Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Transkript

1 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling Dnr. Sbn

2 2 (10) Utsläppspunkter Sedimenteringsyta/damm med brunnar anläggs. Damm / breddningsyta med dagvattendike anläggs till Mörtlösadiket 1 Befintlig damm utvidgas Dagvattendike anläggs till Mörtlösadiket Sedimenteringsyta med brunnar till anläggs till befintlig dagvattlening. 5 Svackdike, damm / breddningsyta anläggs med koppling till Mörtlösadiket 6 Illustrationen redovisar förslag för hur dagvattenavrinning från Ullevileden ska lösas, SWECO f.d. Vectura Utsläppspunkt 1, Tornbydiket, Tornbydammen fram till Stångån. Avvattning Dagvatten från området väster om Tornbydammen kommer att ledas via Tornbydiket och grönområde (vägslänt) till Tornbydammen och vidare till Stångån. Mellan Tornbydammen och cirkulationsplatsen 450 m väster om Stångån avvattnas Ullevileden via slänter och bankdiken till Tornbydammens bräddavlopp och vidare till Stångån. Vägavsnittet mellan cirkulationsplatsen väster om Stångån och fram till Ulleviledens höjdpunkt över Stångån utförs med vägräcke och kantstöd. Avvattningen sker via dagvattenbrunnar och ledning med utlopp i dike avsett för bräddavlopp söder om Tornbydammen. Vid en eventuell olycka med farligt gods ska sista brunnen på utgående ledning, innan utloppet, utföras med en avstängningslucka för att hindra utlopp i recipient/stångån. Flöde Flödet från Tornbydiket in till Tornbydammen är beräknat till 13 m 3 /s av Tekniska Verken i Linköping (baserat på en återkomsttid av 10 år). Bräddavlopp utförs vid inloppet till dammen. Bräddavloppet dimensioneras för ett 50-årsregn, motsvarande 19 m 3 /s, Föreslagna åtgärder för utsläppspunkt För att klara ett ökat inflöde till Tornbydammen i och med utbyggnaden av Ullevileden kan dammarean utökas med m 2 i Tornbydammens sydöstra del (Tyréns 2011, rev 2013). Erosionsskydd utförs som betongmadrass vid Tornbydammens inlopp och bräddavlopp. I samband med utbyggnaden av Ullevileden kommer Tornbydammens inlopp att byggas om. Då finns möjlighet att bygga till reglerbart dammutskov vid in- och utlopp samt för bräddavlopp för att kunna tömma, stänga och justera dammens funktion. Reglerbart dammutskov utförs med 2 stycken U-balkar på ett avstånd om ca 1 meter vid utloppet. Mellan balkarna placeras ett antal brädor (cirka 1 dm höga) Utsläppspunkt 2, Stångån och 600 m österut fram till Åby Västergård.

3 3 (10) Avvattning Avvattningen av Ulleviledens höjdpunkt över Stångån och österut förbi Valldiket fram till punkten där gång- och cykelväg delas och en del avviker västerut till en planerad naturplats invid sydöstra brofästet. Vägavsnittet förses med räcke och kantstöd. Avvattningen sker via dagvattenbrunnar och ledning med utlopp på södra sidan av Ullevileden, cirka 0,5 meter ovan släntfot. Vägdagvattnet avrinner på del av vägslänten ovan släntfoten (släntlutning 1:4) och vidare till sedimenteringsyta med släntlutning ytterslänt på 1:6. Sedimenteringsytan kan även användas som haveridamm för uppsamling av kontraminerat dagvatten från trafikolycka med farligt gods på sträckan. Flöde Norra sidan av Ullevileden, Maxflöde 13 l/s volym 8 m 3 Södra sidan av Ullevileden, Maxflöde 93 l/s volym 56 m 3 Flödena räknade på 10 års regn 10 minuters varaktighet. Föreslagna åtgärder för utsläppspunkt Alternativ 1 Sedimenteringsytan kommer under perioder att stå torr. Ytan ansluts via kupolbrunn till befintlig dagvattenledning D450 för avvattning/bräddning vid högt vattenflöde. Förslagsvis anläggs kupolbrunnen med en höjd av 30 cm ovan sedimenteringsytan. Dagvattenledningen leder vattnet norrut och ansluter till Valldiket. Därifrån pumpas vattnet via invallningspump till Stångån. Invallningspumpen är placerad norr om E4:an. Sedimenteringsytan kan även användas som haveridamm för uppsamling av kontraminerat dagvatten från trafikolycka med farligt gods. En likadan sedimenteringsyta anläggs norr om Ullevileden enligt samma utförande som ovan Alternativ 2 Ett annat alternativ är att låta vattnet från sedimenteringsytan norr om Ullevileden ledas till sedimenteringsytan söder om Ullevileden via en trumma för att kunna avledas via kupolbrunn ut till Valldiket Alternativ 3 Alternativ 3 är att låta sedimenteringsytorna norr och söder om Ullevileden avvattnas via kupolbrunn placerad i sedimenteringsytornas västra del. Kupolbrunnarna avvattnas via ledning direkt till Valldiket. I samtliga 3 alternativ förväntas inget vatten att nå Valldiket. Vid en eventuell olycka på Ullevileden ska invallningspumpen stängas av så att eventuellt förorenat vatten från Valldiket förhindras att nå Stångån. På så sätt minskar risken förspridning av föroreningar och räddningstjänstens saneringsarbete underlättas. Volym Sedimentytornas volym är tillräcklig för att rymma den volym vatten som uppkommer vid ett 20-års regn med 10 min varaktighet (280 l/s per hektar). Ur skötselmässig och ekonomisk synpunkt är alternativ 1 att föredra. Utsläppspunkt 3, Åby Västergård och fram till Gumpekullavägen.

4 4 (10) Avattning Vägavsnittet fram till Gumpekullavägen avvattnas via infiltration i vägslänt och bankdike med utlopp till sedimenteringsytor försedda med brunn. Flöde Norra sidan av Ullevileden, Maxflöde 77 l/s volym 46 m 3 Södra sidan av Ullevileden, Maxflöde 11 l/s volym 7 m 3 Flödena räknade på 10 års regn 10 minuters varaktighet. Föreslagna åtgärder för utsläppspunkt Söder och norr om Ullevileden anläggs sedimenteringsytor med samma utformning och funktion som beskrivs i utsläppspunkt 2. Sedimenteringsytorna i detta fall kopplas med kupolbrunn till befintliga dagvattenledningar D300 mm norrut och D225 söderut. Dimensionerande flöden till sedimentationsytorna norr och söder om Ullevileden är beräknade med 10 års återkomsttid och 10 minuters varaktighet. Regnintensitet motsvarar 228 l/s per hektar enligt Svenskt Vatten P104. Vid användning av befintliga ledningar måste dess skick ses över. Utsläppspunkt 4, Öster om Gumpekullavägen. Avvattning Ullevileden öster om Gumpekullavägen avvattnas via vägslänt och bankdike samt via grönremsa mellan Ullevileden och gång- och cykelbana. Bankdiket utförs med släntlutning innerkant 1:4 och ytterkant 1:6. Vattnet leds i diket till lågpunkt belägen vid lertäktens nordöstra hörn. Flöde Ullevileden bidrar med 70 l/s till lågpunkten vid ett dimensionerande 10-års regn med 10 min varaktighet. Föreslagna åtgärder för utsläppspunkt Betongmadrasser ska användas som erosionsskydd vid in- och utloppen till trummor. Utsläppspunkt 5 och 6. Mörtlösadiket, sektion 0/200 Avvattning Cirka 100 m öster om Mörtlösa rondellen samlas vatten i en lågpunkt (utsläppspunkt 5), vattnet leds bort via Dagvattendike till Mörtlösadiket. Ytterligare 200 m österut finns ännu en lågpunkt (utsläppspunkt 6), härifrån leds överskottsvattnet till Mörtlösadiket via ett utloppsdike. Större delen av vägdagvattnet kommer att infiltrera eller avdunsta i vägslänt och i svacka/dike och endast en liten del av vattnet förväntas nå Mörtlösadiket. Flöde Den planerade trumman för Mörtlösadiket klarar ett flöde på cirka 8,5 m 3 /s vilket motsvarar ett 50 års regn. Vid högre flöden rinner vattnet över vägen ner i den flödessvacka och sedan ut i Mörtlösadiket.

5 5 (10) Föreslagna åtgärder för utsläppspunkt Rening av vägdagvattnet kommer att ske under det att vattnet fördröjs och infiltreras i svacka och dike. Påverkan på vattenmiljön för Stångån och Roxen (Miljökvalitetsnormer) Det finns två miljökvalitetsnormer för ytvatten; ekologisk och kemisk stauts. Utifrån ramdirektivet för vatten 2000/60/EG förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660). Alla yt- och grundvatten i landet ska ha en god kemisk och ekologisk status år Grundläggande är att vattenkvalitén inte får försämras någonstans. För Stångån delen Roxen-Tinnerbäcken är den kemiska statusen klassificerad som god. Det är av vikt att trafikdagvattnet från Ullevileden inte försämrar den ekologiska statusen som för närvarande är otillfredsställande i Stångån och Roxen. Målet är att den ekologiska statusen i Stångån och Roxen ska vara god till Det är framförallt nedre delen av Stångån som är påverkad av övergödning och höga halter metaller och organiska ämnen i sedimenten. Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) för Roxen och Stångån bedöms som god. Den ekologiska statusen för Roxen och Stångån är i dagsläget otillfredsställande. Framförallt är nedre delen av Stångån påverkad av övergödning och höga halter metaller och organiska ämnen i sedimenten (Stångåprojektet ). Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) för Roxen och Stångån bedöms som god. Roxen omfattas av fisk- och musselvattenförordningen (2001 :554) och enligt denna finns miljökvalitetsnormer för följande kemisk-fysikaliska parametrar: Temperatur, Löst syre, ph, Uppslammade fasta substanser Syreförbrukning (BOD) Nitriter Fenolföreningar Mineraloljebaserade kolväten Ammoniak/ammonium Restklor, totalt Zink, totalt (Zn) Löst koppar (Cu) Av dessa parametrar är det mineralbaserade kolväten, zink, koppar och kväve (nitrit, ammoniak, ammonium) och uppslammade fasta substanser som direkt kan påverkas av vägdagvatten. Löst syre och syreförbrukning kan påverkas indirekt genom att recipientvattnet tillförs näringsämnen (fosfor, kväve och organiskt material /suspenderade ämnen) som förbrukar syre. Genom att åstadkomma så god avskiljning av föroreningar i vägdagvattnet från Ullevileden som möjligt minimeras försämringar i arbetet med att uppnå god ekologisk status för Stångån och Roxen. Främst är det den totala föroreningsbelastningen (mängden föroreningar i kg/år) som påverkar vattenmiljön och recipientens kvalitet - så länge halterna föroreningar inte är så höga att de är toxiska. Föroreningsbelastning från Ullevileden i jämförelse med nollalternativ WSP (WSP 2011) har utfört beräkningar av mängder (kg/år) och halter (mg/l eller μg/l) av de föroreningar som uppkommer i dagvatten vid dagens markanvändning respektive efter utbyggnad av Ullevileden. Beräkningarna har utförts i StormTac med utgångspunkt från schablonhalter som uppmätts vid trafikerade vägar motsvarande Ullevileden. StormTac är en internationellt vetenskapligt granskad dagvattenmodell och beräkningsverktyg. Dock är det en modell av verkligheten, baserad på olika antaganden och schablonhalter av föroreningar, vilket gör att resultaten ska tolkas som trender och intervall och inte som absoluta tal. Resultaten från beräkningen visar belastningen från Ullevileden utan reningsåtgärder jämfört med nuläget och innebär en ökad belastning på mellan 50 och 100 procent för alla

6 6 (10) föroreningar (Tabell A). Stångåns totala avrinningsområde uppgår till ca km 2, vilket innebär att Ulleviledens yta (0,05 km 2 ) utgör ca 0,02. Tillskottet av föroreningar från Ullevileden utgör således en liten del jämfört med belastningen från övriga ytor och verksamheter inom avrinningsområdet vilka består av jordbruksmark, naturmark, industritomter och befintligt vägnät (bl.a. E4:an). Tabell A. Jämförelse mellan beräknad föroreningsbelastning (kg/år) från Ullevileden (totalt och från delområden/utsläppspunkter 1-6) och nollalternativet (Noll). Resultatet för utbyggnaden av Ullevileden visar belastningen utan reningsåtgärder. Beräkningar har utförts av Tyréns (PM Förprojektering 2011, rev 2013). I Tabell B redovisas belastning från Ullevileden efter rening. Beräkningen av föroreningsreduktionen bygger på schablonvärden och då rening av vägdagvattnet utförs i flera steg har antagits en rening i diken motsvarande det övre intervallet. Det innebär rening upp till 80 procent för bly och fosfor, 50 procent för kadmium och kväve och 90 procent för suspenderade ämnen, olja, PAH och metaller utom bly och kadmium. För flertalet metaller, kväve och olja kommer belastningen efter utbyggnad att vara i samma storleksordning som

7 7 (10) före utbyggnad. Suspenderade ämnen och fosfor beräknas minska efter utbyggnad av Ullevileden. Tabell B. Jämförelse mellan beräknad föroreningsbelastning (kg/år) från Ullevileden efter rening och nollalternativet (Noll). Tabell C. Schablonvärden för reduktion av föroreningar i vägdagvattendammar och diken. Från TRV 2011 och referenser däri. Föroreningskoncentrationer och riktvärden Idag finns inga nationella riktvärden för dagvatten, men flera förslag finns framtagna. För att relatera beräknade halter föroreningar i vägdagvattnet från Ullevileden har en jämförelse gjorts med riktvärden framtagna av Stockholms Stad samt med riktvärden föreslagna av Dagvattennätverket i Stockholms län, se tabeller D, E och F. Föreslagna riktvärden från Dagvattennätverket motsvarar orenat vatten som släpps direkt till sjö eller vattendrag. I Ulleviledens fall kommer vattnet att renas i flera steg innan utsläpp till Stångån via Tornbydammen och Mörtlösadiket. Tabell F redovisar beräknade föroreningshalter i orenat vägdagvatten från respektive delområde /utsläppspunkt och totalt för Ullevileden. I två

8 8 (10) punkter motsvarar halterna bly och koppar höga halter enligt framtagna riktvärden från Stockholm Stad. Totalt sett motsvarar föroreningshalterna från Ullevileden låga till måttliga halter. För alla ämnen utom fosfor, kadmium och nickel överskrids Dagvattennätverkets förslag till riktvärden för direktutsläpp till recipient. Halterna för övriga föroreningar överstiger riktvärdena med mellan 11 procent (bly) och 52 procent (krom). För nollalternativet överskids riktvärdena för fosfor och suspenderade ämnen. Fosfor motsvarar hög halt enligt riktvärden från Stockholm Stad. Efter rening av vägdagvattnet (Tabell E) motsvarar halterna föroreningar från Ullevileden låga till måttliga halter och riktvärdena för direktutsläpp underskrids för samtliga ämnen. Dagvatten från jordbruksmark och villaområden har normalt något lägre, men inte avsevärt lägre föroreningshalter än de från Ullevileden. Tabbell D. Riktvärden för dagvatten framtagna av Stockholm Stad och Dagvattennätverket i Stockholm. Dagvattennätverkets halter motsvarar riktvärden för direktutsläpp till recipient.

9 9 (10) Tabbell E. Beräknade halter föroreningar i renat dagvatten totalt från Ullevileden och för dagens markanvändning (Noll). Jämförelse med riktvärden framtagna av Stockholm Stad (färg) och dagvattennätverket i Stockholms län (fet stil). Tabbell F. Beräknade halter föroreningar i orenat dagvatten från Ullevileden och för dagens markanvändning (Noll). Jämförelse med riktvärden framtagna av Stockholm Stad (färg) och dagvattennätverket i Stockholms län (fet stil). Referenser Dagvattenutredning Ullevileden utbyggnad mellan Gottorpsgatan och Mörtlösarondellen i Linköping , Vectura. Ullevileden, delen Gottorpsgatan-Mörtlösarondellen i Linköping. PM Förprojektering , Rev Björn Sigsjö Planarkitekt

10 10 (10) Kontaktuppgifter Adress: Linköpings kommun, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret, Linköping E-post: Telefon: Hemsida: Linköpings kommun Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Teknik- och samhällsbyggnadskontoret linkoping.se