HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment"

Transkript

1 Avbördningskurvans roll i hydrologiska modellberäkningar Göran Lindström & Joel Dahné, HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment Markklasser = kombination av jordart och markanvändning Upp till tre markskikt med valfri tjocklek Rörlig grundvattenyta, i marken Avrinning från samtliga markskikt + ytavrinning och dräneringsrör Erosionsmodell Vattendrag och sjöar N & P följer vattnet Grödoklasser för likartade grödor Datum för sådd och skörd Groundwater outflow, conc. of IN, ON, SP & PP Surface runoff Evapotranspiration Rainfall, Snowmelt Macropore flow Fertilizers, Atmospheric Manure, Plant deposition Plant residues uptake N&P pools N&P pools Groundwater N&P pools Denitrification N&P-källor: Gödsling, atmosfärsdeposition, växtrester N&P-sänkor: Denitrifikation, växtupptag Stream depth Tile drain Regional groundwater flow 1 markklass med 3 skikt Parametrarna knyts främst till jordart, markanvändning, gröda, region (dvs inte delområden) Åar och sjöar Denitrifikation, mineralisering, primärproduktion, sedimentation, resuspension Markklasser (jordart&markanvändning) 1

2 S-HYPE : HYPE-modell för hela Sverige Innehåller bl.a, ca 17 delområden (28 km2 i medel) 2 beräkningsytor (land) 1 utloppssjöar 1 mil vattendrag 3 Q-serier 5 W-serier 5 avbördningskurvor för sjöar 6 vattenkvalitetspunkter (1-4 parametrar I HYPE kan man i varje delområde ha antingen en specifik avbördningskurva eller en generell kurva: Q=K(W-W)^p I S-HYPE har vi optimerat de generella avbördningsparametrarna (K & p) 2

3 Å- och sjösystem för ett delområde avrinning lokal åfåra nederbörd avdunstning lokal sjö Generell avb.ekv. utflöde från uppströms delområden inflöde till huvudåfåra nederbörd avdunstning huvudåfåra utloppssjö utflöde Generell eller specifik avb.ekv. S-HYPE jämfört med observationer (Ex. Q och W, mer utvärdering 4 dec) 8 1 Typisk anpassning för dygnsvärden (medianbra R2) Vattenföring (m 3 /s) Sjövattenstånd (m) Bästa anpassning för dygnsvärden Vattenföring (m 3 /s) Sjövattenstånd (m)

4 Torne träsk, vattenstånd modellerat med specifik resp. generell avbördningskurva 344 Mod (m) Obs (m) Gen (m) Torne träsk, avrinning modellerat med specifik resp. generell avbördningskurva 4 35 Mod m3/s Obs m3/s Gen m3/s

5 Kukkolankoski modellerat med specifik resp. generell avbördningskurva i Torne träsk 35 3 Mod m3/s Obs m3/s Gen m3/s Vattenståndet modelleras oftast betydligt bättre med den riktiga avbördningskurvan Korrelation mellan Wmod och Wobs (dygnsvärden) Spec. avb. param Generella avb. param Räktjärv

6 R2 i vattenföring (Stationer där R2 skiljer, och är > ) Median-R2 = R2 med specifik avbördningskurva Karats R2 med generell avbördningskurva Median-R2 =.66 Även vattenföringen blir oftast bättre, men inte alltid, varför? Karats vattenstånd och avrinning 415 Mod (m) Obs (m) Mod (m3/s) Obs (m3/s) Varför stämmer W men inte Q? 6

7 Karats Ny avbördningskurva F.o.m. 22 Före Avrinning (m3/s) Vattenstånd (m) Tidssteget (dygn) ibland för långt 39 Mod (m) Obs (m) Ex) Räktjärv, liten sjö långt ned i Kalixälven 7

