Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang

Transkript

1 Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang Vattenförvaltningen i Sverige ska utvecklas i samverkan med dem som berörs. Att sprida information och att involvera berörda organisationer och allmänheten i arbetet är därför en viktig uppgift för alla myndigheter som arbetar med uppdrag inom vattenförvaltningen. De fem vattenmyndigheterna, tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, samverkar med berörda myndigheter, sektorsorgan och andra intresseorganisationer på nationell nivå. Regionalt och lokalt samverkar vattenmyndigheterna och länsstyrelserna även med aktörerna inom respektive vattendistrikt. De fem regionala vattendelegationerna fattar besluten enligt vattenförvaltningsförordningen, men inför beslut i viktiga och övergripande frågor genomförs formella samråd. Under samrådsperioden kan alla som vill lämna synpunkter på de förslag som det sedan ska fattas beslut om. Under samrådsperioden för också vattenmyndigheterna diskussioner med myndigheter och organisationer för att fånga upp synpunkter. Synpunkterna kan leda till omarbetning och komplettering av dokumenten innan de fastställs. En av hörnstenarna i den svenska vattenförvaltningen är att skapa delaktighet på lokal nivå. Målet är att intressenter ska vara med redan i ett tidigt stadium för att diskutera frågor och bidra till lösningar. Detta för att de förslag till beslut som tas fram ska vara överensstämmande med redan befintlig information och att de ska vara genomförbara för myndigheter och kommuner. Vattenmyndigheten och länsstyrelsen har bland annat lokalt stöttat utvecklingen av lokala samverkansorgan, så kallade vattenråd. Vattenråd är en sammanslutning av olika intressenter med koppling till vattnet inom ett eller flera avrinningsområden. Läs mer om vattenmyndigheternas arbete på www. vattenmyndigheterna.se/en/ Läs mer om vattenrådens arbete på (endast svensk information)

2 Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Västerhavet Södra Östersjön Sveriges fem vattendistrikt

3 Bottenvikens vattendistrikt Samarbete kring kraftigt modifierade vatten I Sveriges norra delar finns merparten av Sveriges största älvar. De flesta av dessa har dämts upp och byggts ut med stora kraftstationer och ses som kraftigt modifierade vattenförekomster inom vattenförvaltningen. Dessa älvar kommer inte att kunna uppnå god ekologisk status enligt vattendirektivet utan strävar istället för att nå så god ekologisk potential som möjligt. Inom vattenrådet för Ume-Vindelälven i Bottenvikens vattendistrikt, påbörjades under 2011 ett arbete kring frågan om god ekologisk potential (GEP), i några kraftigt modifierade vattenförekomster i Umeälven. Arbetet har utförts av samverkansgruppen 3 regleringsmagasin, en ideell förening som arbetat för att ta fram underlag för bedömningen av GEP inom sin del av Umeälven i Vindelns kommun. Under arbetade gruppen med inventering (biotopkartering) av alla biflöden samt biflödesdeltan, inventering av vattenväxter och lekbottnar i Umeälven, kartläggning av möjliga omlöp, ekosystemvänliga erosionsskydd samt kartläggning av finjordar för att miljöanpassa vattenståndsnivåer. Resultatet och en lista över förslag till åtgärder har presenterats. Styrelsen för 3 regleringsmagasin har bestått av byaåldermän samt markägare som representerat sin egen by efter älven. Arbetet har skett i samarbete med Statkraft, Vattenfall, Länsstyrelsen i Västerbotten, Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, Vindelns kommun, Umeå Universitet, SLU och WWF. Verksamheten finansierades av Svenska Naturskyddsföreningen via Vattenfall Sverige AB, Grönt miljöval, WWF Världsnaturfonden - Innovativ naturvård, Vattenmyndigheten, Bygdemedel och Statkraft.

4 Bottenhavets vattendistrikt Gemensam satsning på minskad näringsbelastning i Östersjön-Florsjön Vattnet rör sig över kommun- och länsgränser. Ett näringsläckage (ex gödselrester rinner från lantbruksmark till ett dike) kan därför få konsekvenser någon annanstans än där läckaget sker. Att samarbeta över kommungränserna är en viktig del i arbetet med att ta tag i problemet. År 2007 startades ett samarbetsprojekt mellan Bollnäs och Söderhamns kommun för att minska näringsbelastningen i avrinningsområdet för Östersjön-Florsjön. Projektet administreras av Ljusnan och Hälsinglands skogs- och kustvattenråd. Syftet med projektet har varit att ta fram ett program med olika åtgärder för att minska näringstillförseln till vattendragen inom Florsjöns tillrinningsområde. Detta har gjorts genom samverkan och är i linje med det nationella miljömålet Ingen övergödning samt EU:s ramdirektiv för vatten. En av de senaste åtgärderna som man genomfört för att kunna stoppa fosforläckaget är kalkfilterbrunnsanläggningen som anlades för drygt ett år sen i området. Med markägarens samtycke anlades anläggningen och han har även varit starkt engagerad, utan ersättning, i projektet. Under projektets gång har kommunerna gjort inventeringar av, och boende i området har åtgärdat ett stort antal dåliga, enskilda avlopp, infrastrukturbolaget Söderhamn Nära har dragit en ny avloppsledning som ersätter den tidigare bottenförlagda som gick rakt igenom Florsjön och ett antal jordbrukare har, inom ramen för projektet, gått utbildningen greppa näringen för att minska näringstillförseln. Även träffar med intresserade har genomförts för att sprida kunskap om faktorer som påverkar sjön och genom olika provtagningar har projektet kunnat skaffa sig stor kunskap om Florsjöns vattenkvalitet. Gunnar Jonsson

