Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf , Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf 30.1.2014, Uppsala"

Transkript

1 Avvattning från produktionsperspektiv i Finland Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf , Uppsala

2 Täckdikningsföreningen rf Grundades år medlemmar Informations- utbildnings- och intresseorganisation Upprätthåller ett digitalt kartarkiv Finansiering: medlemsavg., projekt, Stiftelsen för täckdikning

3 Finland Befolkning 5,4 milj. Areal km 2 Skog km 2, 80 % dikad areal km 2 20 % Jorbruksmark 2,3 mil. ha, 7 % dikad areal 1,9 mil. ha, 85 % täckdikad a. 1.4 mil. ha, 60 % Lerjordar, % Torvjordar, 11 % Sura sulfatjordar, 2-6 % Övriga jordar, ca 55 %

4 Jordbruket i Finland 2,2 milj. ha jorbruksmark gårdar Medelstorlek 39 ha 2/3 av gårdarna har främst växtodling, 1/3 husdjursproduktion ca 90 % av gårdarna är i privat ägo 34 % av jordbruksarealen är på arrende Ekologisk produktion ca 9 % av jordbruksmarken

5 Gårdarnas storlek och antal

6 Behov av dränering i Finland Hydrologiska förhållanden nederbörden > avdunstningen under våren och hösten Kompakta torv- och lerjordar Topografin

7 Detaljdränering i Finland

8 Reglerad dränering ha Reglerad dränering lutning < 2%, sand, mo, grynlera Underbevattning, återanvändning av avrinningsvattnet lutning <1 %, mo, sand, grynlera

9 Täckdikning per årtionden, ha Milj. ha

10 Kompletterande och ny täckdikning

11 Grundtorrläggning (huvudavvattning),

12 Jordbrukarens intresse Förutsättningar 1/2 Jordbrukspolitik och jordbrukets struktur T.ex. jordbruksstöd, ca 34 % av jordbruksarealen är arrenderad Stöd för dränering Lagstiftning Ny vattenlag år 2012, anmälan om dikning bl.a om diket som helhet betraktat kan anses ha förvandlats till en bädd i ett naturliknande tillstånd och täckdikning på sura sulfatjordar och på grundvattenområden Koordinering Många aktörer är involverade och speciellt grundtorrläggningsprojekt kräver koordinering Information - Kunskaper om dränering är rätt svag Utbildning Dräneringsplanerare, Specialyrkesexamen, utbildas i Sedu, Ilmajoki

13 Förutsättningar 2/2 Planerare ProAgria rådgivningsorganisationerna, ca15 pers., Maveplan Oy, ca 15 pers., privata planerare, ca 15 pers. Entreprenörer Arkivering av täckdikeskartot och grundtorrläggningsplaner Täckdikningskartorna är inskannade och införda i ett webbaserat GIS-system, som Täckdikningsföreningen rf upprätthåller. Grundtorrläggningsplanerna arkiveras av de lokala NTM-centralerna. Forskning Nya planeringskriterier behövs (maskinerna är tyngre än tidigare, klimatförändring mm.) Det behövs mera kunskap om hur planeringen såsom dikesavstång, filtermaterial och täckningsmaskiner inverkar på skörden och näringsläckage

14 Stöd för täckdikning 25 % investeringsstöd (2013:20 %) 70 räntestödslån, 15 % räntestöd e/ha, 3,2 e/m (2 800 e/ha, 1,7 m) Stöd ca 3,5 milj. /år och räntestöd ca 1,7 milj. /år Ny täckdikning och komplettering, reglerbunnar Vissa krav, bl.a. kvalitetskrav Miljöstöd för skötsel av reglerad dränering och underbevattning

15 Stöd för grundtorrläggning (huvudavvattning) Grundtorrläggning, 50 % stöd (inga lån mera) + 20 %, om vattenvårdsåtgärder eller konstruktionslösningar är särskilt dyra 100 % miljövårdsåtgärder I stöd för nyskiften ingår dränering

16 Stöd för grundtorrläggning

17 Dräneringens effekter och lönsamhet En förutsättning för odling Ökar bördigheten Ökar bärförmågan Minskar näringsbelastningen Nytta arealen ökar arbetsinbesparing frö- och gödselåtgång skötsel av tegdiken minskar Kostnader investering skötsel

18 Packning Följder av packning Minskar vattengenomsläppligheten Gasutbyte försämras Rottillväxten försämras Markorganismernas förhållanden försämras Skördenedsättning Miljömässiga konsekvenser Åtgärder Fungerande dränering Val av grödor Traktorstorlek Låga ringtryck, stora däck Minimering av körsträckor

19 Funktionsstörningar Orsaker Bristfällig grundtorrläggning Anläggningsfel Markpackning Nedsjunken jord Rostfällningar Rörstockningar Ytvattenproblem Åtgärder Grundtorrläggning Kantdiken och ytvattenfåror Komplettering av täckdikningen Sköljning Ny täckdikning Ytplanering

20 Utredning av funktionsstörningar Lokalisering av täckdiken Jordart, struktur Mätning av vattenflödet Grundvattenrör Gräva fram dikena Videofilmning Anläggningsprecision

21 Planering Teorin från Tyskland på 1920-talet senare från Nederländerna. Samarbete med Sverige m.fl. Dikesdjup min. 1,0 m, torvjordar 1,2 m Dikesavstånd torvjordar 8-14 m styv-, mjäl- och mellanlera: m mo: m grynlera: gyttjejordar m Filtermaterial grus, 5-10m 3 /100 m kokos och textil

22 Dimesionering av rör, diagram Dimensionerande flöde: 1 ls -1 ha - 1, 8,6 mm d -1 Lutning: min. 0,2 % (20 cm/100 m) Hastighet: min. 0,15 m/s Planering

23 Kartarkiv för täckdikningskartor täckdikningskartor

24 Små företag, ca 50 st Kvalitetsfrågor Maskintyp - Plogmaskiner ca 15 - Rätt nya grävande ca 15 - Mara ca Entreprenörer Täckdikningsplog Ukko-Mara Grävande maskin

25 Forskningsprojekt, 1/2 PVO2 Olika täckdikningsmetoders inverkan på näringsläckage och skörd Forskningsföreningen för täckdikning FLUSH Vattenbalane och erosion har modellerats med en 3D modell, Aalto-universitetet Befcass/Catermass Fältförsök med reglerad dränering, och underbevattning på en sur sulfatjord, MTT m.fl. Precikem Fältförsök för kemisk behandling Experimental Field for Chemical Precision Treatment of Acid Sulfate Soils, Yrkeshögskolan Novia, Vasa

26 Forskningsprojekt, 2/2 Watergate Reglerad dränering, underbevattning Täckdikningsföreningen rf MYRKLIMA Mitigation of climate change impacts of cultivated peat soils, Nordic project, University of Oulu Drainage and hydrology of peat harvesting areas, University of Oulu Drainage and environment in forested peatlands, University of Oulu SCIEN and WikiSCIEN, drainage technologies, Baltic Compact, MTT Flow-plant-sediment interactions in environmentally preferable channels: vegetative resistance modeling and cohesive sediment processes, Aalto University

27 Kumulatiivinen läpäisy % 100,00 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 Filtermaterial Paimio hiesu hieta hiekka 0,00 0,002 0,02 Raekoko mm 0,2 2 Kuoppa 1 Kuoppa 2 Kuoppa 3 Kuoppa 4 Markus Sikkilä

28 Tack så mycket!

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Ingrid idwesström Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Effekter av dränering gpå skörden Dräneringssituationen

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning P E = Q 6-800 mm 4-500 mm 2-400 mm

Läs mer

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1

Läs mer

Terana Dräneringsrör för jordbruk

Terana Dräneringsrör för jordbruk Terana Dräneringsrör för jordbruk DRÄNERINGSRÖR KORRUGERADE RÖR AV PVC UTVECKLING INOM SVENSK TÄCKDIKNING: Direktläggningsmaskiner av typen grävhjul, grävkedjor och plogar började användas i mitten på

Läs mer

Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen

Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen CATERMASS Life+-projektet 2010-2012 Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of

Läs mer

Ny täckdikningsplan för ett enskilt fält. Nässjö, Zivko Rasic

Ny täckdikningsplan för ett enskilt fält. Nässjö, Zivko Rasic Ny täckdikningsplan för ett enskilt fält Nässjö, 2017-03-08 Zivko Rasic Dags för nydikning Täckdikning några begrepp Täckdikning några begrepp Längsdränering & Tvärdränering Tvärdränering Vid tvärdränering

Läs mer

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Nr 204 / 2006 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kvalitetskrav och maximikostnader för stödberättigad åkerdränering Given i Helsingfors den 21 mars 2006 I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences

Läs mer

Uponor IQ Jordbruksdränering

Uponor IQ Jordbruksdränering Uponor IQ Jordbruksdränering 0 00 .. Uponor IQ Jordbruksdränering Varför dränera? Täckdikning av jordbruksarealer ger effekt både torra och regniga år. Bruknings- och skördekostnaderna minskar tack vare:

Läs mer

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Postnummer och postanstalt. Tfn. Stadsdelens/byns namn

Postnummer och postanstalt. Tfn. Stadsdelens/byns namn Kontaktuppgifter och ansvarig organisation Namn TASO Anmälan om skogsdikning 1/4 Adress Postnummer och postanstalt Ansvarig organisation Tfn E-post PROJEKTETS ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH LÄGE Kommun Stadsdelens/byns

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET. Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör. HIR Skåne

BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET. Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör. HIR Skåne BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör HIR Skåne DEN RÖDA TRÅDEN Många nyanser av Reglerbar Dränering Gård i Ragnabo Framtidstankar 5:e Generationen

Läs mer

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning Disposition Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Global utblick Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning

Läs mer

Ragnabo DämmeD. Ett kretsloppstänkande i vatten. Copyright Bertil Aspernäs

Ragnabo DämmeD. Ett kretsloppstänkande i vatten. Copyright Bertil Aspernäs D Ett kretsloppstänkande i vatten Agenda Syfte med Funktioner & Begrepp Vad är? Förutsättningar för Genomförande av Kretsloppet Året runt på Ragnabo Dämme Teknik Uppföljning Diskussion om framtida möjligheter

Läs mer

KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND

KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND Emmi Rankonen 2010 KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND Peter Edén, Annu Martinkauppi, Jaakko Auri och Emmi Rankonen Geologiska forskningscentralen (GTK) / Västra Finlands

Läs mer

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden! Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång

Läs mer

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Vattenhushållning i ett framtida klimat Vattenhushållning i ett framtida klimat Abraham Joel och Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och biobaserade utveckling Globala

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Avvattningssystemet och klimatanpassning Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa).

Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). Sida 1(8) Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: För att rådgivning ska vara aktuell ska syftet vara att underhålla dräneringen

Läs mer

DRÄNERINGSCENTRALEN RF:S SKÖTSEL AV TÄCKDIKEN MEDLEMSPUBLIKATION 2/01 HELSINGFORS 2001 ISBN 952-5345-04-1

DRÄNERINGSCENTRALEN RF:S SKÖTSEL AV TÄCKDIKEN MEDLEMSPUBLIKATION 2/01 HELSINGFORS 2001 ISBN 952-5345-04-1 D RÄNERINGSCENTRALEN RF SKÖTSEL AV TÄCKDIKEN DRÄNERINGSCENTRALEN RF:S MEDLEMSPUBLIKATION 2/01 HELSINGFORS 2001 ISBN 952-5345-04-1 Daggmasken är täckdikarens bästa vän J. Saavalainen Beställningar: Dräneringscentralen

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) 16, 17, 19 23 och 25, 26 2

Läs mer

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING En gårds miljöplan Anvisning för rådgivare 1. Inledning I de här anvisningarna för en miljöplan i systemet för jordbruksrådgivning presenteras i koncentrerad form anvisningar

Läs mer

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?

Läs mer

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi

Läs mer

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och

Läs mer

Landsbygdens finansieringsstatistik 2014

Landsbygdens finansieringsstatistik 2014 Landsbygdens finansieringsstatistik 2014 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Landskapet Planering av ny programperiod Landsbygds och energienheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i presenterar

Läs mer

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning 1 Utkast 7.1.2016 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) 16, 19-23

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen Vattendagarna och vattenorganisationernas riksmöte Umeå 25.-27.10.2016 Lotta Haldin Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Närings-,

Läs mer

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård Finlands skogscentral och skogsdikning Nina Jungell, expert på naturvård 6.9.2016 Skogscentralens strategi Mission Skogsbranschen ska växa Vision Skogsbranschens vägvisare och samlande kraft 11.10.2016

Läs mer

FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/ / Giltighetstid Betalningstid

FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/ / Giltighetstid Betalningstid FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/03.03.00/2016 30.05.2016 Giltighetstid 31.5-14.10.2016 Betalningstid 3.6.-14.10.2016 Bemyndigande: Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) 19 2 mom. Motsvarande

Läs mer

Rapport över vattenkvaliteten i Söderfjärdens försöksområde ( ) Miriam Nystrand, Peter Österholm & Seija Virtanen.

Rapport över vattenkvaliteten i Söderfjärdens försöksområde ( ) Miriam Nystrand, Peter Österholm & Seija Virtanen. Rapport över vattenkvaliteten i Söderfjärdens försöksområde (10 17) Miriam Nystrand, Peter Österholm & Seija Virtanen 29 maj 18 Datatolkningen i denna rapport baserar sig på resultat från Söderfjärdens

Läs mer

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius SGUs jordartsdata Gustav Sohlenius Jordartskartor Jordartskartor Detaljerade kartor, framtagna för presentation i skala 1: 50 000 För ungefär 2/3 av svensk åkermark finns detaljerade jordartskartor framtagna

Läs mer

LANDSBYGSNÄTVERKETS BROSCHYR Reglerad dränering. Reglerad dränering

LANDSBYGSNÄTVERKETS BROSCHYR Reglerad dränering. Reglerad dränering 2009 LANDSBYGSNÄTVERKETS BROSCHYR Reglerad dränering Reglerad dränering Behov Dränering är ett måste på de flesta åkrar i Finland för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att bruka jorden. Snösmältningen

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012

Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012 Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012 Här presenteras huvuddragen i kongressen som består av keynotespeaker, olika kommittéer och sessioner med olika teman. Mer detaljerad kongressinformation

Läs mer

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Klimatkollen växtodlingsgård 20A Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att

Läs mer

Skötselåtgärder för reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten JORDBRUKETS MILJÖ- SPECIALSTÖD

Skötselåtgärder för reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten JORDBRUKETS MILJÖ- SPECIALSTÖD Skötselåtgärder för reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten JORDBRUKETS MILJÖ- SPECIALSTÖD 2009 Europeiska jordbruksfonden för landbygdsutveckling: Europa

Läs mer

Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010

Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010 Avdelningen för finansförvaltning 15.9.2010 1457/22/2010 Enheten för utbetalning av stöd Författningsnummer 60/10 ELY-centralerna Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010 Landsbygdsverkets

Läs mer

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket Katarina Hedlund, Helena Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik Smith, Fredrik Wilhelmsson, Mark Brady, Per Göran Andersson, Fredrik Hansson

Läs mer

PIPES FOR LIFE PIPELIFE JDR Jordbruksdränering. Jordbruksdränering JDR. Jordbruksdränering

PIPES FOR LIFE PIPELIFE JDR Jordbruksdränering. Jordbruksdränering JDR. Jordbruksdränering PIPES FOR LIFE PIPELIFE JDR Jordbruksdränering Jordbruksdränering JDR Jordbruksdränering PIPES FOR LIFE PIPELIFE Pipelife dräneringsrör för jordbrukdränering I tider av allt er hårdnande konkurrens krävs

Läs mer

Grävd bevattningsdamm med plastduk

Grävd bevattningsdamm med plastduk Grävd bevattningsdamm med plastduk Traktordragen täckdikningsplog Foto: Jens Blomquist 1 Omläggning av dikningsföretag. Matjord på ena sidan alv på andra. Laser är ett bra hjälpmedel. Viktigt att koppla

Läs mer

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten

Läs mer

/01.02/2017

/01.02/2017 A m mm.a BEGÄRAN OM UTLÄTANDE 235785 1(2) 15.5.2017 1003/01.02/2017 Enligt sändlista BEGÄRAN OM UTLÄTANDE OM UTKAST TILL STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ÄND- RING AV 7 I STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ÖVERVAKNING

Läs mer

Välkomna till Mittens rike

Välkomna till Mittens rike Välkomna till Mittens rike 2016-05-17 3 Ekologi och ekonomi i balans under 25 års tid Föreningens syfte och mål Främja utvecklingen av svenskt jordbruk med målsättningen att näringen skall bedrivas med

Läs mer

Underhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering

Underhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering Underhåll av dränering, hänsynsregler Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion Hur läser man täckdikningsplaner och plankartor Underhåll av dränering, Miljöbalken Typexempel på vattenproblem

Läs mer

Krav på dränering vid ett förändrat klimat. 31 oktober 2018

Krav på dränering vid ett förändrat klimat. 31 oktober 2018 Krav på dränering vid ett förändrat klimat 31 oktober 2018 Bakgrund Carl-Johan Rangsjö 2015-1975-2015 Lantbruksingenjör Jordbruksverket, Vattenenheten 1975-2018 Egen företagare, Jordbruk, Vindkraft Kompetens

Läs mer

Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland

Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland Torvseminarium i Lycksele 9.2.2012 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten,Karl-Erik Storberg, miljö och naturresurser 1 Torvtäkten

Läs mer

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning

Läs mer

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj 2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)

Läs mer

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med 3 887 lantbrukare Johan Malgeryd & Markus Hoffmann 208-04-24 Kort om enkäten Webbenkät, skickades ut till alla lantbrukare med >20 ha åker

Läs mer

Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons

Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Ulf Sikström SkogD Hur fastställa behov av DR? Vill uppnå: Grundvattennivå ca 30 40 cm från markytan Nivån, dess varaktighet

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Markpackning, 12A. Besöksdatum SAM-nr. Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort

Markpackning, 12A. Besöksdatum SAM-nr. Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Besöksdatum SAM-nr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Markpackning, 12A Förutom försämrad markkvalitet, lägre skördepotential och ökat dragkraftsbehov innebär markpackning även en ökad risk för växtnäringsförlust

Läs mer

Markavvattning i skogen

Markavvattning i skogen Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt

Läs mer

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning

Läs mer

UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER

UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER Kimito 6.4 och Pargas 8.4.2016 NTM-centralen i Egentliga Finland 13.4.2016 Överloppsstödrättigheter upphävs på grund av Finlands val att behålla de befintliga stödrättigheterna

Läs mer

Fördjupad uppföljning av investeringsstöd till jordbruk, trädgård och rennäring för ökad konkurrenskraft

Fördjupad uppföljning av investeringsstöd till jordbruk, trädgård och rennäring för ökad konkurrenskraft Fördjupad uppföljning av investeringsstöd till jordbruk, trädgård och rennäring för ökad konkurrenskraft Webbinarium Lena Callisen 2018-12-05 Bakgrund och syfte I nuvarande landsbygdsprogram finns investeringsstöd

Läs mer

Jordbruksdränering. JDR Jordbruksdränering

Jordbruksdränering. JDR Jordbruksdränering Jordbruksdränering w w w.pipelife. se JDR Jordbruksdränering Pipelife dräneringsrör för jordbrukdränering I tider av allt er hårdnande konkurrens krävs att jordbrukets produktionsresurser befinner sig

Läs mer

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering

Läs mer

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Släppa igenom vatten Inte slamma Växtnäringsförsörjning Lågt dragkraftsmotstånd Stabilitet Egenskaper hos en drömjord Vattenförsörjning

Läs mer

Vadstena, 95 ha. Svälinge Arrende

Vadstena, 95 ha. Svälinge Arrende Vadstena, 95 ha Svälinge Arrende 1 2 ARRENDE SVÄLINGE Välarronderad åkermark om ca 95 ha utbjudes till arrende i Herrestad socken invid Tåkern 9 km söder om Vadstena. 3 4 FASTIGHET Del av Vadstena Svälinge

Läs mer

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson Täckdikning och juridik Nässjö 2017-03-08 Tilla Larsson gällande rätt Dikningslagen 1879 Vattenlagen 1918 Vattenlagen 1983 Miljöbalken 1998 Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet markavvattning

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation Balans mellan ekologi och ekonomi Odling i Balans arbetar med integrerad växtodling. Där kombineras ekonomi med ekologi. God ekonomi är en förutsättning för att ett företag skall kunna

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Effekter av packning på avkastning

Effekter av packning på avkastning Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.

Läs mer

Sulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU?

Sulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU? Sulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU? Gustav Sohlenius SGU-rapport 2011:12 oktober 2011 Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: sgu@sgu.se

Läs mer

Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015

Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015 Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten Landskapet Österbotten I Österbotten gjordes flest beslut gällande investeringsstöd Landsbygdsenheten vid

Läs mer

Anmälan Verksamhetsutövare Faktureringsadress om annan än ovanstående Vilken typ av mark avses att uppodlas?

Anmälan Verksamhetsutövare Faktureringsadress om annan än ovanstående Vilken typ av mark avses att uppodlas? Anmälan Enligt 2 kap. 4 Miljöprövningsförordning (2013:251) Uppodling av annan mark än jordbruksmark 1 Anmälan med bilagor skickas i två exemplar till: Miljönämnden 595 80 Mjölby. Anmälan ska lämnas in

Läs mer

Hallands läns författningssamling

Hallands läns författningssamling Hallands läns författningssamling 1(7) Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Älvsereds vattentäkt i Falkenbergs kommun; 13 FS 2012:1 Utkom från trycket

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 januari 2015 4/2015 Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om

Läs mer

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,

Läs mer

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk

Läs mer

2014-04-04. Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen 2014-03-27

2014-04-04. Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen 2014-03-27 Dagordning Presentation Hasselfors Garden AB och Enbio AB Torv Vad är det? Vad används det till? Möte angående Spängermossen 2014-03-27 Planerad verksamhet Plats varför Spängermossen? Produktionsmetod

Läs mer

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig

Läs mer

LRFs WEBBINARIER

LRFs WEBBINARIER LRFs WEBBINARIER 2017-2018 Exklusivt för LRFs medlemmar! Webbinarier webbsända seminarier som hålls av LRFs experter inom varje område. LRF har många stora frågor att jobba vidare med och nu får du chansen

Läs mer

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering Introduktion till Greppas modul 14D Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner

Läs mer

Agroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård

Agroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård Agroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård Målsättning Att visa på alternativ till granplantering på nedlagd betesmark på mulljord i syfte att utnyttja marken på ett ekonomiskt och miljöanpassat

Läs mer

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Varför sjunker spannmålsskördarna? Varför sjunker spannmålsskördarna? - Odling i Balans erfarenheter Partnerskap Alnarp, 17 sept. 2012 agronom Lars Törner, LT miljö, 253 42 Vallåkra lars@ltmiljo.se För Odling i Balans, www.odlingibalans.com

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer