Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000"

Transkript

1 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 Sammanfattning Under år 2000 startade i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt för att minsak växtnäringsförlusterna inom lantbruket. Målet för år 2000 var i första hand att bygga upp en effektiv organisation, namnge projektet och att förbereda rådgivningen. Rådgivningen förbereddes enligt olika delmål såsom att: genomföra rådgivarutbildningar, sammanställa fakta, ta fram informationsmaterial och konstruera en hemsida Under året upprättades en projektorganisation med projektledare, projektgrupp, styrgrupp och referensgrupp. Projektet fick ett namn och en logotyp. I projektets arbetsgrupp1 utarbetandes rådgivningsmoduler, förbereddes höstens rådgivarutbildningar och det faktamaterial (Uppslagsboken) som ska ingå på projektets kommande hemsida. Arbetsgrupp 2 handlade frågor rörande krav på rådgivare och marknadsföring. Under hösten 2000 ordnades ett antal rådgivarutbildningar. För att ta fram faktaunderlag för rådgivningen, utarbeta rådgivningsmoduler och för och miljönyckeltal, genomfördes ett antal delprojekt under året. 1

2 Innehåll 1. Bakgrund 2. Syfte och mål 3. Organisation och ledning Arbetsgrupper Referensgrupp Projektledning Stryrgrupp Information 4. Delprojekt Gemensamt Kompetensuppbyggnad projekt Länsvis 5. Kursverksamhet 6. Marknadsföring Gemensamt Länsvis 7. Utvärdering och uppföljning 8. Förbrukade medel 2

3 Verksamhetsredovisning 2000 för Greppa näringen 1. Bakgrund Under år 2000 startade i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt inom lantbruket. Anledningen var att rådgivning i två rapporter från Jordbruksverket; 1999:23 och 2000:1, framhålls som ett effektivt sätt att minska jordbrukets nitrat- och fosforläckage och ammoniakavgång till luften. År 2000 användes som ett förberedande år inför rådgivningssatsningen. 2. Syfte och mål Projektet syftar till att förse lantbrukarna med kunskap och verktyg så att kväve- och fosforförlusterna minskar på ett kostnadseffektivt sätt i linje med samhällets mål. Målet för år 2000 var i första hand att bygga upp en effektiv organisation, namnge projektet och att förbereda rådgivningen. Rådgivningen skulle förberedas enligt olika delmål såsom att: genomföra rådgivarutbildningar sammanställa fakta ta fram informationsmaterial konstruera en hemsida 3. Organisation och ledning 3.1 Arbetsgrupper Fr.o.m. årsskiftet 1999/2000 arbetade två arbetsgrupper inom projektet. Arbetsgrupp 1 handlade frågor såsom utarbetandet av s.k. rådgivningsmoduler, vilka beskriver de frågor som ska tas upp under ett rådgivningsbesök, resultatet av rådgivningen och vad som ska dokumenteras från besöket. 25 rådgivningsmoduler konstruerades varav tio valdes ut som möjliga för länsstyrelserna att upphandla inför det första halvåret 2001, bilaga 1. Arbetsgruppen förberedde höstens rådgivarutbildningar och det faktamaterial kallat Uppslagsboken som ska ingå på projektets kommande hemsida. Utformning av informationsfolder och bildmaterial diskuterades i gruppen. Sju protokollförda möten hölls under året. Ordförande i arbetsgruppen var från Jordbruksverket Mats Kvist under 1:a halvåret följt av Stina Olofsson under det andra. Under tidsperioderna mellan arbetsgruppens möten sammanträdde olika undergrupper. Arbetsgruppen utvidgades efterhand och omfattade totalt 13 personer från olika organisationer; Jordbruksverket, länsstyrelserna i Skåne, Halland, Blekinge, LRF, Hushållningssällskapet i Skåne, Skånesemin, Svensk mjölk, SLR, Odling i balans och Optima AB. I Arbetsgrupp 2 behandlades frågor om krav på rådgivare och riktlinjer för ersättning. Fem protokollförda möten hölls under året varav fyra var telefonmöten. Ordförande i gruppen var Evert Jonsson, Jordbruksverket. I arbetsgrupp 2 medverkade representanter från Jordbruksverket, länsstyrelserna i Skåne, Halland, Blekinge, LRF, Hushållningssällskapet i Skåne och Svensk mjölk. 3

4 Arbetsgruppen upplöstes i slutet av oktober efter det att ett förslag till krav på rådgivare och riktlinjer för rådgivningen utarbetats. Krav på rådgivare och genomförande av rådgivningen sammanfördes och antogs som riktlinjer från Jordbruksverket inför länsstyrelsernas upphandling av rådgivningen, bilaga Referensgrupp LRF tog initiativ till två planeringsdagar som hölls på ett konferenshotell utanför Ängelholm januari. Syftet var att skapa en samsyn mellan olika organisationer och företag kring hur arbetet inom projektet ska bedrivas och att identifiera framgångsfaktorer. Mötet resulterade i att en referensgrupp till projektet bildades. Projektets syfte slogs fast: att förse lantbrukarna med kunskap och verktyg så att kväve- och fosforförlusterna minskar på ett kostnadseffektivt sätt i linje med samhällets mål. Långsiktiga och kortsiktiga mål sattes upp, m.m. Referensgruppen sammanträdde ytterligare två gånger under året, i mars och september. Ordförande i referensgruppen var under året Evert Jonsson, Jordbruksverket. I genomsnitt deltog 26 personer per möte och 24 företag och organisationer var under året representerade i referensgruppen. Under mötet i september fastställdes projektets namn Greppa Näringen. 3.3 Projektledning I mitten av maj utsågs en projektledare, Stina Olofsson, vid Jordbruksverkets regionkontor i Alnarp. Den 26 maj bildades en projektledning som vid sidan av projektledaren under året bestått av representanter för länsstyrelserna; Hans Nilsson (Skåne), Arne Joelsson (Halland), Anders Gunnarsson (Blekinge) och som regional representant för LRF, Gustav Skyggeson. Projektledningen började sitt arbete i augusti och hade totalt 8 möten under året varav 6 i form av telefonmöten. I augusti förstärktes regionkontoret i Alnarp då Cecilia Linge tillträdde en tjänst som regional rådgivare. Vid årets sista möte bestämdes att Cecila Linge i fortsättningen är adjungerad vid projektledningens möten. Projektledningen arbetade under hösten främst med att förbereda och genomföra rådgivarutbildningar, föreslå vilka delprojekt som skulle beviljas medel, att samordna upphandlingen av rådgivning och föreslå budget inför år Styrgrupp En styrgrupp till projektet började arbeta i augusti och hade totalt tre möten under hösten varav 2 i form av telefonmöten. Jordbruksverket representerades i styrgruppen av Evert Jonsson (ordförande), Mats Kvist (sekreterare) och LRF av Sören Persson. Länsstyrelserna utsåg Bengt-Olof Svensson (Skåne) till att vara deras förste representant. Därefter kommer representationen att cirkulera mellan länen. Christel Cederberg, utsågs av lantbrukskooperationen som representant för företagen. Projektledaren är adjungerad i styrgruppen. Gruppen behandlade under hösten främst frågor som rör utformningen av rådgivningsmoduler, marknadsföringsplan, budget 2001 och den planerade hemsidan. 3.5 Information En tillfällig hemsida upprättades av Henrik Andersson på länsstyrelsen i Skåne, placerad under länsstyrelsens i Skåne hemsida På hemsidan presenterades projektorganisationen och nyheter. Protokoll från de olika gruppernas möten redovisades på denna hemsida. 4

5 4. Delprojekt 4.1 Gemensamt Ett av projektets viktigaste mål är att förse lantbrukarna med verktyg så att de kan tillämpa de miljöåtgärder som förs fram som effektiva. Ambitionen var att under uppstartsåret 2000 få fram direkt tillämpbara råd tillsammans med bakgrundsfakta som kan användas vid enskild rådgivning och på kurser för lantbrukare. Kompetensuppbyggnad såväl bland rådgivare som bland lantbrukare utgör en viktig del av projektet. Med anledning av detta genomfördes ett antal delprojekt under året som syftade till att förbereda kommande kursverksamhet och rådgivning. Flera av de organisationer som ansökte om medel liksom de som handlade ansökningarna var ovana vid att förbereda denna typ av ärenden. Beslutsgångarna var inte inarbetade och det fanns en osäkerhet om hur mycket medel som behövde reserveras för utvecklingen av hemsidan under hösten. Projektet med att utveckla en hemsida fick dock av olika anledningar senareläggas till år Detta sammantaget innebar att det i flera fall dröjde till relativt sent under hösten innan besked gavs om att medel fanns att tillgå. I vissa fall kunde inte projekten utföras fulls ut under år Genomförda projekt under år 2000 inom Greppa Näringen Aktör Uppdrag Rapportering Produktion av kursmaterial för kurs om utfodringsstrategier för att förbättra N- utnyttjandet i mjölkproduktionen Optima Optima Beskriva problemkomplex och rådgivningsmoduler för mjölkgårdar Vad kan vi uppnå med ändrade utfodringsåtgärder? Litteraturgenomgång och utvecklingsarbete kring miljönyckeltal Litteraturgenomgång vad gäller sambandet mellan mjölkens ureahalt och mjölkkornas kväveeffektivitet. Ta fram referensvärden för utvärdering av miljöåtgärder på mjölkgårdar (Kokboken) Sammanställa ett grundmaterial för foderrådgivare till Uppslagsboken Redovisa sambandet mellan proteintilldelning och ammoniakavgång från gödseln samt åtgärder som minskar ammoniakavgången Redovisa sambandet mellan teknisk utformning av svinstallar och 10/1. Kursprogram, grupparbetsuppgifter, kursvärdering 10/ Beskrivning av problemområden på mjölk/ köttgårdar, 3s. Förslag till 6 rådgivnings-moduler för dessa gårdar samt medverkan i utformning av gemensamma moduler för alla typer av gårdar 10/ Högre kväveeffektivitet i mjölkproduktionen genom ändrad utfodring - vad är möjligt att uppnå? Litteratursammanställning 20s. 10/ Ökad effektivitet vad gäller fosfor i mjölkproduktionen Litteratursammanställning 7s. 10/ Mjölkens ureahalt och mjölkkornas kväveeffektivitet Litteratursammanställning 25s. 10/ Förslag till miljö-nyckeltal med motivering och referens-värden från 7 exempelgårdar; 36 OH-bilder 10/ Näringsflöde i stallet mjölkproduktion. Sambandet utfodring och miljö. Mjölkurea. Bete. Miljötillståndet på gården miljönyckeltal mjölk. Näringsflöde på åker Vallodling. Litteraturlista. 52s. 10/ Utfodringens betydelse för näringsförluster via gödsel hos svin Litteraturlista. 45s. 10/ Byggnadsteknikens betydelse för kväveförluster genom avdunstning 11s. 5

6 Optima Odling i Balans SLR/Sigill Agroväst LRF/Länsstyrelse n i Skåne ammoniakavgång från gödseln samt åtgärder som minskar ammoniakavgången Utforma rådgivningsmoduler för gårdar med svinproduktion Sammanställa material från typgårdar med bakgrundssiffror för utvärdering av växtnäringsbalanser. Sammanställa motsvarande för energi, bekämpning och markpackning Sammanställa material från typgårdar med bakgrundssiffror för utvärdering av växtnäringsbalanser Ta fram ett faktamaterial om precisionsodling med tanke på miljönyttan. Ta fram två filmer för att informera om åtgärder för minskade växtnäringsförluster; 1) spridning av stallgödsel, 2) vårbearbetning och fånggrödor 20/ Förslag till 5 rådgivningsmoduler för gårdar med svinproduktion. 10/ Rapport inklusive tabellbilaga, 60s. Preliminär sammanställning 10/1. Kompletterande uppgifter under februari / En sammanställning av litteratur om precisionsodling och en sammanfattning av Agro-väst projekt under 1990-talet, 89s. 27/ Två filmer ca 10 min långa i 150 ex. samt en introduktion till Greppa Näringen (1min) 4.2 Länsvis Under året påbörjades ett projekt kring ekonomin i miljöåtgärder i Halland, vilket planeras att fortsätta under ytterligare 2 år. 5. Kursverksamhet Under året hölls ett antal fortbildningskurser för rådgivare inom Greppa Näringen. Se även nedanstående sammanfattande tabell. Under hösten genomfördes fyra 2-dagars introduktionskurser. Kurserna riktar sig till både växtodlings- och husdjursrådgivare som planerar att delta i projektet. Målet med kurserna var att ge en bild av miljötillståndet i dag samt att informera och diskutera rådgivningsmaterialet och utformningen av rådgivningen i projektet. Totalt deltog 129 personer i introduktionskurserna, varav 84 rådgivare med växtodlingsinriktning, 42 st husdjursinriktning och 3 med trädgårdsinriktning. Kursdeltagarna upplevde enligt kursvärderingarna det som mycket positivt att både växtodlings- och husdjursrådgivare deltar i projektet och att de olika kategorierna rådgivare fick möjlighet att träffas på kurserna. 6

7 En 2-dagars kurs som riktat sig till konsulter och entreprenörer som arbetar med våtmarksanläggning anordnades i oktober månad. Eftersom ett nytt våtmarkstöd införs fr.o.m. år 2001 är det viktigt att sprida kunskaper kring var i landskapet våtmarken gör mest nytta. Miljölagstiftningen upplevs ofta som omfattande och komplicerad. Många lantbrukare vänder sig till sina rådgivare för att få reda på vad som gäller bl.a. tillämpningen av föreskriften om God Jordbrukarsed. Därför genomfördes en övergripande kurs om miljöbalken tillämpning på jordbruket för rådgivare. Inom Greppa näringen är dataprogrammet STANK ett viktigt verktyg och en fortbildningskurs för rådgivare hölls i oktober i Alnarp. De rådgivare som inte kunde gå denna hade ytterligare två tillfällen att gå kursen i Stockholm och i Skara under hösten. En fortutbildning, omfattande 4 dagar, om förbättrad kväveeffektivitet hos nötkreatur via utfodring har givits. Målet för kursen var att uppnå ökad kunskap om hur man kan optimera nötkreaturens (särskilt mjölkkornas) kväveeffektivitet för att uppnå minimala kväveförluster med hänsyn till produktion, djurhälsa och ekonomi. Kursen hade 25 deltagare från hela landet. Kursen vände sig till foderrådgivare som i sin tur förväntas informera sina medarbetare. Kursen hölls delvis på engelska. Det har funnits ett stort intresse från näringen om att få information om projektet. Under oktober genomfördes en informationsdag om projektet för tjänstemän och förtroendevalda som på ett eller annat sätt medverkar i rådgivningen. Innehållet i informationen motsvarade introduktionskurserna fast med mindre omfattande föredrag. Kurs Målgrupp Omfattning Introduktionskurs Rådgivare 4 st 2 dagarskurser Våtmarkskurs Konsulter och 1 st 2 entreprenörer dagarskurs Miljöbalkskurs Rådgivare 1 st 1 dagskurs STANK kurs Rådgivare 1 st 1 dagskurs Förbättrad Husdjursrådgivare 1 st 4- kväveeffektivitet dagarskurs hos nötkreatur via utfodring Informationsdag Tjänstemän 1 st 1 dagskurs Totalt antal deltag are ?

8 6. Marknadsföring 6.1 Gemensamt Marknadsföringen av projektet under 2000 präglades starkt av att projektet befann sig i ett uppstartningsskede. Under andra halvan av 2000 fastslogs projektnamn och logotyp. En invigning av projektet planerades till 6 oktober och vissa förberedelse gjordes. Ett beslut togs dock om att senarelägga invigningen till maj 2001 för att den skulle sammanfalla med att rådgivningen startar i stor skala. Samtidigt beslöts att projektet endast skulle marknadsföras i mindre omfattning fram till tiden för invigningen, då ett mer färdigt koncept presenteras. Den viktigaste informationen var den som gavs de ca 130 rådgivare som deltog i introduktionskurserna. En marknadsföringsplan inför år 2001 upprättades. I denna påpekas att en stor anslutning till de nya miljöstöden för minskat kväveläckage, vilket är viktigt för att åstadkomma miljöförbättringar, också motiverar lantbrukarna för rådgivningen. Samma gäller möjligheten att få bidrag för att anlägga våtmarker. Aktiviteter planerades för våren 2001 för att informera om stödens miljönytta och samtidigt informera om den kommande rådgivningen inom Greppa Näringen. Ett möte hölls då de nya stöden för våtmarker diskuterades. En slutsats var att intresset för att anlägga marker redan är stort bland lantbrukarna, så att en marknadsföring av stöden inte behövdes. Initiativ togs dock till en kurs för entreprenörer och konsulter i våtmarksanläggning. En modul för våtmarksrådgivning utformades. En informationsbroschyr framställdes och trycktes strax före årsskiftet i ex. En intresseväckande presentation av projektet (infotainment), färdigställdes och lades ut på hemsidan i januari Länsvis Halland Ett särskilt marknadsföringsprojekt som leds av Gustav Skyggeson, LRF, startade i september. Syftet är att engagera några skickliga lantbrukare som miljöambassadörer. Ett 15-tal gårdar med olika produktionsinriktning tillfrågades om att delta och bidra med sina kunskaper och synpunkter på den fortsatta uppläggningen av projektet. Ett uppstartsmöte hölls i december då projektet och rådgivarkåren presenterade sig. Vi bedömer att projektet hittills har fått en mycket god förankring bland ett antal ledande jordbruksföretag i länet. Greppa Näringen presenterades under hösten vid sju avdelningsmöten inom LRF, två REKO-kurser, ett kommungruppsmöte och vid en lantbrukardag. Sammanlagt har minst 250 lantbrukare informerats om projektet och dess inriktning. En utställning med 8 st 1 x 0,7 m posters om projektet med Hallandsanknytning togs fram. 8

9 För Halland bildades i augusti en arbetsgrupp för marknadsföring och planering av Greppa Näringen inom länet. Gruppen består av de rådgivningsorganisationer som är verksamma inom länet tillsammans med företrädare för LRF, Svenska lantmännen (f.d.hbkl) och Swedish Meats. Arbetsgruppen har samverkat med Miljöambassadörsprojektet. Blekinge Mot slutet av året startades, efter samma modell som i Halland, ett projekt med miljöambassadörer för information och marknadsföring om Greppa Näringen. Under år 2000 påbörjdes arbetet med att dels engagera ambassadörer och dels att informera om projektet i olika sammanhang där lantbrukare träffas. 7. Utvärdering och uppföljning Ett dokument som visar på dels vilka möjligheter som finns att följa upp utlakningen via statistiskt material (främst gödselmedelsundersökningen), dels förslag på vilka miljönyckeltal /miljöindikatorer som kunna kunna samlas in vid rådgivningen togs fram under året. Inledande diskussioner om vilka nyckeltal som skall samlas in och hur detta skall gå till påbörjades. 8. Förbrukade medel Ungefärlig fördelning av medel för olika ändamål i projektet under år 2000: Delposter: Ungefärlig fördelning, kr SJV (tjänster Greppa Näringen) Organisation och ledning Utformning av rådgivning Infomaterial, hemsida Delprojekt Kursverksamhet Marknadsföring, namn Utvärdering och uppföljning S:a Alnarp, februari

Projektplan för Greppa Näringen

Projektplan för Greppa Näringen 2001-02-26 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Projektplan för Greppa Näringen Sammanfattning I två utredningar från Statens Jordbruksverk; Rapport 1999:23 och 2000:1, framhålls

Läs mer

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts

Läs mer

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Inledning Stina Olofsson, projektledare Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2

Läs mer

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson Verksamhetsberättelse för 2008 och 2009 SNABB FAKTA... 3 RÅDGIVNING OCH LANTBRUKARKURSER... 4 KURSER FÖR LANTBRUKARE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INFORMATION... 7 FÖRBRUKADE MEDEL... 9 Greppa

Läs mer

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad

Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad Nu vässar vi klorna... Var med och påverka fortsättningen av Greppa Näringen! Utbyt rådgivningserfarenheter med andra rådgivare!

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på Greppa Näringen Utfodringsmoduler Lite överblick över utvecklingen Vilka län är med? = alla Steg 1 2001, Skåne, Halland och Blekinge Steg 2 2003, Västra Götaland, Kalmar och Gotland Steg 3 2005, Östergötland,

Läs mer

Verksamhetsredovisning 2001

Verksamhetsredovisning 2001 Verksamhetsredovisning 2001 Innehåll Sammanfattning 3 1. Bakgrund 4 2. Syfte och mål 4 3. Organisation och ledning 4 3.1 Projektledning 3.2 Styrgrupp 3.3 Referensgrupp 3.4 Aktörsmöten 4. Individuell rådgivning

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Delprojekt; Rådgivning och information om säkert växtskydd inom Greppa Näringen

Delprojekt; Rådgivning och information om säkert växtskydd inom Greppa Näringen PROJEKTPLAN Titel Delprojekt; Rådgivning och information om säkert växtskydd inom Greppa Näringen 2002-2006 1. Bakgrund Greppa Näringen startade med individuell rådgivning i Skåne, Halland och Blekinge

Läs mer

Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2005

Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2005 Verksamheten år 2005 Innehåll Projektledaren har ordet... 3 Individuell rådgivning och lantbrukarkurser... 4 Kursverksamhet för rådgivare... 6 Hur upplever du arbetet med Greppa Näringen?... 7 Greppa på

Läs mer

Strategi för Greppa Näringen i Region Öst

Strategi för Greppa Näringen i Region Öst Strategi för Greppa Näringen i Region Öst 2015-2020 Sida 2(14) Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Syfte och vision... 3 3. Frivillighet... 3 4. Enskild rådgivning och gruppaktiviteter... 3 5. Målgrupp... 4 6.

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 PROJEKTPLAN 2(37) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 8 2.1 ANLEDNING TILL ATT GREPPA NÄRINGEN STARTADE... 8 2.2 FÖRANKRING OCH DELAKTIGHET... 8 2.3 AKTIVITET

Läs mer

Nu tar vi nästa steg!

Nu tar vi nästa steg! Greppa Näringens slut- och startkonferens för rådgivare Nu tar vi nästa steg! 6-7 september 2006 Hotell Strandbaden i Falkenberg Var med och påverka fortsättningen av Greppa Näringen! Utbyt rådgivningserfarenheter

Läs mer

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen För ett e fektivt arbete mot miljömålen! Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen Samverkan för miljömålen Jordbruksverket och LRF har sedan år 2000

Läs mer

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö :: Fosforprojekt Förluster av fosfor från jordbruksmark i Stockholms- och Mälarregionen, sammanställning av rådgivningsanpassad information samt möjligheterna

Läs mer

Kontaktpersoner i Greppa Näringen

Kontaktpersoner i Greppa Näringen er i Greppa Näringen Den senast uppdaterade listan över rådgivningsföretag och projektledning hittar du på hemsidan: www.greppa.nu Kalmar 2005 Namn Länsstyrelsen Kalmar län Ann-Charlotte Olsson 0480-820

Läs mer

Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare?

Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare? Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare? Jonas Berglind, LRF Mälardalen Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Svar: Det beror på Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Åtgärdsprogrammet Ger uppdrag till

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Miljösamverkan Värmland

Miljösamverkan Värmland Protokoll Styrgruppsmöte 2 oktober 2009 Plats och tid: Region Värmland klockan 10.00-12.00 Närvarande; Mikael Schultz, Karlstad (ordförande), Michael Lindstedt, Kristinehamn, Örjan Nässlander, Hammarö,

Läs mer

1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland

1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland Projektplan 2007-12-19. Reviderad version 2008-01-30. 1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland 2. Projektidé Mjölkproduktionen har under mycket lång tid varit och

Läs mer

Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel

Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel Vad har vi i Sverige gjort för att minska jordbrukets påverkan på haven? Så här i sommartider riktas fokus på havet och problemen

Läs mer

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.

Läs mer

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg

Läs mer

Uppföljning av kunskaps- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen 2000-2003

Uppföljning av kunskaps- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen 2000-2003 2005-01-31 Uppföljning av kunskaps- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen 2000-2003 Rapport 1 -Bakgrund, projektets genomförande och beskrivning av de gårdar som deltar i Greppa Näringens rådgivningsverksamhet

Läs mer

Verksamheten. år 2003

Verksamheten. år 2003 Verksamheten år 2003 Innehåll Bakgrund... 3 Organisation och ledning... 3 Individuell rådgivning och lantbrukarkurser... 4 Greppa besöker Lars Berggren... 5 Kursverksamhet för rådgivare m fl... 6 Greppa

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument. 15 april 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 9 april 2014 Lidbeckska huset, Lidköping 10.00-12.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

Slutrapport för projektet Eko- något för dig!

Slutrapport för projektet Eko- något för dig! Slutrapport för projektet Eko- något för dig! 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-481 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Ekologisk produktion Eko- något för dig Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

Information till dig som ska ansöka om stöd ur det nationella honungsprogrammet

Information till dig som ska ansöka om stöd ur det nationella honungsprogrammet Information till dig som ska ansöka om stöd ur det nationella honungsprogrammet Från den dag vi har din kompletta ansökan vill vi ge dig besked inom tre månader om vi kan bevilja dig medel. Som sökande

Läs mer

Protokoll. Styrgruppsmöte 4 december 2013. 10 december 2013. GR Göteborg, 13.00-15.00

Protokoll. Styrgruppsmöte 4 december 2013. 10 december 2013. GR Göteborg, 13.00-15.00 10 december 2013 Protokoll Styrgruppsmöte 4 december 2013 GR Göteborg, 13.00-15.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Daniel Eek, Göteborgs stad Monica Dahlberg, Göteborgsregionens

Läs mer

Foto: Mårten Svensson. Verksamhetsberättelse

Foto: Mårten Svensson. Verksamhetsberättelse Foto: Mårten Svensson Verksamhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Året i korthet 2 Inledning 3 Information och marknadsföring 5 Aktiviteter i länen 2014 7 Rådgivning 10 Utbildning 12 Greppa Näringens

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Bilaga Datum 2009-01-22 1(6) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg Grundkursen Jordbruket och klimatet Dag 1 djurhållning Dag 2 växtodling Därefter Introduktion klimatrådgivare Diskussion avslutas 17.00

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-12685/11 2012-02-28 Växt- och miljöavdelningen Carina Carlsson Ross Tfn: 036-15 60 52 E-post: carina.carlsson-ross@jordbruksverket.se Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18 Bilaga 1 Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18 Dokumentets status Den verksamhet som finansieras av de återförda miljöskatter och som tilldelats

Läs mer

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför?

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför? Vad är Entrepreneur Sthlm? Entrepreneur Sthlm är ett gemensamt initiativ av Länsstyrelsen i Stockholms län, ALMI Företagspartner Stockholm, Innovationsbron och Stockholm Business Region Development. Satsningen

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Arbetsgruppen Unga i landsbygdsutveckling

Arbetsgruppen Unga i landsbygdsutveckling Minneanteckningar från mötet 2015 08 24 Arbetsgruppen Unga i landsbygdsutveckling Deltagare: Josefin Heed Hela Sverige ska leva, Matilda Göransson LRF, Matilda Björkqvist Länstyrelsen Skåne, Mårten Andersson

Läs mer

Greppa Näringen - Varumärkesplattform september 2009

Greppa Näringen - Varumärkesplattform september 2009 - Varumärkesplattform september 2009 Inledning Varumärken Alla varumärken är upplevelser, dvs. de upplevs i människors sinnen. Löfte Särskiljande Upplevelser Ett varumärke är också en garant - ett löfte

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

Protokoll LL05-2013. Lilla LAG Terra et Mare (styrelsen) 15 augusti 2013. Tid: 9.30 11.20. Kulturhuset Fregatten, Stenungsund

Protokoll LL05-2013. Lilla LAG Terra et Mare (styrelsen) 15 augusti 2013. Tid: 9.30 11.20. Kulturhuset Fregatten, Stenungsund LL05-2013 Protokoll Lilla LAG Terra et Mare (styrelsen) 15 augusti 2013 Tid: 9.30 11.20 Plats: Kulturhuset Fregatten, Stenungsund Medverkande: Arne Lernhag (ordf.) Henrik Sjöstrand Tomas Börgesson Carina

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, avd. för växtnäringslära

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid

Läs mer

Lägesrapport 2009 - Sanering av Klippans Läderfabrik avseende Rivning av byggnader

Lägesrapport 2009 - Sanering av Klippans Läderfabrik avseende Rivning av byggnader Lägesrapport 2009 - Sanering av Klippans Läderfabrik avseende Rivning av byggnader Lägesrapport 2009 Rivning av byggnader sidan 2 (5) Inledning Rivning och sanering av fd Klippans Läderfabrik finansieras

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Inledning 3 Måluppfyllelse 2010 4 Medlemsstatistik Information och marknadsföring centralt 5 Nystart av Greppa Näringen Information och marknadsföring i länen 8 Rådgivning

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (8) Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och

Läs mer

Verksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål

Verksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål Verksamhetsplan 2016 Bakgrund Precisionsodling Sverige (POS) är ett nationellt nätverk för lärosäten, företag och organisationer med intresse för precisionsodling. POS startade 1996 som Precisionsodling

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-11711/12 2013-02-28 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor BESLUTSFÖRSLAG Datum 2012-11-30 Dnr 1101863 1 (7) Regionstyrelsen Slutrapport från beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor 2012 Ordförandens

Läs mer

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3 Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt

Läs mer

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Målet med den socioekonomiska fonden Målet med den socioekonomiska fonden är att ge barn och ungdomar i Gullspångs kommun en bra start i livet. Syftet

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Gårdsvindkraft i lantbruk

Gårdsvindkraft i lantbruk presenterar Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation Program Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation 8.45 Introduktion Anna Cornander, Energikontoret

Läs mer

Informations- och kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västmanlands län

Informations- och kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västmanlands län Natur- och kulturmiljöenheten Foto: och Viltskadecenter Informations- och kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västmanlands län 2009 Förankrad i Rovdjursgruppen vid möte den 13 november 2007 Beslutad

Läs mer

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen Erika Vestgöte Dreber Disposition Startbesöket, hur gör man? Personliga erfarenheter Synpunkter från utvärdering med lantbrukare Startbesöket Första kontakt

Läs mer

Projektplan Mälteriet

Projektplan Mälteriet Projektplan Mälteriet Projektnamn Skånska mälteriet lokal malt för lokal förädling Projektidé Undersöka förutsättningarna för ett lokalt småskaligt mälteri i Skåne nordost för att kunna producera unik

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

Ansökan om bidrag för delprojekt 7 - Mossadammarna

Ansökan om bidrag för delprojekt 7 - Mossadammarna BILAGA 7 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 7 - Mossadammarna Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 24 962 kronor för delprojektet Mossadammarna Projektets namn: Mossadammarna Sökande kommun:

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel.

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Jordbruksverket är huvudman för grundkursen och Länsstyrelsen i respektive län

Läs mer

BT Kemi Efterbehandlings SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

BT Kemi Efterbehandlings SAMMANTRÄDESPROTOKOLL s 1 (8) Plats och tid Torgskolan, Teckomatorp, kl. 09.00 10.45 Beslutande Övriga deltagare Hans-Inge Svensson (S), ordf. Torsten Vigre (M) Hans Lennartsson (S) Birgit Landquist (C), v. ordf. Agneta Sörensson

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering Introduktion till Greppas modul 14D Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner

Läs mer

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014 Dnr 09/0111 Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014 Bakgrund Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge är ett samverkansorgan, inom miljöoch hälsoskyddsområdet, mellan samtliga kommuner i Kronoberg

Läs mer

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Policy Brief Nummer 2015:1 Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om stöd för kompetensutveckling

Läs mer

Omstart av färdplanens arbetsgrupper - workshop. 25 januari 2012

Omstart av färdplanens arbetsgrupper - workshop. 25 januari 2012 Omstart av färdplanens arbetsgrupper - workshop 25 januari 2012 Dagordning för förmiddagen Kort sammanfattning av färdplansarbetet 2011 Alla får kort presentera sig och sitt arbete i färdplanen Nya resurser

Läs mer

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön BILAGA 11 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 68 302 kronor för delprojektet Agrasjön enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Agrasjön Sökande

Läs mer

Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket Foto: Mats Pettersson www.jordbruksverket.se Innehåll Jordbrukets bidrag till övergödning...3 Sveriges åtgärder mot växtnäringsförluster och övergödning...3

Läs mer

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna Marstrand 15 okt 2014 Quizz gissa året Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 1980-talet

Läs mer

Projekt Greppa Fosforn

Projekt Greppa Fosforn Projekt Greppa Fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken. Projektets huvudsyfte Att utveckla ett arbetssätt för att på effektivaste sätt minska

Läs mer

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Moduler och underlag Rådgivningsexperter Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans Upprepad växtnäringsbalans Uppföljningsbesök Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp

Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp OBS! DENNA SIDA BEHÅLLES AV STUDENTEN UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Lantbruk och djurskydd, 7,5hp, h-11 Kod nr: LOD11 - Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp 2011-11

Läs mer