Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång

Transkript

1 MiljöInvest AB Järnbrogatan Norrköping Tel: Fax: Web: e-post: anders@miljoinvest.se Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång Utredning av behovet av, möjligheter till och metod för lokalt omhändertagande av dagvatten inom planområde för skola och omstigningsstation för lokaltrafik Planområdet Stationsområdet i Finspång, består av. Området avgränsas av Rv 51, Finnvedsvägen, Bergslagsvägen och Skutbosjön. Den naturliga avrinningen sker mestadels diffust mot Skutbosjön. I planområdets sydligaste del går också ett mindre vattendrag, Lillsjöån som avvattnar Lillsjön och sjön Mäseln. Lokalt sker även viss avrinning från planområdet till vattendraget innan det når Skutbosjön. Recipienten, Skutbosjön, är redan idag starkt påverkad av miljöstörande verksamhet. Sjön står också i förbindelse med Glan som utgör huvudvattentäkt för Norrköpings kommun. Det finns därför skäl att begränsa utsläppen av miljöstörande ämnen via dagvatten från det aktuella planområdet. Föreslagen lösning omfattar därför dels förebyggande åtgärder för att undvika uppkomst av dagvatten och dels åtgärder för att förhindra förorening av dagvatten. Det finns inga verksamheter eller andra objekt nedströms planområdet som är känsliga för höga flöden och det finns därför inga skäl för utjämning eller fördröjning av flöden från planområdet.

2 Dagvattenutredning för Stationsområdet, Finspång Utredning av behov av, möjligheter till och metod för lokalt omhändertagande av dagvatten inom planområde för skola och omstigningsstation för lokaltrafik Beskrivning av platsen Det tänkta planområdet avgränsas av Rv 51, Finnvedsvägen, Bergslagsvägen och Skutbosjön. Genom planområdet från Norr till söder går också två industrispår för gods till industriområdet norr om planområdet. Marken inom planområdet utgörs av 1,5-3,5 meter fyllning innehållande grusig sand med inslag av mulljord, slagg, glas, trä och kolrester. På vissa håll innehåller fyllningen också grova block. Fyllningen överlagrar naturlig mark bestående av gyttja på silt och lera. Inom dela av området vilar fyllningen direkt på morän. Längst i söder finns ett område där berget går i dagen och som inte fyllts ut. Inom det utfyllda området ligger grundvattenytan som mest cirka 2 meter under marknivå, som i sin tur varierar mellan Skutbosjöns vattenyta, +21,0 meter och23,5 meter före slänten upp till Finnvedsvägen. Berget i söder når cirka 40 meter över havet. Det aktuella området har fungerat som station sedan slutet av 1800-talet (1874) då järnvägen mellan Finspång och Pålsboda invigdes. Inom området fanns en järnvägsverkstad och lokstallar. Idag används byggnader och hårdgjorda ytor av företaget Veolia som verkstad, garage och uppställningsplats för fordon inom kollektivtrafiken. Markytan inom planområdet är asfalterad i anslutning till befintliga byggnader. I den norra delen av området är ytorna avgrusade och körbara medan ytan öster om järnvägen inte har iordningställts för fordonstrafik eller annan verksamhet. Planområdets läge framgår av kartskissen nedan. Stationsområdet Stationsområdet i förhållande till Finspångs centrum och Skutbosjön Avrinningen av yt- och grundvatten från huvuddelen av planområdet sker diffust direkt till Skutbosjön. Inom den sydligaste delen av området sker också en viss 2

