Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

Transkript

1 Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning P E = Q mm mm mm = m 3 /hektar 1

2 Avvattningen av landskapet mellan Vänern och Vättern Översvämning Erosion Utvintring - uppfrysning Skördeproblem - markpackning 2

3 Kungliga påbud och förordningar Gustav Vasa Karl IX Karl XI Flera påbud om dikning Husesyner Husesynsförordning 1681 Markavvattningens historia Landskapslagarna t.ex. Uppland 1296, Södermanland 1325 Instruktion för lantmätarna, 1635 ( ) Täckdikning från 1730-talet Byggingabalken 1734 Hushållningssällskapen bildades omkring 1800 George Stephens, 1806 Lantbruksakademien 1813 (lantbruksingenjörer från 1835) Statliga bidrag och lån från 1841 Tegelrör från 1850 Dikningslagen 1879, Vattenlagen 1918, Vattenlagen 1983 Naturvårdslagen 18 c 1986 (tillstånd för markavvattning) Naturvårdslagen 18 d 1991 (förbud mot markavvattning) Miljöbalken

4 Miljöbalkens grundstenar 1kap 1 1. Hälsa och miljö skall skyddas 2. Natur och kulturområden skall skyddas och vårdas 3. Den biologiska mångfalden skall bevaras 4. God hushållning av mark och vatten skall tryggas 5. Återanvändning och återvinning skall främjas Dikesgrävning

5 Kävlingeåns avrinningsområde Källa: Wolf, Ph Utdikad civilisation. Svenska lax- och laxöringsföreningen 5

6 Dikningsföretag i Staffanstorps kommun (Jordbruksverket, 2008) Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Cirka 1,2 miljoner hektar är genomsläppliga och högt belägna marker som har god naturlig dränering och inte behöver systematisk täckdikning Cirka 1,2 miljoner hektar har väl fungerande dränering Cirka 0,3 miljoner hektar har bristfällig dränering Underhållet av markavvattningssystemen är eftersatt. 6

7 Täckdikningsbehov i Sverige Åker, hektar Systemtäckdikat 2,7 milj. 1,2 milj. Årligt behov av underhåll Funktionstid (50 år) ha (100 år) ha Årlig täckdikning ha? Årlig täckdikning ha Bristfällig dränering Försämrad markstruktur Sämre växtnäringsutnyttjande Lägre avkastning Minskad odlingssäkerhet 7

8 Täckdikesavstånd - dräneringseffekt 50 dt/ha m 16 m 16 m 24 m 24 m 32 m 32 m 32 m 96 m Dike Dike Dikesavstånd 96 m Diagram över parcellskördarna i täckdikningsförsök med olika dikesavstånd vid Gunnarstorp , Skaraborgs län, gröda höstvete Filter, ytvattenbrunnar, grusfilter 8

9 Snabb och jämn upptorkning Jämn etablering Bra utveckling, god rotmiljö God bärighet vid skörd Miljöanpassad markavvattning Reglerbar dränering Ca 1 m 9

10 Reglerbar dränering Fördelar Förbättrad vattenhushållning Högre skördar Mindre kväve- och fosforförluster Nackdelar Högre kostnader Mer tillsyn Begränsning till relativt plana fält och genomsläppliga jordar Kalkfilterdiken för minskade fosforförluster 10

11 Anlagda dammar och våtmarker i Kävlingeåns avrinningsområde (150 våtmarker, 350 ha) Bevattning i Sverige Ängsvattning från början av 1800-talet (översilning, dämning) Bevattning med spridare från omkring 1920 Bevattningsmaskiner från 1970-talet 11

12 Bevattning i Sverige hektar under torrår anläggningar % av arealen frukt, bär, grönsaker och potatis bevattnas Vatten från sjöar och vattendrag, byggda vattenmagasin och grundvatten Bevattningsmaskiner Droppbevattning Underbevattning Vatteneffektivitet för olika bevattningssystem % % % % 12

13 Underbevattning Återanvändning av dräneringsvatten Ragnabo dämme kretsloppstänkande för vatten Reglerbar dränering Damm för dräneringsvatten Underbevattning Våtmark nedströms 13

14 Konkurrens om vatten mellan jordbruk, fiske, naturvård, friluftsliv, industri och kommun m.fl. För att få bevattna krävs i regel att uttaget av vatten först tillståndsprövas enligt miljöbalken Om det är uppenbart att inga allmänna eller enskilda intressen skadas krävs inte tillstånd. Vramsåns avrinningsområde Gemensam bevattning genom ledningsdragning Sävare Hov Skeby-Hangelösa Lönsås Everöd Rinkaby Fjälkinge Sölvesborg Mjölby Stånga Hemse Roma 14

15 Listerlandet, Blekinge Grundvattenuttag 27 st bevattningsdammar Cirka m 3 Yt och dräneringsvatten Emåns bevattningssamfällighet 2002 Emån: 22 mil, 100 dammar, 25 reglerade sjöar, 43 kraftstationer Drygt 100 lantbrukare har tillstånd från Miljödomstolen att ta vatten för bevattning Bevattningsuttag kompenseras genom flödestillskott från reglerade sjöar och dammar under lågvattenföring 15

16 SMHI:s klimatscenarier för år framåt i tiden 3-6 grader varmare Längre växtperiod Högre årsnederbörd Torrare somrar Klimat- och sårbarhetsutredningen: Odlingslandskapets tekniska system måste anpassas till det framtida klimatet Markavvattning, invallning, dränering, bevattning Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat Jordbruksverket. Rapport 2010:27 Dagens markavvattningsanläggningar är ofta underdimensionerade. Klimatförändringen försämrar situationen ytterligare. Framtida konsekvenser kan bli översvämning, ökade kostnader för drift och underhåll samt ökad utlakning av näringsämnen. Nya dimensioneringsrekommendationer bör tas fram med hänsyn till förändrat klimat, påverkan från omgivande bebyggelse och skaderisker. Juridiska aspekter avseende skador orsakade av ett förändrat klimat behöver klarläggas Fungerande markavvattning är en inte längre ett jordbruksproblem - det är en fråga för hela samhället! 16

17 Nederbördsintensitetens inverkan på dikesavståndet Dikesavstånd, m Nederbörd, mm/dygn Förutsättning: Dikesdjup 1,0 m a = 0,4 m h = 0,6 m k 1 = k 2 = 0,25 m/dygn D = 1,0 m Kommentar: Nederbördsintensiteten påverkar givetvis dikesavståndet. Normalt varieras vid beräkningar inte intensiteten i så hög grad. Vanligen använda värden i odlingssammanhang under nederbördsförhållanden är 5 eller 7 mm/dygn. För särskilt krävande odlingar kanske 9 mm/dygn. Sammanfattning I vårt klimat är fungerande markavvattning (dikning, täckdikning, ytvattenavledning) en förutsättning höga och säkra skördar Systemen måste anpassas till det framtida klimatet med ökade flöden under vinterhalvåret Lagändringar behövs för att underlätta omprövning av dikningsföretag Bevattningsbehovet förväntas öka Säker vattentillgång avgörande för lönsamheten 17

18 Tack för uppmärksamheten! 18