Strategiskt samtal: Vatten en resurs vi vill ha lagom av

Transkript

1 Minnesanteckningar Strategiskt samtal: Vatten en resurs vi vill ha lagom av 4 september 2012 Välkomna Landshövding Kristina Alsér hälsade alla välkomna! Kristina poängterade att vatten är vårt viktigaste livsmedel men att kvällen kommer att användas till att prata om vatten på ett lite annat sätt. Idén med strategiska samtal kom för ca 5 år sedan då Länsstyrelsen besitter en bred kompetens inom området och Länsstyrelsen vill koppla ihop denna kompetens efter länets behov med kunskapen ute i länet. Strategiska samtal är en del av Länsstyrelsens regionala utvecklingsarbete som är tänkt att fortsätta. Vattenfrågor är angelägna med tanke på vad som hände i somras med översvämningar av Emåområdet! Kristina poängterade att Vattenråden har en viktig roll i vattenförvaltningsarbetet och uppmanade alla att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter under kvällen! Hushållningssällskapet och LRF tackade för att Länsstyrelsen hade plockat upp deras flaskpost och tyckte strategiska samtal var en bra inledning på en fortsatt dialog. Föredrag Klimatförändringars påverkan på vattenflöden och vattennivåer-framtidsscenarier för Mörrumsån Lars-Göran Gustafsson (LGG), DHI Presentationen baseras på ett tidigare uppdrag där DHI tillsammans med Växjö kommun satt upp mätstationer för vattendragsmodulering. Mätstationen gör en mängd olika mätningar för att komma fram till en prognos för flödesförändringar. LGG visade några exempel på historiska och prognostiserade översvämningar bland annat översvämningen år Denna översvämning kan jämföras med en situation som hände Om 1975 års vattenförhållandeinträffade idag skulle det få allvarliga konsekvenser.

2 Man vet dock inte hur flödessituationen skulle se ut idag på grund av en del förändringar i förhållanden, men den skulle varit allvarlig. Det finns många modeller för att uppskatta konsekvenserna av klimatförändringar, både globala och regionala. Modellerna ger olika typer av resultat beroende på vilka faktorer som bearbetas i prognosen. Det finns stora osäkerheter i alla prognoserna. EU har ett stort projekt där man kommit fram till 16 olika troliga framtidsscenarier. I alla prognoser bedöms temperaturutvecklingen hyfsat lika men konsekvenser av ökade flöden blir olika för modellerna. Två scenarier valdes ut. I scenario 1 sker det en 10% ökning av flödet och i scenario 2 en 40% ökning av flödena höst och vinter. Sommartid kommer dock flödena att minska. Högflöden inträffar i större utsträckning tidigare på året under regnperioder senhöst och vinter. Totalaflödesvolymen över året minskar men extrema tillfällen (risken för) ökar totalt sett. Risken för ett 100-årsflöde ökar med ca 10-50% med dagens förhållande vilket innebär några dm höjning i magasinen och ännu mer lokalt (Helgasjön och Salen). LGG visade en bild över Örken, Helgasjön och Salen där modellen visar vattennivåer 2004 jämfört med modellen! Lägsta lågvatten minskar enligt modellen och flödet minskar med 25-75%. Slutsatser enligt LGG: Regleringen av sjömagasinen försvåras genom att sjöarna inte lika tydligt kan tappas av under den blöta delen av året pga. risken för att sänkningsgränser inte kan hållas under efterföljande torra somrar. Detta innebär i sin tur minskade möjligheter att hålla beredskap för extrema högflöden under den blöta delen av året. Ökat behov av flödesprognoser så att åtgärder som t.ex. förtappning hinner genomföras. Det krävs en större beredskap för extremer i framtiden, både för höga flöden och låga flöden. Vald regleringsstrategi kan påverka var konsekvenserna blir som störst längs vattendraget. Det är därför viktigt att inventera i vilka områden översvämningar kan accepteras under extrema händelser? Sannolikheten för dagens extremer ökar i framtiden och konsekvenserna kan minskas genom anpassning av regleringsstrategierna Gemensam analys av vattenflöden Alla deltagare bidrog med sin kunskap till att rita upp faktorer som påverkar vattenföringen i vattendragen. Analysen summerades på en plansch. Se bild nedan.

3 Resultat från gemensam analys Presentationer: Jan Grosen (JG) - Länsstyrelsens roll och komplexiteten i tillsynen JG informerade om Länsstyrelsens olika roller som tillsynsmyndighet för vattenverksamhet. I Länsstyrelsens uppgift ingår att tillse att bestämmelserna i miljöbalken följs och att ändamålet med balken kan uppnås. Detta ska uppnås genom rådgivning och information samt genom tillsyn. Länsstyrelsen prövar anmälningsärenden samt deltar i samråd inför domstolsprövningar. Länsstyrelsen kan i vissa fall initiera omprövningar om nya förhållanden har uppkommit och det finns allmänna intressen att skydda. Länsstyrelsen arbetar även för att bevara hotade arter. Länsstyrelsens roll är svår eftersom lagstiftningen med tiden har ändrats och det inte alltid är klart vad tillstånden omfattar samt vad som kräver tillstånd. Dessutom finns framtidscenarier för klimatet som inte alltid är förenligt med äldre villkor och domar. Carl-Philip Jönsson (CPJ) - Vattendomars rättskraft Äldre domar gäller fortfarande och man kan behöva tillämpa äldre lagar vid en bedömning. För att ändra eller ta bort en vattenanläggning krävs en prövning i Mark- och miljödomstolen. Enligt miljöbalken är det den som söker prövningen som får stå för kostnaderna. Reningar i vattendrag för att upprätthålla vattendragets djup eller läge är inte tillståndspliktigt utan kan anmälas till Länsstyrelsen. Äger man en vattenanläggning är man underhållsskyldig så att allmänna eller enskilda intressen inte skadas. Bedriver man en verksamhet utan att ha ett tillstånd är man bevisskyldig för vilka förhållanden som fanns innan verksamheten startade. På frågan om hur länge ett tillstånd gäller svarade CPJ att en dom gäller till den är omprövad, utriven eller varaktigt övergiven!

4 På frågan om enskilt fiske hänvisade CPJ att det inte är Mark- och miljödomstolen som prövar detta. Länsstyrelsen kan hänvisa till Lantmäteriet i frågan! Åsa Felix Everbrand - Ökad vattenföring och mer översvämningar Nyckeln för lantbruket är rätt mängd vatten vid rätt tid! För lantbruket i regionen är det vanligare med för mycket vatten än för lite. Vi ser gärna mer dikning, mer dammar, mer bevattning men var sak på rätt plats. Felix tog upp exempel från Emån 2012 där de drabbade fick skördar förstörda och spekulerade om det kan svara sig att investera i framtiden. Översvämningarna får konsekvenser för företagen, marken, kanske på framtida EU-bidrag och sysselsättningen. Lösningen är ett helhetsgrepp på vattendragen där alla intressenter är involverade för att förebygga kommande flödesförändringar. Man ska också vara ute i god tid och dra nytta av dom prognoser som finns till exempel SMHI. Det uppkom en diskussion om underhålls skyldighet av naturliga vattendrag och att det inte finns någon som är ansvarig för underhållet om det inte finns ett markavvattningsföretag. Andreas Hedrén (AH) - Vattenreglering för det allmännas bästa AH gick igenom Växjö kommuns reglering och regleringsrätter, problemen 2004 samt kommunens målsättning med nuvarande reglering. Den nuvarande reglering är en kompromiss mellan många olika intressen där alla får lite och ingen får mycket. På frågan om hur regleringen påverkan utanför länets gränser svarade AH att kommunen får titta på detta om det uppstår ett problem! Det framkom att Alvesta kunde få problem om inte Växjö reglerar samhällsnyttigt! Nils Posse - ordf Mörrumsån vattenråd Informerade om att vattenrådet hade för avsikt att hålla tre dialogmöten och att man var välkommen att delta. Johan Karlsson (JK) - Att anlägga våtmarker JK framförde att våtmarker kunde anläggas i låglänta och lågt producerande jordbruksmarker med stöd från EU. Våtmarker kan även fungera som mellanlagring av vatten långt upp i vattensystemen. JK framförde även att det var viktigt att återskapa översilningsängar för att minska näringsbelastningen och jämna ut flöden. Man kan få rådgivning från Länsstyrelsens handläggare innan beslut om stöd fattas.

5 För anläggning av våtmarken kan ett stöd på kr/ha utgå där stödbeloppet uppgår till max 90%. 10% utgör egenfinansiering där eget arbete även räknas in. Det uppkom en diskussion efter föredraget om investeringsstödet där inte egenfinansiering fick räknas med. JK framförde att detta var en nationell prioritering som Länsstyrelsen har att följa. Det ställdes en fråga om man kunde göra våtmarker i utdikade och torrlagda marker? I olika sammanhang pratade vi om energiproduktion och mossor som hade sjunkit. Det finns mycket areal som inte blir skog eller bete. Det kan vara sådana marker med impediment eller liknande. Ska våtmarker ligga i åkermark? För anläggningsstödet måste våtmarken ligga i åkermark. Det framfördes att många lantbrukare upplever att bedömningen av marken blir antingen vatten eller betesmark. Detta måste hanteras annorlunda i fortsättningen. Lantbruket behöver både ha marken till bete och som vatten! Bedömning av vad som är betesmark/vatten beror på ögonblicksbild av strandlinjen när kontrollanten är där. Stelbent då strandlinjen flyttar sig mellan åren. Per Ekerholm (PE) - Uttrar, hårklomossa och stormusslor PE tog upp exempel på hänsyn som ska tas till dom hotade arterna tjockskalig målarmussla, utter och hårklomossa som alla skyddas av artskyddsförordningen. För musslorna är det viktigt att sandiga och grusiga bottnar bevaras och att det inte skapas vandringshinder för fisk eftersom fisk utgör mellanvärd vid musslornas reproduktion. För uttern är det viktigt att bevara större stenar så uttern kan markera revir och rötter som används för att bygga bon. Hårklomossa behöver vattennivåförändringar och man hittar den på rötter av al och stenar. I länet finns fler arter med samma krav på samma vattenförhållanden. Det frågades om när en art blir ohotad? PE svarade att en förändring kan ske vart 5 år när rödlistan skrivs om det kommit fram nytt underlag! Rödlistan handlar om gynnsam bevarandestatus. Vilket är en prognos för framtida överlevnad. Om jag lever i ett område där den finns men att en inte lyckats etablera sig i andra områden hur ska jag förhålla mig till det? PE svarade att vi ska stärka arten i områden där den redan är stark så den kan sprida sig även till andra områden. Då kan det finnas skäl till att den kan tas bort från rödlistan. Lars Gustafsson (LG) - Hur täcker försäkringen översvämningar av marker som brukar vara översvämmade? LG är ansvarig för skadeförsäkring Länsförsäkringar i Kronoberg. Länsförsäkringar har försäkringar för vissa skador vilket försäkringen täcker. Hus och egendom täcks av försäkringar men för närvarande finns inga försäkringar som täcker mark och grödor vid översvämningar.

6 Vid översvämningar i låglänta områden kan kommunen om man beviljat bygglov bli skadeståndsskyldiga! Översvämningar är inte värsta försäkringsskadan! Det kan bli så att försäkringsbolag inte kommer att vilja försäkra eller kommer att höja premien kraftigt för vissa skador som uppstår till följd av väderlek. Länsförsäkringar vill i framtiden kunna försäkra även mot översvämningar som skadar mark och grödor. Varför inga försäkringar för grödor vid översvämningar? LG svarade att det finns en diskussion om en sådan försäkring men att det i dagsläget inte finns någon sådan försäkring hos Länsförsäkringar. En synpunkt som framfördes var att skada för den enskilde markägaren inte syns i diverse sammanställningar av översvämningsskador samt att i tätorter med översvämningen rinner vattnet bort och skadorna täcks av försäkringar, men att samma villkor inte gäller markägare utanför tätorter. Carl Håkansson (CH) - Vilket ansvar har räddningstjänsten i samband med översvämningar? Räddningsinsatsen prioriteras efter människoliv, egendom och sedan miljön. Räddningsinsatsen ska även utgå ifrån att egendom som man rädda ska vara mer värd än vad räddningsinsatsen kostar och ska bedömmas enligt lagen om skydd mot olyckor. CH poängterade att även den enskilda har ett ansvar vid en krissituation och att man vid större insatser utgår från övergripande beslut med prioriteringen som grund. Den kommunala räddningstjänsten har krisberedskap och har befogenhet att fatta vissa beslut som att frångå en vattendom eller dylikt för att kunna genomföra eller underlätta räddningsinsatser. Gruppdiskussioner - Hur kan vi samarbeta? Efter intressanta föredrag hade man också diskussioner i sju smågrupper. Grupperna diskuterade hur tidigare identifierade aktörer kan samverka för att hantera de förändrade vattenflödena som förväntas komma i framtiden. Varje grupp fick diskutera fritt kring denna fråga och varje grupp fick ange två förslag. De förslag som redovisades i en gemensam avslutande diskussion var: Grupp 1: Givande och tagande dialog. Lyft fram goda exempel. Grupp 2: Kunskap, förståelse, dialog. Arbeta proaktivt. Grupp 3: Dialog i stora forum där många intressen är representerade. Översvämningsmarker. Grupp 4: Samverkansgrupper längs vattendragen (problemlösning). Dammsäkerhetsinsatser, kunskapsinhämtning. Grupp 5: Tillstånd ska följas, prioritera tillsyn. Regleringsföreningar. Grupp 6: Översvämningsberedskap. Kunskapshöjande insatser. Grupp 7: Vattenrådens roll. Bred samverkan med intresserade aktörer.

7 Avslutning Kristina Alsér avslutade mötet med att tacka för allas engagemang och passade på att bjud in deltagarna till fortsatta samtal på Residenset om ungefär ett år för att försäkra sig om att arbetet ska fortgå. Hushållningssällskapet och LRF tackade för ett mycket bra möte. Man uppmanade alla att delta aktivt i arbetet och ser fram emot mötet om ett år samt ett fortsatt gott samarbete. Mötet avslutades ca kl Fler bilder, presentationer och material hittar ni på Länsstyrelsens hemsida.