Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Transkript

1 REDOVISNING Dnr; / Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram fått tre åtgärder riktade till sig. De syftar till att minska jordbrukets påverkan i vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk eller kemisk status. I följande återrapportering beskrivs det arbete som utförts sedan återrapporteringen år Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 1. Hur har arbetet med Greppa Näringen fortsatt under 2012? Individuell rådgivning till lantbrukare Rådgivningen i Greppa Näringen syftar till att minska påverkan på vattendragen när det gäller tillförseln av fosfor, kväve och rester av bekämpningsmedel. Därutöver omfattar rådgivningen även klimatpåverkan av växthusgaser. För närvarande ingår 17 län i södra och mellersta Sverige. Under 2012 har rådgivningsaktiviteten legat i nivå med den under 2011, med gårdsbesök, varav 594 (15 %) startbesök hos lantbrukare som tidigare inte deltagit i rådgivningen. 883 (22 %) besök har handlat om fältåtgärder såsom strategier för kväve- och fosforförsörjning, minskad markpackning, precisionsodling, test av mineralgödselspridare och översyn av dränering, samt gödsling i växthus. 365 (9 %) rådgivningar har handlat om anläggning och skötsel av våtmarker. 171 (4 %) besök har behandlat hantering och bekämpningsstrategier av växtskyddsmedel inom och utanför vattenskyddsområden. 327 besök (8 %) har gällt kartläggningar av växthusgasutsläpp i produktionen och möjligheten till energieffektivisering. Energieffektivisering (75 gårdsbesök) och översyn av gårdens dränering (46 besök) var nya inslag i Greppa Näringen under Övriga (42 %) rådgivningsbesök gällde växtnäringsbalanser, stallmiljö och effektivare växtnäringsutnyttjande i både växtodlingen och djurhållningen och som förhoppningsvis resulterar i minskad näringstillförsel till fälten. Flest rådgivningar har utförts i de jordbruksintensiva länen Skåne, Västra Götaland, Östergötland och Kalmar län. I de fem län som påbörjade rådgivning under 2011; Jönköpings, 1

2 Kronobergs, Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län utfördes totalt 328 gårdsbesök, varav drygt hälften i Jönköpings län. Fortbildning av rådgivare inom Greppa Näringen Jordbruksverket har inom Greppa Näringen genomfört utbildningsdagar för rådgivare som bland annat syftar till att skapa förutsättning för prioritering av rådgivningsarbetet till näringsbelastade områden. Under hösten 2012 genomfördes exempelvis en fortbildningsdag med titeln Processledning för grupper då ett 25-tal rådgivare och andra fick utbildning och träning i hur man leder grupper av lantbrukare som samlas kring ett gemensamt vattendrag och hur de motiveras till egen aktivitet. Från och med 2012 har en rådgivningsmodul i Greppa Näringen införts, kallad Översyn av dränering och intresset från lantbrukare verkar vara stort. Ett problem är att kompetensen om dränering och juridik kring detta är begränsad i rådgivarkåren. Under juli och augusti 2012 genomfördes en orienterande studie vid Jordbruksverket för att ta reda på om Greppa Näringens rådgivning utförts i prioriterade områden (tabell 1). Tabell 1. Antal lantbrukare (rådgivningsmedlemmar i Greppa) i "områden" med god ekologisk respektive ej god status* första preliminära resultatet från Vattenstatus 1 besök, eller fler 3 besök, eller fler 8 besök, eller fler Antal lantbrukare med Antal lant- % antal lant- % antal lant- % fält i områden med: brukare brukare brukare God ekologisk status Ej god status Totalt antal lantbrukare *Så fort lantbrukaren har någon areal som ligger inom ett område som kopplats till vattendrag, sjö eller kust med ej god status har lantbrukaren räknat med i ej god status. GIS-skikt ställdes till förfogande av Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt, Skikten visar områden som avvattnas till vattendrag som inte uppfyller god ekologisk status. Det visade sig att 81 procent av de lantbrukare som deltagit i Greppa Näringens rådgivning hade hela eller delar av sina marker inom dessa områden. Beträffande de lantbrukaren som fått 3 och 8 rådgivningsbesök var andelen ytterligare något högre, 82 respektive 83 procent. Slutsatsen bör vara att rådgivningsaktiviteterna i stor utsträckning sker utifrån ett vattenadministrationsperspektiv. Greppa Näringen har även ambitionen att minska utsläppen av ammoniak, metan och koldioxid, varför rådgivning även är befogad på djurgårdar utanför de ur ett vattenperspektiv mest belastade områdena. 2

3 2. Beskriv övrigt arbete med åtgärden under Nollrutor och regional rådgivning Under 2012 genomfördes ett projekt med så kallade nollrutor i jordbruksintensiva områden inom en sex mils radie kring Uppsala och motsvarande runt Linköping. Förhoppningsvis kan avläsning av kvävestatusen i nollrutor bidra till att gödsling med överoptimala givor undviks. Mätningarna planeras att fortsätta under 2013 och även utökas till höstvetedistrikt i Skåne. Övrig verksamhet som Jordbruksverket bedriver inom växtnäringsområdet vid sidan av Greppa Näringen i de Jordbruksintensiva slättområden där regionala kontor finns, är medverkan på studieresor för främst rådgivare till fältförsök under säsong och vid planering av fältförsök och resultatredovisning på vintermöten och dylikt. Jordbruksverket genomförde under 2012 två kursdagar för länsstyrelsehandläggare och andra kring hur man bedömer vilka platser som är lämpliga för att anlägga anpassade skyddszoner och dammar som samlar fosfor. Medel beviljades också till Hushållningssällskapen för att genomföra två kursdagar för lantbrukare och konsulter i Södermanland och i Skåne för att anlägga skyddszoner och fosfordammar. 3. Beskriv kortfattat hur samverkan med länsstyrelserna ser ut under Jordbruksverket som leder Greppa Näringen har överlåtit till länsstyrelserna att prioritera områden för rådgivning. Länsstyrelserna använder medel från Landsbygdsprogrammet och återförda miljöskatter som Jordbruksverket tilldelar i beslut för att genomföra verksamheten riktad till lantbrukare i länen. Länsstyrelserna gör prioriteringar inom Landsbygdsprogrammet tillsammans med aktörer (partnerskap) i länen och styr därmed över hur stor verksamheten inom Greppa Näringen är i respektive län. En övergripande prioritering sker dock via Greppa Näringens styrgrupp genom fördelningen av medel till län med nitratkänsliga områden och intensiva jordbruksområden med övergödda vattendrag. Länen har haft olika strategier för att arbeta med Greppa Näringen. De län som arbetat med Greppa Näringen under flera år och som haft relativt sett mycket pengar att tillgå, har låtit att lantbrukare i målgruppen gårdar med mer än 25 djurenheter och/ eller över 50 hektar åker, att anmäla sig efter intresse. Län som tillkommit under senare år och som haft mindre summor att använda för Greppa Näringen har i flera fall erbjudit rådgivningen stegvis till lantbrukare i olika avrinningsområden. Samarbetet mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket inom Greppa Näringen sker genom länsstyrelserepresentation i styrgruppen och projektgruppen. Två gånger per år träffas ett s.k. länsstyrelseråd med samtliga län representerade länsstyrelserna, LRF och Jordbruksverket då samarbetsformer diskuterades bl.a. vattendragsarbetet. Rådet leds av samordnaren. Länsstyrelserna har vid sidan av den enskilda rådgivningen för medel beviljade för Greppa Näringen ordnat gruppträffar kombinerat med enskilda besök kring utpekade vattenförekomster med 5-15 lantbrukare. Nära 500 lantbrukare deltog under 2012 i sammanlagt 48 vattendragsgrupper, främst i Skåne, Södermanlands, Östergötlands, Hallands och Kalmar län. Grupperna har totalt träffats på 72 träffar och i de flesta grupper har gruppträffarna kombinerats med enskild rådgivning. I andra län, t ex Värmlands (fyra områden) och Västmanlads län (tre områden) har länsstyrelserna anordnat vattendragsvandringar längs prioriterade vattendrag, men därefter överlämnat till lantbrukarna att arbeta vidare med gruppaktiviteter. 3

