Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland

Transkript

1 Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland Torvseminarium i Lycksele Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten,Karl-Erik Storberg, miljö och naturresurser 1

2 Torvtäkten i Finland Inleddes på allvar på 1970-talet Omfattningen ca ha i hela landet, ca på Södra Österbottens NMT-centrals område ( det gamla Vasa län) Tillståndspliktig verksamhet ( Tillstånd från 1980-talet på basen av vattenlagen, från på basen av miljöskyddslagen). På NMT-centralens område totalt ca 220 tillstånd Täkt under 10 ha kräver i princip inte tillstånd 2

3 Ansökningsförfarandet Ansökan med täktplan och bilagor inlämnas till tillståndsmyndigheten (1970-talet Vattendomstolen 2000 Miljötillståndsverket, 2010Regionförvattningsverket Överklagande till Vattenöverdomstolen på 1970-talet till Vasa Förvaltningsdomstol från år 2000 Högsta besvärsinstans är Högsta förvaltningsdomstolen 3

4 Tillstånd söks livligt Ett litet antal täkter från 1970-talet fortfarande utan tillstånd, Nya tillstånd för att ersätta bortfallna områden Ca 120 tillståndsansökningar anhängiggjorda vid regionförvaltningsverket i Vasa Behandlingstid 8-14 månader i Regionförvaltningsverket Ca 8 mån - 1år i Vasa förvaltningsdomstol och 6 mån i Högsta förvaltningsdomstolen Tillstånden oftast för hela täkttiden, men villkoren omprövas med ca 10 års intervall 4

5 Övervakningen Regionförvaltningsverket behandlar ansökningarna, begär utlåtanden och fattar beslut Närings-trafik och miljöcentralen samt den kommunala miljöskyddsmyndigheten övervakar Laglighetsövervakning: tillståndsvillkoren och täktverksamheten samt kontrollålägganden 5

6 Kontroller Driftskontroll Belastningskontroll Kontroll av miljöeffekter Vattenkvalitet samt effekter på fisk och fiske,naturtyper, bottenfauna och flora Bullerkontroll om täkten är nära bosättning Damm om täkten är nära vattendrag, bosättning Grundvatten, Naturaområden vid behov 6

7 Planering MKB om täkten är större än 150 ha eller ett område har torvtäktskoncentrationer (vid mindre areal behovsprövning) Till redan dikade områden eller i anslutning till äldre täkter Landskapsplanerna innehåller områdesreservationer för torvtäkt men de är oftast inte baserade på tillräckliga utredningar 7

8 Vattenskyddsåtgärder vid torvtäkt Miljöskyddslagen förutsätter BAT (bästa tillgängliga teknik) och BEP (bästa tillgängliga praxis) Primära åtgärder som alltid skall göras Omkretsdiken kring täkten Anordningar på täktområdet: Tegdiken med slamfickor,slamspärr, flödesreglerande silrör, vändtegsrör,sammeldike med flödesreglering, sedimenteringsdammar 8

9 Alternativa, sekundära åtgärder Alternativa åtgärder i anslutning till täkten: Översilningsområde med eller utan pumpning ( minst 3.8 % av täktens areal) Vegetationsfält/ vegetationsdammar/våtmark (minst 5 % av täktens areal Kemisk behandling Under utveckling: infiltrering, täckdikning m.fl. 9

10 Belastning från torvtäkt Efter behandling i vattenskyddsanordningar Fasta partiklar g/ha/d Fosfor 0,6-1 Kväve COD

11 Översilningsområdets förväntade effekt Fasta partiklar 50 % Fosfor Kväve Hittills har endast ett fåtal torvtäkter i Finland i ålagts reningseffekt i miljötillståndet 11

12 Sura, svavelrika marker under torven Ett relativt sent uppmärksammat problem Leder till försurningsproblem i recipienten Kan kanske åtgärdas med åtgärder som bibehåller grundvattennivån i torven just ovanför mineraljorden såsom bottendammar Men vad göra med de höga svavelhalterna i torven? 12

13 Undersökning av marken under en torvtäkt (Vähäneva i Laihia kommun) på alunjordsområdet Prov Djup under Svavelhalt ph direkt ph 2 veckor ph 10 veckor nr torven, cm mg/kg torrvikt N ,0 3,16 2,86 N ,75 N N N N Närings-, Etelä-Pohjanmaan trafik- och miljöcentralen elinkeino-, liikenne- i Södra ja Österbotten, ympäristökeskus, namn och tekijän avdelning nimi ja osasto 13 13

14 Vattenramdirektivet och torvtäkten 1 De åtgärder som nämns ovan (tegdikeskonstruktioner, sedimenteringsbassänger,flödesreglering och översilningsområden eller motsvarande t.ex. kemisk behandling ) är alla åtgärder enligt nuvarande praxis och förutsätts i förvaltningsplanerna och i miljötillstånden. 14

15 Vattenramdirektivet och torvtäkten (2) I förslagen till styrmetoder för vattenskyddet vid torvtäkter ingår bl.a: Placering av nya täkter till redan dikade områden Placering av nya täkter till områden där de medför minsta möjliga skador Inga täkter på grundvattenområden, närområde till vattendrag eller skyddsområden Inga täkter på områden där de kan vålla betydande försurningsbelastning Uppgörande av toleransutredning i belastade områden 15

16 Vattenramdirektivet och torvtäkten (3) Ramdirektivet har intagits i finsk lagstiftning i form av Lag om vattenvårdsförvaltningen (1299/2004). Förvaltningsplanerna är inga miljötillståndsstadganden och kan inte användas som grund fär enskilda miljötillstånd, men i miljötillståndet skall ingå en utredning av hur förvaltningsplanen har beaktats i behandlingen. Ramdirektivets målsättning om att vattenformatiomens tillstånd skall vara minst god och tillståndet inte får försämras har godkänts som (del)orsak till upphävande och återremittering av tillståndsbeslut för ny prövning. 16

17 Tegdikeskonstruktioner Tegdike Slamficka Slamstoppare Flödesreglerande Silrör Vändtegsrör Sammeldike 17

18 Ytbom Flödesreglerande damm Sedimenteringsdamm 18

19 Flödesreglerande damm Sänker flödestoppar och Flödeshastigheten Fungerar inte i slutskedet för ett täktområde 19

20 Översilningsområde minst 3,8 % av täktområdet I naturtillstånd 20

21 Vegetationsdamm Där översilning inte kan ordnas(äldre täkter Minst 5 % av avrinningsområdet Oftast på övergiven del av täktområdet 21

22 Tack! 22