RAPPORT. Dagvattenutredning InfraCity väst och nordväst Underlag för detaljplan Reviderad

Transkript

1 RAPPORT InfraCity väst och nordväst Underlag för detaljplan Reviderad Upprättad av: Anders Rydberg Granskad av: Linda Evjen

2 RAPPORT InfraCity väst och nordväst Underlag för detaljplan Kund InfraCity AB Box Upplands Väsby Konsult WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Anders Rydberg anders.rydberg@wspgroup.se 2 (22)

3 Innehåll 1 Inledning 4 2 Utredningsområdet 4 3 Nuvarande förhållanden 5 4 Framtida bebyggelseförhållanden 6 5 Allmänt om dagvatten och krav på flödesutjämning 6 6 Anslutna ytor till dagvattensystemet Nuläge Framtid 7 7 Förutsättningar för dagvattenhantering Styrande dokument Riktlinjer för hantering av dagvatten i tätort - Dagvattenpolicy Skyddsföreskrifter Övriga riktlinjer Riktlinjer för dagvattenutredningen Miljökvalitetsnormer för vatten Oxundaåsamarbetet Norrvikenprojektet/Breddenprojektet Flödesbegränsning 11 8 Förslag till åtgärder Flödesutjämning från kvartersmark Körytor och p-ytor Takytor och flödesutjämnande effekt hos gröna tak Kompletterande åtgärder för avrinning från takytor Flödesutjämning från gatumark Utformning av dagvattenlösningen Stockholmsvägen Gång- och cykelväg längs Stockholmsvägen Kranvägen Kvartersmark Gestaltningsfrågor 16 9 Flödesberäkningar System, dimensionering och optimering Volymbehov, Stockholmsvägen Volymbehov Kranvägen Volymbehov kvartersmark Gröna tak Volymbehov fördröjningsmagasin för takdagvatten Åtgärder för dränering Driftmässiga aspekter Bedömning konsekvenser Miljö Hydraulik och kapacitet Förslag till åtgärder 21 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Nuvarande dagvattensystem, ledningskarta Planerad markanvändning Förslag till åtgärder 3 (22)

4 1 Inledning WSP har uppdrag att utföra dagvattenutredning för detaljplan InfraCity nordväst. I arbetet ingår att komplettera den utredning som sedan tidigare finns för InfraCity väst samt att tydliggöra vilka åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till den ökade kunskap som finns i nuläget. Syftet med utredningen är att redovisa en helhetsbild över nuvarande och framtida dagvattenhantering såväl inom hela det utvidgade detaljplaneområdet, men också för uppströms liggande områden. Utredningen ska utgöra ett gemensamt dokument för båda planområdena. 2 Utredningsområdet Utredningen omfattar de två detaljplaneområdena InfraCity nordväst och InfraCity väst. Vid flödesberäkning och dimensionering tas även hänsyn till uppströms liggande bebyggelse som är ansluten till samma dagvattensystem, liksom förhållandena i huvudledningen nedströms området. Totalt är utredningsområdet ca 10 ha stort. Delar av InfraCity väst ligger inom Sollentuna kommun. Dagvattenavledning från den del av utredningsområdet som ligger söder om trafikplats Bredden bedöms ske via befintliga ledningar som korsar E4 vid trafikplatsen. Dessa ledningar tillhör Trafikverket och avtal måste tecknas om att utnyttja dessa, alternativt krävs pumpning till norra delen av området. I denna utredning förutsätts att dagvattenhanteringen för denna sydligaste del av utredningsområdet löses inom ramen för Sollentunas planprocess. Figur 1 redovisar de två planområdena samt uppströms liggande bebyggelse som nyttjar samma dagvattensystem. Figuren visar även vilka delar av utredningsområdet som avleds annan väg. 4 (22)

5 Uppströms bebyggelse Detaljplaneområde IC nordväst Detaljplaneområde IC väst, Upplands Väsby Huvudledning dagvatten Detaljplaneområde IC väst, Sollentuna kommun, Avleds norrut via Upplands Väsbysledningar Detaljplaneområde IC väst, Sollentuna kommun, Dagvatten avleds via Trafikverkets ledningar Trafikplats Bredden Kommungräns Figur 1 Illustration, karta som visar de olika områden som nämns i utredningen. 3 Nuvarande förhållanden I området förekommer olika blandade former av verksamheter. Flera tomter är obebyggda. Den bebyggelse som finns är ganska ostrukturerad, med undantag för en tomt i områdets centrala del. Här finns två större byggnader och iordningsställda ytor runtomkring. Dagvatten från Kranvägen och bebyggda fastigheter avleds via befinligt dagvattensystem. Avledning sker via kulvert under E4 och vidare i ledningar genom InfraCity Öst. Även dagvatten från viss bebyggelse norr om området avleds samma väg. Dagvatten från Stockholmsvägen samlas inte upp på något kontrollerat sätt, utan infiltrerar i marken längs vägen. Marken inom området utgörs huvudsakligen av Stockholmsåsen med mycket god genomsläpplighet för vatten. 5 (22)

6 4 Framtida bebyggelseförhållanden Planerad bebyggelse inom kvartersmark Kvartersmarken bedöms bli hårdgjord i mycket hög grad. Närmare hälften av kvartersmarken kommer att utgöras av byggnader, och resterande ytor kommer att vara kör- och parkeringsytor. Kranvägen rustas upp och byggs om. Kranvägen är redovisad som kvartersmark (650 m) inom större delen av utredningsområdet (detaljplan InfraCity väst). Inom detaljplan InfraCity nordväst liksom den del av vägen som fortsätter norr om planområdet (100 m) är Kranvägen allmän väg. Stockholmsvägen Stockholmsvägen rustas upp och dagvattenhanteringen ordnas genom avledning i diken med tätad botten alternativt via brunnar och ledningar. Total sträcka inom Upplands Väsby kommun är 675 m (varav ca 175 m norr om planområdet). Inom Sollentuna kommun avleds dagvatten från ca 225 m av Stockholmsvägen norrut till dagvattensystemet i Upplands Väsby. Stockholmsvägen ges en vägbredd m inklusive gång- och cykelbana. 5 Allmänt om dagvatten och krav på flödesutjämning Allt uppsamlat dagvatten från områdets delar inom Upplands Väsby kommun avleds via befintlig trumma under E4. Området är instängt och funktionskravet är därför att 10-årsregn ska kunna avledas utan marköversvämning. Kapaciteten i dagvattensystemet nedströms E4 är begränsat vilket medför krav på flödesfördröjning inom planområdet. För att säkerställa den hydrauliska funktionen räcker det att utjämna 10-årsflödet till motsvarande ett dimensionerande 2-årsregn. Med anledning av planerade reningsåtgärder längre nedströms finns dessutom krav på ytterligare flödesutjämning för att förbättra funktionen i den planerade anläggningen. Andra fastigheter uppströms planområdet har nyligen fått utjämningskrav på max 3 l/s i samband med ett 10-årsregn. Dagvattenlösningarna i planområdet skall uppfylla motsvarande ambitionsnivå. 6 Anslutna ytor till dagvattensystemet 6.1 Nuläge Området är måttligt exploaterat i dagsläget, och dagvattenavledning från Stockholmsvägen sker via naturlig infiltration i vägens närområde. Genomförda flödesmätningar 2009 (21 april 11 juni, samt 19 november till 16 december) visar att befintligt dagvattensystem avleder uppsamlat dagvatten från ytor motsvarande 3-4 ha. 6 (22)

