Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Transkript

1 REDOVISNING Dnr; / Växt- och miljöavdelningen Carina Carlsson Ross Tfn: E-post: Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram fått tre åtgärder riktade till sig. De syftar till att minska jordbrukets påverkan i vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk eller kemisk status. I följande återrapportering beskrivs det arbete som utförts sedan återrapporteringen år Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 1. I er återrapportering för 2010 berättar ni om arbetet med rådgivning inom Greppa Näringen. Ni skriver också att arbetet under 2011 kommer att fortsätta med att ta fram målgruppen i de utpekade vattenförekomsterna och att i det sammanhanget även ta hänsyn till eventuella juridiska aspekter. Hur har det arbetet fortsatt under 2011? Det vanligaste tillvägagångssättet att ta fram lantbrukare i målgruppen för vattendragsarbetet har varit att länsstyrelserna har utnyttjat LRF- register, lantbruksregistret och andra register för att bjuda in lantbrukare i utpekade avrinningsområden. Länsstyrelserna har inte strikt begränsat målgruppen utan även välkomnat lantbrukare till gruppträffar från angränsade områden och lantbrukare med mindre lantbruk än de som tillhör den allmänna målgruppen för Greppa Näringen. Det har dock inte utförts något arbete från Jordbruksverkets sida att via samkörning av olika databaser identifiera vilka lantbrukare i Greppa Näringens målgrupp som finns i vilka avrinningsområden. Detta var tanken när tillvägagångssätt för att ta fram målgruppen i utpekade avrinningsområden beskrevs i förra rapporteringen till vattenmyndigheterna. Det har upplevts som alltför svårt att hitta lösningar som kan användas generellt i alla län. Några länsstyrelser har använt länsstyrelsens datauppgifter för att ta fram sådana uppgifter. Ett arbete har gjorts inom Greppa Näringen för att öka tillgängligheten till arkivmaterial kring lantbrukets markavvattning och på så sätt identifiera mindre områden för rådgivning (se svaret på fråga 2 om hur äldre dikningsföretag kan aktiveras). 1

2 2. Beskriv övrigt arbete med åtgärden under Individuell rådgivning till lantbrukare Rådgivningen i Greppa Näringen syftar till att minska påverkan på vattendragen när det gäller tillförseln av fosfor, kväve och rester av bekämpningsmedel. Därutöver omfattar rådgivningen även klimatpåverkan av växthusgaser. Projektet startade i Skåne, Hallands och Blekinge län men har sedan utvidgats i omgångar både vad gäller geografiska och ämnesmässiga områden som ingår. Senast våren 2010 utvidgades projektet och nu ingår 17 av Sveriges 21 län i södra och mellersta Sverige. Under 2011 har rådgivningsaktiviteten varit mer intensiv än under 2009 och 2010 med gårdsbesök, varav drygt 900 (22 %) startbesök hos lantbrukare som tidigare inte deltagit i rådgivningen. 418 (10 %) rådgivningar har handlat om anläggning och skötsel av våtmarker. 354 (9 %) besök har handlat om fältåtgärder såsom strategier för kväve- och fosforförsörjning och bearbetning i fält, minskad markpackning samt precisionsodling. 280 (7 %) besök har behandlat hantering och bekämpningsstrategier av växtskyddsmedel inom och utanför vattenskyddsområden. 222 besök (5 %) har gällt kartläggningar av växthusgasutsläpp i produktionen. Övriga (42 %) rådgivningsbesök har gällt växtnäringsbalanser och effektivare växtnäringsutnyttjande i både växt- och djurhållningen och på så sätt minskat näringstillförseln till fälten. Därutöver har länsstyrelserna för medel beviljade för Greppa Näringen och för andra medel ordnat gruppträffar kring i utpekade vattenförekomster. Flest rådgivningar har utförts i de jordbruksintensiva länen Skåne, Västra Götaland, Östergötland och Uppsala. I fem län vilka inte sedan tidigare deltagit i Greppa Näringen påbörjades rådgivning under 2011; Jönköpings, Kronobergs, Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Jordbruksverket som leder Greppa Näringen har överlåtit till länsstyrelserna