8 Generalisering av avbördningskurvan Bergström, S., Brandt, M. & Carlsson, B. (1985) Hydrologisk och hydrokemisk modellberäkning i sjörika skogsområden. Vatten 41:3. Gun Grahn (28) Generell avbördningskurva (DM#711) Inom S-HYPE pågående Avbördningskurva i WISKI Ex. från Karats W [cm] cm Q/ Q/ cm Q [m3/s] Lower limit Upper limit b p a (cm) ln(b) , , ,1-8, , , ,9-1, intervall i Wiski, oftast 1 eller 2 I HYPE endast ett intervall tills vidare 8

9 Mobila mätningar Hur kombinera en nationell modell med lokal information? Bättre processkunskap Torneälven Marstad (cm) 5 Skenaån Vattenstånd (lokala höjdsystem) Marstad Skänninge Skänninge (cm) 2 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep 29 1 Vattenståndmätningar, Vindåområdet Vindommens utlopp Åkroken 9

10 1.6 Kampanjmätningar i Vindån Flöde (m 3 s -1 ) Kvarnån Uppmätt Modellerat Fänån Uppmätt Modellerat Flöde (m 3 s -1 ) Vindommen V a t te n s tå n d ( m ) Höjd från bron (cm) Avbördningskurva, Åkroken Vattenföring (l/s) S-HYPE 21: Det stora sjöåret Vertikal och horisontell uppdelning Internbelastning av fosfor från sediment Dämda magasin? Magasinskurvor Fler intervall i avbördningsekvationen Numeriskt förbättrad avbördning 1

11 Önskemål Vi vill ha avbördningsekvationer baserade på vattenstånd i m (ö.h.), liksom uppmätt vattenstånd (ej cm) Ekvationer - inte tabeller! Avbördningsekvationer för nedlagda stationer, om utloppen ej ändrats Avbördningsekvationer för oreglerade tidsperioder, stora sjöar (för rekonstruktion av naturliga flöden) Sammanfattning Individuella avbördningsekvationer ger bättre simulering av Q, men framförallt W Generell avbördningskurva (K=2, p=2.2) överskattar oftast magasineringen i sjöarna, för lågt K-värde Om vi vill simulera W måste vi vara noga med byten av avbördningskurvor Även mindre noggranna mätningar är värdefulla för utveckling och kalibrering av modeller 11

12 I liten skala uppstår nya problem Delområdesindelning Problem i liten skala: Ex. på litet område Vattnets vägar, bifurkationer, kraftverkstunnlar, överledningar,.. Kopplade magasin, sel, dämda sjöar Små fel i koordinater kan slå hårt (var mäts Q, W, etc.) Onödigt fin delområdesindelning Exempel från Piteälven 12

13 Sjö, älv, sel,.. Vi modellerar fria utlopp ur varje sjö! Utan att bry oss om höjdskillnader! Diskussionspunkter Hur kan vi lägga in avbördningskurvor på rätt plats, och undvika sjöutlopp som ej har fria utloppa (bestämande sektioner)? Kan vi ta fram vattenytor i m.ö.h. för t.ex. alla utloppssjöar i S-HYPE (1 st)? 13

TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI

TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI Håkan Olsson SMHI, basverksamheten Ann-Karin Thorén SMHI, forskningsavdelningen g www.smhi.se Vattenförvaltning 2008-12-10 H Ols sson, A-K Thorén, SMH HI Presentation

Läs mer

Hydrologiska modeller

Hydrologiska modeller Hydrologiska modeller Sten Bergström SMHI Begreppsmässiga modeller beskriver de viktigaste processerna logiskt men förenklat måttliga krav på indata modellens parametrar bestäms oftast genom kalibrering

Läs mer

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,

Läs mer

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Syfte Att utveckla och utvärdera en metodik för uppdatering av en hydrologisk modell med hjälp

Läs mer

Hydrologi, grunder och introduktion

Hydrologi, grunder och introduktion Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens

Läs mer

Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan

Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan Göran Lindström 2016-04-14 Vattenförvaltningsdag vid SMHI Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan (Allt är preliminära beräkningar!) NET - ett mångsidigt

Läs mer

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Hydrologins vetenskapliga grunder

Hydrologins vetenskapliga grunder Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E

Läs mer

Avbördningskurva utan fältmätningar?

Avbördningskurva utan fältmätningar? Niclas Hjerdt Avbördningskurva utan fältmätningar? Generell avbördningskurva Vid modellering av avrinningsområden med sjöar måste man ibland ansätta avbördningskurvor trots att det saknas traditionella

Läs mer

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel Jenny Kreuger Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Växjö Möte 2016 2016 12 06 Växjö Frågeställningar Hur stort är problemet

Läs mer

Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE

Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE SMED Rapport Nr 137 2013 Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE Johanna Tengdelius Brunell, SMHI Joel Dahné, SMHI Charlotta Pers, SMHI Avtal: 4-2013-7 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde 1 Modelluppsättning 1.1 HYPE-modellen HYPE (Lindström m.fl., 2010) är en hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning

Läs mer

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av

Läs mer

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Program 21 mars 2017 9.30 Välkomstfika 10.00 Välkomna! Vad har hänt inom projektet sedan sist och vad är på gång Henrik Karlsson Länsstyrelsen

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)

Läs mer

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år 216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden?

Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden? Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden? Anna Åkesson, KTH med bidrag från Anders Wörman, Joakim Riml och Jan Seibert Bakgrund, mitt doktorandprojekt

Läs mer

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN 8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras

Läs mer

Blåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla

Blåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla Datum 2016-08-25 Blåherremölla Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan Studiebesök vid Blåherremölla 2016-08-13 Dag Wisæus Consulting AB Tel 070 539 69 15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VATTENFÖRBRUKNING

Läs mer

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna SMHI expertorgan för hydrologi H står för hydrologi Hydrologiska stationer och fältmätningar Statistik och information Beräkningssystem för vattenflöden och

Läs mer

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn. Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn Bo Bergkvist LU Bakgrund - frågeställningar Pågående experiment och undersökningar

Läs mer

Bilaga 6 PM Hydrologi. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun

Bilaga 6 PM Hydrologi. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun Bilaga 6 Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun 2013-11-04 Upprättad av: Jonas Bermin Granskad av: Esbjörn Tagesson Godkänd av: Patrik Lissel Innehåll 1 Inledning

Läs mer

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps R E S U L T A T 2007 OS3-187-1 R-326-2007 03H147 1 Ronny Svensson Sköttorps Egendom, Järpås GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-14 2007-04-14 NPK 22-4-9 400 88 16 36 SORT: Nex 170 FÖRFRUKT: Vete 2007-05-18

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3

Läs mer

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88

Läs mer

Beräkning av avrinning och flödesdämpning på jordbruksmark En modellstudie i Svartåns avrinningsområde

Beräkning av avrinning och flödesdämpning på jordbruksmark En modellstudie i Svartåns avrinningsområde Joel Dahné, Steve Berggreen-Clausen, Dan Eklund, Ulrika Harbman, Nina Köplin RAPPORT Nr. 2014-37 Beräkning av avrinning och flödesdämpning på jordbruksmark En modellstudie i Svartåns avrinningsområde Bild

Läs mer

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Avrinning Nederbörd Avrinning i Norden (Climate and Energy) Nederbörd, temperatur och avrinning,

Läs mer

Beräkning av vattenstånd och vattenhastighet i Göta älv, Trollhättan

Beräkning av vattenstånd och vattenhastighet i Göta älv, Trollhättan 14 UPPDRAG Hydraulisk utredning ny bro över Göta älv UPPDRAGSNUMMER 15003843 UPPDRAGSLEDARE Anders Söderström UPPRÄTTAD AV Lisa Orrheim DATUM 2018-10-05 Beräkning av vattenstånd och vattenhastighet i Göta

Läs mer

Modellering av vattenflöden samt kväve- och fosforkoncentrationer från Krycklans avrinningsområde med HYPE-modellen

Modellering av vattenflöden samt kväve- och fosforkoncentrationer från Krycklans avrinningsområde med HYPE-modellen W 12 3 Examensarbete 3 hp December 212 Modellering av vattenflöden samt kväve- och fosforkoncentrationer från Krycklans avrinningsområde med HYPE-modellen Elin Sandqvist REFERAT Modellering av vattenflöden

Läs mer

Modelljämförelsen vid workshopen i Söderköping mars hur skiljde sig resultaten och varför?