7 6.2 Framtid En mer ordnad dagvattenhantering i kombination med en högre exploatering gör att dagvattenmängderna kommer att öka, om inte åtgärder vidtas. Framtida markanvändning framgår av tabellen nedan. De hårdgjorda ytorna bedöms komma att uppgå till ca 9 ha vilket innebär en stor förändring mot nuläget. Ytfördelning Total yta kv mark kör- och p-ytor kv mark takyta väg Övrig mark (ej hårdgjorda ytor) Norra tillflödet, utanför dp Fastigheter Kanalvägen Siemens, Brandstation (flödesbegränsad 2*3 l/s) Kranvägen Norra tillflödet, inom dp Ny fastighet Stora tomten 50% Stockholmsv norra delen Anslutning Sthlmv-kranv Kranvägen norra delen Södra tillflödet Stora tomten 50% Tomt Tomt Tomt Sollentuna Stockholmsv södra delen Stockholmsv Sollentuna Kranvägen södra delen Summa Tabell 1 Sammanställning över framtida markanvändning inom det aktuella utredningsområdet. Enhet m². 7 Förutsättningar för dagvattenhantering 7.1 Styrande dokument Övergripande lagstiftning för dagvattenhanteringen är i första hand Miljöbalken samt Vattentjänstlagen, vilka reglerar detta ur miljö- och hälsosynpunkt samt kommunens ansvar att tillgodose behoven för den samlade bebyggelsen. Riktlinjer för tillämpning av dessa lagar har utarbetats i kommunens dagvattenpolicy. 7 (22)

8 Planområdet är beläget inom gällande yttre skyddsområde för grundvattentäkterna på fastigheterna Hammarby 7:1 och 1:2. Området är också beläget inom föreslagen, dock ännu ej beslutad, gemensam sekundär skyddszon för två vattentäkter. Skyddsföreskrifterna för skyddsområdena tillsammans med kommunens dagvattenpolicy ligger till grund för förslagen till dagvattenhantering. Ytterligare anvisningar för dagvattenhanteringen inom detaljplaneområdet InfraCity väst/nordväst har upprättats Riktlinjer för hantering av dagvatten i tätort - Dagvattenpolicy Det finns en gemensam dagvattenpolicy framtagen för kommunerna som omfattas av Oxundaåns avrinningsområde. Policyn innehåller målformuleringar och riktlinjer för omhändertagande inom allmän platsmark, kvartersmark, samt för trafikerade ytor. Generellt är ambitionen att minimera flödes- och föroreningsmängderna, prioritera avledning i öppna system, rening av förorenat vatten, samt flödesutjämning. Till detta kommer starka önskemål om att tillämpa LOD och framhäva dagvattnet i stadsmiljön Skyddsföreskrifter Nu gällande skyddsföreskrifter Nuvarande skyddsföreskrifter reglerar bl.a. att avloppsvatten inte får släppas ut på eller i marken. Avloppsledningar och tillhörande brunnar ska vara täta och av tillräcklig kapacitet. Hälsovårdsnämnden kan medge undantag inom yttre skyddszon. Enligt Miljöbalken är dagvatten ett avloppsvatten och bestämmelserna är därför tilllämpbara på detta. Föreslagna skyddsföreskrifter Dessa föreskrifter tydliggör kraven på dagvatten genom att i punkt 3.4 föreskriva att Avloppsvatten får inte släppas ut på eller i marken utan tillstånd av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ledningar ska vara täta och underhållas så att förorening av grundvattnet inte sker. Utsläpp av dagvatten från nytillkommande hårdgjorda ytor av omfattning (såsom parkering för fler än 10 fordon, uppställning för fordon) får inte ske direkt till mark eller till ytvatten. På detta sätt blir det en avvägningsfråga vilka ytor som avses, liksom hur begreppet ej direkt ska tolkas. Det finns vidare bestämmelser om ändring av avrinningsförhållanden mm (punkt 3.9) där det framgår att ingrepp i jordlager och i berggrund som kan medföra ändring av betydelse för yt- eller grundvattenförhållandena, t ex grundvattenbildning eller avrinning, får inte förekomma. Beslut om nya skyddsföreskrifter är ännu inte fattat varför slutliga skrivningar kan komma att förändras. 8 (22)

9 7.1.3 Övriga riktlinjer Dagvattenhantering inom skyddsområdet för grundvattentäkt kompletterande principer och vägledning vid fysisk planering Som ett förtydligande av Riktlinjer för hantering av dagvatten i tätort har Upplands Väsby kommun, Teknik & Service, Miljö- och hälsoskyddskontoret samt Stadsarkitektkontorets planavdelning, tagit fram principer för dagvattenhantering inom vattenskyddsområdet. Hårdgjord mark 1. Parkeringsplatser för fler än 10 fordon och annan mark för uppställning av fordon dagvattnet leds efter förbehandling (oljeavskiljning o.dyl.) till kommunens dagvattensystem. Om kommunal dagvattenavledning saknas, får särskilda lösningar tas fram. 2. Trafikytor (större gator och vägar) dagvattnet leds efter förbehandling (sedimentering o.dyl.) till kommunens dagvattensystem. 3. Övriga hårdgjorda ytor beroende på hur förorenat dagvattnet bedöms vara, kan lokalt omhändertagande med infiltration/perkolation övervägas där marken så tillåter. Takytor 1. I motorvägens direkta närhet (inom 50 meter) är dagvattnet kraftigt förorenat av luftföroreningarna från trafiken. Dagvattnet bör inte infiltreras utan leds efter förbehandling (t.ex. gröna tak) till kommunens dagvattensystem. Om kommunal dagvattenavledning saknas, får särskilda lösningar tas fram. 2. På större avstånd från motorvägen dagvatten från tak tas om hand lokalt med infiltration/perkolation där marken så tillåter. Dräneringsvatten - tas om hand lokalt med infiltration/perkolation där marken så tillåter. Inte hårdgjord mark - Dagvattnet kan infiltreras i marken på naturligt sätt Riktlinjer för dagvattenutredningen Kommunen har dessutom upprättat riktlinjer för dagvattenutredningen för den aktuella detaljplanen: Inget dagvatten får infiltreras. Dagvatten ska fördröjas på samtliga ytor med undantag från naturmark. Takvatten ska fördröjas och sedimenteras. Takvatten ska separeras från trafikytor. Takytor ska förses med växttak av tre anledningar: fördröjning, rening och estetik. Trafikytor och parkering ska separeras, fördröjas och därefter förses med oljeavskiljare och sedimentationsanläggning. Dimensionering och placering av fördröjningsanläggning för dp ICv ska redovisas. 9 (22)

10 Krav på maxflöde kommer att ställas för IC nv. Förslag till maximalt tillåtet flöde ska redovisas och förhålla sig till de riktlinjer som tillämpades för Siemens (3 l /sek). 7.2 Miljökvalitetsnormer för vatten För närvarande pågår arbetet med att införliva EG:s ramdirektiv för vatten i svensk miljöadministration. Målet är att samtliga vattenförekomster ska uppnå god ekologisk status och god kemisk status. Så kallade miljökvalitetsnormer (MKN) har beslutats, vilket juridiskt sett är en förhållandevis starkt styrande form av miljömål som i princip är överordnat övriga former av miljömål i svensk lagstiftning. För att nå dessa MKN har också ett övergripande åtgärdsprogram beslutats, med tämligen starkt fokus på avlopp och dagvatten. Däremot saknas i nuläget närmare vägledning kring hur detta nya regelverk ska tillämpas på mer lokal nivå, inte heller finns några anvisningar om hur man ska hantera konflikter med andra samhällsintressen om åtgärder att uppfylla MKN innebär orimliga kostnader, står i konflikt med andra miljömål eller innebär inskränkningar på annat sätt. Tanken är att man ska ha en god kännedom om problembilden i varje vattenförekomst, man ska bilda avrinningsområdesvisa samarbetsorgan, varje kommun ska upprätta en kommuntäckande VA-plan som innefattar arbetet med enskilda avlopp, utbyggnad av allmän VA, skydd av vattentäkter samt dagvattenhantering. Man ska kunna visa att dessa VA-planer bidrar till det övergipande arbetet att uppnå god ekologisk status i vattenförekomsten. I detta arbete ska även hänsyn till framtida samhällsutveckling tas. När denna överblick och planeringsunderlag finns utarbetat är det, åtminstone i teorin, enkelt att bedöma om en detaljplan innebär att den bidrar till eller försvårar att MKN kan uppfyllas. Under den första förvaltningscykeln kommer sannolikt rättspraxis att utvecklas liksom vägledning från berörda myndigheter att bli tydligare. I väntan på detta samt ett mer heltäckande underlag får en mer resonerande approach tillämpas. Grunden för arbetet är det s.k. icke-försämrings-kravet, dvs att förhållandena i en vattenförekomst inte får försämras. 7.3 Oxundaåsamarbetet Inom Oxundaåns avrinningsområde har under en längre tid ett ambitiöst kommunövergripande vattenvårdsarbete bedrivits (Oxunda vattensamverkan), som ligger i linje med intentionerna i EUs ramdirektiv för vatten. Oxunda vattensamverkan är en bra grund för det fortsatta arbetet med vattenfrågor, mycket kunskap finns samlad här. Miljöförvaltningen gör bedömningen att de åtgärder som redovisas i Verksamhetsplanen för 2010 i ligger i linje med de åtgärder som föreslås för att uppnå MKN. En av de åtgärder som ingår i detta arbete är att åstadkomma en större anläggning (Norrvikenprojektet/Breddenprojektet) för rening av dagvatten innan det leds ut till Norrviken i Sollentuna kommun. Dagvatten från detaljplaneområdet InfraCity väst och nordväst avleds via det dagvattensystem som berörs av denna åtgärd. 10 (22)

11 7.4 Norrvikenprojektet/Breddenprojektet Arbete med att utreda hur den ovan nämnda reningsanläggningen ska utformas pågår. Utgångspunkten för projektet är att bidra till att uppfylla de av Vattenmyndigheten föreslagna miljökvalitetsnormerna för Norrviken. Sjön håller för närvarande varken god ekologisk eller kemisk status. Målsättningen är att begränsa mängden föroreningar från hela avrinningsområdet till recipienten till storleksordningen 50% av dagens belastning när det gäller fosfor och kväve, 75% när det gäller zink, bly och koppar samt 90% av nuvarande mängd suspenderande ämnen och oljeföroreningar. Målsättningen är hög, och för att lyckas är det nödvändigt med kompletterande åtgärder uppströms. Förbehandling av förorenat dagvatten samt åtgärder för att reducera flödestoppar är de åtgärder som prioriteras högst. Detta innebär bland annat att man i samhällsplaneringsprocessen är uppmärksam så att man utnyttjar de möjligheter till uppströmsåtgärder som finns. 7.5 Flödesbegränsning Som framgår av riktlinjerna för dagvattenutredningen ska maxflödet från fastigheterna begränsas. Uppströms liggande fastigheter har fått ett krav på max 3 l/s vid dimensionerande 10-årsregn. Syftet med dessa högt ställda krav är dels att säkerställa att dagvattensystemet längre nedströms inte blir överbelastat. Det finns en sektion på huvudledningen som har begränsad kapacitet. Kapaciteten som är tillgänglig för dagvatten från InfraCity väst har beräknats till ca 500 l/s. Ett annat syfte är att genom att vidta uppströms flödesbegränsande åtgärder förbättras förutsättningarna för en god funktion i den planerade reningsanläggningen för dagvatten nedströms Rotsundatunneln i Sollentuna kommun. 8 Förslag till åtgärder 8.1 Flödesutjämning från kvartersmark Körytor och p-ytor Flödesutjämning ska ske för allt dagvatten från området. Ett krav på max 3 l/s har tillämpats för andra fastigheter som är anslutna till samma dagvattensystem. Det bedöms rimligt att detta flödesbegränsningskrav tillämpas för fastigheter (eller motsvarande bebyggelseenheter) med hårdgjorda ytor upp till ca m². För avvikande fastighetsstorlek justeras behovet av flödesutjämning proportionellt mot storleken på fastighetens hårdgjorda ytor och nyckeltalet 3 l/s per m² hårdgjord yta (motsvarar 10 l/s, ha Red A). Vid en antagen koncentrationstid på 10 min innebär detta krav ett volymbehov för fördröjningsmagasin motsvarande 212 m³/ha Red A. 11 (22)

12 Det aktuella dagvattensystemet kommer att avleda dagvatten från tomtmark som uppgår till ca 7,2 ha, varav sammanlagd takyta beräknas komma att uppgå till ca 3 ha, se tabell 1. Den hårdgjorda kvartersmarken uppgår till 3,9 ha (varav 3,2 ha inom planområdet). De hårdgjorda ytorna bedöms vara något överskattade. Det är sällan ytor blir hårdgjorda i en sådan utsträckning, åtminstone10-20 % brukar bli planteringar och gräsytor mm. Under förutsättning att 3,2 ha tomtmark utgörs av hårdgjorda ytor (som inte är tak) krävs sammanlagda utjämningsvolymer i storleksordningen 680 m³ för kvartersmarken i området. Fördröjning föreslås ske i fördröjningsmagasin som har sedimentavskiljande funktion följt av oljeavskiljare på utjämnat flöde. Dessa anläggningar förses med flödesreglering och by-pass-funktion. Dagvatten från ytor som ligger i direkt anslutning till grönytor kan ledas ut över dessa om de utformas så de har en flödesfördröjande funktion. Via strypt utlopp och bräddanordning kopplas ytorna till dagvattenledning. För att förhindra infiltration till grundvattnet behöver jordvolymerna under dessa grönytor utföras med tätskikt mot kringliggande mark (botten och sidor) Takytor och flödesutjämnande effekt hos gröna tak Gröna tak är en åtgärd som föreslås inom området för att på detta sätt förbehandla avrinnande dagvatten från takytor, vilket antas vara påverkat av föroreningar från E4:an. Gröna tak har samtidigt en betydande flödesreducerande effekt. Flödesutjämningen som sker i och med att gröna tak anläggs är emellertid inte fullständig. Vid mindre och måttliga regn är effekten god eller mycket god, vilket gör att årsflödena minskas kraftigt. Värden som brukar redovisas är att den årliga avrinningen från gröna tak reduceras med minst 50% för tunna tak (2-5 cm växtbädd), och effekten förbättras ytterligare med ökande tjocklek. Vid mättade förhållande och mycket intensiv nederbörd minskar däremot effekten. Dimensioneringsanvisningar saknas för dessa situationer. Vissa uppgifter tillhandahålls av leverantörer av gröna tak, som stöder sig på olika forskningsresultat som redovisats mer kortfattat i olika vetenskapliga tidsskrifter. Bland annat hävdas att taken har kapacitet att hålla ett mm regn, att avrinningskoefficienten minskar markant, samt att tidpunkten för maxavrinningen fördröjs med minuter. Genomgående för dessa uppgifter är att de inte tydligt redovisar vilka effekter man kan räkna med under de förhållanden som man normalt utgår ifrån vid hydraulisk dimensionering av allmänna dagvattensystem. Nyligen publicerade forskningsresultat från Genua, Italien, bekräftar flera av dessa resultat, bla att även under (italienska) vinterförhållanden (november-december) när taken uppvisar mycket liten magasineringsförmåga (0-20%) pga av nyligen inträffade regn och mättade förhållanden, så reduceras ändå maxflödena trots detta med mellan 52-93%, och flödesfördröjningen uppgår till mellan minuter (!). Vid de studerade tillfällena var den registrerade nederbörden mm under 24 timmar eller mm under 48 timmar. 12 (22)

13 Dessa regn kan jämföras med svenska förhållanden där ett 10-årsregn med 12 timmars varaktighet uppgår till 48 mm och med 24 timmars varaktighet till 58 mm. Således är det några mycket stora regn som ingått i studien. Under övriga årstider var takens prestanda betydligt bättre, men bedöms inte vara jämförbar med svenska förhållanden. Värdena gäller för tak med 20 cm växtbädd. Vi bedömer därför att det är rimligt att anta att gröna tak (5-10 cm tjocklek) under mindre gynnsamma förhållanden medför en flödesfördröjning på 20 minuter, och att flödesintensiteten reduceras med ca 25%, till ca 75% av den som sker från ett konventionellt tak. Dessa värden bör även kunna användas på ett dimensionerande 10- årsregn. Detta gör att dimensionerande avrinning från takytorna i planområdet kan beräknas. Genom att maxflödet inträffar efter 20 minuter är det 20-minutersregnet som blir dimensionerande. Ett 20-min 10-årsregn har en intensitet på 146 l/s, ha (Z=18). Avrinningskoefficienten blir då 0,9*0,75= ca 0,7 vilket ger en dimensionerande avrinning på 99 l/s, ha. För ett konventionellt tak skulle maxavrinning ske vid 10- minregnet, och uppgå till 0,9*219 =197 l/s, ha. Dvs ungefär dubbelt så stort flöde. Maxavrinningen från en fastighet med 1500 m² takyta utförd som grönt tak kan beräknas till ca 15 l/s plus flödet från övriga mark Kompletterande åtgärder för avrinning från takytor För att stå i rimlig proportion till begränsningskravet 3 l/s vid 10-årsregnet behöver ytterligare åtgärder övervägas. För en enskild fastighet med en byggnad på 1500 m² har effekten av kompletterande magasinvolymer beräknats. 5 m³ ger ett beräknat maxflöde på ca 10 l/s från fastighetens tak 10 m³ ger ett beräknat maxflöde på ca 7 l/s från fastighetens tak 15m³ ger ett beräknat maxflöde på ca 5 l/s från fastighetens tak 20 m³ ger ett beräknat maxflöde på ca 3 l/s från fastighetens tak 25 m³ ger ett beräknat maxflöde på ca 1,5 l/s från fastighetens tak De gröna taken innebär att en stor del av dagvattnet som i normala fall avleds från ett konventionellt tak aldrig når det allmänna dagvattensystemet. Detta i sin tur innebär en förbättring av driftförhållandena vid planerade åtgärder nedströms. Gröna tak innebär samtidigt en merkostnad för fastighetsägarna. Ett kompletterande magasin som resulterar i en avrinning på 3 l/s från takytorna innebär att det totala flödet vid dimensionerande regn blir ungefär dubbelt så stort som det strikt formulerade kravet. Med hänsyn till de extra kostnader som gröna tak innebär samt den större nytta taken medför under flertalet nederbördstillfälllen bedöms det som en rimlig avvägning att fastigheter med gröna tak kan tillåtas avleda ett något större maxflöde än det strikt formulerade kravet. 13 (22)

