Hästhållning. Så berörs hästgårdar av miljöbalken

Transkript

1 Hästhållning Så berörs hästgårdar av miljöbalken

2 Hästhållning & miljökrav Antal hästar i Sverige år 2016 har skattats till och hästhagar upptar en tiondel av Sveriges jordbruksmark. Ridsporten är en av de största ungdomsidrotterna men det är också något som människor i alla åldrar njuter av. Hästar bidrar till ett öppet landskap både genom hagarna de betar i och markerna där det odlas mat till dem. Tyvärr hamnar alltför mycket näringsämnen i vattendrag och slutligen i havet. Många mindre vattendrag i Kungsbacka har för hög halt av näringsämnena kväve och fosfor, vilket leder till övergödning. Kungsbacka räknas som nitratkänsligt område och därför ställs högre krav på gödeslhandtering. Längs med Kungsbackas kust finns många fina och ekologiskt värdefulla havsvikar. De är viktiga som uppväxtmiljö för många marina arter som till exempel havsöring och dessa grunda havsområden är speciellt Hästgödsel innehåller näringsämnena kväve, fosfor och kalium som växter behöver för att växa. Det innehåller också mikronäringsämnen och mullämnen som kan förbättra markstrukturen och bördigheten. En häst producerar cirka 9 ton gödsel på ett år. Det är stora mängder näringsämnen som kan hamna fel om man inte hanterar gödseln på rätt sätt. Kväve försvinner från gödseln som ammoniak till luften. Det reagerar sen med regnvattnet och faller ner Sveriges miljömål Sveriges miljömål preciseras i 16 miljökvalitetsmål. Ett av dem som rör hästnäringen är Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. känsliga för näringsämnen. I Kungsbacka finns många hästar och även om näringsläckaget från en enskild stallägare inte är stort blir det totala fosforläckaget omfattande. Varje stallägare kan bidra till att minska näringsläckaget och förbättra förutsättningarna för våra vattendrag och vårt hav. 9 ton gödsel varje år som surt regn. Fosfor från gödseln förs bort till vattendrag som lakvatten eller när det binder till jordpartiklar som förs bort när det regnar mycket, vid snösmältning eller när marken översvämmas. Hästgödsel ska helst spridas på åkrar men kan också användas vid jordtillverkning, som substrat i biogasanläggning eller som bränsle i förbränningsanläggning.

3 Strömedel Olika strömaterial är olika bra på att suga upp vatten. De ger olika tillgänglighet av näringsämnen i marken. Torv har den högsta uppsugningsförmågan och det binder även kväve bättre än andra strömedel. En nackdel är att torv återbildas mycket långsamt i naturen. Kutterspån och sågspån. Om gödseln inte har komposterat ordentligt kommer nedbrytningen att ta kväve ur åkern första året för att sen ge gödslingseffekt andra året. Det finns en myt om att sågspån skulle vara giftigt för marken, men det stämmer inte. Halm. Lantbrukare föredrar ofta gödsel med halm, halmpellets eller torv eftersom dessa strömaterial är lättnedbrutna. Hästgödsel i hagarna I rasthagar och vinterhagar finns det inte mycket växtlighet som kan ta upp näringsämnena. Därför är det viktigt att ta bort gödseln från rasthagarna regelbundet, minst en gång i veckan. Under vintern är det vanligt att hagar blir upptrampade. I leran hamnar djurens avföring och urin. Ur detta kommer fosfor. Via diken läcker näringsämnet ut till vattendrag och hav och bidrar till övergödningen. Forskning vid SLU har visat att hästar kan tillföra 60 kg fosfor per hektar i hagarna. Det är långt mer än de 22 kg fosfor som lantbrukaren får lägga på åkermark. Största anledningen att det ackumuleras så mycket fosfor i rasthagarna är att man inte gör några uttag av fosforn från dem. Här tar man sällan skörd och det hästarna äter återförs till marken, ofta med en ökning av näringsämnen på grund av ökade mängder kraftfoder. En studie visar att hästhagar i snitt läcker 1,1 kg fosfor per hektar. Det kan jämföras med läckaget av fosfor från åkermark som ligger mellan 0,2 till 0,9 kg fosfor per hektar. Hur stora hagar man behöver ha för att de inte ska bli upptrampade beror på marken och hur länge det blir tjäle och hur hagarna används. Mycket tyder på att klimatförändringar kommer att göra att de svenska vintermånaderna blir mildare och blötare. Upptrampade hagar blir då ett ännu större problem