att prioritera områden för rådgivning. En övergripande prioritering sker dock genom fördelningen av medel via Greppa Näringens styrgrupp till län med nitratkänsliga områden och intensiva jordbruksområden med övergödda vattendrag. Länen har haft olika strategier för att arbeta med Greppa Näringen. De län som arbetat med Greppa Näringen under flera år och som haft relativt sett mycket pengar att tillgå har låtit att lantbrukare i målgruppen gårdar med >25 djurenheter och/ eller >50 hektar anmäla sig efter intresse och har parallellt med detta under 2011 startat vattendragsgrupper med lantbrukare längs utpekade vattendrag. I t.ex. Skåne där samtliga inlandsvatten klassificerats som påverkade av övergödning har vattendragsgrupperna tillåtits starta över hela länet där lantbrukarintresse finns. I Kalmar, Blekinge, Hallands, Gotlands, Västra Götalands och Östergötlands län har grunden för Greppa Näringens rådgivning varit den allmänna målgruppen, men i t.ex. Kalmar och Halland har också kustområdena prioriterats. Därutöver har vattendragsgrupper organiserats i viss utsträckning. Ofta, men inte alltid, har grupperna organiserats i samarbete med en kommun, ett vattenråd eller LRF förening. Man har i detta sammanhang erbjudit rådgivning i Greppa Näringens moduler genom uppsökande verksamhet efter en eller fler inledande gruppträffar, ofta med deltagande från länsstyrelsernas beredningssekretariat och kommunerna. I Mälardalen har länen visserligen deltagit i Greppa Näringen sedan 2005, men inte haft lika stora resurser som länen i södra Sverige. I t.ex. Stockholms och Västmanlands län har lantbrukare i första hand erbjudits medlemskap i Greppa Näringen i områden som länsstyrelserna pekat ut som särskilt viktiga. Samma arbetssätt har tillämpats i t.ex. de senast 2

3 tillkomna länen Värmland och Dalarna, medan man i Jönköpings län prioriterat djurföretag över hela länet. Se även tabell 1 för verksamhet i de olika länen. I december 2012 ska en interimsrapport lämnas till EU och vattenmyndigheterna har valt rådgivning inom jordbruket som en indikator för arbetet med övergödning. Om vattenmyndigheterna anser att det krävs mer detaljerade uppgifter om hur arbetet har organiserats i olika län och i vilken utsträckning Greppa Näringens rådgivningsmoduler utförs i områden som avvattnas till vattenförekomster som inte uppfyller god ekologisk status kan Jordbruksverket ta fram sådana uppgifter till i höst. Fortbildning av rådgivare Jordbruksverket har inom Greppa Näringen genomfört utbildningsdagar för rådgivare som bland annat syftar till att skapa förutsättning för prioritering av rådgivningsarbetet till näringsbelastade områden. Från och med 2012 införs en rådgivningsmodul i Greppa Näringen kallad Översyn av dränering och intresset från lantbrukare verkar vara stort. Ett problem är att kompetensen om dränering och juridik kring detta är begränsad i rådgivarkåren. Under 2011 genomfördes en kursdag för rådgivare och under dagen behandlades praktiska och juridiska frågor rörande täckdikning och övrig markavvattning. Bland annat finns nu instruktion om hur äldre dikningsföretag aktiveras med tanke på att det ska gå att hitta samarbetsformer kring vattendrag. Tanken är förutom att ge råd om avvattning av enskilda lantbrukares fält kunna bilda grupper av lantbrukare som berörs av samma dikningsföretag. Många av dessa dikningsföretag är inte aktiva och ett arbete behöver göras för att ta fram dokument från arkiv och kunna aktivera dessa. Ytterligare en kursdag genomfördes kallad Arbetssätt med vattendragsgrupper. Olika exempel på hur arbete bedrivits kring utpekade vattendrag redovisades framförallt sådana som finansierats med andra medel än Greppa Näringen, t.ex. Havsmiljöanslaget, LOVA, och Interregprojekt. Lantbrukare kommer ofta på den första träffen när en vattendragsgrupp planeras, men det är betydligt svårare att locka lantbrukarna att fortsätta i en grupp. Därför arbetar Jordbruksverket vidare med att presentera exempel på när samarbete kring vattendrag fungerat bra.under 2012 planeras en kurs Processledning för grupper för rådgivare i hur en grupp lantbrukare kan coachas till att samarbeta längs ett gemensamt vattendrag. 