14 Genom att utnyttja dagvattenledningarna som stuprören är anslutna till som kompletterande fördröjningsmagasin kan kompletterande volymer för flödesutjämning erhållas med enkla åtgärder. För exempelfastigheten med en byggnad på 1500 m² (38x38 m) ger det dagvattenledningar på 4x40 =160 m. Väljer man ledningsdimension 400 mm ger det en totalvolym i ledningarna på ca 5 m³. Behovet av markförlagda magasin begränsas i detta fall till 20 m³ om motsvarande flödesbegränsning ska tillämpas som för övriga ytor. 8.2 Flödesutjämning från gatumark Gatumarken (vägområdet) bedöms vara hårdgjord till ca 70%. Resterande del utgörs av grönremsor och GC-väg med avrinning till grönremsor. Tillämpas motsvarande utjämningskrav på vägar och gatumark som för kvartersmark resulterar det i nödvändiga magasinvolymer på ca 425 m³ för den totala asfalterade vägytan på ca 2 ha. Per längdmeter väg krävs det i genomsnitt en effektiv magasinvolym på 0,24 m³. 8.3 Utformning av dagvattenlösningen Stockholmsvägen Stockholmsvägen är en gata som anses högtrafikerad, och de krav som gäller trafikytor tillämpas. Det innebär att dagvatten ska fördröjas, genomgå oljeavskiljning och sedimentering, eller annan jämförbar förbehandling innan avledning sker till kommunens ledningsnät. Två principiella lösningar kan bli aktuella: 1. Uppsamling och avledning i stråk med flödesfördröjande funktion. 2. Uppsamling via brunnar och täta ledningar samt konstruerade fördröjningsmagasin Uppsamling och avledning i stråk med flödesfördröjande funktion. Utförs som gräsklädda och krossfyllda diken med underliggande avrinningsstråk som utgörs av ett krossfyllt skärvdike med dräneringsledning (täckdike) alternativt ett stråk med prefabricerade kassett-system. Dagvatten samlas upp i diket och infiltrerar ned till avrinningsstråket. Vid infiltration via gräsbevuxet dike/grönremsa kan kravet på oljeavskiljning och sedimentering anses vara uppfyllt. Utformas diket på detta sätt ersätter detta behovet av separat anlagda fördröjningsmagasin. Ingen infiltration av trafikförorenat vägdagvatten får förekomma till grundvatten. Samtliga anläggningar utförs därför med tätduk mot omgivande mark (sidor och botten) om risk finns för infiltration. Förutsättningar bedöms finnas för att åstadkomma en sådan dikeslösning i mittremsan i Stockholmsvägen inom Upplands Väsbys kommun. 14 (22)

15 Figur 2 Principsektion Stockholmsvägen, Dagvattenuppsamling i gräsklätt dike i mittremsa. Uppsamling via brunnar och täta ledningar, samt fördröjningsmagasin Denna lösning kräver att särskilda anläggningar för flödesutjämning, oljeavskiljning och sedimentation ordnas. Flödesutjämning föreslås ske i fördröjningsmagasin som har sedimentavskiljande funktion följt av oljeavskiljare på utjämnat flöde. Dessa anläggningar förses med flödesreglering och by-pass-funktion. Oljeavskiljare som dimensioneras för 20 % av dim 2-årsregn eller för 1/3 av aktuellt flöde har kapacitet att behandla ca 90 % av årsflödet. Ingen infiltration av trafikförorenat vägdagvatten får förekomma till grundvatten. Samtliga anläggningar utförs därför med tätduk mot omgivande mark (sidor och botten) om risk finns för infiltration. För Stockholmsvägen kan denna lösning bli aktuell som alternativ lösning, om det vid detaljprojektering visar sig vara svårt att genomföra en fungerande dikeslösning längs Stockholmsvägens hela sträckning Gång- och cykelväg längs Stockholmsvägen Dagvatten från gc-stråket längs Stockholmsvägen avleds direkt till kringliggande gräsbevuxen mark. Dagvattnet anses inte vara i behov av någon förbehandling eller andra särskilda skyddsåtgärder. Vegetation och infiltration innebär ett gott skydd för grundvattnet mot de föroreningar som kan förväntas i dagvattnet Kranvägen Motsvarande lösningar för uppsamling och flödesutjämning som redovisas för Stockholmsvägen är tänkbara för Kranvägen. Förutsättningar för gräsklädda grönremsor bedöms emellertid som mindre här. Täta ledningar som leder till konstruerade fördröjningsmagasin med sedimenteringsfunktion bedöms som den bästa lösningen. Trafikintensiteten på Kranvägen är betydligt lägre än för Stockholmsvägen, och vägen klassas därför inte som trafikyta och omfattas därför inte av riktlinjernas krav på sedimentering och oljeavskiljning. Däremot är närheten till E4 och därmed för- 15 (22)

