PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

Transkript

1 RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT

2 Uppdrag: , Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: Medverkande Beställare: Holmen Skog AB Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Anna Maria Häggblom Lars Marklund Oskar Benderius Johan Ekvall Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Författare: Datum: ÅR-MÅN-DAG Handlingen granskad av: Datum: ÅR-MÅN-DAG Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: G:\Detaljplaner\Pågående planarbeten\dp del av Grosvad 1.4 (Holmen)\2 Planförslag\Dagvattenutredning\ \PM Dagvatten

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Metodik och underlag Förutsättningar Hydrologi Befintligt dagvattensystem Flödesberäkning Dimensioneringsberäkning Bedömningsgrunder dagvatten Reningsmetoder för dagvatten Åtgärdsförslag Planförslag Referenser Bilaga 1: Ortofoto Bilaga 2: Jordartskarta Bilaga 3: Avrinningsområden Bilaga 4: Översvämningsområden G:\Detaljplaner\Pågående planarbeten\dp del av Grosvad 1.4 (Holmen)\2 Planförslag\Dagvattenutredning\ \PM Dagvatten 3(11)

4 1 Bakgrund och syfte Detta PM syftar till att översiktligt beskriva ytavrinningen samt utreda möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten inför nyexploateringen av ca 20 fastigheter i Grostorp utanför Finspång. Område ligger norr om sjön Gron och väster om Lotorpsån (se figur 1 och bilaga 1). 2 Metodik och underlag Den nuvarande statusen av dagvattensystemet i området har fastställts via platsbesök Hydrologin har kartlagts genom GIS-analys av geografisk och geologisk data. Figur 1: Översiktskarta. Streckad cirkel visar det ungefärliga utredningsområdet.för mer detaljerad vy se bilaga 1. G:\Detaljplaner\Pågående planarbeten\dp del av Grosvad 1.4 (Holmen)\2 Planförslag\Dagvattenutredning\ \PM Dagvatten 4(11)

5 3 Förutsättningar 3.1 Hydrologi Planområdet är beläget i ett kuperat område med mycket tunna jordar och berg i dagen (bilaga 2). I svackorna mellan höjderna med berg i dagen breder siltiga och leriga jordar ut sig. I anknytning till befintlig bebyggelse finns även en del utfyllda områden. I nuläget består planområdet främst av naturmark vars avrinning huvudsakligen sker via ett antal diken ner mot ett större dike i anknytning till Östermalmsvägen. Längs diket finns ett antal vägtrummor som leder vattnet under Östermalmsvägen till våtmarksområdet vilket är beläget söder om vägen (bilaga 3). En liten del av området avvattnas direkt till Lotorpsån. Inom planområdet finns ett flertal sanka områden som är olämpliga att bygga på (se bilaga 4). Vissa av dessa områden ansamlar tidvis relativt stora vattenmängder och fungerar som utjämningsmagasin (figur 2). Dessa områden som utgörs av mindre sumpskogsområden kan ha mycket höga naturvärden. Figur 2: Exempel på sumpskogsområde i södra delen av planområdet. G:\Detaljplaner\Pågående planarbeten\dp del av Grosvad 1.4 (Holmen)\2 Planförslag\Dagvattenutredning\ \PM Dagvatten 5(11)

6 3.2 Befintligt dagvattensystem Det befintliga dagvattensystemet består främst av öppna diken. En stor andel av de befintliga dikena är grunda och igenväxta (se figur 3-5). Befintliga vägtrummor är väl dimensionerande (se nedan) och i gott skick men vissa är till viss del igenväxta eller övertäckta (se figur 6-8). Planområdet ingår i verksamhetsområde för vatten och avlopp. För att kunna ansluta området till vatten och avlopp behöver ledningsnätet byggas ut. Befintlig VA-ledning finns i järnvägsbanken. Anslutning till det allmänna nätet är planerat att ske i ; Enligt Länsstyrelsen i Östergötland finns inga dikningsföretag inom planområdet. Figur 3: Exempel på igenvuxet dike inom planområdet. Figur 5: Exempel på igenvuxet dike inom planområdet. Figur 4: Exempel på igenvuxet dike inom planområdet. Figur 6: Vägtrumma 6. G:\Detaljplaner\Pågående planarbeten\dp del av Grosvad 1.4 (Holmen)\2 Planförslag\Dagvattenutredning\ \PM Dagvatten 6(11)

7 Figur 7: Vägtrumma 7 Figur 8: Vägtrumma Flödesberäkning I tabellen nedan redovisas den beräknade vattenföringen för respektive av befintliga vägtrummor (tabell 1). Läget för respektive vägtrumma redovisas i bilagor. Beräkningarna är gjorda enligt VVMB 310 Hydraulisk dimensionering (Vägverket, 2008). Vattenföringen är beräknad för tioårsregn och femtioårsregn. Avrinningskoefficienten i uträkningen är ansatt till φ= 0,2. Anledningen till att det aningen höga värdet på koefficienten (jämför naturmark vanligen φ=0,1) är dels på grund av viss bebyggelse i området men framförallt beroende på den kuperade terrängen och den stora andelen tunna jordar. I dagsläget mynnar diket som rinner genom trumma 1 ned till vägdiket nere vid östremalmsvägen. Dikena för trumma 2 och 3 mynnar ut i våtmarker, medan vägtrummorna 5, 6, och 7 rinner ut ur området. Vägtrumma 4 ligger i direkt anslutning till en större våtmark inne på det tilltänkta planområdet (bilaga 3). Tabell 1: Sammanställning på avrinning från befintligt område, där avrinningsområden utgår från vägtrummor (bilaga 3). Avrinningsområden per trumma Medelvattenföring 10-årsregn 50-årsregn Vägtrumma nummer Area (m 2 ) MHQjust (l/s) HHQ (l/s) HHQ (l/s) ,9 1,8 2, ,9 1,8 2, ,1 6,2 9, * 3,2 6,4 9, * 0,2 0,3 0, * 2,0 4,0 6, * 3,1 6,3 9,4 *Tillrinnande vatten kommer även från områden utanför planområdet, vilket innebär en större area än den ovan angivna. 3.4 Dimensioneringsberäkning För vägtrummorna 1-3 har grova dimensionsberäkningar utförts inom ramen för denna utredning. De andra vägtrummorna (4-7) som ligger i anknytning till Östermalmsvägen tar även emot vatten från ytor utanför planområdet. Därför ingen dimensionsbräkning gjorts för dessa trummor. G:\Detaljplaner\Pågående planarbeten\dp del av Grosvad 1.4 (Holmen)\2 Planförslag\Dagvattenutredning\ \PM Dagvatten 7(11)

8 Beräkningen gjordes med Colebrook:s formel och visar att trummorna 1-3 gott och väl klarar ett 50-årsregn (se Tabell 2). I samtliga beräkningsfall antogs råheten (k) vara 0,2 mm och rörets lutning vara 0,5 %. Tabell 2: Dimensionsberäkning för vägtrummor 1-3 (se lokalisering i bilaga 3). Uppgift om respektive trumma Vattenstånd vid olika flöden (mm) Vägtrumma nummer Innerdiameter (mm) medelflöde 10-årsflöde 50-årsflöde Bedömningsgrunder dagvatten Nationella bedömningsgrunder för dagvatten saknas och detaljkrav på rening av dagvatten förekommer normalt inte. Hantering av dagvatten behandlas istället bland annat i Miljöbaken och Boverkets byggregler. Finnspångs Kommun har i dagsläget ingen antagen dagvattenpolicy. Grundläggande vid exploatering är dock att undvika direktutsläpp till sjöar och vattendrag (personlig kontakt Jaana Edman och Rickard Bardun, 2014). I en allmän naturvärdesbedömning har området tilldelats en medelhög klassning, framförallt för ett flertal äldre ekar. Utanför det tänkta byggnadsområdet mellan vattendraget Lotorpsån och sjön Gron finns det en relativt stor sumpskog (Länsstyrelsen Östergötland, 2014). Avrinningen från tomtmarkerna går via diken ut i olika typer av skogspartier som angränsar till antingen Lotorpsån i öster eller sjön Gron i söder. Den kemiska statusen i Lotorpsån bedöms vara god (exklusive kvicksilver) medan den ekologiska statusen bedöms till måttlig då det på fyra ställen finns vandringshinder i vattendraget (Viss, 2014). Sjön Gro är ej statusklassad i Viss men sjön mynnar ut i Åmlången för att sedan mynna ut i Glan. Glan uppnår ej god kemisk eller ekologisk status. Då varken Lotorpsån och sjön Glan uppnår god status på grund av förhöjda kvicksilverhalter antas att även sjön Gro har förhöjda halter av kvicksilver och således inte uppnår god status. 5 Reningsmetoder för dagvatten För att minska tillförseln av föroreningar som exempelvis tungmetaller och organiska miljögifter samt näringsämnen till en recipient, finns i huvudsak fyra generella metoder att tillgå: Åtgärda källorna till föroreningarna Installation av någon typ av reningsanläggning (ex dammar, avsättningsmagasin) Infiltration i mark som alternativ till avledning via ledningsnät Avledning till reningsverk Den huvudsakliga recipienten för detaljplaneområdet är sjön Gron. Innan vattnet når sjön rinner en stor del genom flera sumpskogsområden vilka effektivt kommer att fungera som fördröjningsmagasin och bidra till en naturlig rening av vattnet. G:\Detaljplaner\Pågående planarbeten\dp del av Grosvad 1.4 (Holmen)\2 Planförslag\Dagvattenutredning\ \PM Dagvatten 8(11)

9 6 Åtgärdsförslag Eftersom geologin inom planområdet domineras av ytligt liggande berg och täta jordarter är det olämpligt att anlägga infiltrationsanläggningar för dagvatten. Istället är det mer passande med ett dagvattensystem bestående av öppna diken som leds till de befintliga sumpskogsområdena. Såväl dikena som sumpskogsområdena fungerar då både för infiltration och för fördröjning av dagvatten. Dikenas funktion i dagsläget är undermålig i ett rent hydrauliskt perspektiv och bör därför åtgärdas i samband med exploateringen. När dikena åtgärdas bör det dock göra varsamt så att deras renande och fördröjande egenskaper bibehålls. 7 Planförslag I området planeras ca 20 nya tomter. Den totala takytan inom varje enskild tomt kommer uppgå till ca 250 m 2. Varken gator eller garageuppfarter kommer att hårdgöras. Således kommer andelen hårdgjorda ytor inom planområdet fortsatt vara liten. De beräknade flödena från området kommer därför endast påverkas marginellt. Föroreningsbelastningen på områdets recipienter anses inte heller påverkas negativt av den planerade bebyggelsen. Vissa av de planerade fastigheterna sammanfaller med översvämningsområden (se bilaga 4). Detta problem kan lösas på olika sätt beroende på översvämningsområdets storlek och beskaffenhet. Är området litet kan problemet lösas genom att fylla ut lågpunkter och anlägga bra dränerings-/dagvattensystem i anknytning till byggnader och gator. Större områden undviks istället genom att ändra fastighetsgränsen. Som ett exempel kan sydvästra delen av planområdet studeras (se figur 9). De fyra minsta områdena kan relativt enkelt åtgärdas med enklare markarbeten. För de större områdena är en bättre lösning istället att flytta fastighetsgränsen utanför översvämningsområdet. I planområdets norra del kan de bli nödvändigt att anlägga ett avskärande dike (se figur 10). Diket bör placeras där det branta partiet med tunna jordar övergår till planare mark med finkornig jord. Detta för att undvika markavrinning på planerade tomtmark vid kraftig nederbörd. G:\Detaljplaner\Pågående planarbeten\dp del av Grosvad 1.4 (Holmen)\2 Planförslag\Dagvattenutredning\ \PM Dagvatten 9(11)

10 Figur 9: Översvämningsområden inom planområdets sydvästra del. För teckenförklaring, se bilaga 4. G:\Detaljplaner\Pågående planarbeten\dp del av Grosvad 1.4 (Holmen)\2 Planförslag\Dagvattenutredning\ \PM Dagvatten 10(11)

11 Figur 10: Förslag på avskärande dike i planområdets norra del. 8 Referenser VVMB3 310 Hydraulisk dimensionering, Vägverket, 2008, Publikation 2008:61. G:\Detaljplaner\Pågående planarbeten\dp del av Grosvad 1.4 (Holmen)\2 Planförslag\Dagvattenutredning\ \PM Dagvatten 11(11)

12 Lotorpsån Sumpskog Sumpskog Lotorpsån Sumpskog Förklaring Vägar Befintliga byggnader Östermalmsvägen Meters

13 B i l a g a 1 : J o r d a r t s k a r t a Trumma 3 Trumma 1 Trumma 2 Trumma 7 Förklaring Trumma 4 Trumma 5 Trumma 6 vägar EttHus Byggnader strand Linjer Underliggande lager Grundlager Instängda områden Meters

14 B i l a g a 2 : A v r i n n i n g s o m r å d e n Trumma 3 Trumma 1 Trumma 2 Trumma 7 Trumma 6 Förklaring Diken vägar Trumma 4 Trumma 5 Byggnader strand Meters

15 B i l a gbilaga a 34:: Översvämningsområden Översvämningsområden Trumma 3 Trumma 1 Trumma 2 Trumma 7 Sumpskogsområde Sumpskogsområde Förklaring Diken vägar Byggnader Översvämningsområden Trumma 6 strand Instängda områden Trumma 4 Trumma 5 Höjdmodell Sumpskogsområde Value High : Low : Meters

16 B i l a g a 4 : N a t u r l i g a r i n n v ä g a r Trumma 1 Trumma 3 Trumma 7 Trumma 2 Förklaring vägar Befintliga byggnader strand Rinnvägar Flöde High : 7715 Trumma 4 Trumma 5 Trumma 6 Low : Meters