3. Beskriv kortfattat hur samverkan med länsstyrelserna ser ut. Greppa Näringen drivs av Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna. Jordbruksverket och LRF svarar för projektledningen och har en projektbudget. Länsstyrelserna använder medel från Landsbygdsprogrammet och återförda miljöskatter som Jordbruksverket tilldelar i beslut för att genomföra verksamheten riktad till lantbrukare i länen. Länsstyrelserna gör prioriteringar inom Landsbygdsprogrammet tillsammans med aktörer (partnerskap) i länen och styr därmed över hur stor verksamheten inom Greppa Näringen är i respektive län. Samarbetet mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket inom Greppa Näringen sker genom länsstyrelserepresentation i styrgruppen och projektgruppen. Länsstyrelserna rapporterar vad som görs i de olika länen och initiativ tas till olika samarbeten och kurser för rådgivare. Två gånger per år träffas ett s.k. länsstyrelseråd med samtliga län representerade. Under 2011 genomfördes två workshops med diskussioner mellan länsstyrelserna, LRF och Jordbruksverket då samarbetsformer diskuterades bl.a. vattendragsarbetet. 3

4 4. Status för åtgärden (Rådgivning i Greppa Näringen i utpekade områden) vid slutet av 2011? a. Inte påbörjad: Flera av länen har upphandlat vattendragsgrupper under 2011 och i viss mån påbörjat arbetet. b. Pågående: Stor verksamhet totalt sett i Greppa Näringen. Exempelvis i Värmland har all Greppaverksamhet kanaliserats till områden som länsstyrelsen valt ut. c. Färdigställd: Några av projekten som finansierats med medel ur havsmiljöanslag, LOVA m.m. slutredovisas och erfarenheterna därifrån sprids via Greppa Näringens rådgivarsidor. Greppa Fosforn som är ett pilotprojekt som drivs av Jordbruksverket för att testa åtgärder mot fosforförluster redovisas fortlöpande på Greppa Näringens hemsida och vid konferenser (pågår t.o.m. 2013). 5. Status för åtgärden (Rådgivning i Greppa Näringen i utpekade områden) vid slutet av 2012? a. Inte påbörjad: Vattendragsgrupper kommer att startas upp i ytterligare områden på länsstyrelsernas initiativ. Rådgivning om dränering planeras komma igång. b. Pågående: Flera av länen som upphandlat vattendragsgrupper under 2011 kommer att vara igång med arbetet i slutet av c. Färdigställd: Att arbeta längs övergödda vattendrag med inledande träffar och enskild rådgivning och sammanfattande möten beräknas ta minst 1,5 till 2,5 år. Arbetet kommer därför att inte kunna vara avslutat. 6. Uppskatta antalet rådgivningar inom området som är: a. Inte påbörjad: Totalt planeras 4800 rådgivningsbesök utföras inom Greppa Näringen enligt projektplanen under 2012, varav ca 1000 i första hand gäller klimatfrågan. Uppskattas att ca 80 rådgivningsbesök om dränering utförs under året. b. Pågående: Antalet vattendragsgrupper som planeras under året med ca 10 deltagare beräknas till 50, (varav 35 startade 2011 och antagandet att hälften av de länsstyrelserna planerar att starta verkligen blir av 29/2= 15, 35+15=50, se tabell 1). c. Färdigställd: Ca 5 grupper som finansieras via andra anslag planeras att var slutredovisade under året. Tabell 1. Följande verksamhet har rapporterats från länsstyrelserepresentanterna vid projektgruppsmöten och länsstyrelseråden under 2011 (preliminära uppgifter) Län Pågående grupper längs vattendrag 2011 Planerade grupper längs vattendrag 2012 All Greppa verksamhet i utpekade områden Skåne Blekinge - * - Halland 4 * kusten är prioriterad Kalmar 1 1 kusten är prioriterad Gotland 5 * - Västra Götaland Östergötland Örebro - * - Södermanland 3 (med 5-6 träffar) 1 - Stockholm 2 * All verksamhet har startat i utpekade områden, men idag 4

5 kan lantbrukare anmäla sig mer allmänt Uppsala 5 * - Västmanland 4 * All verksamhet har startat i utpekade områden, men idag kan lantbrukare anmäla sig mer allmänt Kronoberg - * - Jönköping Värmland 2 3 All verksamhet sker i princip i utpekade områden Dalarna - * - Gävleborgs län - * - Summa Anm. *=ingen uppgift 7. Uppskatta de administrativa kostnaderna a. För hela åtgärden b. För åtgärden fram till den sista december 2012 De administrativa kostnaderna delas upp per myndighet i de fall där flera myndigheter är inblandade. Budgeten för att driva Greppa Näringen är ca 10 miljoner kr per år. Det omfattar lönekostnader för projektledningen hos Jordsbruksverket och LRF samt alla kostnader för utveckling av underlagsmaterial och rådgivningsverktyg, fortbildning av rådgivare, webbplats, IT-system för administration och uppföljning, marknadsföring samt samordning med 17 länsstyrelser. Vi kan inte särskilja hur stor del av projektbudgeten som används för att driva verksamheten i vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelserna måste upphandla, samordna, rapportera och rekvirera medel från Landsbygdsprogrammet. Det finns inte någon tidsrapportering till grund för en uppskattning av dessa kostnader på 17 länsstyrelser. Respektive länsstyrelse kan sannolikt ange en uppskattning av dessa administrativa kostnader. 8. Om möjligt, uppskatta företagsekonomiska kostnader och samhällsekonomiska beräkningar a. För hela åtgärden b. För åtgärden fram till den sista december 2012 De företagsekonomiska kostnaderna uppkommer när lantbrukare genomför åtgärder för att minska växtnäringsförlusterna. Dessa kostnader i lantbruket kan bero på produktionsbortfall eller investeringskostnader. Vid valet av styrmedlet rådgivning bör informationen i första hand riktas mot åtgärder där de företagsekonomiska kostnaderna för att genomföra rekommenderad åtgärd inte är så höga för lantbrukarna. Det finns många åtgärder som via effektivisering i användandet av insatsmedel, bättre planering eller ändrade tillvägagångssätt leder till förbättringar utan att de företagsekonomiska kostnaderna blir så höga. Informationen kan också handla om de åtgärder som täcks av miljöersättningar och då uppstår inte några kostnader för lantbrukaren. Vid uppföljningen av Greppa Näringen görs en 5

6 miljömålsavstämning med genomgång av utförda åtgärder och därmed finns uppgifter om vilka åtgärder som har genomförts på gårdsnivå. Vi kan dock inte uppskatta de företagsekonomiska kostnaderna med en rimlig arbetsinsats för Jordbruksverket och deltagande lantbrukare eftersom dessa kostnader varierar mellan företag och mellan områden. 9. Hur finansieras genomförandet av åtgärden? Sker finansieringen via ramanslag, sakanslag eller annan finansiering? Finansieras åtgärden delvis av EU:s strukturfonder eller andra fondmedel? Åtgärden finansieras via Landsbygdsprogrammet och återförda miljöskatter. Det gäller både projektbudgeten och lönekostnader för projektledningen på Jordbruksverket och LRF. Ersättningen till rådgivningsföretag och i enstaka fall länsstyrelser som utför rådgivningen inom Greppa Näringen till lantbrukare är medel från Landsbygdsprogrammet och återförda miljöskatter. Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet finansieras till 50 % av EU och 50 % av nationella medel. Åtgärd 16 Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. 1. Hur har arbetet med åtgärden fortsatt under 2011? Beskriv t.ex. arbetet inom projektet. Jordbruksverket genomför arbetet med åtgärd 16 i projektform. Arbetet med projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet har fortgått enligt framtaget projektdirektiv. Projektet är ca två månader försenat jämfört med den ursprungliga planen men syftet och målet för projektet har inte ändrats. Preliminärt kommer en rapport skickas för samråd i början av mars. Arbetet bedrivs nu parallellt med Jordbruksverkets arbete med att ta fram förslag på åtgärder som skulle kunna ingå i ett nytt landsbygdsprogram (TULPAN). Förslagen i projektet stäms av med förslag som tas fram inom TULPAN. Utöver detta kommer andra styrmedel att utvärderas för åtgärder som inte kan komma ifråga för miljöersättningar