16 höjda föroreningshalter i dagvattnet ett skäl som motiverar någon form av skyddsåtgärd. Möjligheten att relativt enkelt kombinera fördröjningsmagasinen med sedimentering gör att denna åtgärd föreslås. Till samlingsledningarna i Kranvägen avleds även dagvatten från fastigheterna i området. Ej renat vatten från Kranvägen får inte blandas med förbehandlat vatten från fastigheterna och Kranvägen. Vid utformning av dagvattensystemet måste hänsyn tas till detta och på vissa sträckor kan det därför bli nödvändigt med dubbla dagvattenledningar. Totalt föreslås 5 st magasin för dagvattnet från Kranvägen inom utredningsområdet. Som alternativ utformning kan ett större centralt magasin placerat vid utgående samlingsledning vara möjligt. Det bedöms vara en mindre lyckad lösning då detta kräver att ett separat ledningsnät anläggs längs hela Kranvägen för förbehandlat dagvatten från fastigheterna. Ingen infiltration av vägdagvatten får förekomma till grundvatten., Samtliga anläggningar utförs därför med tätduk mot omgivande mark (sidor och botten) om risk finns för infiltration Kvartersmark Tak Byggnader utförs med sedumtak samt kompletteras med markförlagda fördröjningsmagasin. Sedumtaken reducerar föroreningar som härrör från E4:an samt minskar de totala dagvattenmängderna vilket är gynnsamt för planerade reningsåtgärder nedströms planområdet. Fördröjningsmagasin anläggs för att säkerställa att dagvattenflödet från området begränsas vid mycket intensiva nederbördstillfällen. Parkeringar och körytor Flöden från hårdgjorda ytor utjämnas till motsvarande 3 l/s per m² hårdgjord yta (Red A). Dagvatten från parkeringar och körytor genomgår oljeavskiljning, oljeavskiljare klass 1 med koalescensfilter efter sedimentationsenhet. Sker flödesutjämning i fördröjningsmagasin som också har sedimenteringsfunktion behövs ej särskild sedimenteringsenhet. Det är viktigt att dagvatten från sedumtak och vegetationsytor avleds separat från övrigt dagvatten som inte genomgått rening och flödesutjämning. Reningeffekten i dessa anläggningar minskar om föroreningshalterna späds ut av ovidkommande vatten Gestaltningsfrågor I gestaltningsprogrammet för InfraCity Väst beskriver man den framtida Stockholmsvägen som en esplanad som inramas av oregelbundet planterade träd på båda sidorna. Parkmiljön bör få ett sammanhållande utseende i hela dess långsmala längd. På redovisade tvärsektioner har man föreslagit diken längs vägens båda sidor. Diken följer således gestaltningsprogrammets intentioner för Stockholmsvägen, däremot behöver trädplanteringar samordnas så dikets samtliga funktioner säkerställs, dvs avledning fördröjning och bottentätskikt. Den redovisade lösningen med dike i mittremsan innebär att konflikten med trädplanteringar kan undvikas. 16 (22)

17 Inom kvartersmarken resonerar man om ett centralt parkstråk där man bla skriver att Parkeringsytorna behöver inte avgränsas med häckar och enstaka träd i trafikytor. Det är viktigare att införliva dem i parkstråket genom att skapa generösa öar av samma trädsorter som för övriga parkstråket. Man indikerar att det kan bli aktuellt med ett antal större ytor med samlingar av högväxta träd. Träd och diken/bevuxna magasin kan kombineras, men ställer ökade krav på växtlighet som tål både blöta och torra förhållanden samt att utformningen behöver göras så funktionerna säkerställs. Några större magasin bedöms inte möjliga att åstadkomma, då krävs mer renodlade dammar, med trädvegetationen skild från dammen. Ytlig avrinning från de närmaste ytorna kring träddungarna till periodvis översvämmade svackor i terrängen bör däremot kunna fungera. Detta bidrar till att minska flödena och rena en del av dagvattnet från P-ytorna. 9 Flödesberäkningar Genomförs de föreslagna åtgärderna bedöms flödena vid dimensionerande 10- årsregn till följande: Bebyggelse och markanvändning enligt plan, inom planområdet Yta (Red A) Avrinning från gröna tak m kompl magasin 3,0 ha 30 l/s (20 min) Avrinning från hårdgjord tomtmark 3,8 ha 40 l/s (10 min) Avrinning från gatumark och vägar 2,0 ha 20 l/s (10 min) Uppströms bebyggelse Siemens, Brandstationen Beräknade flöden efter åtgärder 6 l/s Norra Kranvägen 0,5 ha 75 l/s (20 min) Stockholmsvägen Smedbyvägen Tabell 2 Inkluderad i ovan redovisade flöden Ej bedömd Beräknade dimensionerande flöden efter genomförda åtgärder. Summan av ovanstående beräkningar ger ett totalt flöde på ca 175 l/s. Detta gör att de flödesbegränsningar som finns i nedströms liggande system kan klaras med god marginal. Tillgänglig kapacitet har tidigare bedömts till ca 500 l/s. Förutom att med marginal klara flödesbegränsningen, kommer de föreslagna åtgärderna också att i hög grad bidra till att förbättra förutsättningarna för en god funktion i den planerade dagvattenanläggningen nedströms Rotsundatunneln i Sollentuna kommun. Det beräknade totalflödet är en överskattning eftersom flödena har beräknats utan hänsyn till hur de samverkar, och de olika rinntider som flödet från olika delområden har innan de når kulverten under E4:an. Samtidigt finns det också en viss underskattning eftersom redan bebyggda fastigheter inte har något krav på flödesutjämning och således kommer att generera större flöden, innan om/nybyggnation genomförs. I dagsläget beräknas flödet i samband med 10-årsregnet uppgå till ca l/s. Avrinning sker från en reducerad area på 3,5-4 ha, och med en bedömd reaktionstid på 20 min. 17 (22)