5 Norra Östersjöns vattendistrikt Lokal samverkan för ett bättre vatten Tämnaren ligger i Uppland och är en av landets finaste fågelsjöar. Sjön har stor betydelse för rekreation och friluftsliv. Tämnaren är naturligt näringsrik, men för att behålla sin bevarandestatus får den inte gödas ytterligare. Övergödning och att sjön har sänkts i flera omgångar har lett till att igenväxningen av Tämnaren har ökat. Tämnarens Vattenråd bildades 2007 för att i samverkan kunna förlänga sjöns livslängd med några hundra år och samtidigt utvinna bioenergi ur sjön. Vattenrådet är ett frivilligt ideellt organ och ett språkrör för bygden kring Tämnaren. En förutsättning för en framtida hållbar utveckling runt Tämnaren är att de människor som bor runt sjön är aktiva i förvaltningen och planeringen. Genom sitt arbete med lokal samverkan har Tämnarens Vattenråd lyckats skapat ett hållbart utgångsläge: Ekologisk hållbarhet genom att ta fram restaureringsförslag och åtgärdsplan för Tämnaren, till exempel; vegetationsbegränsning genom röjning, betning och muddring och höjning av vattennivån vintertid. Social hållbarhet genom att ena lokalbefolkningen kring ett gemensamt mål samt ekonomisk hållbarhet genom att också planera för hur en restaurering ska kunna gynna den ekonomiska utvecklingen i bygden. Tämnarens vattenrådet består av intressenter runt hela sjön så som exempelvis markägare, vattenföretag och naturskyddsorganisationer. Vattenrådets arbete sker i samarbete med Norra Östersjöns Vattenmyndighet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala universitet, Uppsala länsmuseum/upplandsmuseet, Östervåla Utvecklingsråd, Länsstyrelsen Uppsala Län, Heby kommun, Tierps kommun och Uppsala kommun.

6 Södra Östersjöns vattendistrikt Samsyn kring Alsterån i balans I Alsterån har intresserad allmänhet och vattenrådet tillsammans identifierat ca 100 värden och ca 100 problem inom avrinningsområdet. Värden som bra kräft-och fiskevatten, kanotleder, badplatser, naturvärden, kvarnar, kulturella platser och industrihistoria ska tas tillvara samtidigt som problem med försurning, igenväxning, vandringshinder, trasiga dammluckor, ojämnt flöde, avlopp och dagvatten. I projektet Alsterån i balans ska man genom lokal kunskap och lokalt engagemang ta fram ett åtgärdsprogram för Alsterån. För att kunna få lokal kunskap och sprida information om projektet har det anordnats två omgångar med allmänna stormöten på sju orter inom avrinningsområdet. Vid mötena har vattenförvaltningen förklarats och även mer ingående beskrivit de miljöproblem som finns i Alsterån. Vid stormötena har man använt vattenrådsdialogmetoden. Denna metod innebär att deltagarna sitter kring bord där man har lagt ut en stor, detaljerad karta över sin del av avrinningsområdet. Förutom kartan får deltagarna tillgång till numrerade klisterlappar, röda för problem och gröna för värden. Dessa placeras sedan på kartan på platser där deltagarna anser att ett problem finns eller en plats som anses värdefull. Information och tankar om problem och värden noteras därefter på blanketter med referens till platsmarkeringar på kartan. Inkomna synpunkter har sedan sammanställts i tabellformat och på en översiktlig karta. Projektgruppen har även träffat de fyra kommunerna för att diskutera vattnet i avrinningsområdet, kommunernas vattenarbete samt resultaten från stormötena, allt för att få en samsyn över hur läget är och vad som behöver göras. Projektet, som drivs av Alsteråns vattenråd, pågår till och med 2013 och finansieras av EU Leader Projekt.

7 Västerhavets vattendistrikt Lokal kunskap avgörande i jakten på förlorad fosfor Västra Dalsland och Bohuslän har ett högt läckage av fosfor i förhållande till resten av Sverige. Gullmarns vattenråd har därför genomfört ett projekt för att få reda på var och hur förlusterna av närsalter måste minska för att vi ska nå god ekologisk status i Örekilsälven. Det visar sig att lokal kunskap är avgörande. I projektet, som bar namnet Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde, gjordes detaljstudier av de mindre vattendragen Lerån och Lerdalsälven. Det togs vattenprover, gjordes detaljerade beräkningar av belastning från enskilda avlopp och hämtades in kunskap från lokala markägare. Vattenrådet kunde konstatera att den nedre delen av Lerån har en hög belastning av närsalter och att halterna av fosfor varierar stort i de båda vattendragen. Genom projektet har Gullmarns vattenråd fått in ett betydelsefullt underlag för vidare arbete med åtgärder för att minska näringsläckaget till sjöar, vattendrag och hav. En viktig slutsats i projektet är betydelsen av den lokala kunskapen hos markägare om problem och möjliga åtgärder. Vattenrådet lyfter också fram kommunernas system för att ta hand om hushållsspillvatten som en viktig framtidsfråga. Projektet sätter också fingret på frågorna om rimligheten i det åtgärdsbeting som ligger till grund för Vattenmyndighetens åtgärdsprogram, och om kostnadseffektiviteten i olika åtgärder. Arbetet har finansierats av Vattenmyndigheten i Västerhavet.

8