eller investeringsstöd. Projektet kommer att leda till två olika rapporter, en kortversion och en underlagsrapport med material om olika åtgärder. Våren 2010 tog Jordbruksverket fram ett förslag till nytt nitratkänsligt område. Regeringen tog beslut under våren 2011 om en viss utökning av området och detta rapporterades sedan till EU-kommissionen. Enligt direktivet ska medlemslandet införa bestämmelserna i direktivet inom ett år efter att ett nytt känsligt område har fastställts. Sverige har i december 2011 fått frågor från kommissionen på utökningen bl.a. eftersom Sverige även valt att ta bort vissa områden som känsliga. På grund av frågorna som uppkommit (det är oklart vilka områden som slutligen ska omfattas) så har Jordbruksverket avvaktat med att införa föreskrifter för det nya känsliga området. Föreskrifterna beräknas dock träda ikraft 1 januari 2013 med en viss övergångsperiod för vissa bestämmelser. Inför stödansökan år 2010 infördes tre nya ersättningar inom landsbygdsprogrammet; fosfordammar, anpassade skyddszoner och reglerbar dränering. Åtgärderna är nya och 6

7 fortfarande relativt oprövade i svenska förhållanden. Intresset för åtgärderna har varit lågt och Jordbruksverket arbetar för att öka anslutningarna och sprida information om åtgärderna, t.ex. har en film om fosfordammar tagits fram. Åtgärder genomförs även via rådgivning i Greppa Näringen, se svar åtgärd I er återrapportering 2010 resonerar ni kring frågan om möjligheterna att ta fram indikatorer som ett mått på miljöstödens effekt. En utvärdering hade genomförts som kommit fram till att omfattningsindikatorerna finns men att det saknas mått för effekt och att detta i så fall skulle behöva utvecklas. Hur har arbetet fortsatt med det? Inom ramen för det förslag till åtgärder inom ett nytt landsbygdsprogram som håller på att utarbetas, ges även förslag på indikatorer och kontrollerbarhet för de olika åtgärderna. Generellt kan sägas att det finns effektindikatorer för kväve även i dagens landsbygdsprogram t.ex. i form av beräknat minskat kväveläckage eller förändringar i växtnäringsbalanser. Detta kommer troligtvis inte ändra sig i ett nytt program. Genom att använda modeller eller antagna reduktionssiffror per hektar går det att beräkna om kväveläckaget har minskat till följd av åtgärden eller inte. Detta gäller de åtgärder som har till huvudsakligt syfte att minska kväveutlakningen dvs. våtmarker, fånggrödor och vårbearbetning. För fosforåtgärder finns inte motsvarande effektindikatorer framtagna och inte heller förslag på sådana. Detta gäller främst åtgärderna anpassade skyddszoner och dammar som samlar fosfor. Här anges främst omfattningsindikatorer dvs. antal hektar som omfattas. Dessa uppgifter kan sedan användas för att skatta effekten. Ett problem för dessa relativt nya åtgärder är att reduktionen per hektar är mindre känd än för åtgärder som har använts under en längre tid. Detta gäller även reglerbar dränering vars syfte främst är att minska kväveutlakningen. Inom ramen för projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet görs inget ytterligare arbete med att utveckla indikatorer. Åtgärdernas effekt får utvärderas med hjälp av befintliga modeller, eller genom skattningar av t.ex. retention i våtmarker och i dammar. På sikt behövs troligtvis mer forskning kring vissa åtgärder för att bättre kunna skatta effekten. 3. Beskriv kortfattat hur samverkan med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ser ut. Havs- och vattenmyndigheten ingår både i styrgruppen och i referensgruppen för projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet. I projektets referensgrupp har tidigare ingått en person från Naturvårdsverket men efter att han slutade på Naturvårdsverket ingår ingen ny person i projektet. Det är planerat att rapporten från projektet ska skickas både till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten för samråd innan den färdigställs helt och publiceras i Jordbruksverkets rapportserie. 4. Uppskatta status för åtgärdens genomförande vid slutet av år b. Pågående Kommentar; åtgärden genomförs i huvudsak genom projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet. 7

8 5. Uppskatta status för åtgärdens genomförande vid slutet av år b. Pågående/ c. Färdigställd Kommentar; under våren 2012 ska projektet avslutas och en rapport publiceras i Jordbruksverkets rapportserie. Under hösten 2012 kommer Jordbruksverket att arbeta vidare med vissa frågeställningar som behöver utredas vidare. Det kommer inte finnas några nya åtgärder på plats vid utgången av år 2012, delvis för att många åtgärder kommer föreslås ligga inom ramen för nytt landsbygdsprogram. Vissa åtgärder genomförs redan genom det pågående landsbygdsprogrammet. Nya föreskrifter för ett utökat nitratkänsligt område beräknas träda ikraft 1 januari 2013, men en viss övergångsperiod kan komma ifråga. 6. Uppskatta de administrativa kostnaderna I de administrativa kostnaderna ingår de kostnader som uppstår till följd av de föreslagna åtgärderna t.ex. framtagande av nya föreskrifter, framtagande av kunskapsunderlag, framtagande av rapporter och statistik. Utöver det ingår, enligt åtgärdsprogrammen, kostnader för utökad tillsyn och framtagande eller komplettering av tillsynsvägledning. a. För hela åtgärden (till och med 2015) Post Kostnad Kommentar Utredningskostnad Kunskapsunderlag Möteskostnader Nya föreskrifter Vid behov Tillsynsvägledning * Enligt åtgärdsprogrammen Ökad tillsyn 100 miljoner* Enligt åtgärdsprogrammen * enligt skattning i åtgärdsprogrammen, se även kommentar från återrapportering år 2011 b. För åtgärden fram till den sista december I denna skattning ingår inte kostnader för att ev. ta fram nya föreskrifter. Jordbruksverkets lönekostnader har inte heller tagits med i sammanställningen. Post Kostnad Kommentar Utredningskostnad Kunskapsunderlag Möteskostnader Enligt åtgärdsprogrammen Nya föreskrifter - Inte aktuellt under år Tillsynsvägledning - Kampanjen Effektiv Näring Ökad tillsyn - Inte aktuellt under år Under år 2012 genomför Jordbruksverket kampanjen Effektiv näring. Kampanjen riktar sig till de kommuner som arbetar med lantbrukstillsyn inom växtnäringsområdet. Projektet innebär att Jordbruksverket ökar sin vägledning till kommunerna bl.a. genom uppstartsdagar med information om regler inom växtnäringsområdet. Jordbruksverket har även utvecklat vägledningsmaterial till kommunerna. Syftet är att lyfta växtnäringsfrågorna inom tillsynen och göra tillsynen effektivare t.ex. med hjälp av att checklistor tas fram. Målet är inte att öka antalet tillsynsbesök hos lantbruksföretag även om det skulle kunna bli en effekt av kampanjen. 8

9 7. Om möjligt, uppskatta företagsekonomiska kostnader och samhällsekonomiska beräkningar Det är inte möjligt att i nuläget uppskatta dessa kostnader. Inom ramen för projektet kommer en konsekvensanalys att göras vilket ska omfatta både företagsekonomiska- och samhällsekonomiska kostnader. 8. Hur finansieras genomförandet av åtgärden? I huvudsak kommer åtgärder att finansieras via landsbygdsprogrammet. Personalresurser på Jordbruksverket finansieras via förvaltningsanslaget. Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 1. Hur har arbetet med åtgärden fortsatt under 2011? Följande aktiviteter har genomförts för att minska riskerna vid användning av växtskyddsmedel: a. Utbildning för att få använda växtskyddsmedel. För att få hantera och använda bekämpningsmedel krävs behörighetsutbildning. Behörigheten är giltig i fem år och måste förnyas vart femte år. Verksamheten sker i samarbete med länsstyrelser och Skogsstyrelsen. b. Rådgivning om behovsanpassning och lämpliga bekämpningsstrategier i landets södra och mellersta delar via Jordbruksverkets Växtskyddscentraler. Vid växtskyddscentralerna finns kompetens inom områdena sprutteknik och funktionstest, ogräs, skadegörare i jordbruksgrödor, växthus, friland, frukt och bär. Under växtsäsongen publiceras växtskyddsinformation och prognoser. Även nyhetsbrev som handlar om ogräs, sprutteknik och funktionstest framställs. Den primära målgruppen för arbetet är rådgivning och handel som i sin tur sprider informationen/kunskaper vidare till odlare m.fl. c. Inom Greppa Näringen ges möjligheter till rådgivning om växtskydd. Säker hantering av växtskyddsmedel på gården, strategi för hur lantbrukaren ska bekämpa på gården, hantering av växtskyddsmedel i vattenskyddsområde är exempel på rådgivning som erbjuds. Mellan beräknas ca rådgivningar om växtskydd genomföras. d. Informationskampanjen Greppa Växtskyddet. Greppa Växtskyddet är en informations- och utbildningskampanj som syftar till att förbättra hanteringen av växtskyddsmedel i svenskt jordbruk. Målet med kampanjen är att nå flertalet jordbrukare som använder växtskyddsmedel med kunskap om och förslag på en 9

10 säkerhantering av växtskyddsmedel. Genomförs som ett projekt med LRF som ansvarig för genomförande med deltagande från berörda företag och myndighetet. Ovan nämnda åtgärder kommer att fortsätta. Inom Greppa Näringen ges ökat fokus på vatten genom att detta är en övergripande prioritering för delar av de medel som ställts till Greppa Näringens förfogande i samband med hälsokontrollen inom EU:s jordbrukspolitik. I slutet av 2011 trädde direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel i kraft. Direktivet innehåller krav på regler för en rad åtgärder. Flera av dessa åtgärder har i Sverige hitintills genomförts på frivillig väg med hjälp av bland annat rådgivning och information. Nu kommer åtgärderna i stället att omfattas av obligatoriska bestämmelser. Ett par exempel är integrerat växtskydd och funktionstest av spridningsutrustning. Arbetet med införandet är försenat och kommer att fortsätta under Jordbruksverket kommer också att delta i den revision av Naturvårdsverkets spridningsföreskrifter som kommer att göras bl.a. med anledning av det nya direktivet. Under 2012 ska en nationell handlingsplan tas fram utifrån kraven i direktivet, här finns möjligheter att lägga fast ytterligare målsättningar och åtgärder t.ex. när det gäller arbetet med vattenkvalitet. Jordbruksverket kommer att leda detta arbete. 2. Beskriv kortfattat hur samverkan med länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen ser ut? Samarbetet mellan Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Jordbruksverket är etablerat sedan länge. I arbetet med att minska riskerna vid användning av växtskyddsmedel, som pågått sedan slutet av 1980-talet, har dessa tre myndigheter haft ett huvudansvar och Jordbruksverket har haft en samordnande roll. Arbetet med handlingsprogrammen har skett i samarbete. Den senaste handlingsplanen Hållbar användning av växtskyddsmedel förslag till handlingsprogram finns beskriven i Jordbruksverkets rapport 2008:14. Samarbete med Havs- och vattenmyndigheterna kommer att etableras efter hand som behov uppstår. Även samarbetet med Länsstyrelserna är etablerat sedan länge där länsstyrelserna har haft en betydande roll framför allt vad gäller utbildning av dem som använder växtskyddsmedel och för rådgivning och information ut till användare av växtskyddsmedel (odlare m.fl.). Jordbruksverket har i detta samarbete stått för samordning och support t.ex. genom kursplaner, regelverk, dataregister, underlagsinformation m.m. I sin rådgivnings- och informationsverksamhet har länsstyrelserna möjlighet att göra de prioriteringar man anser behövs med tanke på förutsättningarna i det egna länet. En stor del av länens verksamhet rörande minskade risker med växtskyddsmedel genomförs genom de moduler som Greppa Näringen har. Det finns också en del exempel på andra åtgärder med samma syfte. 3. I er återrapportering för 2010 diskuteras möjligheten att uppskatta åtgärdens potentiella effekt med avseende på miljögifter i yt- och grundvatten och ni nämner modeller från SLU som en liten möjlighet. Har det fram kommit mer angående detta under året, eller finns det andra idéer om hur man skulle kunna uppskatta effekten? Läget är oförändrat. Utvecklingsarbete pågår på SLU, se CKB:s hemsida. 10

11 4. I er återrapportering för 2010 berättar ni om att arbetet pågår med att ta fram verktyg som kan användas på gårdsnivå för att kunna beskriva riskhanteringen och föreslå åtgärder. Hur har arbetet med det fortsatt under 2011? Arbetet har fortsatt. Möjliga sätt att beskriva riskerna med användningen av växtskyddsmedel på gårdsnivå och hur olika åtgärder påverkar dessa har sammanställt i ett pilotprojekt i form av en enklare programvara. Det har dock visat sig att det finns stora svårigheter med att sammanställa och uppdatera den information (fakta) som behövs för att genomföra de analyser som utgör grunden i verktygen. Denna information finns idag utsprid på flera håll. Den hålls dessutom inte uppdaterad i den utsträckning som skulle krävas för att få ett fungerande verktyg. Dessa grundläggande problem med informationsförsörjningen måste lösas innan ett fungerande verktyg kan tas fram. I dagsläget bedöms därför möjligheterna att komma vidare med detta som mycket begränsade. 5. Uppskatta status för åtgärdens genomförande vid slutet av år a. Inte påbörjad b. Pågående c. Färdigställd 6. Uppskatta status för åtgärdens genomförande vid slutet av år a. Inte påbörjad b. Pågående c. Färdigställd Åtgärden är planerad att fortgå även under Det finns ett behov av att kontinuerligt leverera kunskaper och information som möjliggör att en säker hantering av växtskyddsmedel kan upprätthållas i praktiken. Utveckling av kunskaper och metoder behöver komma målgruppen till godo. På så sätt kan riskerna med växtskyddsmedel kontinuerligt minskas. Åtgärderna har därmed ingen naturlig tidpunkt då den kan anses färdigställd. 7. Uppskatta de administrativa kostnaderna a. För hela åtgärden Eftersom åtgärden inte enbart genomförs med avseende på förbättrad vattenkvalité utan har en bredare målsättning (att minska riskerna med användningen av växtskyddsmedel) är det svårt att härleda hur stor del av dessa kostnader som ska till skrivas arbetet med ramdirektivet för vatten. De i åtgärdsprogrammen gjorda beräkningarna av de administrativa kostnaderna bör kunna utnyttjas för en uppskattning av kostnaderna. b. För åtgärden fram till den sista december 2012 Se ovan. 11

12 8. Om möjligt, uppskatta företagsekonomiska kostnader och samhällsekonomiska beräkningar a. För hela åtgärden De företagsekonomiska kostnaderna uppkommer när lantbrukare genomför åtgärder för att minska riskerna med växtskyddsmedel. Dessa kostnader kan bero på produktionsbortfall eller investeringskostnader. Vid valet av styrmedlet rådgivning bör informationen i första hand riktas mot åtgärder där de företagsekonomiska kostnaderna för att genomföra rekommenderad åtgärd inte är så höga för lantbrukarna. Det finns många åtgärder som via effektivisering i användandet av insatsmedel, bättre planering eller ändrade tillvägagångssätt leder till förbättringar utan att de företagsekonomiska kostnaderna blir så höga. Informationen kan också handla om de åtgärder som täcks av miljöersättningar och då uppstår inte några kostnader för lantbrukaren. Vi kan dock inte uppskatta de företagsekonomiska kostnaderna med en rimlig arbetsinsats för Jordbruksverket och deltagande lantbrukare eftersom dessa kostnader varierar mellan företag och mellan områden. Några ekonomiska beräkningar/uppskattningar finns återgivna i: Jordbruksverkets rapport 2008:14 Hållbar användning av växtskyddsmedel förslag till handlingsprogram. Naturvårdsverkets rapport Dnr Förslag till svenskt genomförande av direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. b. För åtgärden fram till den sista december 2012 Se svar ovan under 8a. 9. Hur finansieras genomförandet av åtgärden? Olika finansieringar används. En stor del av verksamheten bedrivs inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet som hämtar sin finansiering från den svenska statsbudgeten och medfinansiering från EU. Till viss del har även återförda miljöskatter utnyttjats. Delar av kursverksamheten finansieras med avgifter. 12