa bilder kan tas nästan när som helst, medan satellitbilderna kan tas vid bra väder och då satelliter är i lämplig position. 6
7 Fördelen med satellitbilder och bilder tagna med drönare jämfört med kvävesensor är att dessa bilder inte kräver överfart i fältet för att kunna mäta grönmassan. Kvävesensorn däremot har alltid dagsaktiva uppgifter. Bild från hexakoptern. Foto Hushållningssällskapet Halland Styrning kemisk bekämpning Att platsspecifikt, med hjälp av GPS, bestämma var på fältet man befinner sig kan användas även vid kemisk bekämpning. I styrfiler för kemisk bekämpning kan man lägga in var fältbrunnar är placerade, så att sprutan automatiskt stängs av vid överfart över dessa. Detta gör att det är enklare att hålla skyddsavstånden till brunnar. Man kan även lägga i de fasta skyddsavstånd som ska hållas till vattendrag, trädgårdar eller ekologiska odlingar runt om fältet. Detta gör att man också minskar dubbelsprutning vid till exempel vändtegar. Med hjälp av kvävesensor kan man också styra dosen på kemisk svampbehandling i fält utifrån grönmassan. Dosen av det kemiska bekämpningsmedlet anpassas efter hur stor biomassa grödan har och varierar från % av medeldosen Skördekartering Skördekartering innebär att man bestämmer skörden på varje plats på fältet. Även här används GPS för att man ska veta var man befinner sig. Man får sedan en bild av fältets skördepotential på olika delar av fältet. Utifrån bilden får man betänka vad som är skördebegränsande på varje enskild plats. Beror det på markpackning, eller på näringstillgång. Skördekartan, tillsammans med markkarteringskartan, kan ligga till grund för hur man planerar gödslingen för kommande år. 7
8 Inmätning av täckdiken Med hjälp av GPS kan man också få en exakt inmätt karta av sin täckdikning vid nytäckdikning. Detta gör att det lätt går att hitta tillbaka till ledningarna om det blir några problem, och man slipper gräva upp stora delar av fältet för att hitta ledningarna. På kartan finns då exakta positioner och inte de planerade. Täckdikeskarta Effekten av precisionsanvändning Att använda precisionsteknik är bra för både miljön och för ekonomin på gården. En bra utförd markkartering är grunden för precisionsodling. Därutöver kan GPS-utrustningen användas vid flera olika moment på gården. Genom precisionsodling minskar överlappet vid olika moment. För jordbearbetningen påverkar detta bränsleåtgången och det ger också möjlighet att bättre utnyttja de växtskyddsmedel och den växtnäring som används i odlingen. Användningen kräver ett visst mått av kunskap. Man måste kunna tolka siffror och dra slutsatser utifrån dessa. Har det blivit fel på GPSutrustningen måste man kunna se detta och ta bort felaktiga värden. Orimliga siffror på ex skörd ska filtreras bort för att inte ligga som underlag till gödsling eller andra insatser. Man måste också alltid bedöma rimligheten i alla siffror. Rapporten är finansierad av CR Prytz donationsfond och Växa Sverige Sammanställd av Helena Lans Strömblad Växa Sverige, Precisionsodling, December 2014 Kontakt Carl Blackert tel Magnus Melin tel Lars Wijkmark tel Box 288, Uppsala telefon ,
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive
Läs merEkonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård
Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor
Läs merTeknik kommande och förekommande
Teknik kommande och förekommande Den intelligenta gården MÄTA STYRA/REGLERA AUTOMATISERA Standardiserad kommunikation CANBUS ISOBUS ISOAGRINET Internet of things Sensornätverk Farm Management Information
Läs merExempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Läs merGuidning/Autostyrning
Redovisning av projekt till Partnerskap Alnarp, nr 45/05/005 Guidning/Autostyrning Demonstration och seminarium Den 29 och 30 juni 2005 genomförde HIR Malmöhus och LT, SLU med medel från Partnerskap Alnarp
Läs merTest av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun
Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merMarkkartering jordprovtagning analyser
Markkartering jordprovtagning analyser Jordbruksinformation 6 2002 Markkartering Med markkartering menar man provtagning och analys av åkerjord samt upprättande av protokoll och karta, så att man kan hänföra
Läs merInstruktion till kalkylerna
Knud Nissen, Lantmännen, 2010 Instruktion till kalkylerna Introduktion Greppakalkylen är uppbyggd så att man skall importera (eller kopiera) in X och Y koordinater och markkarteringsvärden. Därefter räknar