4 Det vanligaste tillvägagångssättet för vattendragsarbetet har varit att länsstyrelserna har utnyttjat LRF- register, lantbruksregistret och andra register för att bjuda in lantbrukare i utpekade avrinningsområden. Länsstyrelserna har inte strikt begränsat målgruppen utan även välkomnat lantbrukare till gruppträffar från angränsade geografiska områden och lantbrukare med mindre lantbruk än de som tillhör den allmänna målgruppen för Greppa Näringen. 4. I återrapportering för 2011 uppskattade ni åtgärdens status till slutet av 2012 som till vissa delar både inte påbörjad, pågående och färdigställd. Hur bedömer ni åtgärdens status nu? (uppfattat som motsvarande till slutet av 2013) a. Inte påbörjad: Flera av länen har upphandlat vattendragsgrupper under 2012 och i viss mån påbörjat arbetet. När det gäller enskild rådgivning är målet att 375 lantbrukare ska få sitt första besök under 2013 enligt projektplanen från Antalet i planen har överträffats de två senaste åren, så det kan vara realistiskt att förvänta ca 500 nya Greppa Näringen-medlemmar. b. Pågående: Under 2011 och 2012 har flera av länens länsstyrelser upphandlat så kallade vattendragsgrupper kopplat till prioriterade vattenförekomster, bland annat i Östergötlands, Västra Götalands, Södermanlands och Skånes län. Ofta förväntas dessa arbeta under 1,5 till 2,5 år. En uppskattning av antalet ges i tabell 2. Greppa Fosforn som är ett pilotprojekt som drivs av Jordbruksverket för att testa åtgärder mot fosforförluster redovisas fortlöpande på Greppa Näringens hemsida och vid konferenser. Projektet har fått utökad tid och avslutas efter När det gäller enskild rådgivning som utförs efter startbesöken är målet ca 3200 rådgivningsbesök. c. Färdigställd: Efter 4-7 besök genomförs ett uppföljningsbesök då rådgivaren dokumenterar vilka miljöåtgärder som utförts på gården. Under 2012 utfördes 270 sådana besök och under 2013 finns 210 inlagda i projektplanen. Efter uppföljningsbesöket tar lantbrukaren ställning till om han eller hon fått tillräckligt med rådgivning och övergår då eventuellt i ett mindre aktivt medlemskap. De flesta väljer dock att fortsätta i projektet men med längre intervall mellan besöken på gården. 4

5 Tabell 2. Följande verksamhet har rapporterats från länsstyrelserepresentanterna vid projektgruppsmöten och länsstyrelseråden under 2012, samt i ett nytta datagränssnitt i Greppa Näringens Administrativa system, preliminära uppgifter Län Antal gruppträffar deltagare grupper Skåne Blekinge Halland Kalmar Gotland * * * Västra Götaland * * * Östergötland Örebro * * * Södermanland Stockholm * * * Uppsala * * * Västmanland Kronoberg * * * Jönköping Värmland Dalarna * * * Gävleborgs län * * * Summa Anm. *=ingen uppgift 5. Många myndigheter har haft svårt att ta fram kostnader för det arbete som utförs kopplat till åtgärdsprogrammet för vatten. Ofta beror det på att arbetet går in i den ordinarie verksamheten och finansieras av ramanslag eller liknande. Går det att specificera kostnader för åtgärdsarbete kopplat till vattenförvaltningen och finns det instrument för att göra det? Totalt för länen och centralt vid Jordbruksverket beräknas Greppa Näringens verksamhet ha kostat 45 miljoner kr under Motivet är förstås att minska påverkan på inlands- och kustnära vatten, men även på havet i stort, vilket kanske främst hänger samman med Sveriges åtagande enligt BSAP. Av fråga 1 ovan framgår att startbesök, fältåtgärder, våtmarker och växtskyddsråd omfattar 49 % av alla rådgivningsbesök. Denna rådgivning har en nära koppling till vattendragsarbetet. Av antalet besök gällde 8 % klimat och energi och kan inte direkt räknads till åtgärdsprogram för vatten. För övriga 22 procent av rådgivningar kan uppskattas till att 50 % har bäring på åtgärdsprogrammet för vatten. Således bör 60 procent av 45 miljoner kunna uppskattas vara Greppa Näringens årliga andel av åtgärdsprogrammet vilket är 27 miljoner kr. Om Jordbruksverkets övriga regionala verksamhet inom växtnäringsområdet läggs till torde siffran 30 miljoner, kunna vara en välgrundad skattning. 5

6 Åtgärd 16 Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. 1. Hur har arbetet med åtgärden fortsatt under 2012? Jordbruksverket genomförde arbetet med åtgärd 16 i projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Projektet avslutades i juni Resultatet från projektet sammanfattas i en PM, Sammanfattning av projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet, (bifogas). Resultatet redovisas också utförligare i en underlagsrapport i Jordbruksverket rapportserie, Jordbruket och vattenkvaliteten - Kunskapsunderlag om åtgärder, rapport 2012:22 (bifogas). Parallellt med detta projekt arbetade Jordbruksverket tillsammans med Skogsstyrelsen med ett regeringsuppdrag som innebar att ta fram ett tekniskt underlag inför nästa programperiod av landsbygdsprogrammet ( ). I relevanta delar skedde det en samordning vid utvärderingen av möjliga åtgärder, mellan projektet och arbetet med det tekniska underlaget. Jordbruksverkets förslag till ersättningsformer, som kan leda till förbättrad vattenkvalitet, redovisades till regeringen genom redovisningen av det tekniska underlaget. Jordbruksverket redovisade underlaget både som ett förenklingsförslag, i vilket minskad administrativ börda var en viktig prioriteringsgrund, och som ett utförligare tekniskt underlag. Förslagen redovisas i Jordbruksverkets rapporter 2012:15 och 2012:16. I tabell 3 finns en översikt över förslag till ersättningsformer för olika åtgärder som finns med i det tekniska underlaget. Det pågår för närvarande arbete på EU-nivå med att utforma jordbrukspolitiken inklusive landsbygdsprogrammet för perioden Arbetet är försenat och det är inte helt säkert att den nya politiken i alla delar kan komma igång till Regeringen arbetar med att ta fram ett nytt landsbygdsprogram men förutsättningarna är ännu oklara t.ex. vad gäller EU-förordning och budget. Vilka tvärvillkor som ska gälla och vad förgröningen (miljövillkor för direktstödet) innebär är inte klart och det påverkar hur ersättningsformerna i landsbygdsprogrammet kan utformas. Man kan i princip inte lämna ersättning för något som är ett krav enligt tvärvillkoren eller förgröningen. 6

7 Tabell 3. Översikt över förslag till ersättningsformer, som kan leda förbättrad vattenkvalitet, i det tekniska underlaget och förenklingsförslaget. Kompetensutveckling Enskilda åtgärder är inte preciserade i TU, kan t.ex. vara: Reducerad jordbearbetning Miljöersättning Skyddszoner I tekniskt underlag I förenklingsförslag Omfattning ska prioriteras regionalt x x x x Anpassade skyddszoner x x (x)* Vårbearbetning x Investeringsstöd (företagsstöd) Enskilda åtgärder är inte preciserade i TU, kan vara: täckdikning, strukturkalkning, stabilisering av dikeskanter, åtgärda vandringshinder x x x Miljöinvestering näringsläckage Våtmarker och dammar x x x Tvåstegsdike x x Miljöinvestering biologisk mångfald Enskilda åtgärder är inte x x x preciserade i TU, kan vara: biotopvård, funktionella kantzoner Ersättning för samarbetsåtgärder Enskilda åtgärder är inte x x preciserade i TU, kan vara: Samarbete runt vattendrag * Det finns tre olika förslag för anpassade skyddszoner, varav ett innebär att omfattningen prioriteras på regional nivå Landsbygdsprogrammet är ett viktigt styrmedel för miljöåtgärder i jordbruket. I projektet identifierades dock några åtgärder för vilka det skulle kunna behövas andra styrmedel om de inte kommer med i landsbygdsprogrammet Föreskrifter istället för miljöersättning för skyddszoner och vårbearbetning togs upp som ett alternativt styrmedel. Jordbruksverket saknar för närvarande bemyndigande att meddela sådana föreskrifter om vårbearbetning och skyddszoner. Oavsett styrmedel behövs ett bättre underlag om hur åkermarkens erosionskänslighet och risken för fosforförluster varierar geografiskt för att få avsedd effekt av åtgärderna. Styrmedel för andra åtgärder än sådana som ingår eller kan komma att ingå i landsbygdsprogrammet behandlades också. Det gäller risker för fosforförluster vid tillförsel av höga givor fosfor med stallgödsel och vid spridning av stallgödsel på jordar med högt fosforinnehåll. Frågeställningen är komplex och har en stark koppling till djurföretagens konkurrenskraft och alternativa metoder för att ta tillvara stallgödseln. I 7

8 projektet bedömdes att det finns ett behov att ytterligare belysa frågan. Detta behov kvarstår. För närvarande pågår arbete inom EU med att ta fram en ny luftvårdsstrategi, vilket kan leda till skärpningar i kraven på att minska ammoniakförluster från jordbruket. Snabb nedbrukning är en åtgärd för att minska både ammoniak- och fosforförluster. Utveckling av styrmedel för snabb nedbrukning av stallgödsel efter spridning på obevuxen mark bör samordnas med processen för att ta fram styrmedel för minskade ammoniakförluster. En slutsats i projektet var att Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd behöver kompletteras med allmänna råd till de allmänna hänsynsreglerna om att jordbearbetning inte bör ske så att jord hamnar i vatten. Det bör också framgå att jordbearbetning inte bör ske för att avleda vatten till diken. Det behövs bättre underlag för att identifiera områden med risk för erosion och/eller höga förluster av fosfor. Det behöver kunna fungera både i lokal (fält och mindre avrinningsområden) och regional skala. Underlag behövs för att kunna prioritera rådgivning och ersättningar, men även eventuellt som ett underlag för att avgränsa områden för andra styrmedel. SGU har en åtgärd i åtgärdsprogrammen som innebär att ta fram kartunderlag om åkermarkens erosionskänslighet och risken för fosforförluster. Jordbruksverket har ett samarbete med SGU i denna fråga. Bland annat ordnade Jordbruksverket tillsammans med SGU en workshop om utvärdering av jordartsdata och utveckling av verktyg för erosion och riskbedömning av fosforförluster i december Regeringen tog under 2011 beslut om en viss utökning av de känsliga områdena enligt nitratdirektivet. Ändringen träder i kraft 1 januari Jordbruksverket har i föreskrifter närmare avgränsat vilka områden som avses. Jordbruksverket beslutade också i slutet av 2012 om föreskrifter för gödselhantering som ska gälla i de nya känsliga områdena. Dessa träder i kraft 1 januari Beskriv kortfattat hur samverkan med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har sett ut under Havs- och vattenmyndigheten ingick både i styrgruppen och i en referensgrupp för projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet. I referensgruppen ingick en person från Naturvårdsverket som dock inte ersattes efter att han slutat på Naturvårdsverket. I slutsfasen av projektet bjöds Naturvårdsverket in att samråda runt redovisningen men avstod från detta. 3. I återrapporteringen för år 2011 uppskattade ni åtgärdens status i slutet av år 2012 som både pågående och färdigställd för olika delar av åtgärden. Hur bedömer ni åtgärdens status nu? b. Pågående / c. Färdigställd Projektet avslutades i juni Förslag till ersättningsformer för förbättrad vattenkvalitet lämnades i Jordbruksverkets tekniska underlag för nästa landsbygdsprogram. Arbete pågår med ett nytt landsbygdsprogram men ännu finns mycket oklarheter runt hur det kommer att se ut. Förslag om andra styrmedel för vissa åtgärder kan behöva tas fram och införas. 8

9 Jordbruksverket har närmare avgränsat det nya känsliga området enligt nitratdirektivet och beslutat om föreskrifter som ska gälla i området. Det finns dock en osäkerhet om gränsdragningen behöver ändras. 4. Många myndigheter har haft svårt att ta fram kostnader för det arbete som utförs kopplat till åtgärdsprogrammet för vatten. Ofta beror det på att arbetet går in i den ordinarie verksamheten och finansieras av ramanslag eller liknande. Går det att specificera kostnader för åtgärdsarbete kopplat till vattenförvaltningen och finns det instrument för att göra det? Projektet, i vilket Jordbruksverket genomförde arbetet med åtgärd 16, har haft en viss budget för externa uppdrag, möteskostnader och workshop mm. Projektet har haft kostnader som uppgår till cirka kr varav huvuddelen, cirka kr, utgörs av kostnader för externa uppdrag. Lönekostnader för personal vid Jordbruksverket ingår inte. Det saknas instrument för att ange kostnaderna för åtgärdsarbetet kopplat specifikt till vattenförvaltningen. Arbetet med åtgärden bedrivs inte avskilt från den övriga verksamheten eller finansieringen. Åtgärdsarbetet i jordbrukssektorn för att förbättra vattenkvaliteten kan uppfylla flera syften som nära hänger ihop, t.ex. att uppfylla miljökvalitetsmål, införliva andra EU-direktiv som nitratdirektivet eller genomföra nationella åtgärder enligt BSAP. De kostnader som uppstår till följd av åtgärd 16 är både administrativa kostnader för Jordbruksverket men också företagsekonomiska kostnaderna som uppkommer när lantbrukare genomför åtgärder för att minska växtnäringsförluster. 9

