Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Miljöenheten Carl-Johan Fredriksson

Transkript

1 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Miljöenheten Carl-Johan Fredriksson Samhällsbyggnadsnämnden Fastighet: Bo 1:7 Företag: Bo Lantbruks Ab Ärende: Yttrande över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (Lst:s dnr ) Bo Lantbruks Ab ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för djurhållning med totalt slaktkycklingar på fastigheten Bo 1:7. Förslag till beslut Samhällsbyggnadskontoret tillstyrker att tillstånd ges under förutsättning att följande punkter regleras i Länsstyrelsens tillståndsbeslut: Vilka åtgärder som ska genomföras för att minimera ammoniakutsläppen från stallarna. Detta med BAT, Bästa tillgängliga teknik i åtanke, för att minska verksamhetens miljöpåverkan i form av övergödning och försurning av vattendrag, Kalmarsund och Östersjön. För att minska läckaget av fosfor ska företaget ha anpassade skyddszoner längs alla vattendrag. Företaget bör sänka fosfortalen på sina marker genom att inte tillföra mer fosfor än vad grödorna behöver. Speciell hänsyn bör tas på den mark som ligger i fosforklass V och samtidigt har hög fosformättnadsgrad. En skötselplan för fosfordammen bör upprättas. Spridningsavtal över spridningsarealen ska redovisas till tillsynsmyndigheten innan stallet tas i drift. Efter drift ska ändringar av spridningsarealen och ändringar av spridningsavtal redovisas. Gödselmottagare och kopia på dokumentation över bortförd gödsel ska redovisas till tillsynsmyndigheten. Kycklinggödseln ska lagras så att nederbörd eller annat vatten förhindras att nå gödseln. Stukalagring av gödsel ska regleras i tillståndet. Adress Besök Telefon Telefax Box 611 Storgatan 35 A Kalmar Epost: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

2 Samhällsbyggnadskontoret (6) Utgödsling, lastning och transport av gödseln ska ske utan risk för förorening av grundvattnet. Transport av gödsel ska ske utan att spill och luktolägenhet uppkommer. Spridning av gödsel ska ske med bästa möjliga teknik med krav på snabb nedbrukning då spridning sker på obevuxen mark. Skyddsavstånd ska tillämpas intill dricksvattenbrunnar, vattendrag, diken och bostäder. Anpassade skyddszoner ska finnas längs alla vattendrag. Stoftutsläpp från fastbränslepannorna ska begränsas och regleras. Bakgrund Miljöskyddsenheten deltog i det samråd som hölls på Bo gård i Smedby den 1 mars 2016 tillsammans med Bo Lantbruk AB, Husshållningssällskapet och Länsstyrelsen. Den 7 mars 2017 fick miljöskyddsenheten ansökan för granskning och ett yttrande om komplettering lämnades till länsstyrelsen den 30 mars Den 28 juni 2017 fick samhällsbyggnadsnämnden den kompletta ansökan för yttrande. Beskrivning av verksamheten Bo Lantbruk AB har sen 2009 tillstånd att driva uppfödning av totalt slaktkycklingar i ett 4000 m 2 stort stall på Bo gård. För att kunna möta den ökade efterfrågan på kycklingkött vill företaget öka produktionen genom att uppföra ett nytt stall för kycklingproduktion. Stallet planeras vara 6000 m 2 sort och rymma som mest kycklingar. Stallet ska placeras i anslutning till befintligt stall. Totalt ansöker företaget om att kunna producera slaktkycklingar åtta gånger per år. Bo Lantbruk arrenderar även stallarna på Ulvsborgs gård där man föder upp kycklingar. Växtodling med spannmål, oljeväxter, ärtor och vall sker på ca 350 ha åkermark. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Bo Lantbruk AB vill utöka befintlig verksamhet med slaktkycklingar på fastigheten Bo 1:7. Ett nytt stall planeras i anslutning till befintlig verksamhet. Verksamheten producerar sedan tidigare slaktkycklingar på platsen. Lokalisering, lukt och buller Bo Lantbruk AB vill bygga det nya stallet i anslutning till det befintliga stallet. I ansökan finns två förslag till vart stallet kan placeras. Huvudalternativet är att placera det nya stallet söder om nuvarande stallbyggnad. Alternativ placering är väster om befintligt stall.

3 Samhällsbyggnadskontoret (6) Karta över Bo gård. Cirkel med radien 500 meter. Samhällsbyggnadskontoret anser att huvudalternativet är det bästa alternativet. Då hamnar stallet söder om befintligt stall som då kan fungera som en buller- och luktdämpande barriär mot bostäder och Smedby samhälle norr om gården. Den alternativa placeringen hamnar mer öppet, närmare bebyggelse och tar befintlig åkermark i anspråk. Flygfoto över nuvarande stallbyggnad med huvudalternativet inmonterat.