3 avrinning via Lillsjöån som avvattnar Lillsjön och Mäseln och som rinner genom planområdet. Recipienten för dagvatten Skutbosjön som är en del av Finspångsån är mottagare av allt dagvatten från planområdet. Sjön är sedan flera hundra år tillbaka hårt belastad av föroreningar från den industriella verksamheten i Finspång. Detta har lett till att sedimenten har förorenats av främst metaller men även organiska föroreningar i de delar av sjön som har ackumulationsförhållanden. De kraftigast påverkade sedimenten finns därför centralt i sjön och direkt utanför planområdet medan den östra sidan av sjön har erosionsbottnar där föroreningar inte har kunnat sedimentera. Länsstyrelsen har i en förstudie från 2004 upprättat övergripande åtgärdsmål för Finspångsån, Dovern och Skutbosjön. Flera av dessa är av relevans för dagvattenhanteringen inom planområdet: Glan som vattentäkt ska inte påverkas av Finspångsåns tillflöde Sedimenten i Finspångsån skall på sikt inte utgöra någon begränsning för biota. Skutbosjön med dess omgivningar skall vara en tillgång för rekreation och rörligt friluftsliv Länsstyrelsens förstudie har senare följts upp med en större utredning av föroreningssituationen i det berörda vattensystemet. En av de slutsatser som presenteras i denna utredning är att de områden av Skutbosjön som har förorenade sediment som inte överlagras av rena ytskikt kan behöva åtgärdas. Detta kan ske genom muddring eller övertäckning. Skutbosjön omfattas i övrigt inte av något skydd ur naturvårdssynpunkt och är heller inte klassad som naturvårdsobjekt. Sjön bedöms inte vara känslig för ett utsläpp av dagvatten från det aktuella planområdet. Dagvattenfrågan bör istället ses ur ett större perspektiv med en allmän strävan att minska de totala utsläppen av tungmetaller och andra föroreningar till vatten. Stationsområdet Planområdet i förhållande till recipienterna Skutbosjön, Dovern och Glan 3

4 Beskrivning av den tänkta verksamheten Planområdet omfattar cirka 6 hektar. Den planerade markanvändningen redovisas i planskissen nedan. Området kan grovt delas in i två delar som skiljs åt av industrispåret som går från söder till norr. Väster om spåret i den södra delen av området kommer de gamla lokstallarna och verkstadsbyggnaderna utgöra stommen i en ny gymnasieskola. Stationshuset kommer att konverteras till restaurang. Vidare mot norr återfinns en omstigningsplats för kollektivtrafiken, parkeringsplatser och området avslutas av en skatepark och en gångförbindelse mot Brunnsparken norr om Bergslagsvägen. Öster om spåret i de södra delarna av planområdet planeras för ett system av bryggor med soldäck genom vassbältet ut i Skutbosjön, grillplaser, ytor för lek och spel. Vidare mot norr föreslås en ny brygga för ångbåten Kristina anläggas. Längs den smala zonen längst i norr föreslås en gles ridå av uppstammade träd rama in och avsluta området. Andelen hårdgjord icke genomsläpplig yta vid planerad markanvändning uppgår till uppskattningsvis en tredjedel av planområdet inklusive byggnader, alltså cirka 2 hektar. Markanvändning inom hårdgjorda delar av planområdet kommer att utgöras av byggnader, parkerings- och körytor. Delar med genomsläpplig mark, cirka 4 hektar, kommer att bestå av parkeringar med genomsläpplig ytbeläggning samt parkliknade ytor av gräs eller grus. 4

5 Potentiell föroreningsbelastning Nedan redovisas en resultatet av en enkel beräkning av den potentiella föroreningsbelastningen via dagvatten som bedöms kunna orsakar vid den planerade markanvändningen. Beräkningen bygger på etablerade emissions- och avrinningsfaktorer, Storm-Tac , ( Beräkning bygger på följande antaganden: Parameter Nederbörd Markanvändningen Förhållanden inom planområdet ca 600 mm/år Del 1 Parkering byggnader Del 2 Park Avrinningskoefficient Del 1 0,85 Del 2 0,18 Delområdenas storlek Del 1 ca 2 hektar ( m 2 ) Del 2 ca 4 hektar ( m 2 ) Både emissionsfaktorerna och avrinningsfaktorn bygger på erfarenheter ifrån ett stort antal mätningar och undersökningar i Sverige. Trots detta innebär det ändå en generalisering och en osäkerhet när man räknar på enskilda fall. De är trots detta den bästa metoden som står till buds och ger en bra uppskattning av storleksordningen när utsläpp via dagvatten. Parameter Enhet per liter Schablon Föroreningsbelastning jämkad (kg/år) P mg 0,1 1 N mg 1,1 11 Pb µg 30 0,3 Cu µg 40 0,4 Zn µg 140 1,4 Cd µg 0,45 0,005 Cr µg 15 0,2 Ni µg 4 0,04 Hg µg 0,1 0,001 SS mg Olja mg 0,8 8 PAH µg 1,7 0,02 COD mg Fe mg 6 61 BOD mg 1,7 17 TOC mg Arsenik µg 2,4 0,02 DOC Mg Tabell. Föroreningsbelastning via dagvatten från parkering, omstignings- och skolområde med hårdgjorda ytor räknat på en yta om 2 hektar. 5

6 Parameter Enhet per liter Schablon Föroreningsbelastning jämkad (kg/år) P mg 0,12 0,5 N mg 1,2 5 Pb µg 6 0,03 Cu µg 15 0,1 Zn µg 25 0,1 Cd µg 0,3 0,001 Cr µg 3 0,01 Ni µg 2 0,01 Hg µg 0,02 0,0001 SS mg Olja mg 0,2 0,9 PAH µg 0 0 COD mg Fe mg 1,7 7 BOD mg 5,4 23 TOC mg 8 35 Arsenik µg 4 0,02 DOC mg 5,6 24 Tabell. Föroreningsbelastning via dagvatten från de delar av planområdet som karaktäriseras som parkmark med ej hårdgjorda ytor räknat på en yta om 4 hektar Den föreslagna markanvändningen inom planområdet bedöms inte kunna medföra någon allvarlig risk för förorening av dagvattnet. Nästan hela planområdet utgörs dock av fyllnadsmassor som delvis har ett förhöjt föroreningsinnehåll. Inom hårdgjorda ytor kommer infiltrationen och utlakningen av dessa föroreningar att begränsas. Inom de mer parkliknade delarna av planområdet kommer dock dagvatten att infiltrera och medföra en viss utlakning av föroreningar i fyllningen. Hårdgjord mark Genomsläpplig mark Bild. Ungefärlig fördelning mellan genomsläpplig mark och hårdgjorda ytor inom planområdet. Observera att norr är höger i bilden. 6

7 Principer för dagvattenhanteringen Det finns ett antal principer som kan vara vägledande i fråga om synen på dagvattenhanteringen i ett område: Anpassa placering av olika funktioner till platsens förutsättningar Vidta åtgärder för att minimera uppkomst av dagvatten Vidta åtgärder för att undvika förorening av dagvatten Bestäm om dagvatten bäst omhändertas lokalt eller gemensamt på annan lämpligare plats Bedöm behovet av utjämning av dagvattenflöden för att skydda nedströms liggande bebyggelse Bedöm behovet av behandling av uppkommet dagvatten Principerna och arbetsordningen måste anpassas till det område som berörs och inte alltid tillämpliga. När det gäller Stationsområdet erbjuder de dock en modell som är lämplig att arbeta efter. Förslag till utformning av dagvattenanläggning för Stationsområdet, Finspång Nedan presenteras ett förslag till hur man principiellt kan lösa dagvattenfrågan inom planområdet Stationsområdet, Finspång. Förslaget har anpassats dels till recipientens bedömda känslighet och markanvändningens risk för påverkan på dagvattnets kvalitet. Anpassningar till platsen Genom att vatten alltid söker sig till lägre liggande mark innebär exploatering av lågt liggande delar inom ett område alltid en konflikt ur dagvattensynpunkt som också ofta innebär behov av dränering, pumpning eller särskild grundläggning. Låglänta områden kan också utgöra en resurs vid omhändertagande av uppkommet dagvatten. Där det är möjligt bör därför alltid exploatering av de lägst liggande delarna av ett område undvikas. Grundvattenförhållanden inom planområdet har undersökts övergripande inom ramen för de markundersökningar som genomförts. Grundvattenytan faller mot Skutbosjön och ligger som mest cirka 2 meter under markytan. I området närmast sjön ligger grundvattenytan i nivå med eller omedelbart under markytan. Högsta grundvattenytan inom området bör vara styrande för byggnadernas och eventuella dagvattensystems placering i höjdled. För att undvika behov av konstant bortledning av grundvatten genom pumpning eller vattentätt byggande bör sedan samtliga byggnader och andra känsliga objekt anläggas med god marginal till högsta grundvattenytan. Hänsyn bör även tas till de risker för översvämning som beräknats inom Motala ströms avrinningsområde. Ser man till de vattennivåer som räknats fram för högsta dimensionerande flöde bör inga viktiga samhällsfunktioner egentligen placeras på mark med den nivå som i dag finns inom planområdet. Kan man däremot acceptera och tåla att områdets funktioner slås ut vid extrema flöden krävs istället att byggnader och andra installationer utförs i material och med konstruktioner som inte tar skada av en kortare tids översvämning. 7

8 Åtgärder för att minimera uppkomst av dagvatten Föreslagen markanvändning innebär att delar av planområdet kommer att utgöras av hårdgjorda körytor samt i viss mån även byggnader. Detta kommer att ge upphov till dagvatten som måste hanteras. Den mark som inte kommer hårdgöras är dock så stor i förhållande till den hårdgjorda marken och ligger också gynnsamt nedströms parkerings och takytor. Detta innebär att det finns goda möjligheter att omhänderta uppkommet dagvatten inom planområdet utan omfattande och kostsamma åtgärder. I tabellen nedan ges förslag på åtgärder som kan vidtas för att ytterligare minska uppkomsten av dagvatten. Mark/objekt Takytor Körytor Parkeringsytor, gränszoner Möjliga åtgärder Genom aktiv användning av gröna tak kan avdunstningsförlusterna öka och dagvattenvolymen minska. Utkast från takavvattning bör också konstrueras så att de mynnar på genomsläpplig eller bevuxen mark. Avvattningen bör också konstrueras så att vattenflödena fördelas på många utsläppspunkter. Sammanhängande hårdgjorda ytor t.ex. ytor för lastning och lossning av gods, parkeringar, omstigningsytor bör anläggas med fall mot icke hårdgjord mark. Fallet bör också utformas så att avrinningen sker diffust eller så att flödena fördelas över flera utsläppspunkter och inte koncentreras. Större parkerings- och uppställningsytor bör om möjligt anläggas med genomsläppliga material eller brytas av med stråk av genomsläppliga material. Även gränszoner mellan exempelvis körytor, interna körvägar respektive parkeringsytor bör förses med stråk av genomsläppliga material som med fördel också kompletteras med vattenkrävande växtlighet. Åtgärder för att undvika förorening av dagvatten Material och ytbeläggningar som kan medföra förorening av dagvatten bör inte tillåtas inom planområdet. Lokal eller gemensam dagvattenhantering Det bedöms finns goda möjligheter tillett lokalt omhändertagande av dagvatten inom planområdet. Det finns därför inget behov av gemensamma dagvattenlösningar eller anslutning till kommunens nät. Behovet av utjämning av dagvattenflöden Planområdet utgör flödesmässigt sista exploateringsområdet innan recipienten Skutbosjön. Det finns därför inga skäl till utjämning eller fördröjning av dagvatten för att skydda nedströms liggande byggnader eller anläggningar. Dock kan det finnas miljömässiga fördela med att bromsa flödet för att främja upptag och fastläggning av föroreningar. Behovet av behandling av uppkommet dagvatten Recipienten kan inte klassas som känslig för dagvatten från planområdet. Inte heller bedöms den planerade markanvändningen ge upphov till en hög risk för påverkan på dagvattnets föroreningsinnehåll. Sammantaget leder detta till att behovet av behandling av uppkommet dagvatten är lågt. Föreslagna åtgärder där dagvatten som avrinner från hårdjorda ytor omhändertas genom översilning på intilliggande gräsbevuxen eller grusad mark bedöms vara tillräcklig. 8

9 Praktisk utformning av dagvattensystemet Dagvatten föreslås omhändertas i markplanet och nedgrävda dagvattensystem rekommenderas inte med hänsyn till det korta avståndet till högsta grundvattenytan och risken för översvämning. Vattenkänsliga delar av hus och andra installationer föreslås anläggas på en nivå över den av SMHI beräknade sjönivån vid högsta dimensionerande flöde. Vatten från tak förelås ledas via utkastare till intilliggande ytor med genomsläpplig mark. Ytor som ger upphov till dagvatten föreslås anläggas och utformas så att avrinning sker diffust till intilliggande icke hårdgjord mark samt till stråk av genomsläpplig mark inom de hårdgjorda ytorna. Koncentration av dagvattenflöden bör undvikas så långt det är möjligt. Dimensionering, projektering och anmälan Tillräckliga ytor för översilning och infiltration av dagvatten från tak och hårdgjorda ytor regleras genom detaljplanens utformning. Genom att markmaterialet inom planområdet utgörs av relativt grova fyllnadsmassor kommer uppkommet dagvatten att kunna infiltrera inom relativt små arealer. Föreslagen fördelning och placering av genomsläpplig och icke genomsläpplig mark kommer att vara fullt tillräcklig. Vid kraftig nederbörd eller snösmältning under tjälade förhållanden är det också acceptabelt att viss ytavrinning kan uppstå inom planområdet. Någon projektering av teknisk natur eller prövning av anläggningarna bedöms inte vara aktuellt. Huvudmannaskap Några tekniska anläggningar, rörsystem eller dylikt för omhändertagande av dagvatten föreslås inte. Det finns därför inget behov av att peka ut något huvudmannaskap för dagvattenhanteringen. 9