Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson Jordbruksverket

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket"

Karin Larsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig Jordbruksverket

2 Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? Vilka effekter? 5. Vad behövs för fortsatt framgång?

3 Greppa Näringen -ett samarbete sedan 2001 mellan: Jordbruksverket, LRF länsstyrelserna ett stort antal rådgivningsföretag

4 Syfte Greppa Näringen ska inspirera och motivera lantbrukare och rådgivare att använda kunskap så att gårdens miljöpåverkan minskar och lönsamheten förbättras Bidra till att miljökvalitetsmålen nås: Ingen övergödning, Giftfri miljö Begränsad klimatpåverkan

minskar och lönsamheten förbättras Bidra till att

5 Nya förutsättningar Östersjön- Baltic Sea Action Plan (BSAP) Vattendirektivet Klimatfrågan Integrerat växtskydd Foto:Stina Olofsson, Fårö juli 2005

6 Minskning av fosforförluster, nitratutlakning, avgång av ammoniak och växthusgaser, samt negativa effekter av växtskyddsmedel Foto: Stina Olofsson

7 Känsliga områden- Nitratdirektivet Skåne, Halland och Blekinge Kustområden samt Gotland och Öland Jordbruksområden i Östergötland, söder om Vänern samt ki kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren

8 Utvidgat område Dalarna Gävleborg Nya län % 18 % 11 % Värmland 17 % 6400 rådgivningsmedlemmar 1130 våtmarksmedlemmar 48 % 27 % Jönköping Kronoberg 17 % 20 % 28 % ha Drygt 200 rådgivare gårdsbesök under 9 år växtnäringsbalanser i databasen 39 % 45 % 60 %

Jönköping Kronoberg 17 % 20 % 28 % 665 000 ha Drygt 200 rådgivare 33

9 Greppa Näringens rådgivning Rådgivnings- g plan Rådgivningsbesök 3-4 år Uppföljningsbesök, miljömålsavstämning Ny rådgivningsplan

11 Rådgivning

12 Databas över gårdarna Uppmätta effekter på överskott i växtnäringsbalanser Beräknade effekter av kväveutlakning och fosforförluster Förändrat beteende (miljömålsavstämning) Kä Kväveutlakning tlki Ammoniakavgång Fosforförluster Växtskydd Markpackning

fosforförluster Förändrat beteende (miljömålsavstämning) Kä

13 Resultat från växnäringsbalanser , kväveöverskott 160-6,4 kg/ha ,2 kg/ha Första - 3,0 kg/ha* 60 Sista Växtodling Mjölk Gris Ca 4 år mellan första och sista balansen

100 80 Första - 3,0 kg/ha* 60 Sista 40 20 0

14 Resultat från växnäringsbalanser , fosforöverskott 8-3,4 kg/ha 6-0,8 kg/ha ,4 kg/ha Växtodling Mjölk Gris Första Sista Ca 4 år mellan första och sista balansen

15 Kväveinförsel på växtodlingsgårdar kg N/ha 200,0 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,00 60,0 Gårdarna med högst effektivitet Gårdarna med lägst effektivitet Vegetabilier Strömedel Org. Gödsel *** ten Mineralgödsel ten Foder * Animalier Kvävefixering Kvävenedfall 40,0 20,0 0,0 hög N-effektivitet bästa medel låg N-effektivitet sämsta 249 gårdar 1245 gårdar 249 gårdar

Gödsel *** ten Mineralgödsel ten Foder * Animalier Kvävefixering Kvävenedfall 40,0 20,0

16 kg N/ha Kväveinförsel på mjölkgårdar 300,0 Gårdarna med lägst effektivitet 250,0 200,0 150,0 100,0 Gårdarna med högst effektivitet Vegetabilier * Strömedel * Org. Gödsel Mineralgödsel *** Foder *** Animalier Kvävefixering *** Kä Kvävenedfall dfll 50, ,0 bästa medel sämsta hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 240 gårdar 1200 gårdar 240 gårdar

