Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen"

Transkript

1 Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

2 Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi Vattenuttag Faktorer som påverkar vattenkvalitet Alla faktorer som nämnts ovan Punktutsläpp Diffusa utsläpp

3 Dikning Flera syften men samma orsak: att leda bort oönskat vatten Sjösänkning Skogsdikning Täckdikning Gemensam hydrologisk effekt: Den mättade zonen minskar i storlek, och den omättade zonen ökar. Effekter på högflöden svåra att generalisera, men lågflöden tenderar bli lägre av dikning. Foto: Therese Zetterberg

4 Dikning - Sjösänkning Kort förenklad historik -> 1800-tal: energibrist > markbrist lokal vattenkraft, uppdämda vatten, sjöar användes för sina naturtillgångar 1800-tal: befolkningsökning, ångturbiner mer odlingsmark! > sänkningsföretag Kort förenklad konsekvens minskad sjöprocent -> snabbare förlopp snabbare igenväxning organogena jordarter -> sättningar -> ny dikning Kvismaren, Örebro län, sänkt 1877

5 Dikning - Skogsdikning Kort förenklad historik 1800-tal: mer skogsmark av sumpmark, : nödhjälpsarbete, bidrag 1950: dynamit och traktorer! Kort förenklad konsekvens torv sjunker ihop -> minskad porvolym I början dränering av mättad zon Därefter Ingen skog: + grundvattenflöde, -avdunstning Skog: - avrinning, +avdunstning

6 Dikning - Täckdikning Kort förenklad historik 1800-tal: rationellt jordbruk förespråkas George Stephens: Avdikning är i sanning modern till all annan förbättring av jorden Positiva effekter för jordbruket minskad syrgasbrist i rotzonen tidigare vårbruk->mindre ogräs snabbare torkad mark-> mindre markpackning enklare att bruka än med öppna diken Kort förenklad konsekvens Ökad infiltrationsförmåga -> minskad erosion Ökad transpiration -> minskad årsavrinning Intensivare avrinning -> höga, korta vårfloder

7 Kanalisering och rensning

8 Tjartsebäcken, biflöde till Piteälven Gargån, biflöde till Vindelälven

9 Före restaurering Efter restaurering

10 Före Efter

11 10 Kanalisering och rensning ökar vattenhastigheten och minskar vattenvolymen lokalt i vattendrag. Storskaliga effekter av kanalisering är svåra att studera och generalisera. Medelhastighet (m/s) 1 Före restaurering Efter restaurering Vattenflöde (m3/s)

12 Vattenkraft

13

14 naturlig tillrinning spillvatten reglerad vattenföring

15 Vattenkraft begrepp Effekten: produkt av fallhöjd och Q och verkningsgrad Regleringsmagasinet är vattnet bakom dammen Utskovet är säkerhetsventilen. Släppa (spilla) vatten förbi turbinerna i kraftverket Produktionstappning: Vattenföringen genom turbinerna Utbyggnadsvattenföring: Det som kan användas till produktion Dämningsgräns Sänkningsgräns= Regleringsamplitud Dgr och Sgr varierar ofta under året Regleringsgrad: så stor del av årsvattenföringen som kan magasineras Exempel: Lule älv och Göta älv 72% Skellefteälven 62% Ångermanälven 43% Indalsälven 40% Ljungan 29%

16 Exempel: Luleälven m 3 /s m 3 /s

17 Luleälven, Boden 3600 m 3 /s Uppmätt reglerat flöde Naturligt rekonstruerat flöde J F M A M J J A S O N D 1993 J F M A M J J A S O N D 1994 J F M A M J J A S O N D 1995

18 Men vattenkraften dämpar inte alla flöden 4000 m3/s SOLLEFTEÅ Maxflöde åren m3/s Vattenföringen reglerades Qmax Qmax "naturligt"

19 Vattenståndet i Vänern

20 Vattenföring i Göta älv

21 Hydrologi i städer Mycket hårdgjorda ytor ger snabb avrinning vid skyfall. Liten avdunstning ger stor andel avrinning. Dagvattensystemen ofta dimensionerade att klara ett 10-årsregn (ca mm/timme). Kortvariga översvämningar. Exempel på åtgärder: Fördröjningsmagasin Låta en del områden få svämma över Dimensionera ledningar

22 Regnen sommaren 2010 orsakade många översvämningar, främst i städer och dagvattensystem 11 juni Jönköpingstrakten (42 mm Jönköping/Flahult) 18 juni Åre (68 mm Höglekardalen) 17 juli Östra Götaland (17 juli: 65 mm Klinte, Gotland, 41 mm Ronneby) 24 juli Gotland (90 mm Austers, Gotland) 29 juli Stockholm, Södermanland (65 mm Tullinge, 75 mm Kilsbergen, fler över 60 mm) 30 juli Göteborg (60 mm i Göteborg) 4 augusti Umeå (52 mm Järnäsklubb, söder om Umeå) 7 augusti Göteborg (0 mm Göteborg, dvs fångades ej) 9 augusti Uppsala, Enköping (75 mm Vattholma) 13 augusti Kungsbacka (37 mm Göteborg) 14 augusti Värmland (102 mm Lekvattnet nära Torsby) 15 augusti Malmö (65 mm Malmö) 17 augusti Trelleborg (49 mm Falsterbo) 28 augusti Åmål (48 mm Bengtsfors) m.fl.? Mariefred Kungsbacka Men få höga flöden vid SMHI:s mätstationer!

23 Köpenhamn 2 juli 2011, 150 mm regn på 2 timmar

24 Köpenhamnsregnet skador Mer än150 mm regn inom två timmar. Orsakade ungefär skador för en miljard Euro enbart i försäkringsärenden. Skador på viktig infrastruktur. Sjukhus bara minuter från påbörjad evakuering. Akuthjälp hotad.

25 Sweco och Göteborgs stad Ett Köpenhamnsregn i Göteborg

26 Indikator på vattenbrist, WEI+ Framtagen på EU-nivå. WEI+ = (vattenuttag-återfört vatten)/tillgängligt vatten Problem att räkna ut för Sverige eftersom vattenuttagsdata är på så grov skala

27 Vattenuttag Källa:SCB

28 Vattenanvändning 3151,81 832,86 627,7 465,5 392,18 Källa:SCB

29 Kväveläckage Bakgrundsbelastning - permanent gräsbevuxen mark Läckage om vi inte producerade livsmedel. Vattnet lösningsmedel nitrat vattenlösligt. Jordbruk markbearbetning, gödsling mm läckaget stiger ca 4-7 gånger. Mer urlakning från sand än från lera (längre uppehållstid) Klimatet (nederbörden och temperaturen) Grödan (hur länge den växer och tar upp näring) Gödslingen (hur och när man gödslar med stall- och handelsgödsel) Jordbearbetningen (när man rör om i jorden frigörs kväve) 29

30 Fosforförlust Erosion Makroporer, direkt i dräneringsrör Löst genom markprofilen Mest från lerjordar 30

Vattenflöden finns på webben (http://vattenwebb.smhi.se/hydronu) med nulägesbeskrivning och 10-dygnsprognoser.

Vattenflöden finns på webben (http://vattenwebb.smhi.se/hydronu) med nulägesbeskrivning och 10-dygnsprognoser. Hur bedömer man nuläget? Väderprognoser på smhi.se, yr.no m.fl. är relativt bra när det gäller frontsystem. 10-dygnsprognoser men svårare att förutspå konvektiva sommarregn. Väderradar och blixtlokalisering

Läs mer

Hydrologi, grunder och introduktion

Hydrologi, grunder och introduktion Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens

Läs mer

Hydrologins vetenskapliga grunder

Hydrologins vetenskapliga grunder Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E

Läs mer

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI M Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 21 för vattenorganisationer 21-9-27 Göran Lindström/SMHI allversion 1. 29-9-23 Innehåll Prognoser och varningar Höga flöden, en tillbakablick Modellberäknad vattenföring

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3

Läs mer

Höga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström

Höga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström Fakta nr 1 mars 1999 Omslagsfoto: Göran Sandman Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström är forskningschef på SMHI och har mångårig erfarenhet

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning Disposition Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Global utblick Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning

Läs mer

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden! Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

Klimatsäkring -P104 samt P105

Klimatsäkring -P104 samt P105 Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker

Läs mer

Dagvattenhantering. Fredrik Kastberg, WSP

Dagvattenhantering. Fredrik Kastberg, WSP Dagvattenhantering Fredrik Kastberg, WSP 2012-03-20 Program - dagvattenhantering Bakgrund Dimensioneringskrav Hydrauliska beräkningar Hur kommer fastighetsägare att påverkas? Dagvattenlösningar alternativ

Läs mer

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Hydrologiska processer Vind Nederbörd Transpiration Ljusinstrålning värmestrålning

Läs mer

Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar?

Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar? Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar? Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen i Västra Götaland 031-605945 johan.kling@lansstyrelsen.se

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Vad är en översvämning?

Vad är en översvämning? ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba

Läs mer

Väg 796, bro över Indalsälven i Lit

Väg 796, bro över Indalsälven i Lit GRANSKNINGSHANDLING Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Östersunds kommun, Jämtlands län Hydrologisk PM, 2015-09-30 Objekt: 143961 Titel: Granskningshandling - Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Utgivningsdatum:

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och dikningsföretaget Hur påverkas dikningsföretaget? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny konferensanläggning med camping och ca 316 fritidshus. VA och dagvattenutredning för ny detaljplan.

Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny konferensanläggning med camping och ca 316 fritidshus. VA och dagvattenutredning för ny detaljplan. Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny detaljplan Det planeras för nytt fritidsområde med konferensanläggning, camping med tält, husvagnar, stall, ridhus och ca 316 st campingstugor. Yta inom

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat. lars-göran gustafsson @ dhi

Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat. lars-göran gustafsson @ dhi Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat lars-göran gustafsson @ dhi Möjliga källor till tillskottsvatten Anslutna ytor Överläckning Inläckage Dränering Flödets tidsvariation Geohydrologin

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning

Läs mer

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder Kristin Boye Foto: Örjan Folkesson/Magnus Sandström/Nick Jarvis/Julien Moeys/Eskil Nilsson Frågeställningar Hur stort är problemet med ytavrinning av växtskyddsmedel

Läs mer

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(8) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimat- och sårbarhetsutredningen Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Uponor IQ Utjämningsmagasin

Uponor IQ Utjämningsmagasin Uponor IQ Utjämningsmagasin 1 2013 32010 6.3 Utjämningsmagasin Inledning Uponor IQ är ett komplett och flexibelt system, som används i hela Norden. De många erfarenheterna av systemet gör att det är väl

Läs mer

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är

Läs mer

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se Skyfall en översikt Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se DHI DHI Sverige AB är en oberoende forsknings- och konsultorganisation med specialiserad kompetens inom områdena vattenförsörjning, avloppsteknik,

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten Ramdirektivet syfte Syftet med detta direktiv är att upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten,

Läs mer

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under

Läs mer

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

Klimatanpassning Daniel Bergdahl Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes

Läs mer

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Avrinning Nederbörd Avrinning i Norden (Climate and Energy) Nederbörd, temperatur och avrinning,

Läs mer

Uponor IQ: Fördröj dagvattnet redan vid källan. Installera IQ Utjämningsmagasin för en säker och effektiv lösning för stora mängder dagvatten.

Uponor IQ: Fördröj dagvattnet redan vid källan. Installera IQ Utjämningsmagasin för en säker och effektiv lösning för stora mängder dagvatten. Uponor IQ: Fördröj dagvattnet redan vid källan. Installera IQ Utjämningsmagasin för en säker och effektiv lösning för stora mängder dagvatten. Uponor IQ Utjämningsmagasin Genom att använda Uponor IQ-rör

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk

Läs mer

Skogsbruket. och kvicksilver

Skogsbruket. och kvicksilver Skogsbrukets påverkan på Skogsbruket vattnet, Oskarshamn 2012 11 29 och kvicksilver Vattenrådens dag Göteborg 2013 Johan Hagström Skogsstyrelsen Region Väst Kvicksilverhalter i mark Alriksson, 2001 Kvicksilver

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström Utsläppen fortsätter att öka även i Sverige Källa: Naturvårdsverket I statistiken ingår inte utsläpp i andra länder från produktion av varor för

Läs mer

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel

Läs mer

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets

Läs mer

Klimatförändring och försäkring

Klimatförändring och försäkring Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd

Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd Av Magnus Enell Jonas Fejes Miljökommitteen Saltsjöbadens Golfklubb 24 mars

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Skid-VM borde gå i Norge varje gång!

Skid-VM borde gå i Norge varje gång! Skid-VM borde gå i Norge varje gång! SUMMERING; En osannolik händelse? (ikke sannsynlig) SKID-VM ÄR SLUT OCH DET VAR VÄL EGENTLIGEN INGA KONSTIGHETER. Norge vann nästan allt. Sverige vann två guld. MARIT

Läs mer

Tommy Giertz.

Tommy Giertz. D A G V A T T E N 1 Tommy Giertz tommy.giertz@byv.kth.se 2 DAGVATTENLEDNING VATTENLEDNING AVLOPPSRENINGSVERK SJÖ VATTENVERK VATTENTORN SPILLVATTENLEDNING RECIPIENT 3 UTFORMNING OCH TEKNIK 4 Bildyta - Välj

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken Dnr 501-6810-2011 Innehåll Innehåll... 1 Bakgrund... 1 Utredning och val av åtgärd... 2 Teknisk beskrivning... 3 Resultat... 4 Skötsel... 4 Deltagande...

Läs mer

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Mikael Schéele - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Övriga uppdrag: - Preview-projektet - RISK-EOS - Älvgrupperna för Ljungan och Indalsälven Sommaren

Läs mer

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem

Dalälvens vattenkraftssystem Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

2009-03-12. Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg

2009-03-12. Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg Axel Wallén, hydrologisk chef 1908-1919 chef för SMHA 1919-1935 Riksdagsbeslut om Porjus 1910 Porjus 2007 Bollnäs 1909 och 1916 Kronologi

Läs mer