Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf , Uppsala
|
|
- Margareta Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avvattning från produktionsperspektiv i Finland Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf , Uppsala
2 Täckdikningsföreningen rf Grundades år medlemmar Informations- utbildnings- och intresseorganisation Upprätthåller ett digitalt kartarkiv Finansiering: medlemsavg., projekt, Stiftelsen för täckdikning
3 Finland Befolkning 5,4 milj. Areal km 2 Skog km 2, 80 % dikad areal km 2 20 % Jorbruksmark 2,3 mil. ha, 7 % dikad areal 1,9 mil. ha, 85 % täckdikad a. 1.4 mil. ha, 60 % Lerjordar, % Torvjordar, 11 % Sura sulfatjordar, 2-6 % Övriga jordar, ca 55 %
4 Jordbruket i Finland 2,2 milj. ha jorbruksmark gårdar Medelstorlek 39 ha 2/3 av gårdarna har främst växtodling, 1/3 husdjursproduktion ca 90 % av gårdarna är i privat ägo 34 % av jordbruksarealen är på arrende Ekologisk produktion ca 9 % av jordbruksmarken
5 Gårdarnas storlek och antal
6 Behov av dränering i Finland Hydrologiska förhållanden nederbörden > avdunstningen under våren och hösten Kompakta torv- och lerjordar Topografin
7 Detaljdränering i Finland
8 Reglerad dränering ha Reglerad dränering lutning < 2%, sand, mo, grynlera Underbevattning, återanvändning av avrinningsvattnet lutning <1 %, mo, sand, grynlera
9 Täckdikning per årtionden, ha Milj. ha
10 Kompletterande och ny täckdikning
11 Grundtorrläggning (huvudavvattning),
12 Jordbrukarens intresse Förutsättningar 1/2 Jordbrukspolitik och jordbrukets struktur T.ex. jordbruksstöd, ca 34 % av jordbruksarealen är arrenderad Stöd för dränering Lagstiftning Ny vattenlag år 2012, anmälan om dikning bl.a om diket som helhet betraktat kan anses ha förvandlats till en bädd i ett naturliknande tillstånd och täckdikning på sura sulfatjordar och på grundvattenområden Koordinering Många aktörer är involverade och speciellt grundtorrläggningsprojekt kräver koordinering Information - Kunskaper om dränering är rätt svag Utbildning Dräneringsplanerare, Specialyrkesexamen, utbildas i Sedu, Ilmajoki
13 Förutsättningar 2/2 Planerare ProAgria rådgivningsorganisationerna, ca15 pers., Maveplan Oy, ca 15 pers., privata planerare, ca 15 pers. Entreprenörer Arkivering av täckdikeskartot och grundtorrläggningsplaner Täckdikningskartorna är inskannade och införda i ett webbaserat GIS-system, som Täckdikningsföreningen rf upprätthåller. Grundtorrläggningsplanerna arkiveras av de lokala NTM-centralerna. Forskning Nya planeringskriterier behövs (maskinerna är tyngre än tidigare, klimatförändring mm.) Det behövs mera kunskap om hur planeringen såsom dikesavstång, filtermaterial och täckningsmaskiner inverkar på skörden och näringsläckage
14 Stöd för täckdikning 25 % investeringsstöd (2013:20 %) 70 räntestödslån, 15 % räntestöd e/ha, 3,2 e/m (2 800 e/ha, 1,7 m) Stöd ca 3,5 milj. /år och räntestöd ca 1,7 milj. /år Ny täckdikning och komplettering, reglerbunnar Vissa krav, bl.a. kvalitetskrav Miljöstöd för skötsel av reglerad dränering och underbevattning
15 Stöd för grundtorrläggning (huvudavvattning) Grundtorrläggning, 50 % stöd (inga lån mera) + 20 %, om vattenvårdsåtgärder eller konstruktionslösningar är särskilt dyra 100 % miljövårdsåtgärder I stöd för nyskiften ingår dränering
16 Stöd för grundtorrläggning
17 Dräneringens effekter och lönsamhet En förutsättning för odling Ökar bördigheten Ökar bärförmågan Minskar näringsbelastningen Nytta arealen ökar arbetsinbesparing frö- och gödselåtgång skötsel av tegdiken minskar Kostnader investering skötsel
18 Packning Följder av packning Minskar vattengenomsläppligheten Gasutbyte försämras Rottillväxten försämras Markorganismernas förhållanden försämras Skördenedsättning Miljömässiga konsekvenser Åtgärder Fungerande dränering Val av grödor Traktorstorlek Låga ringtryck, stora däck Minimering av körsträckor
19 Funktionsstörningar Orsaker Bristfällig grundtorrläggning Anläggningsfel Markpackning Nedsjunken jord Rostfällningar Rörstockningar Ytvattenproblem Åtgärder Grundtorrläggning Kantdiken och ytvattenfåror Komplettering av täckdikningen Sköljning Ny täckdikning Ytplanering
20 Utredning av funktionsstörningar Lokalisering av täckdiken Jordart, struktur Mätning av vattenflödet Grundvattenrör Gräva fram dikena Videofilmning Anläggningsprecision
21 Planering Teorin från Tyskland på 1920-talet senare från Nederländerna. Samarbete med Sverige m.fl. Dikesdjup min. 1,0 m, torvjordar 1,2 m Dikesavstånd torvjordar 8-14 m styv-, mjäl- och mellanlera: m mo: m grynlera: gyttjejordar m Filtermaterial grus, 5-10m 3 /100 m kokos och textil
22 Dimesionering av rör, diagram Dimensionerande flöde: 1 ls -1 ha - 1, 8,6 mm d -1 Lutning: min. 0,2 % (20 cm/100 m) Hastighet: min. 0,15 m/s Planering
23 Kartarkiv för täckdikningskartor täckdikningskartor
24 Små företag, ca 50 st Kvalitetsfrågor Maskintyp - Plogmaskiner ca 15 - Rätt nya grävande ca 15 - Mara ca Entreprenörer Täckdikningsplog Ukko-Mara Grävande maskin
25 Forskningsprojekt, 1/2 PVO2 Olika täckdikningsmetoders inverkan på näringsläckage och skörd Forskningsföreningen för täckdikning FLUSH Vattenbalane och erosion har modellerats med en 3D modell, Aalto-universitetet Befcass/Catermass Fältförsök med reglerad dränering, och underbevattning på en sur sulfatjord, MTT m.fl. Precikem Fältförsök för kemisk behandling Experimental Field for Chemical Precision Treatment of Acid Sulfate Soils, Yrkeshögskolan Novia, Vasa
26 Forskningsprojekt, 2/2 Watergate Reglerad dränering, underbevattning Täckdikningsföreningen rf MYRKLIMA Mitigation of climate change impacts of cultivated peat soils, Nordic project, University of Oulu Drainage and hydrology of peat harvesting areas, University of Oulu Drainage and environment in forested peatlands, University of Oulu SCIEN and WikiSCIEN, drainage technologies, Baltic Compact, MTT Flow-plant-sediment interactions in environmentally preferable channels: vegetative resistance modeling and cohesive sediment processes, Aalto University
27 Kumulatiivinen läpäisy % 100,00 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 Filtermaterial Paimio hiesu hieta hiekka 0,00 0,002 0,02 Raekoko mm 0,2 2 Kuoppa 1 Kuoppa 2 Kuoppa 3 Kuoppa 4 Markus Sikkilä
28 Tack så mycket!
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Ingrid idwesström Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Effekter av dränering gpå skörden Dräneringssituationen
Läs merMiljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar
Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007
Läs merMarkavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet
Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3
Läs merDränering Från missväxt till tillväxt
Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten
Läs merJordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv
Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning P E = Q 6-800 mm 4-500 mm 2-400 mm
Läs merFysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström
Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1
Läs merTerana Dräneringsrör för jordbruk
Terana Dräneringsrör för jordbruk DRÄNERINGSRÖR KORRUGERADE RÖR AV PVC UTVECKLING INOM SVENSK TÄCKDIKNING: Direktläggningsmaskiner av typen grävhjul, grävkedjor och plogar började användas i mitten på
Läs merMinskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen
Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen CATERMASS Life+-projektet 2010-2012 Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of
Läs merNy täckdikningsplan för ett enskilt fält. Nässjö, Zivko Rasic
Ny täckdikningsplan för ett enskilt fält Nässjö, 2017-03-08 Zivko Rasic Dags för nydikning Täckdikning några begrepp Täckdikning några begrepp Längsdränering & Tvärdränering Tvärdränering Vid tvärdränering
Läs merHur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick
Läs merJord- och skogsbruksministeriets förordning
Nr 204 / 2006 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kvalitetskrav och maximikostnader för stödberättigad åkerdränering Given i Helsingfors den 21 mars 2006 I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merUponor IQ Jordbruksdränering
Uponor IQ Jordbruksdränering 0 00 .. Uponor IQ Jordbruksdränering Varför dränera? Täckdikning av jordbruksarealer ger effekt både torra och regniga år. Bruknings- och skördekostnaderna minskar tack vare:
Läs merVatten till och från markavvattningssamfälligheter
Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs merTäckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Läs merPostnummer och postanstalt. Tfn. Stadsdelens/byns namn
Kontaktuppgifter och ansvarig organisation Namn TASO Anmälan om skogsdikning 1/4 Adress Postnummer och postanstalt Ansvarig organisation Tfn E-post PROJEKTETS ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH LÄGE Kommun Stadsdelens/byns
Läs merLandsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat
Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets
Läs merBORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET. Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör. HIR Skåne
BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör HIR Skåne DEN RÖDA TRÅDEN Många nyanser av Reglerbar Dränering Gård i Ragnabo Framtidstankar 5:e Generationen
Läs merDisposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning
Disposition Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Global utblick Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning
Läs merRagnabo DämmeD. Ett kretsloppstänkande i vatten. Copyright Bertil Aspernäs
D Ett kretsloppstänkande i vatten Agenda Syfte med Funktioner & Begrepp Vad är? Förutsättningar för Genomförande av Kretsloppet Året runt på Ragnabo Dämme Teknik Uppföljning Diskussion om framtida möjligheter
Läs merKARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND
Emmi Rankonen 2010 KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND Peter Edén, Annu Martinkauppi, Jaakko Auri och Emmi Rankonen Geologiska forskningscentralen (GTK) / Västra Finlands
Läs merFigur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!
Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind
Läs merInfomöten via LRF-lokalavdelningar
www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus
Läs merVattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
Läs merVattenhushållning i ett framtida klimat
Vattenhushållning i ett framtida klimat Abraham Joel och Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och biobaserade utveckling Globala
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merHur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen
Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merKokbok till Översyn av dränering 14D
Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merAvvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merKokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa).
Sida 1(8) Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: För att rådgivning ska vara aktuell ska syftet vara att underhålla dräneringen
Läs merDRÄNERINGSCENTRALEN RF:S SKÖTSEL AV TÄCKDIKEN MEDLEMSPUBLIKATION 2/01 HELSINGFORS 2001 ISBN 952-5345-04-1
D RÄNERINGSCENTRALEN RF SKÖTSEL AV TÄCKDIKEN DRÄNERINGSCENTRALEN RF:S MEDLEMSPUBLIKATION 2/01 HELSINGFORS 2001 ISBN 952-5345-04-1 Daggmasken är täckdikarens bästa vän J. Saavalainen Beställningar: Dräneringscentralen
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) 16, 17, 19 23 och 25, 26 2
Läs merSYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare
SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING En gårds miljöplan Anvisning för rådgivare 1. Inledning I de här anvisningarna för en miljöplan i systemet för jordbruksrådgivning presenteras i koncentrerad form anvisningar
Läs merMarkpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel
Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?
Läs merMänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen
Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi
Läs merHur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
Läs merLandsbygdens finansieringsstatistik 2014
Landsbygdens finansieringsstatistik 2014 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Landskapet Planering av ny programperiod Landsbygds och energienheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i presenterar
Läs merStatsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning
1 Utkast 7.1.2016 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) 16, 19-23
Läs merTidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -
ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel
Läs merVattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen
Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen Vattendagarna och vattenorganisationernas riksmöte Umeå 25.-27.10.2016 Lotta Haldin Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Närings-,
Läs merFinlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård
Finlands skogscentral och skogsdikning Nina Jungell, expert på naturvård 6.9.2016 Skogscentralens strategi Mission Skogsbranschen ska växa Vision Skogsbranschens vägvisare och samlande kraft 11.10.2016
Läs merFORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/ / Giltighetstid Betalningstid
FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/03.03.00/2016 30.05.2016 Giltighetstid 31.5-14.10.2016 Betalningstid 3.6.-14.10.2016 Bemyndigande: Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) 19 2 mom. Motsvarande
Läs merRapport över vattenkvaliteten i Söderfjärdens försöksområde ( ) Miriam Nystrand, Peter Österholm & Seija Virtanen.
Rapport över vattenkvaliteten i Söderfjärdens försöksområde (10 17) Miriam Nystrand, Peter Österholm & Seija Virtanen 29 maj 18 Datatolkningen i denna rapport baserar sig på resultat från Söderfjärdens
Läs merSGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius
SGUs jordartsdata Gustav Sohlenius Jordartskartor Jordartskartor Detaljerade kartor, framtagna för presentation i skala 1: 50 000 För ungefär 2/3 av svensk åkermark finns detaljerade jordartskartor framtagna
Läs merLANDSBYGSNÄTVERKETS BROSCHYR Reglerad dränering. Reglerad dränering
2009 LANDSBYGSNÄTVERKETS BROSCHYR Reglerad dränering Reglerad dränering Behov Dränering är ett måste på de flesta åkrar i Finland för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att bruka jorden. Snösmältningen
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merProgram för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012
Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012 Här presenteras huvuddragen i kongressen som består av keynotespeaker, olika kommittéer och sessioner med olika teman. Mer detaljerad kongressinformation
Läs merKlimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
Läs merSkötselåtgärder för reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten JORDBRUKETS MILJÖ- SPECIALSTÖD
Skötselåtgärder för reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten JORDBRUKETS MILJÖ- SPECIALSTÖD 2009 Europeiska jordbruksfonden för landbygdsutveckling: Europa
Läs merBetalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010
Avdelningen för finansförvaltning 15.9.2010 1457/22/2010 Enheten för utbetalning av stöd Författningsnummer 60/10 ELY-centralerna Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010 Landsbygdsverkets
Läs merDikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Läs merLunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne
Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket Katarina Hedlund, Helena Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik Smith, Fredrik Wilhelmsson, Mark Brady, Per Göran Andersson, Fredrik Hansson
Läs merPIPES FOR LIFE PIPELIFE JDR Jordbruksdränering. Jordbruksdränering JDR. Jordbruksdränering
PIPES FOR LIFE PIPELIFE JDR Jordbruksdränering Jordbruksdränering JDR Jordbruksdränering PIPES FOR LIFE PIPELIFE Pipelife dräneringsrör för jordbrukdränering I tider av allt er hårdnande konkurrens krävs
Läs merGrävd bevattningsdamm med plastduk
Grävd bevattningsdamm med plastduk Traktordragen täckdikningsplog Foto: Jens Blomquist 1 Omläggning av dikningsföretag. Matjord på ena sidan alv på andra. Laser är ett bra hjälpmedel. Viktigt att koppla
Läs merHUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund
HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten
Läs mer/01.02/2017
A m mm.a BEGÄRAN OM UTLÄTANDE 235785 1(2) 15.5.2017 1003/01.02/2017 Enligt sändlista BEGÄRAN OM UTLÄTANDE OM UTKAST TILL STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ÄND- RING AV 7 I STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ÖVERVAKNING
Läs merVälkomna till Mittens rike
Välkomna till Mittens rike 2016-05-17 3 Ekologi och ekonomi i balans under 25 års tid Föreningens syfte och mål Främja utvecklingen av svenskt jordbruk med målsättningen att näringen skall bedrivas med
Läs merUnderhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering
Underhåll av dränering, hänsynsregler Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion Hur läser man täckdikningsplaner och plankartor Underhåll av dränering, Miljöbalken Typexempel på vattenproblem
Läs merKrav på dränering vid ett förändrat klimat. 31 oktober 2018
Krav på dränering vid ett förändrat klimat 31 oktober 2018 Bakgrund Carl-Johan Rangsjö 2015-1975-2015 Lantbruksingenjör Jordbruksverket, Vattenenheten 1975-2018 Egen företagare, Jordbruk, Vindkraft Kompetens
Läs merTorvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland
Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland Torvseminarium i Lycksele 9.2.2012 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten,Karl-Erik Storberg, miljö och naturresurser 1 Torvtäkten
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merSveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann
Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med 3 887 lantbrukare Johan Malgeryd & Markus Hoffmann 208-04-24 Kort om enkäten Webbenkät, skickades ut till alla lantbrukare med >20 ha åker
Läs merBehov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons
Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Ulf Sikström SkogD Hur fastställa behov av DR? Vill uppnå: Grundvattennivå ca 30 40 cm från markytan Nivån, dess varaktighet
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs merMarkpackning, 12A. Besöksdatum SAM-nr. Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort
Besöksdatum SAM-nr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Markpackning, 12A Förutom försämrad markkvalitet, lägre skördepotential och ökat dragkraftsbehov innebär markpackning även en ökad risk för växtnäringsförlust
Läs merMarkavvattning i skogen
Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt
Läs merJordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus
Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning
Läs merUPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER
UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER Kimito 6.4 och Pargas 8.4.2016 NTM-centralen i Egentliga Finland 13.4.2016 Överloppsstödrättigheter upphävs på grund av Finlands val att behålla de befintliga stödrättigheterna
Läs merFördjupad uppföljning av investeringsstöd till jordbruk, trädgård och rennäring för ökad konkurrenskraft
Fördjupad uppföljning av investeringsstöd till jordbruk, trädgård och rennäring för ökad konkurrenskraft Webbinarium Lena Callisen 2018-12-05 Bakgrund och syfte I nuvarande landsbygdsprogram finns investeringsstöd
Läs merJordbruksdränering. JDR Jordbruksdränering
Jordbruksdränering w w w.pipelife. se JDR Jordbruksdränering Pipelife dräneringsrör för jordbrukdränering I tider av allt er hårdnande konkurrens krävs att jordbrukets produktionsresurser befinner sig
Läs merVÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen
VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering
Läs merGynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!
Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Släppa igenom vatten Inte slamma Växtnäringsförsörjning Lågt dragkraftsmotstånd Stabilitet Egenskaper hos en drömjord Vattenförsörjning
Läs merVadstena, 95 ha. Svälinge Arrende
Vadstena, 95 ha Svälinge Arrende 1 2 ARRENDE SVÄLINGE Välarronderad åkermark om ca 95 ha utbjudes till arrende i Herrestad socken invid Tåkern 9 km söder om Vadstena. 3 4 FASTIGHET Del av Vadstena Svälinge
Läs merTäckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson
Täckdikning och juridik Nässjö 2017-03-08 Tilla Larsson gällande rätt Dikningslagen 1879 Vattenlagen 1918 Vattenlagen 1983 Miljöbalken 1998 Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet markavvattning
Läs merFöretagspresentation
Företagspresentation Balans mellan ekologi och ekonomi Odling i Balans arbetar med integrerad växtodling. Där kombineras ekonomi med ekologi. God ekonomi är en förutsättning för att ett företag skall kunna
Läs merJordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merSulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU?
Sulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU? Gustav Sohlenius SGU-rapport 2011:12 oktober 2011 Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: sgu@sgu.se
Läs merFinansieringsstatistik för Landsbygden 2015
Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten Landskapet Österbotten I Österbotten gjordes flest beslut gällande investeringsstöd Landsbygdsenheten vid
Läs merAnmälan Verksamhetsutövare Faktureringsadress om annan än ovanstående Vilken typ av mark avses att uppodlas?
Anmälan Enligt 2 kap. 4 Miljöprövningsförordning (2013:251) Uppodling av annan mark än jordbruksmark 1 Anmälan med bilagor skickas i två exemplar till: Miljönämnden 595 80 Mjölby. Anmälan ska lämnas in
Läs merHallands läns författningssamling
Hallands läns författningssamling 1(7) Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Älvsereds vattentäkt i Falkenbergs kommun; 13 FS 2012:1 Utkom från trycket
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 januari 2015 4/2015 Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren Utfärdad i Helsingfors
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om
Läs merVattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Läs merNordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide
Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk
Läs mer2014-04-04. Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen 2014-03-27
Dagordning Presentation Hasselfors Garden AB och Enbio AB Torv Vad är det? Vad används det till? Möte angående Spängermossen 2014-03-27 Planerad verksamhet Plats varför Spängermossen? Produktionsmetod
Läs merNästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll
JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig
Läs merLRFs WEBBINARIER
LRFs WEBBINARIER 2017-2018 Exklusivt för LRFs medlemmar! Webbinarier webbsända seminarier som hålls av LRFs experter inom varje område. LRF har många stora frågor att jobba vidare med och nu får du chansen
Läs merIntroduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering
Introduktion till Greppas modul 14D Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner
Läs merAgroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård
Agroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård Målsättning Att visa på alternativ till granplantering på nedlagd betesmark på mulljord i syfte att utnyttja marken på ett ekonomiskt och miljöanpassat
Läs merVarför sjunker spannmålsskördarna?
Varför sjunker spannmålsskördarna? - Odling i Balans erfarenheter Partnerskap Alnarp, 17 sept. 2012 agronom Lars Törner, LT miljö, 253 42 Vallåkra lars@ltmiljo.se För Odling i Balans, www.odlingibalans.com
Läs merNy jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet
Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare
Läs merGenerellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Läs mer