10 Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 1. Hur har arbetet med åtgärden fortsatt under 2012? Prioriteringen av insatserna sker främst via arbetet med Greppa näringen där även rådgivning kring växtskydd ingår. Under 2012 genomfördes drygt 170 rådgivningsbesök med inriktning på växtskydd och främst hantering inom Greppa Näringen. Detta motsvarar drygt 4 % av samtliga rådgivningar. Det huvudsakliga arbetet med syfte att minska riskerna vid användning av växtskyddsmedel genomför Jordbruksverket via växtskyddscentralerna där en rad löpande aktiviteter har pågått under I huvudsak handlar det om utbildning och rådgivning, till både lantbrukare, andra myndigheter och rådgivare som är inriktade mot växtskydd. Dessa aktiviteter har beskrivits mer utförligt i tidigare återrapporteringar. Aktiviteterna pågår fortfarande. Under 2013 kommer till exempel vissa delar av informationskampanjen Greppa Växtskyddet att göras om för att bättre stämma överens med kraven i direktivet om hållbar användning. Bland annat kommer en del om integrerat växtskydd att införas för att utbilda lantbrukarna i vad detta innebär. Utöver den löpande verksamheten vid växtskyddscentralerna har Jordbruksverket genomfört utredningar och projekt där arbetet även kan komma åtgärd 17 till godo. Under hösten 2012 påbörjade Jordbruksverket ett projekt med att införa delar av direktivet för hållbar användning av bekämpningsmedel. Direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel trädde i kraft i slutet av Det innehåller krav på regler för en rad åtgärder. Flera av dessa åtgärder har i Sverige hitintills genomförts på frivillig väg med hjälp av bland annat rådgivning och information. Nu kommer åtgärderna i stället att omfattas av obligatoriska bestämmelser. Ett par exempel är integrerat växtskydd vilket t.ex. innebär att lantbrukarna i första hand ska använda förebyggande metoder för att klara växtskyddsproblemen och funktionstest av spridningsutrustning. Arbetet med införandet är försenat och kommer att fortsätta under Under 2012 har ett förslag till nationell handlingsplan för hållbart växtskydd tagits fram utifrån kraven i direktivet. Här har Jordbruksverket föreslagit ytterligare målsättningar och åtgärder t.ex. när det gäller arbetet med vattenkvalitet. Handlingsplanen togs fram i samarbete med KemI, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och SGU. För att kunna hantera och använda bekämpningsmedel på rätt sätt krävs det att man deltar i, och blir godkänd på, en behörighetsutbildning. Behörigheten är giltig i fem år och vart femte år måste man gå en fortbildningskurs för att få behörigheten förlängd. Varje år är det ca personer som går grundutbildningen och får en ny behörighet. Totalt sett har knappt personer i landet en behörighet för att få använda växtskyddsmedel, men alla dess omfattar inte jordbruk utan kan även handla om att använda växtskyddsmedel på golfbanor, i parker etc. Det är länsstyrelserna som ger kurserna i användning av växtskyddsmedel men Jordbruksverket håller i kursplaner, material och fortbildning för kursledarna. 10