Gödsel Mineralgödsel *** Foder *** Animalier Kvävefixering *** Kä Kvävenedfall dfll

17 Beräknad kväveutlakning -utfört i STANK in MIND OBS! Ingen direkt koppling till minskat överskott per ha eller ändrat överskott! Baserat på -Grödfördelning Stallgödselanvändning -Bearbetningstidpunkt inkl vallbrott -Fånggrödor -Stallgödselanvändning Beräknad totaleffekt 1000 ton kväve Vi håller nu på att räkna på motsvarande sätt på ammoniakavgång

Baserat på -Grödfördelning Stallgödselanvändning -Bearbetningstidpunkt inkl vallbrott

18 Åtgärder kväveutlakning -procentuell skillnad före och efter 2000 Anpassa kvävegivor Efter grödans behov Efter direkt stallgödseleffekt l Efter långsiktig stallgödseleffekt Spridning Minskat flytgödsel på hösten Antal aktuella gårdar Totaleffekt ca 1000 ton kväve Ändrad bearbetning Från höst till vår Från tidig till sen höst Senarelagt vallbrott Hindra utflöde Odlar fånggröda Anlagt våtmark

374 155 Totaleffekt ca 1000 ton kväve 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 Ändrad bearbetning Från höst till vår Från tidig

19 Åtgärder fosforförluster -procentuell skillnad före och efter 2000 Anpassa fosforgivor Har aktuell markkarta Anpassar efter markkarta Minskat inköp av mineralfosfor Hindra fosforförluster Myllar mineralgödselfosfor Anlagt skyddszoner Bevuxna översvämningsmarker Motverkar vinderosion Motverkar ytavrinning Väldränerat Antal aktuella gårdar Totaleffekt ca 20 ton fosfor Anpassar fosfor i fodret Efter grovfoderanalys Efter djurslag Efter blöt- eller torrfoder

vinderosion Motverkar ytavrinning Väldränerat Antal aktuella gårdar 458 452 263 263 277 183 103 209 409 Totaleffekt ca 20 ton fosfor 0 20

21 Vad behövs för ett uthålligt lantbruk? Tillräckligt betalt för produktionen Lagstiftning i botten logiska regler Frivillighet Miljöersättningar Information och rådgivning Samverkan

22 Tack för uppmärksamheten! Läs mer på Bilder: Stina Olofsson Hans Nilsson Cecilia Linge Josefin Kihlberg Johan Malgeryd m.fl.

23 Vägar till Hållbarhet KSLA Sören Eriksson Sju Gårdar

24 EN GLOBAL MARKNAD ÖKAD PRISPRESS RÅVARORNA ANONYMARE BÖNDERNA FÄRRE PRODUKTIONEN MINSKAR

25 Andel svenska livsmedel av svensk livsmedelskonsumtion, procent

26 9 av10 har förtroende för Sveriges bönder De flesta vill ha ursprungsmärkning Allt fler vill ha ekologiskt kt Varannan vill köpa närproducerat 2 av tre bönder vill sälja mer närproducerat

28 Syfte och Mål Vi ska erbjuda hållbart producerade mjölkprodukter till miljömedvetna konsumenter så att vi kan utveckla oss själva och vårt företagande, samtidigt som vi har roligt!

29 Hållbar produktion?

30 Ekologiskt Optimal användning av resurser Ingen användningen av handelsgödsel GMO- fri produktion Ingen användning bekämpningsmedel Kretsloppstänk i hela kedjan Djuromsorg, lösgående djur, ko-kalv, Hög andel hemmaproducerat foder

32 Närproducerat Geografi Närhet till konsument Transporter Min egen bonde Öppenhet, öppna gårdar Lokala handlarna, våra bästa vänner

33 Klimatsmart! Växtodling, långliggande li vallar Energianvändning på gården Friska djur Lång betessäsong, naturbeten Hög självförsörjning på foder Inköpt foder, klimatberäknat Arbetet på den egna gården betyder mer än Arbetet på den egna gården betyder mer än transporterna i mjölkproduktionen