Modelljämförelsen vid workshopen i Söderköping mars hur skiljde sig resultaten och varför? Modelljämförelsen vid workshopen i Söderköping 28-30 mars hur skiljde sig resultaten och varför? Berit Arheimer& David Gustafsson Svenska IHP kommittén Vattenstatus och beräkningsmodeller att hantera osäkerhet

Läs mer

The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén

The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Metod DHRAM är en metod för att mäta graden av mänsklig påverkan på den naturliga flödesregimen relaterat till nuvarande flödesregim. Mätningen

Läs mer

AVBÖRDNINGSKURVOR historik och standardisering

AVBÖRDNINGSKURVOR historik och standardisering AVBÖRDNINGSKURVOR historik och standardisering SMHI - ISO - CEN - WMO Nils Sjödin, Bo Översiktlig process hur flödesdata produceras vid SMHI Mätning/Observation Vattenståndsobservation + Avbördningskurva

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

Uppehållstider i ytvatten i relation till vattenkvalitet - NET, ett generellt uppskalningsverktyg

Uppehållstider i ytvatten i relation till vattenkvalitet - NET, ett generellt uppskalningsverktyg Utkast 2017-03-10 Uppehållstider i ytvatten i relation till vattenkvalitet - NET, ett generellt uppskalningsverktyg Göran Lindström, Alena Bartosova och Niclas Hjerdt SMHI Rapport Hydrologi Nr. XXX 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden 2018-10-24 Sara-Sofia Asp Hur säkerställer vi uppdraget Meteorologi Prognos och varningar 365/7/24 Tjänsteman i beredskap

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt

Läs mer

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.

Läs mer

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI M Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 21 för vattenorganisationer 21-9-27 Göran Lindström/SMHI allversion 1. 29-9-23 Innehåll Prognoser och varningar Höga flöden, en tillbakablick Modellberäknad vattenföring

Läs mer

PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND

PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND Inledning WSP har fått i uppdrag att för broläget vid Jälund beräkna karakteristiska vattenstånd i Båven. Vattenståndsberäkningar i sjöar omnämns inte explicit

Läs mer

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov Claes-Olof Brandesten, Vattenfall Dammsäkerhetsutveckling i Sverige SwedCOLD temadag

Läs mer

Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning

Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning Ume- Vindelälvens vattenråd Seminarium i Vindeln 2011-10-18 Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning UVF Umeälven ÅVF Ångermanälven IVF Indalsälven LVF Ljungan LsVF Ljusnan

Läs mer

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI

Läs mer

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde Milsbosjöarna ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten Malin Spännar Länsstyrelsen Dalarna Milsboåns arvinningsområde Milsboåns avrinningsområde 1 Vårflod i Milsbo

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI Bakgrund och problemställning

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde

Läs mer

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander KÄVLINGEÅN 25 Eslöv, 26 maj 26 Madeleine Svelander Schema Kävlingeåns avrinningsområde Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Surhet Syreförhållanden Näringsämnen Ljusförhållanden Föroreningsbelastande

Läs mer

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder Kristin Boye Foto: Örjan Folkesson/Magnus Sandström/Nick Jarvis/Julien Moeys/Eskil Nilsson Frågeställningar Hur stort är problemet med ytavrinning av växtskyddsmedel

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimat- och sårbarhetsutredningen Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,

Läs mer

DRIVMEDELSUPPFÖLJNING FLERBILSÅKERI

DRIVMEDELSUPPFÖLJNING FLERBILSÅKERI Mallen skapad av Peter Hildingsson: -- Utgåva DRIVMEDELSUPPFÖLJNING FLERBILSÅKERI Bakgrund Detta material ska fungera som ett hjälpmedel för att enklare kunna följa upp och kontrollera företagets drivmedelsförbrukning.

Läs mer

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen H7 Ulf Larsson Systemekologi Gula Havet Måttlig eller sämre status Hämtad från VISS 2011-05-09 Skattat reduktionsbehov av

Läs mer

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Vatten, VVRA05. Inlämningsuppgifter. Magnus Persson, Rolf Larsson

Vatten, VVRA05. Inlämningsuppgifter. Magnus Persson, Rolf Larsson 2019-01-15 Teknisk Vattenresurslära Magnus Persson, Rolf Larsson Sid. 1 Instruktioner görs i grupper om två (till tre) studenter. Individuell inlämning är inte tillåten. Det finns två inlämningar (1 och

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem

Dalälvens vattenkraftssystem Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september

Läs mer

Storfallet konsekvensutredning

Storfallet konsekvensutredning Skellefteå Kraft AB Storfallet konsekvensutredning Påverkan på vattenintag vid utrivning av damm Uppdragsnr: 105 17 36 Version: Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Konsult: Uppdragsledare:

Läs mer

Nya mätmetoder inom hydrologin fokus på Vattenföring och flöden Nils Sjödin SMHI Utveckling av mätmetoder Fokus på I går - i dag - i morgon 1) Hur ser vanliga mätproblem ut? 2) Vilka metoder finns? Hur

Läs mer

Analys och modellering av effekter på förändrad vattenföring i brandskadad och avverkad skog

Analys och modellering av effekter på förändrad vattenföring i brandskadad och avverkad skog UPTEC W 16 009 Examensarbete 30 hp Maj 2016 Analys och modellering av effekter på förändrad vattenföring i brandskadad och avverkad skog Robin Johansson REFERAT Analys och modellering av effekter på förändrad

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13

Läs mer

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi

Läs mer

BILAGA 4 PM SAMLAD REGLERINGSMODELL

BILAGA 4 PM SAMLAD REGLERINGSMODELL 14 UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV C-G Göransson och Jonatan Larsson DATUM 2014-08-27, rev 2015-04-17 Regleringsmodell för automatisk styrning

Läs mer

PM Hydrologi. Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken

PM Hydrologi. Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken 1(5) PM Hydrologi Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken 2011-02-24 Utredning för detaljplan för fastigheter Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl Uppdragsnummer: 226443 Uppdragsansvarig:

Läs mer

BILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19

BILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19 UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV Jonatan Larsson, C-G Göransson DATUM 01 Klassificering av vattenförekomster påverkade av nuvarande och framtida

Läs mer

Årsrapport vattenreglering 2017

Årsrapport vattenreglering 2017 Emåförbundets vattenreglering av Södra Cell Mönsterås regleringsrätter samt Njudung Energi regleringsrätt vid Mela inom Emåns avrinningsområde 1 Författare: Ilan Leshem Kontakt: ilan.leshem@eman.se Hemsida:

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:

Läs mer

Vattenståndsberäkningar Trosaån

Vattenståndsberäkningar Trosaån UPPDRAG Infart västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Anders Söderström DATUM GRANSKAD AV Anders Söderström Vattenståndsberäkningar Trosaån Samtliga nivåer anges

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg. Holsbybrunn

Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg. Holsbybrunn Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg Holsbybrunn 2016-03-09 DHIs uppdrag Bygga upp en vattendragsmodell som beskriver

Läs mer

Hanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi. Rapport Nr 2011-57 Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige

Hanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi. Rapport Nr 2011-57 Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige Hanna Gustavsson, Johanna Tengdelius Brunell och Ghasem Alavi Rapport Nr 2011-57 Retentionsberäkning för enskilda reningsverk i Södra Sverige Pärmbild: Norrköping, Hanna Gustavsson, SMHI. Författare: Uppdragsgivare:

Läs mer

HÄRRYDA KOMMUN HYDRAULISKA BERÄKNINGAR FÖR MÖLNDALSÅN GENOM LANDVETTER

HÄRRYDA KOMMUN HYDRAULISKA BERÄKNINGAR FÖR MÖLNDALSÅN GENOM LANDVETTER PM HÄRRYDA KOMMUN HYDRAULISKA BERÄKNINGAR FÖR MÖLNDALSÅN GENOM LANDVETTER Stationsvägen Kyrkvägen Backa pstn Elisabet Sterner Ida Torstensson Göteborg Uppdragsnummer 1311295 SWECO Gullbergs Strandgata