11 2. Beskriv kortfattat hur samverkan med länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen har sett ut under 2012? I återrapporteringen som skickades in i februari 2012 beskrevs samarbetet med Kemikalieinspektionen (KemI), Naturvårdsverket (NV) och länsstyrelserna översiktligt bl.a. länsstyrelsernas roll i Greppa Näringen och i behörighetskurserna. Under 2012 har några arbeten genomförts i samarbete med andra myndigheter t.ex. framtagandet av handlingsplanen som nämnts i punkt 1. Utöver det har kontakt etablerats med Havs- och vattenmyndigheten genom deras projekt med vattenskyddsområden som ska pågå under Även i projektet med att införa direktivet om hållbar användning ingår representanter från både länsstyrelserna och KemI. Sammanfattningsvis kan man säga att Jordbruksverket i många sammanhang när det gäller arbetet med växtskyddsmedel samverkar med ovan nämnda myndigheter, både i det löpande arbetet och genom olika uppdrag och projekt. 3. I er återrapportering för 2011 uppskattade ni åtgärdens status vid slutet av år 2012 som pågående. Hur bedömer ni åtgärdens status nu? Som beskrivits i tidigare återrapporteringar så har åtgärden med att minska riskerna med växtskyddsmedel ingen naturlig tidpunkt då den kan anses färdigställd. Åtgärden är alltså pågående. Det finns ett behov av att kontinuerligt leverera kunskaper och information som möjliggör att en säker hantering av växtskyddsmedel kan upprätthållas i praktiken. Likaså behöver nya kunskaper och metoder komma målgruppen till godo. Jordbruksverket arbetar också kontinuerligt med att genomföra och leva upp till annan befintlig lagstiftning utöver vattendirektivet, både på nationell och på EU-nivå. 4. Många myndigheter har haft svårt att ta fram kostander för det arbete som utförs kopplat till åtgärdsprogrammet för vatten. Ofta beror detta på att arbetet går in i den ordinarie verksamheten och finansieras av ramanslag eller liknande. Går det att specificera kostnader för åtgärdsarbete kopplat till vattenförvaltningen och finns det instrument för att göra det? Det saknas instrument för att ange kostnaderna för åtgärdsarbetet, i huvudsak för att arbetet med åtgärden inte bedrivs avskilt från den övriga verksamheten eller finansieringen. De kostnader som uppstår till följd av åtgärd 17 är både administrativa kostnader för Jordbruksverket men också företagsekonomiska kostnaderna som uppkommer när lantbrukare genomför åtgärder för att minska riskerna med växtskyddsmedel. Hittills har inga specifika åtgärder genomförts som endast kan härledas till åtgärdsprogrammet för vatten. En ytterligare (stor) kostnad är den forskning och utveckling som bedrivs och som har en ytterst viktig funktion att fylla för att förse rådgivningen med ny kunskap. 11

12 Övriga frågor Hur ser ni på utvecklingen av åtgärder inom ert område i kommande åtgärdsprogram för ? Det finns en gråzon i statusklassningen där man inte vet den exakta påverkan från växtskyddsmedel till vattenförekomster. För närvarande kanske behovet av ytterligare åtgärder utöver den lagstiftning som redan finns och som kommer genomföras via direktivet för hållbar användning, inte är så stort. Men för att kunna fastställa att det är så krävs ett bättre underlag för de vatten där man faktiskt inte vet om det finns någon påverkan från växtskyddsmedel eller inte. Möjligheten att bedriva rådgivning och informationsverksamhet om minskade risker vid hantering av växtskyddsmedel är helt och hållet beroende finansiering i det kommande landsbygdsprogrammet för Hur kan vattenmyndigheten fortsätta att stödja ert åtgärdsarbete med sikte på åtgärdsprogram ? Åtgärd 16 innebär att Jordbruksverket ska ta fram underlag för eller utveckla styrmedel för förbättrad vattenkvalitet. Behovet att minska belastningen av kväve och fosfor varierar regionalt och lokalt. För att kunna anpassa styrmedel till regionala och lokala behov behövs bättre underlag om hur mycket belastningen till olika vattenförekomster behöver minska på regional och lokal nivå. Behovet av en utökad forskning kopplat till giftfri miljö har uppmärksammats av Jordbruksverket vid flera tillfällen i olika utredningar. För att komma vidare i åtgärdsarbetet skulle i många fall ny kunskap behövas, speciellt vad gäller alternativa metoder som kan ersätta kemiska växtskyddsmedel. I vissa fall kan odlingen inte bedrivas på ett rationellt sätt utan kemiska bekämpningsmedel och då behöver en säker hantering säkerställas. Detta bygger också på att kunskaper kring en sådan finns tillgängliga. 12