Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Transkript

1 Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Ingrid idwesström

2

3 Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Effekter av dränering gpå skörden Dräneringssituationen idag Framtida utmaningar

4 Dränering för jordbrukets behov Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Klimat Jordart Odlad gröda

5 Nederbörd Avdunstning = Avrinning mm mm Ca 200 mm

6 Dränering för jordbrukets behov Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Klimat Jordart Vattenhållande förmåga Genomsläpplighet Odlad gröda

7 Jordart - vattenhållande förmåga Jordmaterial Volym-% Dränerbart vatten (luft) Upptagbart vatten Icke upptagbart vatten Grus Sand Mo Mjäla Lättlera Mellan- Styv lera Grus Sand Mo Mjäla Lättlera lera Mellanlera Styv lera

8 Jordart genomsläpplighet Jordart Genomsläpplighet alv Packad lera Extremt låg Lera Mycket låg Mjälalera Låg Mjäla Måttligt låg Finmo Måttligt hög Grovmo Hög Sand, torv Mycket hög

9 Dränering för jordbrukets behov Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Klimat Jordart Odlad gröda Vegetationsperiodens längd Rotdjup

10 Odlad gröda - Vegetationsperiodens längd Gröda Sockerbetor 210 Höstvete 180 Vårvete 160 Råg, havre 150 Korn 140 Potatis 90 Antal dagar Miljödata, SLU

11 Odlad gröda - rotdjup Möjligheterna till rotutveckling och vatten- och växtnäringsupptag ä t från alven är en av de viktigaste faktorerna för markens produktionsförmåga.

12 Odlad gröda Överskott av vatten Stora porer vattenfyllda Markandningen minskar Fortsatt biologisk aktivitet konsumerar syre Låga redoxpotentialer Fe och Mn reduceras Vätesulfider bildas Syrehalten i marken minskar och koldioxidhalten ökar Begränsad rottillväxt, rotdöd Begränsat upptag av växtnäring Ökad denitrifikation Ökat läckage Lägre tillväxt och skörd Efter Ravelo, 1978 och Patwardhan et al, 1988

13 Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Effekter av dränering på skörden Dräneringssituationen idag Framtida utmaningar

14 Effekter av dränering på skörden Ett rätt dimensionerat dräneringssystem utgör den viktigaste möjligheten att styra markfuktigheten. Höstså ådda Vall Vårsåd dda Med deltal Gammalstorp Gunnarstorp Lanna Merskörd (medeltal 32 försöksår) Odikat-dikat Efter Håkansson et al., 1974

15 Snabb och jämn upptorkning Jämn uppkomst Bra utveckling, bra rotmiljö Bra markbärighet

16 Effekter av dränering på skörden Dikesavstånd - dräneringseffekt Ingen ökning av total mängd dränerat vatten Ökade flödeshastigheter Intensivt dränerade fält dräneras snabbare, men inte mer Kan leda till försämrad vattenkvalitet Ekonomiska analys

17 Effekter av dränering på skörden Dikesdjup - dä dräneringseffekt ffkt

18 Dräneringssituationen då och nu Från början på 1800-talet till 1960 Idag cirka 2,7 milj. ha Jordbruksarealen ökade från jordbruksmark 1,5 till 3,8 milj. ha 1,2 milj. ha naturligt km diken och dränerad mark rörledningar grävdes ned 1,1 milj. ha hektar täckdikades systematisk dränerad ha otillräckligt t Håkansson, 1995 dränerad Eftersatt underhåll Jordbruksstatistisk årsbok, 1982

19 Framtida utmaningar Otillräcklig dränering leder till lägre tillväxt och skörd samt ökat läckage av växtnäringsämnen När ska man dika om?

20 När ska man dika om? Vad är problemet? Går det att åtgärda problemet? Bristfällig grunddränering Kompletteringsdikning, tubulering, siltsdränering Markpackning Lägre ringtryck, djupbearbetning Tryckvatten eller Kompletteringsdikning; ytvattentillflöden kantdiken, avledning Anläggningsfel (lutning, Omdikning, spolrensning återfyllnad, slitsstorlek, trasiga rör) Sedimentation, Spolrensning, rostutfällningar, rotinväxt dämningsbrunnar

21 Framtida utmaningar Bibehålla produktionsnivåerna men minska miljöpåverkan Ny teknik Lagring och återanvändning av dräneringsvatten bild: Jord- och skogsbruksministeriet 2000

22 Framtida utmaningar Nya anläggningar måste redan nu planeras och dimensioneras för klimatsituationer som kommer att råda om år

23 Framtida utmaningar Idag har cirka en miljon ha jordbruksmark tagits ur produktion. Hur stor andel av denna mark har en fungerande markavvattning? Näringsläckagesynpunkt Återskapande av våtmarker Avrinningsvatten av skiftande kvalitet från bebyggelse, infrastruktur och övrig markanvändning.

24 Tack för visat intresse!