4 Samhällsbyggnadskontoret (6) Fasadskiss över det nya kycklingstallet. Inom 500 meter från det planerade stallet finns 5 bostadsfastigheter varav 3 stycken är företagets egna. Mellan det nya stallet och bostäderna finns det befintliga stallet och ett skogsparti. Utkanten av Smedby samhälle ligger cirka 650 meter från planerat stall. Företaget driver i dag uppfödning på platsen utan att olägenhet för närboende uppkommer. Produktionen av kycklingar i stallarna kommer att samordnas vilket gör att antalet dagar då det uppstår lukt från verksamheten inte förväntas öka. Lukt från stallarna förväntas inte nå bostäderna. Transporterna till och från verksamheten kommer att öka. Det är framför allt antalet lastbilar vid in- och utlassning av kycklingar som kommer att öka från 9 till 23 lastbilar per omgång. Antalet dagar per år med intensiva transporter hålls ungefär på samma nivå. Verksamhetsutövaren försöker minimera olägenheterna genom att transporterna sammanfattas och följer alla lagkrav som finns. Ammoniak Enligt beräkningar kommer ammoniakutsläppet från stallarna att vara cirka 8200 kg per år (justerat för 1,5 månads utgödslingsintervall). Per slaktkycklingsplats blir utsläppet cirka 0,037 kg per år. Detta ligger inom de gränsvärden som kommer att gälla i EU till följd av industriutsläppsdirektivet (0,01 0,08 kg per plats och år). Företaget har åtagit sig att använda sig av vedertagna principer för att minska ammoniakutsläppet från stallarna så som tunn ströbädd, golvvärme, vattennipplar, fasutfodring med tillsats av fytas i fodret. Företaget utreder möjligheten att installera värmeväxlare i stallen vilket skulle kunna minska ammoniakavgången yterliggare. Företaget bör regelbundet kontrollera utsläppet av ammoniak från stallarna till exempel genom en årlig upprättat stallbalans eller mätningar. Torr lagring och snabb nedbrukning är ytterligare ammoniakbegränsande åtgärder som tillämpas. Fosfor Företaget har genomfört regelbundna markkarteringar av åkerarealen och marken ligger inom fosforklass III-V. Fosfor kan sköljas ut till vattendragen med nederbörd som rinner över markytan eller genom erosion av dikeskanter med mera. Företaget har

5 Samhällsbyggnadskontoret (6) åtagit sig att ha anpassade skyddszoner längs alla vattendrag och diken vilket minskar risken för ytavrinning och erosion. Fosfor kan även läcka nedåt i jordprofilen och nå grund- och dräneringsvatten. Företaget har redovisat markens fosformättnadsgrad som över lag är låg, vilket indikerar låg risk för utlakning. Företaget bör fortsätta arbeta för att sänka fosforhalten i marken genom en anpassad gödsling. Extra hänsyn ska tas till de arealer som ligger i fosforklass V och samtidigt har en hög fosformättnadsgrad. I princip all areal avvattnar till bevattningsdammar (cirka 45 %), en våtmark (25 %) och en fosfordamm. Cirka 74 % av arealen avvattnar till en fosfordamm innan det når Östersjön. Dammen bedöms ha en god förmåga att ta upp näringsämnen. För att säkerställa och bibehålla dammens förmåga att ta hand om näringsämnen bör det finnas en skötselplan för dammen. Ett villkor kring fosforgödsling bör inte begränsa företaget förutsättningar att ta stora skördar, eftersom detta bidrar till bortförsel av fosfor. Gödsel Fullt utbyggt kommer företaget årligen att producera cirka 4000 m 3 gödsel. Gödseln ska lagras så att nederbörd eller annat vatten inte kan nå gödseln. Företaget har en gödselplatta med tak som är tillräcklig stor för att kunna lagra all gödsel. Företaget uppfyller lagens krav på 10 månaders lagringskapacitet. Den gödsel som avyttras kommer att levereras direkt till gödselmottagarna. Utgödsling kommer att ske över hårdgjorda ytor vilket begränsar spill och läckage till omgivningen genom att eventuellt spill kan samlas upp. Cirka en fjärdedel av gödseln är tänkt att avyttras (cirka 120 ha). Företaget ska teckna spridningsavtal för gödseln och redovisa dessa för miljöskyddsenheten innan utbyggnaden sker. Vidare bör ändringar av spridningsarealen eller spridningsavtal redovisas. Även lagstadgad dokumentationen av bortförd stallgödsel bör redovisas till tillsynsmyndigheten. Detta för att vi ska kunna ha tillsyn över gödselhanteringen. Stukalagring av kycklinggödsel bör som regel endast ske i undantagsfall och då i direkt anslutning till vårbruk och sådd av höstraps. Det är rimligt att företaget följer Jordbruksverkets allmänna råd kring tillfällig lagring i fält samt att tiden bör hållas kort för att minimera näringsläckaget och eventuella olägenheter. Företagets växtodling är den samma efter utbyggnad. Växtodling sker på 353 ha. I växtodlingen används precisionsstyrning av bekämpningsmedelsspruta, såmaskin och mineralgödselspridare. Spridning av gödsel sker med bredspridare och brukas ner inom fyra timmar. Huvuddelen av gödseln sprids på våren, en liten del läggs till höstraps och vall på hösten. Vid gödselspridning ska hänsyn tas till närboendeboende och dricksvattenbrunnar. Företaget har visat att man kan hantera gödselspridningen så att olägenhet inte uppkommer för boende i Smedby och Rinkabyholm. Det är viktigt att gödseln sprids under rätt förhållanden och vid rätt tidpunkt.

6 Samhällsbyggnadskontoret (6) Översikt över företagets spridningsareal. Förbränningspanna Företaget kommer att använda sig av befintlig halmpanna för att värma upp kycklingstallarna. Pannan har en effekt på 495 kwh. Företaget har för avsikt att göra mätningar på pannans rökgaser och redovisa detta vid ett senare tillfälle. Samhällsbyggnadskontoret tycker att det är viktigt att utsläppen från pannan regleras i tillståndet så att utsläppen inte orsakar olägenhet för närboende. Det är viktigt att villkoren är tydliga när det gäller vilka utsläppskrav pannan förväntas klara av och när under förbränningscykeln pannan ska klara dessa. Det är också viktigt att det av villkoren eller i företagets kontrollprogram framgår hur ofta en utsläppskontroll av pannorna ska genomföras. Företaget har sedan tidigare godkännande från Jordbruksverket att förbränna kadaver i pannan. Carl-Johan Fredriksson Miljöinspektör