Läs mer

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla

Läs mer

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE Erik Mårtensson emn@dhi.se Agenda Bakgrund Klimatmodeller Framtida klimat på Kristianstadsslätten Klimat- och uttagsscenarier

Läs mer

SMHIs nederbördsmätning

SMHIs nederbördsmätning Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,

Läs mer

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

SMHIs nya mätmetoder inom hydrologi Flödesmätningar med hydroakustik. Stina Nyman & Mikael Lennermark

SMHIs nya mätmetoder inom hydrologi Flödesmätningar med hydroakustik. Stina Nyman & Mikael Lennermark SMHIs nya mätmetoder inom hydrologi Flödesmätningar med hydroakustik Stina Nyman & Mikael Lennermark Kommentar från föredragshållarna : Utvalda illustrationer kommer från USGS, USA (specifikt gäller det

Läs mer

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2010 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2011 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long

Läs mer

Om patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering

Om patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering Om patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering Ekaterina Sokolova Chalmers tekniska högskola Studieområdet: Vombsjön Provtagningspunkter: Råvatten Infiltrerat grundvatten Avloppsvatten

Läs mer

Analys av vattenflöden i Dalälven i relation till myggproduktion

Analys av vattenflöden i Dalälven i relation till myggproduktion Göran Lindström Anneloes de Wit 1) Berit Arheimer SMHI 1) F.om. September 2012 vid Länsstyrelsen, Västra Götalands län 2012 Analys av vattenflöden i Dalälven i relation till myggproduktion Ett projekt

Läs mer

Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland

Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland Faktablad nr 20 Juni 2004 Detta faktablad redovisar hur stor del av svenska och norska huvudavrinningsområden som ligger i Sverige, Norge

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk

Läs mer

Översvämningsutredning Lekarydsån

Översvämningsutredning Lekarydsån Alvesta kommun Översvämningsutredning Lekarydsån Sträckan Stråken till Huseby Uppdragsnummer Stockholm 2009-01-09 12700047 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen

Läs mer

Bilaga 3. Översvämningskänsliga områden i Växjö kommun 2010.

Bilaga 3. Översvämningskänsliga områden i Växjö kommun 2010. Bilaga 3. Översvämningskänsliga områden i Växjö kommun 2010. Översiktskarta över översvämningskänsliga områden i Växjö kommun. Innehåll 312. Växjö... 3 317. Helige å, Sträckan Räppe-Bergkvara-Gemla- Öja-Gransholm...

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13

Läs mer

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015 Rönne å - Vattenlkontroll Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön Mm % ton % ton % ton % ton % Ri Höörsån,

Läs mer

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton? Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton? Vattenbalansen Nederbörd Avdunstning Snö Nederbörd Avdunstning Avrinning Mark- och grundvatten Ytvatten Avrinning

Läs mer

trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård

trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av

Läs mer

Förbättrad modellering av fosforhalter i samband med vårflöden och höga flöden

Förbättrad modellering av fosforhalter i samband med vårflöden och höga flöden Förbättrad modellering av fosforhalter i samband med vårflöden och höga flöden Niclas Hjerdt, SMHI Johan Strömqvist, SMHI Maja Brandt, SMHI 29-12-14 Avtal 38 81 SMED på uppdrag av Naturvårdsverket 3 Förord

Läs mer

Begreppsmässiga avrinningsmodeller tillförlitliga verktyg i vattenplaneringen?

Begreppsmässiga avrinningsmodeller tillförlitliga verktyg i vattenplaneringen? Vatten 999, 55(3): 29-24 Begreppsmässiga avrinningsmodeller tillförlitliga verktyg i vattenplaneringen? Conceptual runoff models - reliable tools in water management? Jan Seibert Uppsala Universitet Institutionen

Läs mer

Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 2015-01-16-2015-06-29

Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 2015-01-16-2015-06-29 (6) Statistikrapport Socialförvaltningen 20500-2050630 Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 205-0-6-205-06-29 Sammanfattning registrerade synpunkter % Avslutade

Läs mer