34 Framtiden.. Vill fortsätta ligga i framkant när det gäller hållbar utveckling Stort fokus på energifrågorna, såväl användning, förnyelsebar energi som gårdsproduktion Fortsatt fokus djuromsorg och djurvälfärd Brukandet av jord, skog och djurhållning = förutsättningen för att arbeta med hållbar utveckling

35 Tack för uppmärksamheten!

36 Hållbar livsmedelskonsumtion Ät S.M.A.R.T. KSLA 12 feb 2010 Pia Lindeskog Sid 1

37 Sid 2

38 Påverkar maten miljömålen? 1. Begränsad klimatpåverkan Ja 2. Frisk luft Ja 3. Bara naturlig försurning Ja 4. Giftfri miljö Ja! 5. Skyddande ozonskikt Ja 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning öd J! Ja! 8. Levande sjöar och vattendrag Ja 9. Grundvatten av god kvalitet Ja 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Ja 11. Myllrande våtmarker Ja 12. Levande skogar Ja 13. Ett rikt odlingslandskap Ja! 14. Storslagen fjällmiljö Ja 15. God bebyggd miljö Ja 16. Ett rikt växt-och djurliv Ja! Sid 3

39 Livsmedelshanteringen är en av våra stora miljöbelastare den bryter ned ozonlagret ökar växthuseffekten ökar försurningen hotar den biologiska mångfalden förgiftar ekosystem övergöder vattendrag förbrukar ändliga resurser t.ex. olja, kol och fosfor m.m Sid 4

40 Vad är hållbar livsmedelskonsumtion? l Livsmedelshanteringen Hälsoaspekter är en av våra stora miljöbelastare Näringsaspekter den Toxikologiska aspekter Miljöaspekter bryter ned ozonlagret ökar växthuseffekten ökar försurningen Etiska aspekter hotar den biologiska mångfalden förgiftar ekosystem övergöder vattendrag Med utgångspunkt från dagens konsumtion. förbrukar ändliga resurser t.ex. olja, kol och fosfor m.m Sid 5

41 Ett första steg mot hållbara matvanor, Stockholms läns landsting,1999 Livsmedelshanteringen är en av våra stora miljöbelastare Ät S.M.A.R.T., Stockholms läns landsting, 2001 den bryter ned På ozonlagret väg mot hållbara kostråd, 2008, ökar växthuseffekten Livsmedelsverkets underlagsrapport ökar försurningen hotar den biologiska mångfalden förgiftar Vad ekosystem kostar hållbara matvanor? FHI 2005, 2009 övergöder vattendrag förbrukar ändliga resurser t.ex. olja, kol och fosfor m.m Sid 6

42 Hållbar livsmedelskonsumtion tre grundpelare Matvalet matsedeln och den egna tallriken Välja produkter med tanke på produktionssätt Välja produkter med tanke på transportarbete Sid 7

43 Sid 8

44 Vad Mängder är hållbar och livsmedelskonsumtion? frekvenser I relation till dagens konsumtion Bröd + 50% Hälsoaspekter Spannmål + 50% Näringsaspekter Pasta ± 0 % Toxikologiska aspekter Ris - Potatis + 40% Frukt och grönsaker + 60% Miljöaspekter Ärtor, böner linser 10 ggr Margarin, olja - Etiska Kött aspekter - 25% Fisk och skaldjur ± 0 Ost - Med utgångspunkt från dagens konsumtion. Utrymme - 50% Sid 9

45 Sid 10

46 Sid 11

47 Sid 12

48 Sid 13

49 Sid 14

50 Sid 15

51 Sid 16

52 Sid 17

53 ÄtSMART S.M.A.R.T. för hälsan, miljön och plånboken Sid 18

Relevanta dokument

Syfte- att bidra till miljömålen

Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson