Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17"

Transkript

1 REDOVISNING Dnr; / Växt- och miljöavdelningen Carina Carlsson Ross Tfn: E-post: Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram fått tre åtgärder riktade till sig. De syftar till att minska jordbrukets påverkan i vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk eller kemisk status. I följande återrapportering beskrivs det arbete som utförts sedan återrapporteringen år Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 1. I er återrapportering för 2010 berättar ni om arbetet med rådgivning inom Greppa Näringen. Ni skriver också att arbetet under 2011 kommer att fortsätta med att ta fram målgruppen i de utpekade vattenförekomsterna och att i det sammanhanget även ta hänsyn till eventuella juridiska aspekter. Hur har det arbetet fortsatt under 2011? Det vanligaste tillvägagångssättet att ta fram lantbrukare i målgruppen för vattendragsarbetet har varit att länsstyrelserna har utnyttjat LRF- register, lantbruksregistret och andra register för att bjuda in lantbrukare i utpekade avrinningsområden. Länsstyrelserna har inte strikt begränsat målgruppen utan även välkomnat lantbrukare till gruppträffar från angränsade områden och lantbrukare med mindre lantbruk än de som tillhör den allmänna målgruppen för Greppa Näringen. Det har dock inte utförts något arbete från Jordbruksverkets sida att via samkörning av olika databaser identifiera vilka lantbrukare i Greppa Näringens målgrupp som finns i vilka avrinningsområden. Detta var tanken när tillvägagångssätt för att ta fram målgruppen i utpekade avrinningsområden beskrevs i förra rapporteringen till vattenmyndigheterna. Det har upplevts som alltför svårt att hitta lösningar som kan användas generellt i alla län. Några länsstyrelser har använt länsstyrelsens datauppgifter för att ta fram sådana uppgifter. Ett arbete har gjorts inom Greppa Näringen för att öka tillgängligheten till arkivmaterial kring lantbrukets markavvattning och på så sätt identifiera mindre områden för rådgivning (se svaret på fråga 2 om hur äldre dikningsföretag kan aktiveras). 1

2 2. Beskriv övrigt arbete med åtgärden under Individuell rådgivning till lantbrukare Rådgivningen i Greppa Näringen syftar till att minska påverkan på vattendragen när det gäller tillförseln av fosfor, kväve och rester av bekämpningsmedel. Därutöver omfattar rådgivningen även klimatpåverkan av växthusgaser. Projektet startade i Skåne, Hallands och Blekinge län men har sedan utvidgats i omgångar både vad gäller geografiska och ämnesmässiga områden som ingår. Senast våren 2010 utvidgades projektet och nu ingår 17 av Sveriges 21 län i södra och mellersta Sverige. Under 2011 har rådgivningsaktiviteten varit mer intensiv än under 2009 och 2010 med gårdsbesök, varav drygt 900 (22 %) startbesök hos lantbrukare som tidigare inte deltagit i rådgivningen. 418 (10 %) rådgivningar har handlat om anläggning och skötsel av våtmarker. 354 (9 %) besök har handlat om fältåtgärder såsom strategier för kväve- och fosforförsörjning och bearbetning i fält, minskad markpackning samt precisionsodling. 280 (7 %) besök har behandlat hantering och bekämpningsstrategier av växtskyddsmedel inom och utanför vattenskyddsområden. 222 besök (5 %) har gällt kartläggningar av växthusgasutsläpp i produktionen. Övriga (42 %) rådgivningsbesök har gällt växtnäringsbalanser och effektivare växtnäringsutnyttjande i både växt- och djurhållningen och på så sätt minskat näringstillförseln till fälten. Därutöver har länsstyrelserna för medel beviljade för Greppa Näringen och för andra medel ordnat gruppträffar kring i utpekade vattenförekomster. Flest rådgivningar har utförts i de jordbruksintensiva länen Skåne, Västra Götaland, Östergötland och Uppsala. I fem län vilka inte sedan tidigare deltagit i Greppa Näringen påbörjades rådgivning under 2011; Jönköpings, Kronobergs, Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Jordbruksverket som leder Greppa Näringen har överlåtit till länsstyrelserna att prioritera områden för rådgivning. En övergripande prioritering sker dock genom fördelningen av medel via Greppa Näringens styrgrupp till län med nitratkänsliga områden och intensiva jordbruksområden med övergödda vattendrag. Länen har haft olika strategier för att arbeta med Greppa Näringen. De län som arbetat med Greppa Näringen under flera år och som haft relativt sett mycket pengar att tillgå har låtit att lantbrukare i målgruppen gårdar med >25 djurenheter och/ eller >50 hektar anmäla sig efter intresse och har parallellt med detta under 2011 startat vattendragsgrupper med lantbrukare längs utpekade vattendrag. I t.ex. Skåne där samtliga inlandsvatten klassificerats som påverkade av övergödning har vattendragsgrupperna tillåtits starta över hela länet där lantbrukarintresse finns. I Kalmar, Blekinge, Hallands, Gotlands, Västra Götalands och Östergötlands län har grunden för Greppa Näringens rådgivning varit den allmänna målgruppen, men i t.ex. Kalmar och Halland har också kustområdena prioriterats. Därutöver har vattendragsgrupper organiserats i viss utsträckning. Ofta, men inte alltid, har grupperna organiserats i samarbete med en kommun, ett vattenråd eller LRF förening. Man har i detta sammanhang erbjudit rådgivning i Greppa Näringens moduler genom uppsökande verksamhet efter en eller fler inledande gruppträffar, ofta med deltagande från länsstyrelsernas beredningssekretariat och kommunerna. I Mälardalen har länen visserligen deltagit i Greppa Näringen sedan 2005, men inte haft lika stora resurser som länen i södra Sverige. I t.ex. Stockholms och Västmanlands län har lantbrukare i första hand erbjudits medlemskap i Greppa Näringen i områden som länsstyrelserna pekat ut som särskilt viktiga. Samma arbetssätt har tillämpats i t.ex. de senast 2

3 tillkomna länen Värmland och Dalarna, medan man i Jönköpings län prioriterat djurföretag över hela länet. Se även tabell 1 för verksamhet i de olika länen. I december 2012 ska en interimsrapport lämnas till EU och vattenmyndigheterna har valt rådgivning inom jordbruket som en indikator för arbetet med övergödning. Om vattenmyndigheterna anser att det krävs mer detaljerade uppgifter om hur arbetet har organiserats i olika län och i vilken utsträckning Greppa Näringens rådgivningsmoduler utförs i områden som avvattnas till vattenförekomster som inte uppfyller god ekologisk status kan Jordbruksverket ta fram sådana uppgifter till i höst. Fortbildning av rådgivare Jordbruksverket har inom Greppa Näringen genomfört utbildningsdagar för rådgivare som bland annat syftar till att skapa förutsättning för prioritering av rådgivningsarbetet till näringsbelastade områden. Från och med 2012 införs en rådgivningsmodul i Greppa Näringen kallad Översyn av dränering och intresset från lantbrukare verkar vara stort. Ett problem är att kompetensen om dränering och juridik kring detta är begränsad i rådgivarkåren. Under 2011 genomfördes en kursdag för rådgivare och under dagen behandlades praktiska och juridiska frågor rörande täckdikning och övrig markavvattning. Bland annat finns nu instruktion om hur äldre dikningsföretag aktiveras med tanke på att det ska gå att hitta samarbetsformer kring vattendrag. Tanken är förutom att ge råd om avvattning av enskilda lantbrukares fält kunna bilda grupper av lantbrukare som berörs av samma dikningsföretag. Många av dessa dikningsföretag är inte aktiva och ett arbete behöver göras för att ta fram dokument från arkiv och kunna aktivera dessa. Ytterligare en kursdag genomfördes kallad Arbetssätt med vattendragsgrupper. Olika exempel på hur arbete bedrivits kring utpekade vattendrag redovisades framförallt sådana som finansierats med andra medel än Greppa Näringen, t.ex. Havsmiljöanslaget, LOVA, och Interregprojekt. Lantbrukare kommer ofta på den första träffen när en vattendragsgrupp planeras, men det är betydligt svårare att locka lantbrukarna att fortsätta i en grupp. Därför arbetar Jordbruksverket vidare med att presentera exempel på när samarbete kring vattendrag fungerat bra.under 2012 planeras en kurs Processledning för grupper för rådgivare i hur en grupp lantbrukare kan coachas till att samarbeta längs ett gemensamt vattendrag. 3. Beskriv kortfattat hur samverkan med länsstyrelserna ser ut. Greppa Näringen drivs av Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna. Jordbruksverket och LRF svarar för projektledningen och har en projektbudget. Länsstyrelserna använder medel från Landsbygdsprogrammet och återförda miljöskatter som Jordbruksverket tilldelar i beslut för att genomföra verksamheten riktad till lantbrukare i länen. Länsstyrelserna gör prioriteringar inom Landsbygdsprogrammet tillsammans med aktörer (partnerskap) i länen och styr därmed över hur stor verksamheten inom Greppa Näringen är i respektive län. Samarbetet mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket inom Greppa Näringen sker genom länsstyrelserepresentation i styrgruppen och projektgruppen. Länsstyrelserna rapporterar vad som görs i de olika länen och initiativ tas till olika samarbeten och kurser för rådgivare. Två gånger per år träffas ett s.k. länsstyrelseråd med samtliga län representerade. Under 2011 genomfördes två workshops med diskussioner mellan länsstyrelserna, LRF och Jordbruksverket då samarbetsformer diskuterades bl.a. vattendragsarbetet. 3

4 4. Status för åtgärden (Rådgivning i Greppa Näringen i utpekade områden) vid slutet av 2011? a. Inte påbörjad: Flera av länen har upphandlat vattendragsgrupper under 2011 och i viss mån påbörjat arbetet. b. Pågående: Stor verksamhet totalt sett i Greppa Näringen. Exempelvis i Värmland har all Greppaverksamhet kanaliserats till områden som länsstyrelsen valt ut. c. Färdigställd: Några av projekten som finansierats med medel ur havsmiljöanslag, LOVA m.m. slutredovisas och erfarenheterna därifrån sprids via Greppa Näringens rådgivarsidor. Greppa Fosforn som är ett pilotprojekt som drivs av Jordbruksverket för att testa åtgärder mot fosforförluster redovisas fortlöpande på Greppa Näringens hemsida och vid konferenser (pågår t.o.m. 2013). 5. Status för åtgärden (Rådgivning i Greppa Näringen i utpekade områden) vid slutet av 2012? a. Inte påbörjad: Vattendragsgrupper kommer att startas upp i ytterligare områden på länsstyrelsernas initiativ. Rådgivning om dränering planeras komma igång. b. Pågående: Flera av länen som upphandlat vattendragsgrupper under 2011 kommer att vara igång med arbetet i slutet av c. Färdigställd: Att arbeta längs övergödda vattendrag med inledande träffar och enskild rådgivning och sammanfattande möten beräknas ta minst 1,5 till 2,5 år. Arbetet kommer därför att inte kunna vara avslutat. 6. Uppskatta antalet rådgivningar inom området som är: a. Inte påbörjad: Totalt planeras 4800 rådgivningsbesök utföras inom Greppa Näringen enligt projektplanen under 2012, varav ca 1000 i första hand gäller klimatfrågan. Uppskattas att ca 80 rådgivningsbesök om dränering utförs under året. b. Pågående: Antalet vattendragsgrupper som planeras under året med ca 10 deltagare beräknas till 50, (varav 35 startade 2011 och antagandet att hälften av de länsstyrelserna planerar att starta verkligen blir av 29/2= 15, 35+15=50, se tabell 1). c. Färdigställd: Ca 5 grupper som finansieras via andra anslag planeras att var slutredovisade under året. Tabell 1. Följande verksamhet har rapporterats från länsstyrelserepresentanterna vid projektgruppsmöten och länsstyrelseråden under 2011 (preliminära uppgifter) Län Pågående grupper längs vattendrag 2011 Planerade grupper längs vattendrag 2012 All Greppa verksamhet i utpekade områden Skåne Blekinge - * - Halland 4 * kusten är prioriterad Kalmar 1 1 kusten är prioriterad Gotland 5 * - Västra Götaland Östergötland Örebro - * - Södermanland 3 (med 5-6 träffar) 1 - Stockholm 2 * All verksamhet har startat i utpekade områden, men idag 4

5 kan lantbrukare anmäla sig mer allmänt Uppsala 5 * - Västmanland 4 * All verksamhet har startat i utpekade områden, men idag kan lantbrukare anmäla sig mer allmänt Kronoberg - * - Jönköping Värmland 2 3 All verksamhet sker i princip i utpekade områden Dalarna - * - Gävleborgs län - * - Summa Anm. *=ingen uppgift 7. Uppskatta de administrativa kostnaderna a. För hela åtgärden b. För åtgärden fram till den sista december 2012 De administrativa kostnaderna delas upp per myndighet i de fall där flera myndigheter är inblandade. Budgeten för att driva Greppa Näringen är ca 10 miljoner kr per år. Det omfattar lönekostnader för projektledningen hos Jordsbruksverket och LRF samt alla kostnader för utveckling av underlagsmaterial och rådgivningsverktyg, fortbildning av rådgivare, webbplats, IT-system för administration och uppföljning, marknadsföring samt samordning med 17 länsstyrelser. Vi kan inte särskilja hur stor del av projektbudgeten som används för att driva verksamheten i vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelserna måste upphandla, samordna, rapportera och rekvirera medel från Landsbygdsprogrammet. Det finns inte någon tidsrapportering till grund för en uppskattning av dessa kostnader på 17 länsstyrelser. Respektive länsstyrelse kan sannolikt ange en uppskattning av dessa administrativa kostnader. 8. Om möjligt, uppskatta företagsekonomiska kostnader och samhällsekonomiska beräkningar a. För hela åtgärden b. För åtgärden fram till den sista december 2012 De företagsekonomiska kostnaderna uppkommer när lantbrukare genomför åtgärder för att minska växtnäringsförlusterna. Dessa kostnader i lantbruket kan bero på produktionsbortfall eller investeringskostnader. Vid valet av styrmedlet rådgivning bör informationen i första hand riktas mot åtgärder där de företagsekonomiska kostnaderna för att genomföra rekommenderad åtgärd inte är så höga för lantbrukarna. Det finns många åtgärder som via effektivisering i användandet av insatsmedel, bättre planering eller ändrade tillvägagångssätt leder till förbättringar utan att de företagsekonomiska kostnaderna blir så höga. Informationen kan också handla om de åtgärder som täcks av miljöersättningar och då uppstår inte några kostnader för lantbrukaren. Vid uppföljningen av Greppa Näringen görs en 5

6 miljömålsavstämning med genomgång av utförda åtgärder och därmed finns uppgifter om vilka åtgärder som har genomförts på gårdsnivå. Vi kan dock inte uppskatta de företagsekonomiska kostnaderna med en rimlig arbetsinsats för Jordbruksverket och deltagande lantbrukare eftersom dessa kostnader varierar mellan företag och mellan områden. 9. Hur finansieras genomförandet av åtgärden? Sker finansieringen via ramanslag, sakanslag eller annan finansiering? Finansieras åtgärden delvis av EU:s strukturfonder eller andra fondmedel? Åtgärden finansieras via Landsbygdsprogrammet och återförda miljöskatter. Det gäller både projektbudgeten och lönekostnader för projektledningen på Jordbruksverket och LRF. Ersättningen till rådgivningsföretag och i enstaka fall länsstyrelser som utför rådgivningen inom Greppa Näringen till lantbrukare är medel från Landsbygdsprogrammet och återförda miljöskatter. Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet finansieras till 50 % av EU och 50 % av nationella medel. Åtgärd 16 Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. 1. Hur har arbetet med åtgärden fortsatt under 2011? Beskriv t.ex. arbetet inom projektet. Jordbruksverket genomför arbetet med åtgärd 16 i projektform. Arbetet med projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet har fortgått enligt framtaget projektdirektiv. Projektet är ca två månader försenat jämfört med den ursprungliga planen men syftet och målet för projektet har inte ändrats. Preliminärt kommer en rapport skickas för samråd i början av mars. Arbetet bedrivs nu parallellt med Jordbruksverkets arbete med att ta fram förslag på åtgärder som skulle kunna ingå i ett nytt landsbygdsprogram (TULPAN). Förslagen i projektet stäms av med förslag som tas fram inom TULPAN. Utöver detta kommer andra styrmedel att utvärderas för åtgärder som inte kan komma ifråga för miljöersättningar eller investeringsstöd. Projektet kommer att leda till två olika rapporter, en kortversion och en underlagsrapport med material om olika åtgärder. Våren 2010 tog Jordbruksverket fram ett förslag till nytt nitratkänsligt område. Regeringen tog beslut under våren 2011 om en viss utökning av området och detta rapporterades sedan till EU-kommissionen. Enligt direktivet ska medlemslandet införa bestämmelserna i direktivet inom ett år efter att ett nytt känsligt område har fastställts. Sverige har i december 2011 fått frågor från kommissionen på utökningen bl.a. eftersom Sverige även valt att ta bort vissa områden som känsliga. På grund av frågorna som uppkommit (det är oklart vilka områden som slutligen ska omfattas) så har Jordbruksverket avvaktat med att införa föreskrifter för det nya känsliga området. Föreskrifterna beräknas dock träda ikraft 1 januari 2013 med en viss övergångsperiod för vissa bestämmelser. Inför stödansökan år 2010 infördes tre nya ersättningar inom landsbygdsprogrammet; fosfordammar, anpassade skyddszoner och reglerbar dränering. Åtgärderna är nya och 6

7 fortfarande relativt oprövade i svenska förhållanden. Intresset för åtgärderna har varit lågt och Jordbruksverket arbetar för att öka anslutningarna och sprida information om åtgärderna, t.ex. har en film om fosfordammar tagits fram. Åtgärder genomförs även via rådgivning i Greppa Näringen, se svar åtgärd I er återrapportering 2010 resonerar ni kring frågan om möjligheterna att ta fram indikatorer som ett mått på miljöstödens effekt. En utvärdering hade genomförts som kommit fram till att omfattningsindikatorerna finns men att det saknas mått för effekt och att detta i så fall skulle behöva utvecklas. Hur har arbetet fortsatt med det? Inom ramen för det förslag till åtgärder inom ett nytt landsbygdsprogram som håller på att utarbetas, ges även förslag på indikatorer och kontrollerbarhet för de olika åtgärderna. Generellt kan sägas att det finns effektindikatorer för kväve även i dagens landsbygdsprogram t.ex. i form av beräknat minskat kväveläckage eller förändringar i växtnäringsbalanser. Detta kommer troligtvis inte ändra sig i ett nytt program. Genom att använda modeller eller antagna reduktionssiffror per hektar går det att beräkna om kväveläckaget har minskat till följd av åtgärden eller inte. Detta gäller de åtgärder som har till huvudsakligt syfte att minska kväveutlakningen dvs. våtmarker, fånggrödor och vårbearbetning. För fosforåtgärder finns inte motsvarande effektindikatorer framtagna och inte heller förslag på sådana. Detta gäller främst åtgärderna anpassade skyddszoner och dammar som samlar fosfor. Här anges främst omfattningsindikatorer dvs. antal hektar som omfattas. Dessa uppgifter kan sedan användas för att skatta effekten. Ett problem för dessa relativt nya åtgärder är att reduktionen per hektar är mindre känd än för åtgärder som har använts under en längre tid. Detta gäller även reglerbar dränering vars syfte främst är att minska kväveutlakningen. Inom ramen för projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet görs inget ytterligare arbete med att utveckla indikatorer. Åtgärdernas effekt får utvärderas med hjälp av befintliga modeller, eller genom skattningar av t.ex. retention i våtmarker och i dammar. På sikt behövs troligtvis mer forskning kring vissa åtgärder för att bättre kunna skatta effekten. 3. Beskriv kortfattat hur samverkan med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ser ut. Havs- och vattenmyndigheten ingår både i styrgruppen och i referensgruppen för projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet. I projektets referensgrupp har tidigare ingått en person från Naturvårdsverket men efter att han slutade på Naturvårdsverket ingår ingen ny person i projektet. Det är planerat att rapporten från projektet ska skickas både till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten för samråd innan den färdigställs helt och publiceras i Jordbruksverkets rapportserie. 4. Uppskatta status för åtgärdens genomförande vid slutet av år b. Pågående Kommentar; åtgärden genomförs i huvudsak genom projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet. 7

8 5. Uppskatta status för åtgärdens genomförande vid slutet av år b. Pågående/ c. Färdigställd Kommentar; under våren 2012 ska projektet avslutas och en rapport publiceras i Jordbruksverkets rapportserie. Under hösten 2012 kommer Jordbruksverket att arbeta vidare med vissa frågeställningar som behöver utredas vidare. Det kommer inte finnas några nya åtgärder på plats vid utgången av år 2012, delvis för att många åtgärder kommer föreslås ligga inom ramen för nytt landsbygdsprogram. Vissa åtgärder genomförs redan genom det pågående landsbygdsprogrammet. Nya föreskrifter för ett utökat nitratkänsligt område beräknas träda ikraft 1 januari 2013, men en viss övergångsperiod kan komma ifråga. 6. Uppskatta de administrativa kostnaderna I de administrativa kostnaderna ingår de kostnader som uppstår till följd av de föreslagna åtgärderna t.ex. framtagande av nya föreskrifter, framtagande av kunskapsunderlag, framtagande av rapporter och statistik. Utöver det ingår, enligt åtgärdsprogrammen, kostnader för utökad tillsyn och framtagande eller komplettering av tillsynsvägledning. a. För hela åtgärden (till och med 2015) Post Kostnad Kommentar Utredningskostnad Kunskapsunderlag Möteskostnader Nya föreskrifter Vid behov Tillsynsvägledning * Enligt åtgärdsprogrammen Ökad tillsyn 100 miljoner* Enligt åtgärdsprogrammen * enligt skattning i åtgärdsprogrammen, se även kommentar från återrapportering år 2011 b. För åtgärden fram till den sista december I denna skattning ingår inte kostnader för att ev. ta fram nya föreskrifter. Jordbruksverkets lönekostnader har inte heller tagits med i sammanställningen. Post Kostnad Kommentar Utredningskostnad Kunskapsunderlag Möteskostnader Enligt åtgärdsprogrammen Nya föreskrifter - Inte aktuellt under år Tillsynsvägledning - Kampanjen Effektiv Näring Ökad tillsyn - Inte aktuellt under år Under år 2012 genomför Jordbruksverket kampanjen Effektiv näring. Kampanjen riktar sig till de kommuner som arbetar med lantbrukstillsyn inom växtnäringsområdet. Projektet innebär att Jordbruksverket ökar sin vägledning till kommunerna bl.a. genom uppstartsdagar med information om regler inom växtnäringsområdet. Jordbruksverket har även utvecklat vägledningsmaterial till kommunerna. Syftet är att lyfta växtnäringsfrågorna inom tillsynen och göra tillsynen effektivare t.ex. med hjälp av att checklistor tas fram. Målet är inte att öka antalet tillsynsbesök hos lantbruksföretag även om det skulle kunna bli en effekt av kampanjen. 8

9 7. Om möjligt, uppskatta företagsekonomiska kostnader och samhällsekonomiska beräkningar Det är inte möjligt att i nuläget uppskatta dessa kostnader. Inom ramen för projektet kommer en konsekvensanalys att göras vilket ska omfatta både företagsekonomiska- och samhällsekonomiska kostnader. 8. Hur finansieras genomförandet av åtgärden? I huvudsak kommer åtgärder att finansieras via landsbygdsprogrammet. Personalresurser på Jordbruksverket finansieras via förvaltningsanslaget. Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 1. Hur har arbetet med åtgärden fortsatt under 2011? Följande aktiviteter har genomförts för att minska riskerna vid användning av växtskyddsmedel: a. Utbildning för att få använda växtskyddsmedel. För att få hantera och använda bekämpningsmedel krävs behörighetsutbildning. Behörigheten är giltig i fem år och måste förnyas vart femte år. Verksamheten sker i samarbete med länsstyrelser och Skogsstyrelsen. b. Rådgivning om behovsanpassning och lämpliga bekämpningsstrategier i landets södra och mellersta delar via Jordbruksverkets Växtskyddscentraler. Vid växtskyddscentralerna finns kompetens inom områdena sprutteknik och funktionstest, ogräs, skadegörare i jordbruksgrödor, växthus, friland, frukt och bär. Under växtsäsongen publiceras växtskyddsinformation och prognoser. Även nyhetsbrev som handlar om ogräs, sprutteknik och funktionstest framställs. Den primära målgruppen för arbetet är rådgivning och handel som i sin tur sprider informationen/kunskaper vidare till odlare m.fl. c. Inom Greppa Näringen ges möjligheter till rådgivning om växtskydd. Säker hantering av växtskyddsmedel på gården, strategi för hur lantbrukaren ska bekämpa på gården, hantering av växtskyddsmedel i vattenskyddsområde är exempel på rådgivning som erbjuds. Mellan beräknas ca rådgivningar om växtskydd genomföras. d. Informationskampanjen Greppa Växtskyddet. Greppa Växtskyddet är en informations- och utbildningskampanj som syftar till att förbättra hanteringen av växtskyddsmedel i svenskt jordbruk. Målet med kampanjen är att nå flertalet jordbrukare som använder växtskyddsmedel med kunskap om och förslag på en 9

10 säkerhantering av växtskyddsmedel. Genomförs som ett projekt med LRF som ansvarig för genomförande med deltagande från berörda företag och myndighetet. Ovan nämnda åtgärder kommer att fortsätta. Inom Greppa Näringen ges ökat fokus på vatten genom att detta är en övergripande prioritering för delar av de medel som ställts till Greppa Näringens förfogande i samband med hälsokontrollen inom EU:s jordbrukspolitik. I slutet av 2011 trädde direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel i kraft. Direktivet innehåller krav på regler för en rad åtgärder. Flera av dessa åtgärder har i Sverige hitintills genomförts på frivillig väg med hjälp av bland annat rådgivning och information. Nu kommer åtgärderna i stället att omfattas av obligatoriska bestämmelser. Ett par exempel är integrerat växtskydd och funktionstest av spridningsutrustning. Arbetet med införandet är försenat och kommer att fortsätta under Jordbruksverket kommer också att delta i den revision av Naturvårdsverkets spridningsföreskrifter som kommer att göras bl.a. med anledning av det nya direktivet. Under 2012 ska en nationell handlingsplan tas fram utifrån kraven i direktivet, här finns möjligheter att lägga fast ytterligare målsättningar och åtgärder t.ex. när det gäller arbetet med vattenkvalitet. Jordbruksverket kommer att leda detta arbete. 2. Beskriv kortfattat hur samverkan med länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen ser ut? Samarbetet mellan Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Jordbruksverket är etablerat sedan länge. I arbetet med att minska riskerna vid användning av växtskyddsmedel, som pågått sedan slutet av 1980-talet, har dessa tre myndigheter haft ett huvudansvar och Jordbruksverket har haft en samordnande roll. Arbetet med handlingsprogrammen har skett i samarbete. Den senaste handlingsplanen Hållbar användning av växtskyddsmedel förslag till handlingsprogram finns beskriven i Jordbruksverkets rapport 2008:14. Samarbete med Havs- och vattenmyndigheterna kommer att etableras efter hand som behov uppstår. Även samarbetet med Länsstyrelserna är etablerat sedan länge där länsstyrelserna har haft en betydande roll framför allt vad gäller utbildning av dem som använder växtskyddsmedel och för rådgivning och information ut till användare av växtskyddsmedel (odlare m.fl.). Jordbruksverket har i detta samarbete stått för samordning och support t.ex. genom kursplaner, regelverk, dataregister, underlagsinformation m.m. I sin rådgivnings- och informationsverksamhet har länsstyrelserna möjlighet att göra de prioriteringar man anser behövs med tanke på förutsättningarna i det egna länet. En stor del av länens verksamhet rörande minskade risker med växtskyddsmedel genomförs genom de moduler som Greppa Näringen har. Det finns också en del exempel på andra åtgärder med samma syfte. 3. I er återrapportering för 2010 diskuteras möjligheten att uppskatta åtgärdens potentiella effekt med avseende på miljögifter i yt- och grundvatten och ni nämner modeller från SLU som en liten möjlighet. Har det fram kommit mer angående detta under året, eller finns det andra idéer om hur man skulle kunna uppskatta effekten? Läget är oförändrat. Utvecklingsarbete pågår på SLU, se CKB:s hemsida. 10

11 4. I er återrapportering för 2010 berättar ni om att arbetet pågår med att ta fram verktyg som kan användas på gårdsnivå för att kunna beskriva riskhanteringen och föreslå åtgärder. Hur har arbetet med det fortsatt under 2011? Arbetet har fortsatt. Möjliga sätt att beskriva riskerna med användningen av växtskyddsmedel på gårdsnivå och hur olika åtgärder påverkar dessa har sammanställt i ett pilotprojekt i form av en enklare programvara. Det har dock visat sig att det finns stora svårigheter med att sammanställa och uppdatera den information (fakta) som behövs för att genomföra de analyser som utgör grunden i verktygen. Denna information finns idag utsprid på flera håll. Den hålls dessutom inte uppdaterad i den utsträckning som skulle krävas för att få ett fungerande verktyg. Dessa grundläggande problem med informationsförsörjningen måste lösas innan ett fungerande verktyg kan tas fram. I dagsläget bedöms därför möjligheterna att komma vidare med detta som mycket begränsade. 5. Uppskatta status för åtgärdens genomförande vid slutet av år a. Inte påbörjad b. Pågående c. Färdigställd 6. Uppskatta status för åtgärdens genomförande vid slutet av år a. Inte påbörjad b. Pågående c. Färdigställd Åtgärden är planerad att fortgå även under Det finns ett behov av att kontinuerligt leverera kunskaper och information som möjliggör att en säker hantering av växtskyddsmedel kan upprätthållas i praktiken. Utveckling av kunskaper och metoder behöver komma målgruppen till godo. På så sätt kan riskerna med växtskyddsmedel kontinuerligt minskas. Åtgärderna har därmed ingen naturlig tidpunkt då den kan anses färdigställd. 7. Uppskatta de administrativa kostnaderna a. För hela åtgärden Eftersom åtgärden inte enbart genomförs med avseende på förbättrad vattenkvalité utan har en bredare målsättning (att minska riskerna med användningen av växtskyddsmedel) är det svårt att härleda hur stor del av dessa kostnader som ska till skrivas arbetet med ramdirektivet för vatten. De i åtgärdsprogrammen gjorda beräkningarna av de administrativa kostnaderna bör kunna utnyttjas för en uppskattning av kostnaderna. b. För åtgärden fram till den sista december 2012 Se ovan. 11

12 8. Om möjligt, uppskatta företagsekonomiska kostnader och samhällsekonomiska beräkningar a. För hela åtgärden De företagsekonomiska kostnaderna uppkommer när lantbrukare genomför åtgärder för att minska riskerna med växtskyddsmedel. Dessa kostnader kan bero på produktionsbortfall eller investeringskostnader. Vid valet av styrmedlet rådgivning bör informationen i första hand riktas mot åtgärder där de företagsekonomiska kostnaderna för att genomföra rekommenderad åtgärd inte är så höga för lantbrukarna. Det finns många åtgärder som via effektivisering i användandet av insatsmedel, bättre planering eller ändrade tillvägagångssätt leder till förbättringar utan att de företagsekonomiska kostnaderna blir så höga. Informationen kan också handla om de åtgärder som täcks av miljöersättningar och då uppstår inte några kostnader för lantbrukaren. Vi kan dock inte uppskatta de företagsekonomiska kostnaderna med en rimlig arbetsinsats för Jordbruksverket och deltagande lantbrukare eftersom dessa kostnader varierar mellan företag och mellan områden. Några ekonomiska beräkningar/uppskattningar finns återgivna i: Jordbruksverkets rapport 2008:14 Hållbar användning av växtskyddsmedel förslag till handlingsprogram. Naturvårdsverkets rapport Dnr Förslag till svenskt genomförande av direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. b. För åtgärden fram till den sista december 2012 Se svar ovan under 8a. 9. Hur finansieras genomförandet av åtgärden? Olika finansieringar används. En stor del av verksamheten bedrivs inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet som hämtar sin finansiering från den svenska statsbudgeten och medfinansiering från EU. Till viss del har även återförda miljöskatter utnyttjats. Delar av kursverksamheten finansieras med avgifter. 12

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-11711/12 2013-02-28 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (10) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 PROJEKTPLAN 2(37) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 8 2.1 ANLEDNING TILL ATT GREPPA NÄRINGEN STARTADE... 8 2.2 FÖRANKRING OCH DELAKTIGHET... 8 2.3 AKTIVITET

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Sammanställning av myndigheternas och kommunernas rapportering för 2013 av åtgärdsprogrammet

Sammanställning av myndigheternas och kommunernas rapportering för 2013 av åtgärdsprogrammet Sammanställning av myndigheternas och kommunernas rapportering för 2013 av Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Författare: Layout: Foto framsida: Kartbilder: Upplaga: Vattenmyndigheterna i samverkan Bottenhavets

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013 1/5 PM Datum Dnr Mottagare 2014-12-05 586-14 Länsstyrelserna Handläggare Direkt Stig Thörnqvist 010-698 62 65 Avdelningen för Fiskförvaltning stig.thornqvist@havochvatten.se Länsstyrelsernas redovisning

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus

Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kurserna. Huvudmannen har

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd 2014 2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka stöd inom havs-och fiskeriprogrammet 2014-2020 för produktions-och

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel.

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Jordbruksverket är huvudman för grundkursen och Länsstyrelsen i respektive län

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13 INFORMATION Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19 Dnr 3.2.17-2297 13 Strukturen för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet får en helt ny struktur jämfört med det förra landsbygdsprogrammet.

Läs mer

Sammanställning av myndigheter och kommuners återrapportering av åtgärdsprogrammet 2011

Sammanställning av myndigheter och kommuners återrapportering av åtgärdsprogrammet 2011 1 (35) Sammanställning av myndigheter och kommuners återrapportering av åtgärdsprogrammet 2011 Alla myndigheter och kommuner som omfattas av åtgärdsprogrammet har uppmanats att senast den 28 februari varje

Läs mer

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet 1(22) Övervakningskommittén 1(22) 5 oktober 2012 Lägesrapport per den 30 juni 2012 Highlights Totalt utbetalt 23 592 mnkr sedan programstart 1 339 mnkr utbetalt januari-juni 2012 77 procent beviljat av

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Kursplaner för grundutbildning och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus

Kursplaner för grundutbildning och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus Kursplaner för grundutbildning och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kurserna. Huvudmannen

Läs mer

Projektplan för Artskydd och vägledning

Projektplan för Artskydd och vägledning Projektplan för Artskydd och vägledning Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta

Läs mer

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 2001-02-27 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 Sammanfattning Under år 2000 startade i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsbåten 2011 Camilla Nyroos Pamela Davidsson Disposition Bredbandsstöd PTS medfinansiering PTS Bredbandskartläggning Frågor 2 PTS har sedan 2010 medel

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Växtskyddsdirektiv Nya regler om växtskyddsmedel och integrerat växtskydd (IPM) Hur kommer det att påverka golfbanan?

Växtskyddsdirektiv Nya regler om växtskyddsmedel och integrerat växtskydd (IPM) Hur kommer det att påverka golfbanan? Växtskyddsdirektiv Nya regler om växtskyddsmedel och integrerat växtskydd (IPM) Hur kommer det att påverka golfbanan? Agenda Presentation - Läget för bekämpningsmedel i dag Direktiv, bekämpningsmedel i

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Delrapport 1 för projektstöd inom kompetensutveckling

Delrapport 1 för projektstöd inom kompetensutveckling 1 Delrapport 1 för projektstöd inom kompetensutveckling Journalnummer: 2010-903 Projektnamn: Stödmottagare: Kontaktpersoner: Djurvälfärd kompetensutveckling i djurskyddskontroll inom svensk animalieproduktion.

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Lösningar och paketeringar för byalag

Lösningar och paketeringar för byalag Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Miljösamverkan Sverige

Miljösamverkan Sverige Miljösamverkan Sverige Nationell samverkan för bättre tillsyn Roligt Effektivt Utvecklande Ingela Höök och Carina Lif, projektledare Miljöbalken Lagtext Förordningar Föreskrifter EU-direktiv drygt 10 st

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (6) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer