ALSTERSÄLVENS VATTENRÅD. Minnesanteckningar från temakväll om övergödning i Alstersälvens avrinningsområde

Transkript

1 ALSTERSÄLVENS VATTENRÅD Minnesanteckningar från temakväll om övergödning i Alstersälvens avrinningsområde den 26 oktober 2016, församlingshemmet i Alster Inledning Alstersälvens vattenråd hade bjudit in alla med intresse för vattnens tillstånd inom Alstersälvens avrinningsområde till en temakväll om övergödning. Kvällen arrangerades av vattenrådet i samarbete med Länsstyrelsen Värmland och Studieförbundet Vuxenskolan. Syftet med kvällen var att sprida information om övergödningssituationen i sjöar och vattendraget inom avrinningsområdet samt höra hur olika aktörer som är aktiva inom området agerar och vilka tankar de har om åtgärdsbehov. Kvällen innehöll även inspiration från andra avrinningsområden och förhoppningen är att dialogen om lämpliga åtgärder och hur situationen i Alstersälvens område kan förbättras kan fortsätta. Alstersälvens vattenråd är en ideell förening med syfte att verka för att vattnen inom Alstersälvens avrinningsområde utvecklas på ett hållbart sätt. Medlemmar i vattenrådet är privatpersoner, organisationer, verksamhetsutövare, företag och kommun som är boende eller verksamma inom området. Idén att bilda vattenråd kommer från EU:s ramdirektiv för vatten där man betonar vikten av att ha en helhetssyn på vatten inom avrinningsområden samt att samverka och ta vara på den lokala kunskapen. Alstersälvens vattenråd bildades år 2014 och därmed täcks nu hela Värmland in av olika vattenråd. Nedan följer korta sammandrag från kvällens olika föredrag. Hur är näringsstatusen i sjöarna? Vad händer i ekosystemet vid övergödning? Länsstyrelsen, Värmland Karin de Beer Karin inledde med den första meningen i ramdirektivet för vatten: Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Direktivet grundar sig på en insikt om att Europas invånare måste vårda sina vattenresurser bättre om inte framtida generationer ska få sänkt levnadsstandard samt en insikt om att vattnet inte följer administrativa gränser. När en sjö blir övergödd, dvs får tillförsel av onaturligt mycket näringsämnen, växer mer fintrådiga alger och bakterier. Det gör att bottenvegetationen får för lite ljus och vissa arter slås ut. Då ökar mängden växtplankton, vilket i sin tur ökar mängden djurplankton och därefter gynnas vitfisk som äter djurplankton. Rovfisk såsom abborre och gädda får svårare att fånga föda på grund av att vattnet blir grumligare. Det blir syrebrist på botten och algblomningar kan uppstå.

2 sid 2 (5) Ett vatten kan betecknas som övergött antingen utifrån resultat i biologiska undersökningar eller utifrån att fosforhalten kraftigt överstiger referensvärdet. Biologiska undersökningar, t ex provtagningar av plankton, fisk eller bottenfauna, visar vattnets kvalitet under en längre tid jämfört med vattenkemiska provtagningar. I Alstersälvens avrinningsområde är det sjöarna Borssjön, Molkomssjön och Alstern som bedöms som övergödda. Molkomssjön och Alstern har bedömts utifrån fisk-index. I Borssjön har inte några biologiska mätningar gjorts, utan den är bedömd utifrån vattenprover. För alla dessa sjöar krävs förbättringsåtgärder för att de ska kunna uppnå god ekologisk status med avseende på övergödning. På webb-sidan finns data samlat om alla sjöar och vattendrag (över en viss storlek) i hela Sverige. Här finns även bedömning av kemisk och ekologisk status samt åtgärdsförslag för respektive vatten. Åtgärderna är dock endast bindande för myndigheter och kommuner. Vad gör Karlstads kommun för att minska övergödningen i Alstersälvens avrinningsområde? Karlstads kommun, Teknik- och fastighetsförvaltningen, Kristina Hedfors Karlstads kommun, Miljöförvaltningen, Linnea Broström Karlstads kommun har tagit fram en VA-plan (Vatten- och avloppsplan). Denna finns på webben på Kommunens teknik- och fastighetsförvaltning jobbar på olika sätt med att minska övergödningspåverkan från kommunala avloppssystem, t ex genom att informera om vad som får spolas ner i avloppet. Man jobbar för att få ett så rent slam i reningsverken att detta kan återanvändas som gödning på åkermark. Man jobbar även löpande med driftsäkerhet och att få bort dagvatten och dräneringsvatten från avloppsledningar. I VA-planen har en prioritering gjorts av i vilka områden en utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp ska byggas ut fram till år Hittills är utbyggnaden klar till södra Edsgatan och Steffens minne. De närmaste åren kommer en utbyggnad att ske till Dingelsundet och Lungvik/Busterud och därefter fortsätter man arbetet på Edsgatan norrut till Vallargärdet. I planen finns även utredningsområden där utbyggnad av kommunalt VA kan bli aktuellt efter Det pågår också ett arbete med att ta fram riktlinjer för hantering av dagvatten och dräneringsvatten. Kommunens miljöförvaltning tar vattenprover en gång per år i fyra sjöar inom Alstersälvens avrinningsområde Borssjön, Molkomssjön, Gapern och Alstern. I dessa tas prover av ytvatten och bottenvatten vid sjöarnas djupaste punkt. I Gapern tas ytvatten från ytterligare en punkt närmare utloppet.

3 sid 3 (5) Kommunen har hållit på med vattenprovtagning sedan 1960-talet, men det finns inget krav på kommunen att ta prover. I detta område är det dock få andra som tar prover regelbundet. I de flesta avrinningsområden finns vattenvårdsförbund som är en sammanslutning av olika verksamhetsutövare med utsläpp till vattnet som har krav på sig att utföra recipientkontroll, det vill säga att göra olika mätningar i vattnet för att kontrollera effekten av utsläppen. I Alstersälvens avrinningsområde finns inte så många verksamheter som har krav på provtagning och därför finns ingen samlad recipientkontroll. Mätningar av fosfor i Alstersälvens avrinningsområden visar ingen tydlig trend från 1970-talet fram till idag. Det ska bli intressant att följa utvecklingen efter den nu utförda och planerade VA-utbyggnaden, vilket minskar fosfortillförseln till sjön Alstern. Kommunens miljöförvaltning ställer också krav på reningen av enskilda avlopp. Man genomför inventeringar av enskilda avlopp enligt en inventeringsplan som finns i VA-planen. Inventering av enskilda avlopp inom spridd bebyggelse med hög skyddsnivå och permanent boende i Alstersälvens avrinningsområde genomförs Miljöförvaltningen har även tillsyn på jordbruk, reningsverk och andra företag med utsläpp till vatten. Sedan år 2014 finns en ny lagstiftning som ställer hårdare krav på när och var man får sprida gödsel i områden som är känsliga för växtnäringsläckage. Nyeds och Alsters församlingar ingår i områden som bedöms vara känsliga för växtnäringsläckage. Vad gör jordbruket för att förhindra näringsläckage till sjöarna? LRF, Henrik Nisser, aktiv lantbrukare i Alstrum LRF, Christer Jansson, Greppa näringen Henrik berättade om sitt KRAV-godkända jordbruk som bedrivs i närområdet. I detta ingår köttproduktion, vall- och spannmålsodling samt naturbetesmarker. Produktionen av gödsel inom detta jordbruk kommer att komma upp i ca 3500 kubikmeter per år och avsikten är att se till att så mycket som möjligt av detta stannar på åkrarna där det gör nytta och inte läcker ut till omgivande vatten. De insatser som görs för att klara detta är: - Inget handelsgödsel används (ej tillåtet enligt KRAV) - Mycket gräsodling, gör att en stor andel av marken är bevuxen vintertid, vilket minskar ytavrinningen - Täckdiken har anlagts och öppna diken underhålls, vilket gör att avrinningen leds i diken och ytavrinningen minskar. - Jobbar med växtnäringsbalanser där man räknar på att tillförsel och bortförsel av näring ska vara lika stora. - Deltar i rådgivningskonceptet Greppa näringen där man blir erbjuden ett anpassat rådgivningspaket som passar den egna verksamheten.

4 sid 4 (5) Ytterligare förbättringar som är på gång i Henriks jordbruk är mer täckdikning och en ny, väl tilltagen gödselbrunn. Vägen till några av Henriks marker, som tidigare varit dålig att köra på, håller på att förbättras. Det kommer att leda till att det blir lättare att köra gödsel även till dessa marker och spridningen på de brukade områdena blir därmed bättre fördelad. En förutsättning för att kunna göra miljöåtgärder är att ekonomin i företaget tillåter det. Det finns t ex pengar att söka för att anlägga fosforfällor, något som man skulle kunna göra i samarbete med ett vattenråd för att underlätta ansökningsarbetet. Christer från LRF berättar om Greppa näringen som är ett rådgivningspaket från LRF, Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Inom detta är det möjligt att välja en viss modul och få gårdsspecifik rådgivning. 47 % av arealen jordbruksmark inom Alstersälvens avrinningsområde är ansluten till Greppa näringen. Man har mätt och sett resultat att gårdar som ingått i Greppa näring-rådgivningen minskat sitt kväveöverskott respektive fosforöverskott. Han berättar att en faktor som kan inverka på näringsläckaget är valet av gröda. Med en bra gröda som genom sitt växtsätt och rotsystem gynnar en jämn infiltration av vatten genom marken minskar ytavrinning och erosion Vad gör skogsbruket för att förhindra näringsläckage från skogen? Skogsstyrelsen, Ewa Nilsson I och med att arealen skog är så stor så finns det ett näringsläckage från skogen som inte är försumbart. Aktiviteter i skogen som påverkar läckaget är avverkning (minskat näringsupptag, ökad avrinning, körskador), skyddsdikning och dikesrensning samt gödsling/askåterföring. Vid avverkning är det av avgörande betydelse att lämna kantzoner utmed vatten för att begränsa näringsläckaget. Detta är en åtgärd där markägare lätt skulle kunna ta ett större ansvar genom att ställa krav på entreprenören som utför avverkningen. I kantzonen, som ofta utgörs av utströmningsområdet, sker många markkemiska processer. Kantzonen utgör ett fysiskt hinder som förhindrar transport av slam ut i vatttnet. Den tillför föda, beskuggning och död ved till vattendraget och bidrar på så vis till att bevara biologisk mångfald. Vid skyddsdikning och dikesrensning ökar transporten av finpartiklar, organiskt material, näringsämnen och kvicksilver. Bra om man kan anlägga sedimentationsbassänger där vattnet bromsas upp och partiklar och näringsämnen sedimenterar till botten någonstans på sträckan. Det kan ske t ex genom att lämna ett orensat parti i diket. Vid återföring av aska i skogen finns krav på minst 25 meters avstånd till sjöar, vattendrag och våtmarker.

5 sid 5 (5) Uttag av GROT (grenar och toppar) ur skogen för att utvinna biobränsle kan vara negativt för näringsläckaget. Dels behöver man köra in i området med maskin en gång till och dels kan det krävas tillförsel av gödsel eller aska, då man avlägsnar mycket näring från markerna. Erfarenheter från andra sjöar LRF, Christer Jansson Dalbergså och Holmsåns vattenråd, Karin Hilmér Karin berättar hur man jobbat inom Dalbergså och Holmsåns vattenråd på Dalboslätten. Man började med att väcka intresse för vattnet genom att ordna träffar och bland annat åka ut och undersöka ett vatten med hink och håv. De gjorde en bussresa genom avrinningsområdet och tittade tillsammans på dammar, kvarnar, jordbruk m.m. Sedan har de utgått från det lokala engagemanget och frågat de boende i området vad de vill göra. Vattenrådet har sökt pengar till flera projekt från vattenåtgärdsanslaget från Sportfiskarna och genomfört olika projekt som biotopkartering av flodpärlmussla i ett vattendrag, inventering och åtgärdsprioritering av vandringshinder i hela området, åtgärdsprogram för förbättrad vattenkvalitet i Stora och Östra Hästefjorden. De har också sökt LOVAmedel till strukturkalkning. Några tips på vad lantbruket kan göra för att förhindra packningsskador är: - Sträva efter så lätta traktorer som möjligt - Bandställ på tröskan - Matarslangsystem för spridning av gödsel - God växtföljd med grödor så som oljeväxter med djupt rotsystem och vallodling som är gynnsam för strukturen. - Strukturkalkning (är dock inte godkänt i ekologisk odling) Christer berättar om sina erfarenheter från lyckat åtgärdsarbete i andra vattenråd/avrinningsområden. Viktiga förutsättningar är: - God samarbetsförmåga och kommunikation - Att man jobbar inom ett begränsat område - Att man har en gemensam målbild där fokus ligger både på produktionsnytta och miljö - Att man gör många besök ute i fält - Att man tillåter flexibilitet i utförandet - Tillgång till en processledare i varje avrinningsområde Avslutning Den som är intresserad av att få mer information om Alstersälvens vattenråds möten och aktiviteter eller vill bli medlem i vattenrådet är välkommen att kontakta oss. Man är också välkommen att kontakta vattenrådet om man har idéer om vad vattenrådet bör jobba med. Kontaktuppgifter finns på webb-sidan