Projektbeskrivning för Genomförande av Lokal Åtgärdsplan för Blysjön och Tångån

Transkript

1 Bilaga 1. Projektbeskrivning för Genomförande av Lokal Åtgärdsplan för Blysjön och Tångån Värmlands Läns Kalkningsförbund ansöker om kronor för genomförande av en Lokal åtgärdsplan för vattenförekomsterna Blysjön och Tångån, under perioden Området ligger i Forshaga och Karlstads kommuner. Sid 1 /5

2 Syfte Projektets syfte är att de tre vattenförekomsterna som mynnar i Tångån ges möjlighet att uppnå god ekologisk status. Bakgrund Under genomförde Klarälvens vattenråd under ledning av Värmlands Kalkningsförbund en omfattande utredning av Blysjön och dess avrinningsområden. Våra analyser visade att Blysjön utsätts för en tämligen omfattande näringsbelastning från omgivningarna i hög grad påverkade av sjösänkningsföretag samt att en interngödning från fosforsediment i sjöns botten sker. Resultatet presenterade för alla inblandade på ett öppet möte i Östra Deje våren En lokal åtgärdsplan kunde så fastställas, vilket vi nu har för avsikt att försöka genomföra. Mål Projektets mål är att i hög grad bidra till att den framtagna åtgärdsplanen i Blysjöns och Tångåns avrinningsområden i Forshaga och Karlstads kommuner genomförs. Projektet mål är att möjliggöra för de olika aktörerna brukare, markägare, enskilda - att genomföra adekvata åtgärder som förhindrar/minskar pågående näringsläckage till sjön och vidare ut till Klarälven. Undantaget är nr 10 i åtgärdslistan nedan. Att åtgärda vandringshindret vid Gylterudsån ryms inte inom ett LOVA- projekt. Lista på åtgärder så som de skrevs i Lokal Åtgärdsplan: 1. Höj Karsjöns vattenyta, helst tillbaka till sin naturliga nivå. Det borde medföra att igenväxning av sjön avstannar och sjön näringsbalans stabiliseras. Bergvik skog, som ett naturvårdsprojekt? 2. Förstärk effekten i den fosforfälla som f.d. Lilla Karsjön utgör. Ett sätt är att fördjupa platsen för inflödet av näringsrikt vatten strax nedströms Åsens gård. Syftet är att förlänga uppehålls-tiden och skapa sedimentation av fosfor. Markägare: Bergvik skog. 3. Utred om näringen från Svinsjöbotten kan fångas i en utvidgad våtmark innan dikesystemet når Kanalen. Kanske på Bergvik skogs marker, men inte deras primära ansvar. Förutsätter samsyn. 4. Dra nytta av näringen i markerna vid Svinsjöbotten, Åsens Gård och Karsjön genom vallodling, bete eller odling av gröda som ej kräver hög jordbearbetning t.ex. bovete. Syftet är att få markerna mindre blöta och syrefattiga. Förutsätter aktiva brukare! 5. Låt Kanalen slingra från Solberg och ner mot Blysjön. Kanske ytterligare en fosforfälla vid Sjöänden! Förutsätter samsyn och statlig finansiering. 6. En fosforfälla före utloppet vid Eds mynning vore sannolikt bra för att bromsa in flödet. Förutsätter samsyn. 7. Bra med åtgärder som håller fast näringen i jorden i hela området. Möjliga åtgärder: strukturkalkning, kalkfilterdiken, underhåll av täckdikning, omgrävning av diken till två-stegs och/eller meandrande diken. Detta förutsätter aktivt brukande av jorden och sannolikt statliga bidrag! 8. Förbättra 19 enskilda avlopp i avrinningsområdet. (Krav enligt miljöbalken ställts av resp. kommun). 9. Koppla på områden till kommunalt VA (pågår i Forshaga kommunprojekt). 10. Utred och sen ev. åtgärda vandringshindret vid Gylterud men bevara damm och kvarn som kulturminnen. Ej kopplat till Blysjöns näringsstatus. Ännu oklart vilken effekt detta skulle få på biologin. Ansvar ej utrett i denna rapport. 11. Fortsätt med årlig provtagning på hösten i Kanalen, Solberg, i Blysjöns utlopp samt i Tångån! Provfiska Blysjön. (Forshaga kommun, FVOf). Sid 2 /5

3 Genomförande Projektet syftar till att handleda, stötta och hjälpa de olika aktörerna att genomföra adekvata åtgärder. Projektet ska ske med ett stort medborgarperspektiv vilket innebär många möten i olika, mindre konstellationer. Forshaga kommun bidrar med projektledning, med kunskap inom miljö, Karlstads kommun med miljövårdshandläggare. Kalkningsförbundet som kommunalförbund är administrativt ansvarig för projektet. Vattenrådet insats blir att stötta och hjälpa projektledaren vid genomförandet. Blysjöns fiskevårdsområdesförening, markägare och brukare är på olika sätt berörda i olika konstellationer vid de olika momenten. De bidrar med ideell tid. Bergvik Skog är delaktig då de är markägare över stora områden. Den juridiska situation som råder i områdets sjösänknings- och markavfattningsföretag är komplicerad med gamla vilande tillstånd. Detta måste utredas före åtgärder. Därför är en två-årig projekttid sannolikt en nödvändighet. Vid framtagandet av åtgärdsplanen blev provtagningen mycket mer komplicerad än vad vi förutsett. Klarälvens vattenråd och Kalkningsförbundet kommer därför att bidra med personliga resurser för provtagningsprogrammet i detta projekt. Genomförandet består av följande 8 delmoment: 1. Enskilda avlopp: Avlopp inom både Karlstad och Forshaga berörs. Den största satsningen blir den som sker i Forshaga där avlopp i Östra Deje kopplas in i det kommunala VA-området. Effekten kommer att synas i främst i Tångån. Ett område i Kanalens avr inom Forshaga kommun är ännu ej inventerat. Det ska ske. Berörda: Forshaga kommuns VA-enhet samt Karlstad och Forshaga miljöenheter. Åtgärd nr 8 och Fånga näringen genom att sänka flödeshastigheten med fosfordammar /mer naturlig vattenfåra förslag som ska utredas och förhoppningsvis kunna genomföras av markägarna: nedströms Åsens Gård, nedströms Svinsjöbotten, vid nedre Kanalen och vid Ed. Berörda: Brukarna, markägare. Åtgärd nr 2, 3, 5 och Utveckla nyttjandet av markerna genom hållbart brukande: bättre stallgödselhantering, dränering, kalkfilterdiken, tvåstegsdiken, strukturkalkning m.m. Dialog med brukarna, hjälp vid ev. ansökan. Berörda: Brukarna, markägarna. Åtgärd 4 och Våtmarker/strandbete kan utvecklas vid Lilla Karsjön och Svinsjöbotten. Här behövs mer utredningsarbete, dels över önskvärd utformning men även över den juridiska statusen vad gäller gällande sjösänkningsföretag och markavvattning. Lilla Karsjön är idag en våtmark, men med en nivå som ligger högre än tillåten. Svinsjöbotten är impediment, oklart vad som idag händer med vattennivån och vad brukarna vill. Berörda Bergvik Skog och många markägare vid Svinsjöbotten. Åtgärd 2 och Kan Stora Karsjön höjas så att sjön återigen kan bli en attraktiv fågelsjö med en bättre/naturlig näringsbalans? Kan vara juridiskt komplicerat p.g.a. vilande beslut om sjösänkning. Berörda: Bergvik Skog. Åtgärd Provfiske i Blysjön och e_dna-analys i Karsjön ska genomföras. Det är en del i miljöeffektuppföljningen. En gång tidigare har Blysjön provfiskats, tyvärr dock utan att resultatet dokumenteras in i nationella databaser. Om projektet kan bidra till utvecklingen av e_dna som miljöuppföljningsmetod är vi redo för detta. Resultaten ska denna gång föras in i nationell databas och göras publikt. Berörda: Blysjöns FVOf och Bergvik Skog. Åtgärd Recipientkontroll. Ett recipientkontrollprogram ska utformas så att det blir långsiktig möjligt att följa upp åtgärder. Kontrollprogrammet ska testas under projekttiden. Recipientkontrollen ska vara del i länets miljöuppföljning. Åtgärd Information Det möte som hölls i Deje våren 2017 då åtgärdsplanen förankrades visar att det finns ett mycket stort intresse av hur arbetet går vidare. Det är därför mycket viktigt att information om vad som sker når ut till alla. Berörda: Alla inblandade. Se vidare Bilaga 2 Genomförandet av Lokal Åtgärdsplan för Blysjön Tångån är del i den större åtgärdsplanen för Klarälvens avrinningsområde som vattenmyndigheten fortlöpande ser över och som revideras i varje vattencykel. Sid 3 /5

4 Aktiviteter: Aktiviteterna redovisas kopplade till punkterna ovan: 1) Enskilda avlopp a) Färdigställande av påkoppling enskilda avlopp till va-nätet (kostnad ej inom projektet) b) Inventering av enskilda avlopps status inom Kanalens AVR i Forshaga kommun c) Information till de enskilda avlopp som enl. myndighetsbeslut ska åtgärdas d) Allmän information till fritidsboende om bra hantering avlopp. 2) Fosforsfällor /ändring av flödeshastighet a) Dialog/motivering typ Greppa näringen till brukare/markägare b) Juridisk utredning c) Dimensionering /utformning d) Hjälp vid anmälan MB vattenverksamhet där det behövs. e) Grävarbeten 3) Hållbart nyttjande av markerna a) Dialog/motivering typ Greppa näringen till brukare/markägare b) Diskussion kring biologisk mångfald/strandbete c) Hjälp med ansökan statligt bidrag till strukturkalkning om det blir aktuellt 4) Förbättra funktionen på våtmarkerna vid f.d. Lilla Karsjön och ev. Svinsjöbotten a) Utredning av markavvattningsföretagens juridiskt status b) Flödes/dimensioneringsberäkningar c) Utreda och ev. ansöka om statligt ekonomiskt stöd (anläggning av våtmark) till markägaren d) Behjälplig vid genomförande av adekvata åtgärder sannolikt syftande till fördröjning av flödet 5) Höja nivån av Karsjön a) Utredning av juridiskt status, dialog med Bergvik Skog. b) Beräkning hydrologi mm av lämplig nivåförhöjning och tekniska lösningar c) Utreda och ev. ansöka om statligt ekonomiskt stöd (anläggning av våtmark?) d) Behjälplig vid ansökan vattenverksamhet MB e) Behjälplig vid genomförandet höj nivån vid tröskeln som är sprängd. Ev. förstärkning skogsbilväg. 6) Provfiske a) Dialog med FVOf/SLU eller andra forskare b) E_DNA alt. Inventeringsfiske Karsjön sker första sommaren c) E_DNA alt Provfisket Blysjön sker under andra sommaren d) Resultatet förs in i nationell databas 7) Recipientkontroll a) Mars 2019 och 2020 kontroll av syrehalt och näring i Blysjön och Karsjön under is b) Aug 2018, 2019 djupprofil i Blysjön + Karsjön för att utröna ev. interngödning c) Lämpliga analyser i systemet före och efter åtgärder ovan. d) Höst 2018 och 2019-efter höstcirkulationen analyser i hela systemet e) Dialog med berörda f) Fastställande av kontrollprogram, innehåll, tid, vem som ansvarar för vad. 8) Information/Dialog Här nedan listas grupper som berörs och hur: a) Information om vikten av att förbättra sitt enskilda avlopp som en lättläst folder till alla fritidshus och fastboende inom hela området. Lämpligt genom utskick under sommaren, som även bör innehålla vad brukare/markägare har för avsikt att göra i närtid. Sid 4 /5

5 b) Information/dialog med enskilda brukare/arrendatorer/markägare i olika grupperingar om deras planer hur brukandet kan/bör förändras i en nära framtid. c) Information/dialog med FVOf resultat av provfisket mm d) Information till styrande politiker om projektet e) Ett öppet möte ska hållas vid projekttidens slut. På det försäkrar vi oss om att alla berörda vet vad som pågår Prel. budget Här redovisas för hur bidraget avses att användas. Personalkostnader ligger utanför budget. Klarälvens vattenråd bidrar med kr kontant. År Antal månader 7 mån 12 mån 5 mån Summa Provfiske Blysjön kr kr Inventeringsfiske Karsjön kr kr Analyskostnader kr kr kr kr Hydrologiska utredningar kr kr kr Markarbeten kr kr kr Summa kr kr kr kr Finansiering Totalkostnaden för projektet har beräknats till kr varav bidrag söks med 50 %, kr. Forshaga kommun finansierar projektet med kr i projektledning, Karlstads kommun med kr i personalkostnader, Värmlands Läns Kalkningsförbund med kr i personalkostnader samt Klarälvens vattenråd med kr i ideell tid och med kr i kontantstöd. FVOf, markägare och brukare bidrar med ideell tid motsvarande kr och Bergvik Skog Väst/Stora Enso med personalkostnader för möten motsvarande kr. Tabell 1. Finansieringen av projektet redovisas i tabellen nedan. Finansiär Namn Indirekt finansiering (kr) Forshaga Kommun Miljö- och byggförvaltningen Katrin Edholm Karlstads kommun Miljöförvaltningen Värmlands Läns Bengt Epperlein Kalkningsförbund Klarälvens vattenråd Anna Sjörs, Ulf Bengtsson samt styrelsen FVOf, brukare, markägare 15 nyckelpersoner/brukare, markägare Ideell tid Bergvik skog Väst/Stora Enso Fastighetsavdelningen Skog Sökta bidrag enligt denna ansökan Summa Värmlands Läns Kalkningsförbund Bengt Epperlein Sid 5 /5