Läs merKnud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver
Läs merPå spåret med fasta körspår
På spåret med fasta körspår Controlled Traffic Farming, CTF Per-Anders Algerbo Jordbrukaredag 2011 Vad är fasta körspår? CTF Controlled Traffic Farming Vad är Fasta körspår CTF (Controlled Traffic Farming)
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merPrecisionsskolan 2010
Precisionsskolan 2010 Introduktionsmaterial om principer och teknik för Greppa näringens Precisionsodlingsmodul Precisionsskolan 2010 Introduktionsmaterial om principer och teknik för Greppa näringens
Läs merCropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig
CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig CropSat.se Resultatet av ett SLF projekt i samarbete mellan SLU Skara, Mats Söderström Lantmännen,
Läs merRådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket
Rådgivningar och webbplatserna Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vem utför enskild rådgivning? Alla rådgivare som har gått introduktionskursen för nya rådgivare inom Greppa Näringen, ges varje år i november
Läs merCropSAT gödsla rätt med satellithjälp
CropSAT på TV4play www.slu.se mats.soderstrom@slu.se CropSAT gödsla rätt med satellithjälp Mats Söderström Sveriges lantbruksuniversitet Minskad miljöpåverkan Högre levnadsstandard Kvalitetskrav Ökande
Läs merUAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö
UAV inom precisionsodling - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö För att producera en jämn gröda av rätt kvalitet, behövs kunskap om marken och grödan för att fatta
Läs merTidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -
ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merRapport maj Försöksledare: Lars Wijkmark Text och bearbetning: Agneta Åkerberg
Rapport maj 2009 Precisionsstyrning av näringsämnen, bekämpningsmedel och andra resurser för minskad miljöpåverkan från lantbrukets växtodling och ökad lönsamhet hos lantbrukaren De interpolerade kartor
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Läs merEkonomi i miljöåtgärder
Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning
Läs merBilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige
Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merPå väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS
132 Mats Söderström På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS Jordbrukets miljöpåverkan måste minska samtidigt som produktiviteten måste öka. Det är en svår ekvation att lösa. Nya
Läs merVäxtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV
Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både
Läs merBibliografiska uppgifter för Avstånd mellan körspår - en jämförelse mellan traditionell spårmarkör och autostyrning med GPS
Bibliografiska uppgifter för Avstånd mellan körspår - en jämförelse mellan traditionell spårmarkör och autostyrning med GPS Författare Söderström M., Wijkmark L., Martinsson J., Nissen K. Utgivningsår
Läs merVad är precisionsodling? Vi börjar med den enkla definitionen! Det är ju precis det samma som gäller när man skall medverka på en konferens!
Vad är precisionsodling? Vi börjar med den enkla definitionen! Veta var man är och vart man ska - position Veta vad man skall göra just här och nu rätt åtgärd och god timing Åtgärda det man ska göra på
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merFoto: Janne Andersson
Praktiska Råd greppa näringen Satsa på högre bördighet för större skördar sammanfattning Se över din dränering Nr 20 2013 Minimera markpackningen Variera växtföljden Bevara eller höj mullhalten Precisionsgödsla
Läs merMarkkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark
Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark När och hur provtagning ska göras Vilka analyser som bör beställas Gödslings- och kalkningsråd baserade på analysresultaten Jordbruksinformation
Läs merGödslingsrekommendationer 2015
Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland
Läs merRådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B
Rådgivningsföretagets logga SAMnr Lantbrukarens namn Adress Telefonnr Besöksdatum Uppföljning 1B Sammanfattning Gården är på 140 ha med ren växtodling. Grödorna som odlas är potatis, råg, maltkorn, höstvete,
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merExakt produktivitet börjar här Pro-moduler och mängddosering.
Exakt produktivitet börjar här Pro-moduler och mängddosering. Precisionslantbruk är enkelt Äger du redan en ISOBUS-förberedd spruta, såmaskin och/eller gödselspridare och vill nu kunna utnyttja fördelarna
Läs merKlient/ supportnivå Minimum Medium Maximum Rådgivare 1 000 kr/år 1 500 kr/år 2 000 kr/år 3 000 kr/år. DataVäxt Mobile +800/år +800/år +800/år x
Mjukvarusupport DataVät 6 Klient/ supportnivå Minimum Medium Maimum Rådgivare 1 000 kr/år 1 500 kr/år 2 000 kr/år 3 000 kr/år DataVät Mobile +800/år +800/år +800/år Webcenter (hämta, säkerhetskopiering
Läs merYara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet
Yara N-Sensor ger högre skörd med en jämnare kvalitet mindre liggsäd och högre tröskkapacitet bättre kväveutnyttjande av stallgödsel, förfrukt och mull effektivare svampbekämpning, tillväxtreglering och
Läs merStyrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas
Läs merVälkommen att delta i LOVA-ansökan!
Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen
Läs merMarkpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Demonstrationsprojektet på Rådde gård har visat på små skillnader
Läs merGödslingsrekommendationer 2017
2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs merSveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann
Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med 3 887 lantbrukare Johan Malgeryd & Markus Hoffmann 208-04-24 Kort om enkäten Webbenkät, skickades ut till alla lantbrukare med >20 ha åker
Läs merPrecision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är vik6gast? Kjell Gustafsson
Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är vik6gast? Kjell Gustafsson Agroväst Livsmedel AB FoU- program Mjölk Nöt- och lammkö/ REKS EU- projekt Precisionsodling Sverige, POS Markvård Energigården
Läs merHur använder jag CropSAT.se?
Hur använder jag CropSAT.se? Börja med att kontrollera att din webbläsare (t.ex. Chrome, Firefox eller Internet Explorer) är uppdaterad till den senaste versionen. Bakgrundskartan som du ser kommer från
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merGynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!
Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Släppa igenom vatten Inte slamma Växtnäringsförsörjning Lågt dragkraftsmotstånd Stabilitet Egenskaper hos en drömjord Vattenförsörjning
Läs merDieselförbrukning och andra energiinsatser
Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning
Läs merChecklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Läs merKokbok till Markpackning 12A
Sida 1(6) Kokbok till Markpackning 12A Hjälplista Arbetsgång Material och hjälpmedel att använda Före besöket Skicka ut indatablankett i förväg Grunddata att samla in Rapport från startbesök 1Aa (bakgrundsbeskrivning
Läs merAutoTrac Universalsats 200
AutoTrac Universalsats 200 Introduktion till guidning John Deere GreenStar guidesystem ökar inte bara värdet på dina maskiner, det hjälper dig också att effektivisera din tid på fältet. John Deere erbjuder
Läs merAnsökan om tillstånd inom vattenskyddsområde
Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 6 kapitlet, 1, Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss
Läs merKlimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
Läs merDet har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson
Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas
Läs merDOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL
Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merHur använder jag CropSAT.se?
Hur använder jag CropSAT.se? Börja med att kontrollera att din webbläsare (t.ex. Google Chrome, Firefox eller Internet Explorer) är uppdaterad till den senaste versionen. Bakgrundskartan som du ser kommer
Läs merBibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling
Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Författare Rosenqvist H. Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merInnehåll. Strategiska och taktiska beslut 4. Vår/sommar 7. Höst 9. Efter skörd 11
Innehåll Strategiska och taktiska beslut 4 Vår/sommar 7 Höst 9 Efter skörd 11 Detta är en checklista med listade faktorer som är viktiga för skörden. Faktorerna är indelade i strategiska beslut, beslut
Läs merNoggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...
Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Läs merHär finns en kort beskrivning av CropSAT
Här finns en kort beskrivning av CropSAT 1 Målet med det här dokumentet är att ge en introduktion till konceptet med att använda satellitbilder för att undersöka växande grödors status. Användare av CropSAT
Läs merTäckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Läs merGödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad
Läs merVarmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merEnergieffektivisering och minskad användning av fossil energi vid växtodling
Uppdragsrapport Energieffektivisering och minskad användning av fossil energi vid växtodling Andras Baky Uppdragsrapport från JTI Energieffektivisering och minskad användning av fossil energi vid växtodling
Läs merHur använder jag CropSAT.se?
Hur använder jag CropSAT.se? Börja med att kontrollera att din webbläsare (t.ex. Chrome, Firefox eller Internet Explorer) är uppdaterad till den senaste versionen. Bakgrundskartan som du ser kommer från
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 8 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Skörd Kvalitét Kväve vad är det bra för? nr hänvisar till Föreskrifter och allmännaråd (SJVFS 2015:42)
Läs merRådgivningar i Greppa Näringen
Rådgivningar i Greppa Näringen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vilka rådgivningar känner du till? Prata med grannen! 1 Vad styr innehållet i rådgivningarna? Krav och rekommendationer i Greppa Näringen
Läs merGreppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö
Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten
Läs mer2014-11-30. Spruta med Yara N-Sensor
Spruta med Yara N-Sensor 1 Spruta direkt med Yara N-Sensor Ställ driftsläget på Sprutning Fungerar som Målstyrd N-gödsling Kan ställa vinkeln på tilldelningen med Faktor Användningsmöjligheter (Danska
Läs merAvstånd mellan körspår en jämförelse mellan traditionell spårmarkör och autostyrning med GPS
Avstånd mellan körspår en jämförelse mellan traditionell spårmarkör och autostyrning med GPS Foto Mats Söderström Mats Söderström, Lars Wijkmark, Johan Martinsson & Knud Nissen Avdelningen för precisionsodling
Läs merInfomöten via LRF-lokalavdelningar
www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus
Läs merAnsökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde
Sida 1 (4) Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde D3_uppdaterad_20190417 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Enligt 6 kap 1 NFS 2015:2 eller 4 vattenskyddsföreskrifter
Läs merGödslingsrekommendationer 2019
2019-02-25 Gödslingsrekommendationer 2019 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs merForskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet
Forskning GNSS GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är samlingsnamnet för globala satellitbaserade system för navigation, positionsbestämning och tidsöverföring. Det mest kända och använda systemet
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merAgronomisk kalibrering av Yara N-Sensor
3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,
Läs merGÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN
GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN Bakgrund. Somt är nödvändigt Somt ger pengar Somt är bara intressant Somt är bra att känna till Somt hjälper en att nyttja det man
Läs merDelaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling
Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling Lena Engström, Kristin Piikki, Mats Söderström och Bo Stenberg. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för Mark
Läs merVäxtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merTIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE
TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merChecklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015
Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande
Läs merÄR GPS-STYRNING LÖNSAMT
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet ÄR GPS-STYRNING LÖNSAMT EARNING CAPACITY IN GPS- AUTOSTEARING Freddy Bengtsson Sveriges lantbruksuniversitet LTJ-fakulteten Alnarp 2008 1 FÖRORD På Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
Läs merVallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går.
Vallslåtter årets viktigaste dag KUNSKAP FRÅN HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS HIR-RÅDGIVARE V V GRANSKAD 3. 2 0 16 MAJ Olika skördeintäkt samma netto agra vått Bevattna och säkra din skörd Stråförkortat går nu
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merLeica mojo3d start första gången
Leica mojo3d start första gången Generellt Denna instruktion visar hur du kommer igång med Leica mojo3d första gången. För mer detaljerade instruktioner se Leica mojo3d användarmanual. Beroende på version
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merVarmare väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar
Läs merAnsökan om dispens att sprida bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt
MBF_41.Bekämpningsmedelvattentäkt 2017-03-25 Sida 1 / 8 Ansökan om dispens att sprida bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt Gäller för yrkesmässig spridning enligt kapitel 6, paragraf 1 i Statens
Läs mer