SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius

Transkript

1 SGUs jordartsdata Gustav Sohlenius

2 Jordartskartor Jordartskartor Detaljerade kartor, framtagna för presentation i skala 1: För ungefär 2/3 av svensk åkermark finns detaljerade jordartskartor framtagna Övrig åkermark omfattas av mer översiktliga kartor.

3 Databas för kornstorleksanalyser över prover

4 Jordarterna är indelade efter bildningssätt, kornstorlek samt innehåll av organiskt material Bildningssätt - genes Sorterade sedinment glaciala sediment postglaciala sediment isälvsed ishavs/issjö svallsed älvsed svämsed eoliska Vittringsjord sediment havs-sjösed sed. sand-block block sten/klapper grus Wg sand Ws silt lera ospec grusig sandig sandig-siltig lerig moränlera Morän Tunt jordtäcke Berg

5 Olika klassificeringssystem % clay Lerhalt % SGU < 5 Lerfri eller svagt lerig jordart SLU Lerfri eller svagt lerig jordart 5-15 Lerig jordart Lerig jordart Grovlera Lättlera Finlera Mellanlera Finlera Styv lera > 60 Finlera Mycket styv lera silty clay silty clay loam clay silt loam clay loam loam sandy clay 10 sandy loam loamy silt sand sand % sand FAO sandy clay loam

6 Torvmorän Lerig Glaciallera Isälvsmaterial

7 Jordarterna på djupet

8 Jordartskartor - åkermark

9 Jordartskartor - höjddata

10 Jordartskartor och höjddata

11 Erosion och skred

12 SGUs jordartsdata från alven kan användas tillsammans med analysdata från matjorden för att få en bättre uppfattning om den svenska åkermarkens textur.

13 Jämförelse mellan matjordens och alvens textur Provtagningslokaler SLU/Naturvårdsverket

14 Lerhalt alv % Lerhalt alv % Jämförelse mellan matjordens och alvens textur Lerhalt alla prover R 2 = 0,7731 Analyser utförda i samarbete SLU/Naturvårdsverket Lerhalt matjord % Lerhalt i morän 50 R 2 = 0, Lerhalt matjord %

15 Jämförelse mellan matjordens och alvens textur Agrogeologiska kartor

16 Jämförelse mellan matjordens och alvens textur Matjord - Alv N Lera (M-A) Mjäla (M-A) Mo (M-A) Sand (M-A) Alla prover 404-5,8±9,9 0,7±6,2 3,0±8,7 2,1±6,2 Morän ,9±5,4-0,7±3,4 0,9±4,4 0,8±5,6 Morän (SGU 1 ) 116-0,3±4,9 0,4±3,6 1,3±4,5-1,5±7,7 Lera (Alla 2 ) 283-8,3±10,1 1,1±6,6 4,6±8,3 2,7±5,6 Lera glacial ,3±10,5 1,0±7,0 6,6±7,4 3,7±5,9 Lera postglacial 131-6,0±9,4 1,8±5,4 2,8±8,1 1,3±3,5 Lera (Alla SGU 1 ) 58-6,4±11,5-1,5±7,2 0,8±10,8 6,9±10,4 Sand (SGU 1 ) 56 2,4±4,1 0,7±4,2-2,3±12,2-1,6±13,5

17 Jämförelse mellan data från SGU och Naturvårdsverket/SLU Jordart Kornstorleksfraktion SGUs detaljerade kartering Naturvårdsverket/ SLU Alla leror Lerhalt (%) 692 st 55,4 14,1 239 st 50,6 13,8 Silthalt (%) 41,1 12,5 39,4 11,0 Sandhalt (%) 3,4 5,4 10,1 11,2 Lera glacial Lerhalt (%) 355 st 57,9 14,5 111 st 48,4 15,2 Silthalt (%) 38,3 12,5 39,2 12,3 Sandhalt (%) 3,7 6,0 12,5 13,1 Lera Postglacial Lerhalt (%) 337 st 52,8 13,2 128 st 52,5 12,0 Silthalt (%) 44,0 11,9 39,5 9,7 Sandhalt (%) 3,1 4,6 8,0 8,6

18 Jämförelse jordartskarta och analysdata från jordbruksverket Sand på jordartskartan Lera på jordartskartan Moränlera på jordartskartan

19 Fosforerosion SGUs planerade arbete Sveriges geologiska undersökning behöver ta fram kartunderlag som anger åkermarkens erosionskänslighet och risken för höga förluster av fosfor, särskilt vid vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.

20 Flödeshastighet Erosion Transport Deposition Kornstorlek

21 All tillgänglig jordartsinformation Höjddata Ytterligare data T ex risk för översvämningar Spår av erosion

22 1 Bearbetning av jordartsdata I) Jordartskartor +all tillgänglig analysdata för att få fram de vanligast förekommande jordarternas textur Analysdata a) Kornstorlekssammansättning b) Resultat från erosionstester (SLU) II) Karta som visar jordarternas potentiella känslighet för erosion

23 Lerans lerhalt baserat SGUs kornstorleksanalyser

24 2 Bearbetning av höjddata 1) Lutningskarta över Sveriges jordbruksmark med utgångspunkt från den nya höjdmodellen (förenklad fast med bästa möjliga upplösning). Medellutning på åkrar i alla delavrinningsområden. 2) Detaljerad topografisk modellering i vissa avrinningsområden A, Lutning på hela åkerarealen inom avrinningsområdet, B, Lutning närmast diken/vattendrag (kan man plocka ut dikena Automatiskt) C, Ackumulerat flöde

25 3 Koppla topografiska modeller med jordarternas benägenhet att erodera Hur ser produkten ut? Hur kan all befintlig kompetens utnyttjas för att nå bästa resultat? Validering? Hur och av vem kommuniceras resultaten till lantbrukarna?