4 Så minskar du läckaget av fosfor från hagarna Mocka hagarna särskilt vintertid. Begränsa utfodringen i hagen vintertid. Utfordring i hagen ger en risk för foderspill och risk för upptrampning. Ny forskning visar att kraftfoder i stor utsträckning ges i onödan och skulle kunna ersättas med vallfoder. Sprid hästgödsel på lokala åkrar. På så sätt bidrar du till ett kretslopp av näringsämnena. Det är viktigt eftersom fosfor inte är en oändlig resurs. Ha så stora hagar att hästarna inte förstör växttäcket. Om marken lutar och har dålig genomsläpplighet ökar risken för ytavrinning. Är växttäcket söndertrampat ökar risken för erosion. Fosfor binder till jordpartiklar och förs bort när dessa regnar bort. Ha bevuxna kantzoner på minst två meter runt hagarna. Är de tio meter breda fångas procent av fosforn upp. Om det växer träd och buskar som har djupgående rötter i kantzonen, fångas mer fosfor upp än om det bara växer gräs. Ha dränerade hagar så håller de sig torra och är lättare att mocka regelbundet. Men lakvattnet från dräneringen tar med sig fosforn så det är viktigt att man tar hand om detta så att det inte leds direkt till ett vattendrag. Man kan till exempel leda vattnet till en fosfordamm. Hårdgöra de mest utsatta ytorna eller för att förhindra att marken trampas sönder kan man välja att lägga markduk med grus/sand ovanpå eller ha armeringsmattor, i regel av plast, med någon typ av dressning ovanpå. För bästa resultat bör det översta lerlagret grävas bort innan duk plus bärlager eller nät läggs på. Strukturkalka hagarna och på så sätt minska fosforläckaget med upp till 50 procent. Strukturkalkning fungerar bäst om lerhalten är hög i jorden. Strukturkalk har mycket högre halt av aktivt kalk än vanligt jordbrukskalk

5 Så lagrar du gödsel Lagringsutrymmet för gödsel ska vara utformad så att det inte kan läcka näringsämnen till omgivande mark. Det kan vara en tät gödselplatta med stödkant, en tät container eller liknande. Lagringsutrymmet ska väljas så att grannarna inte riskerar att störas av lukt eller flugor. Lagringsplatsen ska vara så rymlig att gödseln kan lagras under de tider på året när det inte är lämpligt att sprida gödseln eller när det råder spridningsförbud. Har man mellan tre och tio hästar krävs att man kan lagra gödsel i minst sex månader. Har man fler än tio hästar måste man kunna lagra gödsel i åtta månader. Jordbruksverket har schabloner för de volymer som krävs. ha en kant, gärna utformad som en puckel så att det är lätt att lasta med traktorn. Att lagra gödsel i container kan passa bra om den ska transporteras långt. Om man blandar om gödseln regelbundet så luft kommer in komposteras gödseln bättre. Då minskar volymen och materialet är lättare att sprida. För att komposteringen ska fungera krävs också rätt fuktighet. Om gödseln täcks kan urlakningen minska men komposteringen hindras. Ha bra gödselrutiner. Mocka bara ut blött strö och träckbollar. Släng inga balsnören, nät, plast, skor eller söm på gödselstacken. Undvik att få med sten och grus i gödseln. En gödselplatta passar ofta bäst om man ska sprida gödseln själv eller om man ska lämna till en lantbrukare i närheten. Om plattan förses med stödmur på två eller tre sidor kan gödseln lagras högre. För att förhindra att det läcker från plattan kan man Släng inga medicinrester på gödselstacken. Använder du spån är det bra om du har möjlighet till långtidskompostering för att gödseln ska vara attraktiv för en lantbrukare att ta emot

6 Om du sprider själv Du som sprider hästgödsel på åkrar där du odlar bidrar till ett ökat kretslopp. Det är viktigt att man sprider gödsel vid rätt tidpunkt för att undvika näringsläckage. Helst bör man sprida gödseln i växande gröda när växterna har möjliget att ta upp näringen. Eftersom Kungsbacka ligger i känsligt område gäller särskilda regler för spridning av gödsel: November - februari mars-juli augusti-oktober oktober Stallgödsel Förbud mot spridning Stallgödsel ska vid spridning på obevuxen mark myllas ned inom fyra timmar efter spridning Stallgödsel får bara spridas i växande gröda eller före sådd av höstoljeväxter. På lerjord (> 15 % lerhalt) även inför sådd av höstsäd. Ej spridning i fånggröda. Vid spridning av stallgödsel på obevuxen mark ska nedmyllning ske inom fyra timmar. Fasta gödselslag, dock ej fjäderfägödsel, får spridas, även spridas på obevuxen mark. Gödseln ska då brukas ned inom fyra timmar. Konstgödsel Förbud mot spridning Konstgödsel som innehåller urea ska på obevuxen mark myllas eller brukas ned inom fyra timmar Konstgödsel som innehåller urea ska på obevuxen mark myllas eller brukas ned inom fyra timmar Konstgödsel som innehåller urea ska på obevuxen mark myllas eller brukas ned inom fyra timmar Gödsel får inte spridas på vattenmättad, översvämmad, snötäckt eller frusen mark. Gödsel får inte spridas närmare än två meter från vattendrag eller sjö och inte heller på mark som lutar mer än 10 procent mot vattendrag eller sjö. Enligt reglerna för gödsling får man inte sprida mer än 22 kilo fosfor per hektar och år under en 5 års period

7 Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve via gödselmedel begränsas så att den inte överstiger den mängd som grödan förväntas behöva utifrån förväntad skörd. Hänsyn ska tas till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda. Beräkningen ska dokumenteras genom en växtodlingsplan eller motsvarande. Åkermarken bör markkarteras var tionde år för att ta reda på markens fosforhalt så att man kan anpassa gödslingen därefter. man planerar och kontrollerar sin verksamhet. Det är varje stallägares ansvar att se till att djurhållningen inte skadar miljön eller stör omgivningen. Övrigt Ensilageplast samlas in av Svepretur. All plast som tas emot för återvinning ska vara så ren och torr som möjligt och får inte innehålla främmande föremål som till exempel järn, jord, sten, grus eller gammalt ensilage. Kasserat ensilage bör läggas på gödselplattan och spridas på åkrarna för att näringsämnena ska återföras till kretsloppet. Krav på spårbarhet Den som levererar hästgödsel från tio eller fler hästar och den som tar emot gödsel ska dokumentera följande: Mängd levererad/mottagen gödsel Datum Till/från vem Mängd totalfosfor i gödseln, alternativt antalet hästar. Dokumentationen ska sparas i minst 6 år. Vattenskyddsområde Du som stallägare eller jordbrukare har ansvar för att veta om ditt stall/jordbruk ligger inom ett vattenskyddsområde. Läs mer om vad som gäller i olika delar av vattenskyddsområden på Egenkontroll Egenkontroll innebär att stallägaren är ansvarig för att verksamheten bedrivs på ett miljömässigt acceptabelt sätt genom att - 7 -

8 Lästips Miljöbalken (1998:808) Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Statens Jordbruksverks föreskrifter (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring jordbruksverket.se kemi.se lansstyrelsen.se/halland greppa.nu hastsverige.se svepretur.se Miljö & Hälsoskydd Kungsbacka kommun Kungsbacka info@kungsbacka.se. Produktion: Miljö & Hälsoskydd, Kungsbacka. Foto: Hanna Björk, Eva Ralph. Tryck: Grafika Falkenberg