SPRIDNING AV GÖDSEL OCH BEKÄMPNINGSMEDEL UTDRAG ur lagar och föreskrifter, inkl. lokala föreskrifter, samt rek. Skapad Ändrad

Transkript

1 1 (12) SPRIDNING AV GÖDSEL OCH BEKÄMPNINGSMEDEL UTDRAG ur lagar och föreskrifter, inkl. lokala föreskrifter, samt rek. Skapad Ändrad Miljöbalken 12 kap. 11 Om över 5 ha åkermark; minst 50 % ska vara höst- eller vinterbevuxen. 14 kap. 18 Bekämpningsmedel skall spridas på sådant sätt att människors hälsa inte skadas och att miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Åtgärder skall vidtas för att förhindra spridning utanför avsett område. Miljöbalkens förordning 1998: Bekämpningsmedel klass 1 och 2 får endast användas av den som har särskilda kunskapskrav. Länsstyrelsen svarar för utbildningen. SJVFS 2006:66 Träder ikraft 1/1 2006, med undantag av 8, och 17 på spridningsareal med spridningsavtal enligt 2 gamla författningen, om avtalet ingåtts före 1/ För denna spridningsareal tillämpas ovanstående när avtalen upphör att gälla (dock senast 1/1 2011). Tid som föregick 1/1-06 ska inte räknas in i 5-årsperioden i 8 och Gödsellagring i stall (strö-/djupströbädd) får inräknas i lagringsutrymme. Mellanlagring direkt på mark utomhus får inte inräknas (undantag om högst 2 djurenheter enl. 4 ). 8 Gödselmedel får under en sammanhängande 5-årsperiod inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar spridningsareal och år. 9 Om stallgödsel förs bort till annat jordbruksföretag (för att 8 ska uppfyllas) ska ett avtal enligt 15 upprättas. 10 Undantag om högst 10 djurenheter i genomsnitt per år, från 8-9 vad gäller gödsel från egna djur. Tillförsel av annan gödsel, utöver egna gårdens, får inte ske i större mängd än vad som anges i 8. Spridningsareal motsvarande egna djur ska först räknas bort. Beräkning för egna djur ska utgå från tillförsel av högst 22 kg totalfosfor/år och hektar, schablonvärden finns i Allmänna Råds bilaga 1. Men, för U-företag (under 100 djurenheter) får fram till 1/ spridningsareal beräknas enligt bilaga 5 (som bygger på antal djur/ha). 11 Om fler än 10 djurenheter i genomsnitt per år får man till 1/1 2013: hålla antal djur/år och hektar enligt bil. 5, även om 8 inte kan följas öka djurantalet på gården i motsvarande grad som gödsel från djurslag enl. bil. 5 förs bort från företaget, men bortförseln ska antecknas enl. 14 och spridningsavtal enl. 15 ska finnas tillföra gödsel utifrån i sådan omfattning att den totala mängd som anges i 8 inte överskrids. Spridningsareal motsvarande egna djur ska först räknas bort.

