Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf , Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf 30.1.2014, Uppsala"

Transkript

1 Avvattning från produktionsperspektiv i Finland Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf , Uppsala

2 Täckdikningsföreningen rf Grundades år medlemmar Informations- utbildnings- och intresseorganisation Upprätthåller ett digitalt kartarkiv Finansiering: medlemsavg., projekt, Stiftelsen för täckdikning

3 Finland Befolkning 5,4 milj. Areal km 2 Skog km 2, 80 % dikad areal km 2 20 % Jorbruksmark 2,3 mil. ha, 7 % dikad areal 1,9 mil. ha, 85 % täckdikad a. 1.4 mil. ha, 60 % Lerjordar, % Torvjordar, 11 % Sura sulfatjordar, 2-6 % Övriga jordar, ca 55 %

4 Jordbruket i Finland 2,2 milj. ha jorbruksmark gårdar Medelstorlek 39 ha 2/3 av gårdarna har främst växtodling, 1/3 husdjursproduktion ca 90 % av gårdarna är i privat ägo 34 % av jordbruksarealen är på arrende Ekologisk produktion ca 9 % av jordbruksmarken

5 Gårdarnas storlek och antal

6 Behov av dränering i Finland Hydrologiska förhållanden nederbörden > avdunstningen under våren och hösten Kompakta torv- och lerjordar Topografin

7 Detaljdränering i Finland

8 Reglerad dränering ha Reglerad dränering lutning < 2%, sand, mo, grynlera Underbevattning, återanvändning av avrinningsvattnet lutning <1 %, mo, sand, grynlera

9 Täckdikning per årtionden, ha Milj. ha

10 Kompletterande och ny täckdikning

11 Grundtorrläggning (huvudavvattning),

12 Jordbrukarens intresse Förutsättningar 1/2 Jordbrukspolitik och jordbrukets struktur T.ex. jordbruksstöd, ca 34 % av jordbruksarealen är arrenderad Stöd för dränering Lagstiftning Ny vattenlag år 2012, anmälan om dikning bl.a om diket som helhet betraktat kan anses ha förvandlats till en bädd i ett naturliknande tillstånd och täckdikning på sura sulfatjordar och på grundvattenområden Koordinering Många aktörer är involverade och speciellt grundtorrläggningsprojekt kräver koordinering Information - Kunskaper om dränering är rätt svag Utbildning Dräneringsplanerare, Specialyrkesexamen, utbildas i Sedu, Ilmajoki

13 Förutsättningar 2/2 Planerare ProAgria rådgivningsorganisationerna, ca15 pers., Maveplan Oy, ca 15 pers., privata planerare, ca 15 pers. Entreprenörer Arkivering av täckdikeskartot och grundtorrläggningsplaner Täckdikningskartorna är inskannade och införda i ett webbaserat GIS-system, som Täckdikningsföreningen rf upprätthåller. Grundtorrläggningsplanerna arkiveras av de lokala NTM-centralerna. Forskning Nya planeringskriterier behövs (maskinerna är tyngre än tidigare, klimatförändring mm.) Det behövs mera kunskap om hur planeringen såsom dikesavstång, filtermaterial och täckningsmaskiner inverkar på skörden och näringsläckage

14 Stöd för täckdikning 25 % investeringsstöd (2013:20 %) 70 räntestödslån, 15 % räntestöd e/ha, 3,2 e/m (2 800 e/ha, 1,7 m) Stöd ca 3,5 milj. /år och räntestöd ca 1,7 milj. /år Ny täckdikning och komplettering, reglerbunnar Vissa krav, bl.a. kvalitetskrav Miljöstöd för skötsel av reglerad dränering och underbevattning

15 Stöd för grundtorrläggning (huvudavvattning) Grundtorrläggning, 50 % stöd (inga lån mera) + 20 %, om vattenvårdsåtgärder eller konstruktionslösningar är särskilt dyra 100 % miljövårdsåtgärder I stöd för nyskiften ingår dränering

16 Stöd för grundtorrläggning

17 Dräneringens effekter och lönsamhet En förutsättning för odling Ökar bördigheten Ökar bärförmågan Minskar näringsbelastningen Nytta arealen ökar arbetsinbesparing frö- och gödselåtgång skötsel av tegdiken minskar Kostnader investering skötsel

18 Packning Följder av packning Minskar vattengenomsläppligheten Gasutbyte försämras Rottillväxten försämras Markorganismernas förhållanden försämras Skördenedsättning Miljömässiga konsekvenser Åtgärder Fungerande dränering Val av grödor Traktorstorlek Låga ringtryck, stora däck Minimering av körsträckor

19 Funktionsstörningar Orsaker Bristfällig grundtorrläggning Anläggningsfel Markpackning Nedsjunken jord Rostfällningar Rörstockningar Ytvattenproblem Åtgärder Grundtorrläggning Kantdiken och ytvattenfåror Komplettering av täckdikningen Sköljning Ny täckdikning Ytplanering

20 Utredning av funktionsstörningar Lokalisering av täckdiken Jordart, struktur Mätning av vattenflödet Grundvattenrör Gräva fram dikena Videofilmning Anläggningsprecision

21 Planering Teorin från Tyskland på 1920-talet senare från Nederländerna. Samarbete med Sverige m.fl. Dikesdjup min. 1,0 m, torvjordar 1,2 m Dikesavstånd torvjordar 8-14 m styv-, mjäl- och mellanlera: m mo: m grynlera: gyttjejordar m Filtermaterial grus, 5-10m 3 /100 m kokos och textil

22 Dimesionering av rör, diagram Dimensionerande flöde: 1 ls -1 ha - 1, 8,6 mm d -1 Lutning: min. 0,2 % (20 cm/100 m) Hastighet: min. 0,15 m/s Planering

23 Kartarkiv för täckdikningskartor täckdikningskartor

24 Små företag, ca 50 st Kvalitetsfrågor Maskintyp - Plogmaskiner ca 15 - Rätt nya grävande ca 15 - Mara ca Entreprenörer Täckdikningsplog Ukko-Mara Grävande maskin

25 Forskningsprojekt, 1/2 PVO2 Olika täckdikningsmetoders inverkan på näringsläckage och skörd Forskningsföreningen för täckdikning FLUSH Vattenbalane och erosion har modellerats med en 3D modell, Aalto-universitetet Befcass/Catermass Fältförsök med reglerad dränering, och underbevattning på en sur sulfatjord, MTT m.fl. Precikem Fältförsök för kemisk behandling Experimental Field for Chemical Precision Treatment of Acid Sulfate Soils, Yrkeshögskolan Novia, Vasa

26 Forskningsprojekt, 2/2 Watergate Reglerad dränering, underbevattning Täckdikningsföreningen rf MYRKLIMA Mitigation of climate change impacts of cultivated peat soils, Nordic project, University of Oulu Drainage and hydrology of peat harvesting areas, University of Oulu Drainage and environment in forested peatlands, University of Oulu SCIEN and WikiSCIEN, drainage technologies, Baltic Compact, MTT Flow-plant-sediment interactions in environmentally preferable channels: vegetative resistance modeling and cohesive sediment processes, Aalto University

27 Kumulatiivinen läpäisy % 100,00 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 Filtermaterial Paimio hiesu hieta hiekka 0,00 0,002 0,02 Raekoko mm 0,2 2 Kuoppa 1 Kuoppa 2 Kuoppa 3 Kuoppa 4 Markus Sikkilä

28 Tack så mycket!

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1

Läs mer

Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen

Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen CATERMASS Life+-projektet 2010-2012 Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Nr 204 / 2006 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kvalitetskrav och maximikostnader för stödberättigad åkerdränering Given i Helsingfors den 21 mars 2006 I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Uponor IQ Jordbruksdränering

Uponor IQ Jordbruksdränering Uponor IQ Jordbruksdränering 0 00 .. Uponor IQ Jordbruksdränering Varför dränera? Täckdikning av jordbruksarealer ger effekt både torra och regniga år. Bruknings- och skördekostnaderna minskar tack vare:

Läs mer

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under

Läs mer

Postnummer och postanstalt. Tfn. Stadsdelens/byns namn

Postnummer och postanstalt. Tfn. Stadsdelens/byns namn Kontaktuppgifter och ansvarig organisation Namn TASO Anmälan om skogsdikning 1/4 Adress Postnummer och postanstalt Ansvarig organisation Tfn E-post PROJEKTETS ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH LÄGE Kommun Stadsdelens/byns

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND

KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND Emmi Rankonen 2010 KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND Peter Edén, Annu Martinkauppi, Jaakko Auri och Emmi Rankonen Geologiska forskningscentralen (GTK) / Västra Finlands

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

DRÄNERINGSCENTRALEN RF:S SKÖTSEL AV TÄCKDIKEN MEDLEMSPUBLIKATION 2/01 HELSINGFORS 2001 ISBN 952-5345-04-1

DRÄNERINGSCENTRALEN RF:S SKÖTSEL AV TÄCKDIKEN MEDLEMSPUBLIKATION 2/01 HELSINGFORS 2001 ISBN 952-5345-04-1 D RÄNERINGSCENTRALEN RF SKÖTSEL AV TÄCKDIKEN DRÄNERINGSCENTRALEN RF:S MEDLEMSPUBLIKATION 2/01 HELSINGFORS 2001 ISBN 952-5345-04-1 Daggmasken är täckdikarens bästa vän J. Saavalainen Beställningar: Dräneringscentralen

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning Disposition Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Global utblick Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning

Läs mer

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden! Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård Finlands skogscentral och skogsdikning Nina Jungell, expert på naturvård 6.9.2016 Skogscentralens strategi Mission Skogsbranschen ska växa Vision Skogsbranschens vägvisare och samlande kraft 11.10.2016

Läs mer

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING En gårds miljöplan Anvisning för rådgivare 1. Inledning I de här anvisningarna för en miljöplan i systemet för jordbruksrådgivning presenteras i koncentrerad form anvisningar

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn

Läs mer

LANDSBYGSNÄTVERKETS BROSCHYR Reglerad dränering. Reglerad dränering

LANDSBYGSNÄTVERKETS BROSCHYR Reglerad dränering. Reglerad dränering 2009 LANDSBYGSNÄTVERKETS BROSCHYR Reglerad dränering Reglerad dränering Behov Dränering är ett måste på de flesta åkrar i Finland för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att bruka jorden. Snösmältningen

Läs mer

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi

Läs mer

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och

Läs mer

Landsbygdens finansieringsstatistik 2014

Landsbygdens finansieringsstatistik 2014 Landsbygdens finansieringsstatistik 2014 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Landskapet Planering av ny programperiod Landsbygds och energienheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i presenterar

Läs mer

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning 1 Utkast 7.1.2016 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) 16, 19-23

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius SGUs jordartsdata Gustav Sohlenius Jordartskartor Jordartskartor Detaljerade kartor, framtagna för presentation i skala 1: 50 000 För ungefär 2/3 av svensk åkermark finns detaljerade jordartskartor framtagna

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/ / Giltighetstid Betalningstid

FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/ / Giltighetstid Betalningstid FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/03.03.00/2016 30.05.2016 Giltighetstid 31.5-14.10.2016 Betalningstid 3.6.-14.10.2016 Bemyndigande: Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) 19 2 mom. Motsvarande

Läs mer

Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012

Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012 Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012 Här presenteras huvuddragen i kongressen som består av keynotespeaker, olika kommittéer och sessioner med olika teman. Mer detaljerad kongressinformation

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

PIPES FOR LIFE PIPELIFE JDR Jordbruksdränering. Jordbruksdränering JDR. Jordbruksdränering

PIPES FOR LIFE PIPELIFE JDR Jordbruksdränering. Jordbruksdränering JDR. Jordbruksdränering PIPES FOR LIFE PIPELIFE JDR Jordbruksdränering Jordbruksdränering JDR Jordbruksdränering PIPES FOR LIFE PIPELIFE Pipelife dräneringsrör för jordbrukdränering I tider av allt er hårdnande konkurrens krävs

Läs mer

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig

Läs mer

Skötselåtgärder för reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten JORDBRUKETS MILJÖ- SPECIALSTÖD

Skötselåtgärder för reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten JORDBRUKETS MILJÖ- SPECIALSTÖD Skötselåtgärder för reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten JORDBRUKETS MILJÖ- SPECIALSTÖD 2009 Europeiska jordbruksfonden för landbygdsutveckling: Europa

Läs mer

UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER

UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER Kimito 6.4 och Pargas 8.4.2016 NTM-centralen i Egentliga Finland 13.4.2016 Överloppsstödrättigheter upphävs på grund av Finlands val att behålla de befintliga stödrättigheterna

Läs mer

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning

Läs mer

Sulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU?

Sulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU? Sulfidjordar och sura sulfatjordar vad gör SGU? Gustav Sohlenius SGU-rapport 2011:12 oktober 2011 Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: sgu@sgu.se

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Hallands läns författningssamling

Hallands läns författningssamling Hallands läns författningssamling 1(7) Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Älvsereds vattentäkt i Falkenbergs kommun; 13 FS 2012:1 Utkom från trycket

Läs mer

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i

Läs mer

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering

Läs mer

Patrick Petersson Stefan Gustavsson

Patrick Petersson Stefan Gustavsson Ekonomi och konkurrenskraft för växtodling (Skånsk) Patrick Petersson Stefan Gustavsson KONKURRENSKRAFT Summan av nations A:s alla enheters förmåga att generera nyttigheter (inkomster) på en marknad i

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 januari 2015 4/2015 Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Åtgärder för att hindra ytvattenerosion - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Förord Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion som lokalt kan ge stora problem i odlingen och även ge förluster

Läs mer

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk

Läs mer

Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015

Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015 Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten Landskapet Österbotten I Österbotten gjordes flest beslut gällande investeringsstöd Landsbygdsenheten vid

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om

Läs mer

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i

Läs mer

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering Introduktion till Greppas modul 14D Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Agroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård

Agroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård Agroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård Målsättning Att visa på alternativ till granplantering på nedlagd betesmark på mulljord i syfte att utnyttja marken på ett ekonomiskt och miljöanpassat

Läs mer

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1). Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Åre kommun. Jämtlands län

Åre kommun. Jämtlands län i PM Avvattning Väg 321 Gång- och cykelväg Gärdsta Åre kommun. Jämtlands län Granskningshandling: 2016-03-09 : Version 1.0 2 (9) Trafikverket Postadress: Trafikverket, Ärendemottagningen Investering, Box

Läs mer

Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor!

Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor! EXPO-NET Danmark A/S Phone: +45 98 92 21 22 Georg Jensens Vej 5 Fax: +45 98 92 41 89 DK-9800 Hjørring E-mail: plast@expo-net.dk Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

VÄXTODLING. Ämnets syfte

VÄXTODLING. Ämnets syfte VÄXTODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en hög

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Hydroteknisk och hydrologisk utredning av planerad våtmarksrestaurering i Brötarna

Hydroteknisk och hydrologisk utredning av planerad våtmarksrestaurering i Brötarna Grap Hydroteknisk och hydrologisk utredning av planerad våtmarksrestaurering i Brötarna Geosigma AB September 2010 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Sofia Brodd Uppdragsnr: Grap nr:

Läs mer

Södertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari 2012. Kostenheten, Södertälje kommun

Södertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari 2012. Kostenheten, Södertälje kommun Södertälje Närodlat Förstudie september 2011 till februari 2012 Kostenheten, Södertälje kommun i samarbete med LRF, BERAS Implementation, Skillebyholms Yrkeshögskola Projektledare: Helena Nordlund Uppdraget

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27. 2011-11-07 Preliminärhandling

PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27. 2011-11-07 Preliminärhandling PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 Preliminärhandling Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv Konsult: Uppdragsledare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Jaan Kiviloog Uppdragsnr:

Läs mer

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Beskriva de tre fosforindexen (uppbyggnad, behov av indata.) Så långt möjligt tillämpa de tre olika indexen i två pilotområden.

Läs mer

2014-04-04. Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen 2014-03-27

2014-04-04. Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen 2014-03-27 Dagordning Presentation Hasselfors Garden AB och Enbio AB Torv Vad är det? Vad används det till? Möte angående Spängermossen 2014-03-27 Planerad verksamhet Plats varför Spängermossen? Produktionsmetod

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Miljöersättning 2015

Miljöersättning 2015 Miljöersättning 2015 1 Maarit Solla och Markku Äijälä, NTM-centralen i Egentliga Finland, enheten för landsbygdstjänster Uppdaterad 2.4.2015 Tidigare och nya jordbruksstöd 2 Miljöersättningssituationen

Läs mer

Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok

Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok Checklista för lantbruksföretag som planerar för grönsaks-/bärodling Se checklistan som ett stöd i processen att komma igång med grönsaks- och bärodling.

Läs mer

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Henrik Eckersten Institutionen för Växtproduktionsekologi SLU, Uppsala (28-Jan-15) Studie för Klimat- och sårbarhetsutredningen och FANAN Institutionerna

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och dikningsföretaget Hur påverkas dikningsföretaget? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Jordbrukets markavvattningsanläggningar

Jordbrukets markavvattningsanläggningar Jordbrukets markavvattningsanläggningar i ett nytt klimat Anpassningen av jordbrukets vattenanläggningar till ett nytt klimat kräver en bred diskussion om hur markens värde för en resurseffektiv och uthållig

Läs mer

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge

Läs mer

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Örebro, 2015-10-20 Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. Källa: Håbo kommun K e n n e t h B e r g l u

Läs mer

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia

Läs mer

Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd

Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur fungerar CombCut? CombCuts princip är att skära, skada och kväva ogräset Skär ogräset för att öka grödans konkurrenskraft Maskinen kammar genom grödan, skär

Läs mer

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets

Läs mer

Projekt Östersjön-Florsjön

Projekt Östersjön-Florsjön LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Stöd för företag i landsbygdsprogrammet 2014 2020

Stöd för företag i landsbygdsprogrammet 2014 2020 Stöd för företag i landsbygdsprogrammet 2014 2020 NTM-centralen i Nyland Sivu 1 NTM-centralens stöd för företag Team Finland Utvecklingstjänsterna för företag (Tavastehus NTMcentral) Gemensam anskaffning

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder

Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder Anders Krafft Lantmännen Anders Krafft 2004-2014 Rådgivare på VäxtRåd 2014- Regionchef Lantmännen Lantbruk Östergötland, Sörmland och

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Falsterbohalvön skydd mot höjda havsnivåer Hans Folkeson stadsbyggnadsdirektör Vellinge kommun MSB 7/12 2010

Falsterbohalvön skydd mot höjda havsnivåer Hans Folkeson stadsbyggnadsdirektör Vellinge kommun MSB 7/12 2010 Falsterbohalvön skydd mot höjda havsnivåer Hans Folkeson stadsbyggnadsdirektör Vellinge kommun MSB 7/12 2010 O Ca 8 000 18 000 33 300 40 000 50 000 År 1960 1975 2010 2025 2050 Befolkningsutveckling i Vellinge

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:

Läs mer

www.m.lst.se Dialog vid hög nivå När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Vad kan kommunen göra? Och vad gör staten? 2008-08-28

www.m.lst.se Dialog vid hög nivå När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Vad kan kommunen göra? Och vad gör staten? 2008-08-28 2008-08-28 Dialog vid hög nivå När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Vad kan kommunen göra? Och vad gör staten? Länsarkitekt Kerstin Nilermark, Länsstyrelsen i Skåne Samhällsbyggnadsdirektör Hans

Läs mer