2 2 (12) 12 För företag som efter 1/ gör en anmälan eller får tillstånd enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att utöka djurantalet, gäller inte 11. Dessa företag ska följa bestämmelserna i 8 (här gäller alltså enbart fosforberäkning). 13 Jordbruksföretag som tar emot stallgödsel eller annat organiskt gödselmedel, ska anteckna: gödselslag mottagen mängd mängd totalfosfor (kan ersättas av djurslag och antal djur) datum för mottagande leverantör Anteckningarna ska bevaras och finnas tillgängliga minst 6 år. 14 Jordbruksföretag som för bort stallgödsel, ska anteckna: levererad mängd mängd totalfosfor (kan ersättas av djurslag och antal djur) datum för leverans mottagare Anteckningarna ska bevaras och finnas tillgängliga minst 6 år. Företag med högst 10 djurenheter i genomsnitt/år omfattas inte av Upprättat stallgödselavtal ska vara skriftligt och gälla minst 1 år. Av avtalet ska framgå mängden gödsel som ska levereras, samt vilka djurslag och antalet djur som gödsel levereras ifrån, alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln motsvarar. Avtal ingångna före 1/ gäller avtalets giltighetstid även om det inte angetts från vilka djurslag gödseln kommer ifrån. Gäller dock längst till 31/ Stallgödseln ska under en 5-årsperiod tillföras hela spridningsarealen (undantag för egen gödsel om högst 10 djurenheter). Är spridningsarealen större än behovet enl. 8, behöver stallgödseln endast tillföras på den minsta areal som krävs för att 8 ska uppfyllas. För företag som omfattas av 11 ska gödsel från egna djur tillföras på minst den spridningsareal som behövs för djuren enl. bil Som spridningsareal räknas åkermark samt betesmark om betesdjur finns på företaget. Den del av betesmarken som motsvarar betets andel av foderstaten får räknas in som spridningsareal. Beräknas på årsbasis. 19 Areal som ligger i träda får inte räknas in i spridningsarealen. Inte heller åkermark med förbud mot spridning får räknas in, eller mark som kan anses olämplig för spridning (t.ex. närhet till ytvatten eller vattentäkt). 20 Tillförseln av kväve via gödning ska begränsas så att den inte överstiger den mängd som för avsedd gröda är nödvändig för att utnyttja platsens produktionsförmåga. Tillförseln ska dessutom avpassas utifrån växtplatsens miljömässiga förutsättningar och de ekonomiska förutsättningarna för kvävegödsling till enskilda grödan. Detta ska särskilt beaktas vid beräkning av kvävetillförsel: grödans beräknade behov och tillförseln från samtliga kvävekällor växtplatsens beskaffenhet vad gäller mark, jordart, lutning växtplatsens förhållanden vad gäller klimat, nederbörd, bevattning markanvändning och jordbruksmetoder (inkl. växtföljd) på växtplatsen

3 3 (12) 21 Bestämmelser för spridning av avloppsslam finns i Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1994:2) om skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket. 22, 25 Under 1 31 december samt februari får stallgödsel och andra organiska gödselmedel spridas endast om det brukas ned samma dag (inom Kalmar kommun). 23, 25 Mineralgödsel baserad på urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas eller brukas ned inom 4 timmar. Mineralgödselkväve får inte spridas under 1 november 15 februari (inom Kalmar kommun). 24 Gödselmedel får inte (inom Kalmar kommun)spridas på: vattenmättad/översvämmad mark snötäckt mark (i genomsnitt 5 cm snötäcke) frusen mark. Undantag om markytan är tinad så myllning kan utföras (ca 5 cm) och att nedbrukning sker samma dag, alternativt markytan tinad ca 15 cm varvid ytlig nattjäle inte räknas som frusen mark, alternativt marken är bevuxen med vall (spridning på vall på frusen mark får ske under våren, efter 28 februari). 26 Stallgödsel och andra organiska gödselmedel får (inom Kalmar kommun) under 1 augusti 30 november bara spridas i växande gröda (ej fånggröda) eller före höstsådd. Fasta gödselslag (ej fjäderfägödsel) får dock spridas på obevuxen mark utan krav på höstsådd, under 10 oktober 30 november, om det brukas ned samma dag. 30 Godkända grödor för höst-/vinterbevuxen mark: vall höstoljeväxter höstsäd sockerbetor, fodersocker-/foderbetor, morötter, rödbetor m.fl. rotfrukter fleråriga frukt-/bärodlingar energiskog fånggrödor 31 Åkermark obearbetad efter spannmåls-/oljeväxtodling får räknas som höst-/vinterbevuxen mark, om marken är obearbetad från axgång i spannmålsodling resp. blomning i oljeväxtodling (får bearbetas tidigast 10/10, enl. 33 ). 32 För att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen ska sådd av huvudgröda eller fånggröda, för vilka tillväxten kommer att avbrytas följande vår, vara utförd senast 5 oktober i Kalmar län. 33 För att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen får tillväxt av vall, fånggrödor, energiskog samt frukt- och bärodlingar sådda före den 1 augusti avbrytas tidigast den 10 oktober i Kalmar län. 34 För att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen får tillväxten av fånggrödor sådda 1 augusti eller senare avbrytas tidigast efterföljande vår tillväxten av vallar och fånggrödor som innehåller mer än ¼ baljväxter med avseende på ytandel av växttäcket avbrytas tidigast följande vår.

4 4 (12) 36 Om det finns särskilda skäl, kan operativa tillsynsmyndigheten medge undantag från bestämmelserna i 8-15, 17, 20, 22-23, 24 punkt 2-3, samt 25. Bilaga 5. Högsta antal djur som får hållas per hektar tillgänglig spridningsareal Djurslag Djur/hektar Kor för mjölkproduktion (även sinkor och utslagskor) 1,6 Kor huvudsakligen för uppfödning av kalvar (amkor och dikor) 2,3 Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver 4,6 Kalvar under 1 år 5,8 Får och getter 15 Suggor i produktion 2,2 Slaktsvin 10,5 Värphöns 100 Värphöns i bur (tillsats av fytas i fodret) 165 Värphöns i frigående (tillsats av fytas i fodret) 150 Unghöns 250 Unghöns (tillsats av fytas i fodret) 365 Slaktkycklingar 470 Kalkoner, ankor och gäss 140 Hästar 3 Minkar, avelshonor 50 Bilaga 1. Schablonvärden för fosforutsöndring från olika djurslag Djurslag och produktionsform Utsöndrad mängd fosfor per år (kg) Möjlig djurtäthet, antal djur/hektar och år (avrundade siffror) Mjölkko kg mjölk/år 14,9 1,5 Mjölkko 8000 kg mjölk/år 15,9 1,4 Mjölkko kg mjölk/år 17,4 1,3 Mjölkko kg mjölk/år 19,1 1,2 Diko eller amko 12,0 1,8 Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver 8,0 2,8 Tjur under 1 år 5,0 4,4 Kviga och stut, 1-12 mån 3,1 7,1 Får (tacka med 1,8 lamm) 1,5 15 Get 800 kg mjölk 1,7 13 Sugga i traditionell produktion, 2,2 grisningar per år 10,3 2,1 Suggring, nav, utplacering i satellit 3 v. innan grisning, per sugga Suggring, nav, utplacering i satellit 7 v. innan grisning, per sugga Suggring, satellit, utplacering 3 v. före grisning, per plats med 3,26 grisningar per år Suggring, satellit, utplacering 7 v. före grisning, per plats med 3,26 grisningar per år 4,2 5,2 3,1 7,1 9,1 2,4 10,7 2,1 Slaktsvin, 3 omgångar per år 2,3 9,6 Slaktsvin, 3,5 omgångar per år 2,7 8,1 Värphöns, inredda burar, per plats 0, Värphöns, på golv eller gräs, per plats 0, Unghöns, 0-16 v., 2,2 omgångar per år, per plats 0, Slaktkyckling, 7 omgångar per år, per plats 0, Kalkon, ankor och gäss, per plats 0,24 92 Häst 8,9 2,5 Häst, ponny (300 kg) 6,4 3,4 Kanin, avelshona inklusive 32 ungar per år (även chinchilla) Avelshona mink, inkluderar del av hane samt 4,5-5 valpar per år 1,6 14 1,1 20 Struts för köttproduktion 3,9 5,6

5 5 (12) SNFS (1997:2) 5 Vid spridning och annan hantering av bekämpningsmedel samt vid rengöring av spridningsutrustning är den som utför detta skyldig att bestämma och iaktta de skyddsavstånd som med hänsyn till omständigheterna är nödvändiga till skydd för vattentäkter, sjöar och vattendrag samt omgivande mark och annans egendom. 9 Den som sprider bekämpningsmedel klass 1 eller 2, skall anteckna varje sådan åtgärd. Dokumentationen skall sparas under minst tre år och skall vid anmodan kunna visas upp för tillsynsmyndigheten. 10 Vid olyckor i samband med spridning, då större mängd bekämpningsmedel läckt ut eller kan befaras läcka ut, skall räddningstjänsten omedelbart underrättas. Om markområde blivit oavsiktligt besprutat, eller genom vindavdrift eller felaktig hantering i samband med spridning blivit förorenat med bekämpningsmedel i sådan omfattning att egendomsskada kan befaras, skall områdets ägare eller nyttjanderättshavare snarast underrättas. Om sjö, vattendrag eller vattentäkt förorenats, eller som följd av markförorening enligt andra stycket kan befaras bli förorenat, skall även den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet snarast underrättas. Ansvarig för att underrättelse sker är den som utfört eller låtit utföra spridningen. 14 Bekämpningsmedel får inte utan tillstånd från kommunal nämnd användas: på tomtmark för flerfamiljshus på gårdar till skolor och allmänna lekplatser inom vattenskyddsområde vid planerings- och anläggningsarbeten Tillstånd skall sökas av den som utför spridningen, eller efter skriftlig överenskommelse, den som nyttjar marken. Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön enligt miljöbalken för Kalmar kommun, 2006 nr 2. Saknummer C80. 4 Det krävs tillstånd av samhällsbyggnadsnämnden för att inom område med detaljplan hålla 1. nötkreatur, häst, get, får eller svin 2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur 3. orm 6 Vid spridning av naturlig gödsel, slam eller annan orenlighet inom eller intill område med detaljplan gäller utöver vad som följer av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:132) om försiktighetsmått vid spridning av gödselmedel följande: 1. Tidpunkten för spridning ska anpassas till sådana väder- och vindförhållanden som minskar risken för luktolägenhet. 2. Nedbrukning ska ske i omedelbar anslutning till spridning på öppen jord. 3. Spridning får inte ske närmare än 10 meter från sjö eller annat vattendrag vid plana markförhållanden, 25 meter från sjö eller annat vattendrag om marken är kuperad.

6 6 (12) Vad som föreskrivs i första stycket ska gälla även de tättbebyggda områden som har märkts ut på kartbilaga B och som inte omfattas av detaljplan. Bilaga B omfattar Böle Kåremo - Förlösa kyrkby Skällby Kvarnlyckan - Runtorp 7 Enligt 37 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs anmälan till samhällsbyggnadsnämnden av den som avser att ordna en gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning inom område med detaljplan. 13 Ansökan eller anmälan till samhällsbyggnadsnämnden ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs för ärendet, samt de ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma vad som avses i ansökan/anmälan. Rekommendationer: Vid spridning av organiska gödselmedel bör nedbrukning ske inom 4 timmar. Om spridning av flytgödsel intill bebyggelse med detaljplan, eller sammanhållen bebyggelse (ca 20 hus), bör nedbrukning ske inom 1 timme. Spridning av stallgödsel närmare boningshus eller dricksvattenbrunn än 50 meter bör inte ske utan innehavarens tillstånd. Skyddszoner, minst 6 meter breda, bör finnas längs med vattendrag (å eller större diken). De bör vara minst 1 meter breda längs mindre diken. Vid stukalagring av gödsel tänk på att välja lämplig plats som är torr och tät. Lägg stukan så långt från grannar och fritidsbebyggelse som möjligt det minskar antalet anmälningar! Stukan är en tillfällig lagring före spridning och tänk på att välja ny plats för stukan varje år. OBSERVERA ATT DETTA ENDAST ÄR UTDRAG UR LAGRUM. Som verksamhetsutövare är man skyldig att känna till lagstiftningen inom sitt verksamhetsområde. Då det gäller spridning av gödsel- och bekämpningsmedel vill vi också hänvisa till de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kapitel, och då främst till försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik. Förklaring = markering av senaste införda ändring

7 7 (12)

8 8 (12)

9 9 (12)

10 10 (12)

11 11 (12)

12 12 (12)