18 Jämfört med nuläget kommer ett genomförande av planen att innebära en mer kontrollerad uppsamling och avledning av dagvatten från Stockholmsvägen och en flödesmässig förbättring trots den kraftiga exploateringen. Man kan också uppmärksamma de osäkerheter som finns kring framtida klimatförändringar och ändrade nederbördsmönster. Med föreslagna åtgärder finns ett stort utrymme att möta även sådana förändringar. 10 System, dimensionering och optimering Oljeavskiljning sker effektivast närmast källan, svårigheterna ökar med ökande flöden. Generellt så är det från väl definierade ytor som god oljeavskiljning kan uppnås, annars krävs mycket stora anläggningar där långa uppehållstider kan skapas. Från kvartersmarken och från Stockholmsvägen bedöms detta kunna genomföras utan större svårigheter. Eftersom samlingsledningarna ligger i Kranvägen är det viktigt att dagvatten från Kranvägen samlas upp separat och först efter behandling och fördröjning leds till samlingsledningen. Dagvattensystemet ska utformas så att man i samband med olycka kan stänga av systemet och underlätta för saneringsarbeten. Detta gäller såväl dagvattenlösningar för kvartersmark som för Stockholmsvägen och Kranvägen Volymbehov, Stockholmsvägen För att uppfylla kraven på flödesbegränsning krävs en effektiv magasinvolym på 212 m3/ha Red A, eller 2 m³/100 m² asfalterad yta. Uppsamling via dagvattenbrunnar eller genom ytlig avledning till infiltration i dike/grönremsa bestäms vid projektering Volymbehov Kranvägen Enligt samma antaganden som för Stockholmsvägen (2 m³/100 m² asfalterad yta) Volymbehov kvartersmark Enligt samma antaganden som för vägar och gatumark (2 m³/100 m² asfalterad yta). I utredningen redovisade magasinvolymer bygger på ett antagande om att byggnader med gröna tak uppförs i den utsträckning planen medger och att övriga ytor är asfalterade. Om inte hela byggrätten utnyttjas och mindre byggnader uppförs, och det i sin tur innebär att de asfalterade ytorna görs större måste dagvattenanläggningen dimensioneras för de aktuella förhållandena vilket innebär större dagvattenmängder och ökade magasinvolymer, eventuellt fördelat på flera magasin. I den mån takytor ej utformas som gröna tak, tillämpas samma krav på magasinvolym som för övrig kvartersmark (2 m³/100 m² tak) 18 (22)

19 10.4 Gröna tak I dag marknadsförs i första hand relativt tunna vegetationsmattor (3 cm) för tak i Sverige. Dessa är i hög grad anpassade för att kunna anläggas på befintliga tak utan att äventyra takkonstruktionens bärighet. Ur dagvattensynpunkt finns det starka skäl att välja tjockare mattor. Upp till 10 cm tjocklek betraktas som extensiva tak som kräver begränsade underhållsinsatser. Sedum-örttak med 7 cm tjocklek (3 cm vegetationsmatta + 4 cm takjord) finns på svenska marknaden. En tjocklek i denna storleksordning bör väljas. Gröna tak har också en positiv inverkan på inomhusklimat och behovet av uppvärmning och kanske framförallt kylning. Även denna effekt ökar med tjockleken på vegetationen. Någon oberoende utvärdering om vilken förmåga gröna tak har att binda föroreningar finns ännu inte. Undersökningar pågår, och resultat förväntas presenteras under hösten. Mätningar finns på halter av olika ämnen i det vatten som rinner av från taken, men dessa resultat är inte kopplade till ursprunglig halt i nederbörden, eller fastläggning av ämnen i takmaterialet. Antalet undersökningar är litet och när det gäller tungmetaller visar dessa resultat på jämförbara nivåer som för konventionella tak. Partikelhalterna är högre, men detta beror på att organiskt material släpper från taken liksom näringsämnen, och resultatet kan inte tolkas som att gröna tak har dålig förmåga att avskilja fina stoftpartiklar i atmosfären. Det finns därför i nuläget inte någon undersökning som varken styrker eller motbevisar att gröna tak skulle fungera som en partikelfälla för luftburna föroreningar. Man kan därför inte med nuvarande kunskap bedöma om ett vatten som normalt inte anses vara lämpligt att infiltrera skulle vara tillräckligt rent efter att ha passerat ett sedumtak Volymbehov fördröjningsmagasin för takdagvatten Enligt tidigare redovisade resonemang kompletteras gröna tak med markförlagda fördröjningsmagasin med en volym motsvarande 1,7 m³ per 100 m² takyta. I magasinvolymen kan volymen hos inkommande dagvattenledningar till magasinet inräknas. För eventuella konventionellt utformade tak, krävs utjämningsvolymer motsvarande 2 m³/100 m² tak. 11 Åtgärder för dränering Dränering av byggnader och konstruktioner ansluts till den allmänna dagvattenledningen. Dräneringsvatten anses ej vara förorenat och inte heller i behov av flödesutjämning. Dräneringsvatten leds förbi eventuella oljeavskiljare och fördröjningsmagasin. Bortledning av grundvatten är s.k. vattenverksamhet vilken är tillståndspliktigt enligt miljöbalken 11 kap 2 och 9. Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas behövs dock ej tillstånd 11 kap (22)

20 Grundvattennivåerna i området finns inte kartlagda i detalj. Grundvattennivåerna i väster om planområdet i den norra delen av Älvsundadalen ligger enligt äldre undersökningar kring nivån +17 till +18. I de norra delarna av Infra City Öst ligger nivåerna kring +10,28 (1994). I samband med utredningar kring en GC-tunnel under E4 i ett läge ca 100 m söder om planområdet Infra City nordväst redovisas uppgifter om grundvattenninvåer (1959, 1996 samt ) som varierar mellan +10,0 och +10,6. Infra City nordväst ligger på gränsen mellan grusåsen i väster och lerområdet i öster. Troligen hålls de högre grundvattennivåerna i väster uppe av en lokal bergklack, vars exakta läge inte är känt. Grundvattenförhållandena inom området behöver därför studeras ytterligare inför eventuella djupare grundläggningsåtgärder. Om byggnader eller andra konstruktioner som är i behov av dränering förläggs på ett djup som riskerar att hamna under grundvattennivån behöver därför särskilda undersökningar och utredningar vidtas för att: Klarlägga om behov av bortledning av grundvatten föreligger, såväl temporärt under anläggningsskedet som på lång sikt. Bedöma om åtgärderna kan anses strida mot skyddsföreskrifterna, samt om åtgärderna är av sådan betydelse att tillstånd för vattenverksamhet erfordras. Samråd bör ske med Länsstyrelsens miljöskyddsenhet. Redovisa förslag på lämpliga skyddsåtgärder (val av grundläggningsmetoder, särskilda (vattentäta) konstruktionslösningar, andra åtgärder) 12 Driftmässiga aspekter För att de redovisade anläggningarna ska uppfylla avsedd funktion är de beroende av regelbunden tillsyn och skötselinsatser. Oljeavskiljare och sedimenteringsmagasin behöver slamtömmas regelbundet. Svackdiken behöver rensas från skräp, och det översta jordlagret kan behöva bytas ut med vissa mellanrum. Skötsel av gröna tak sker efter leverantörens anvisningar. 13 Bedömning konsekvenser 13.1 Miljö De föreslagna åtgärderna uppfyller de krav som kommunen och övriga regelverk ställer på dagvattenhanteringen. Genom att förhindra infiltration av förorenat dagvatten till grundvattnet inom skyddsområdet tillgodoser man gällande krav på skydd av vattentäkten. Detaljplanen bidrar därmed inte till att miljökvalitetsnormerna för grundvatten överskrids. Tvärtom innebär den att förhållandena förbättras genom att nuvarande dagvattenhantering längs Stockholmsvägen förbättras. Den föreslagna lösningen innebär dessutom ett ökat skydd för olyckor, i och med att dagvattensystemet kan stängas av och därmed möjliggöra sanering av eventuella utsläpp. 20 (22)

21 Genom att trafikförorenat dagvatten genomgår oljeavskiljning och sedimentering sker en tillfredställande rening av detta flöde. Det långt gående kravet på flödesutjämning har också en betydelsefull funktion, i och med att det bidrar till att reducera flödesbelastningen på den planerade reningsanläggningen söder om Rotsundatunneln. Förutsättningarna att denna anläggning uppnår avsedd funktion förbättras vilket i sin tur ökar förutsättningarna att de fastställda miljökvalitetsnormerna för Norrviken kan uppnås. Även för Norrviken förbättras skyddet mot olyckor. Trots den omfattande exploateringen bedöms föreslagna åtgärder innebära att dagvattenpåverkan på såväl yt- som grundvatten minskar jämfört med nuläget. Om källarplan eller andra djupt förlagda konstruktioner blir aktuella behöver särskilda undersökningar och utredningar genomföras för att bedöma konsekvenserna för grundvattnet och behovet av särskilda skyddsåtgärder Hydraulik och kapacitet Kombinationen av gröna tak och utjämningsmagasin tillgodoser också de hydrauliska begränsningarna. Under måttliga nederbördsförhållandena kommer en mycket långtgående flödesutjämning att ske. Vid dimensionerande 10-årsregn visar utförda beräkningar att maximalt flöde (ca 200 l/s) med stor marginal understiger den tillgängliga kapaciteten (ca 500 l/s) i kritisk sektion längre nedströms. Den föreslagna flödesbegränsningen (3 l/s för en fastighet med m² Red A) innebär att flödet vid ett dimensionerande 10-årsregn reduceras från ca 65 l/s till 3 l/s för en hårdgjord yta på m², vilket är en mycket kraftig reduktion. Utöver detta tillkommer flöde från gröna tak som inte ges fullt lika starka krav på flödesbegränsning. Om fördelningen mellan hårdgjorda ytor och gröna tak är 50/50 så blir det sammanlagda flödet för en fastighet på m³ ca 4,5 l/s istället för 65 l/s vid avledning på konventionellt sätt. 14 Förslag till åtgärder Nya dagvattenledningar byggs så separat avledning av rent respektive förorenat dagvatten åstadkoms, eller underlättas på sikt. Nya byggnader förses med gröna tak, med en sammanlagd tjocklek på minst 7 cm för vegetationsmatta och jord. Befintliga byggnader som kompletteras med nya våningar förses med gröna tak. Övriga befintliga byggnader förses med gröna tak i samband med löpande fastighetsunderhåll om det är tekniskt möjligt med hänsyn till takkonstruktionens bärighet och andra faktorer. Dagvatten från Stockholmsvägen samt parkeringsytor med 10 platser eller fler, ska genomgå oljeavskiljning (oljeavskiljare Klass 1, med koalescensfilter samt slamavskiljare). Avledning i svackdiken med underliggande skärvdiken alternativt dagvattenkassetter utformade enligt dagvattenutredningen utgör en likvärdig lösning som kan bli aktuell i Stockholmsvägens mittremsa. 21 (22)

22 Avledning via gräsklädda diken anses uppfylla kravet på oljeavskiljning och sedimentavskiljning. Allt dagvatten från såväl kvartermark som allmän mark skall flödesutjämnas. Takytor med gröna tak (sedumtak) kompletteras med magasin som ska uppnå en flödesbegränsning, motsvarande 6 l/s per m² takyta vid dimensionerande 10-årsregn. (motsvarar en effektiv magasinvolym på 1,7 m³/100 m² tak). För övriga hårdgjorda ytor ska en flödesbegränsning motsvarande 3 l/s per m² hårdgjord yta uppnås (motsvarar en effektiv magasinvolym på 2 m³/100 m² hårdgjord yta). Utredningen redovisar erforderliga magasinvolymer med antagande om fullt utnyttjad byggrätt och att resterande mark utgör körytor/p-ytor. Ökas dessa hårdgjorda ytor ytterligare pga att byggrätten inte utnyttjas fullt behöver större volymer skapas för att kompensera detta. Om det blir aktuellt med grundläggning under grundvattenytan ska särskilda undersökningar och utredningar redovisas som bedömer risken för påverkan på vattentäkten, identifierar behovet av skyddsåtgärder samt klarlägger om behov av tillstånd för vattenverksamhet föreligger. I övrigt föreslås att det i planen föreskrivs att Val av material i byggnader och konstruktioner görs så att risken för förorening av dagvattnet minimeras. Oskyddad förvaring av varor, gods mm som kan påverka dagvattnet negativt får inte förekomma. Skötselinsatser såsom sopning av asfaltytor, skötsel av anläggningar (tex. dagvattenbrunnar, oljeavskiljare, fördröjningsmagasin mm), rensning av diken mm ska utföras på ett tillfredställande vis. 22 (22)

23 InfraCity Nordväst och Väst ARBETSHANDLING Nuvarande dagvattensystem Bilaga Legend Detaljplanegräns Infracity Nordväst Infracity Väst Övriga ytor kopplade till befintligt davattensystem Övriga ytor kopplade till befintligt davattensystem Meters $

24 InfraCity Nordväst och Väst ARBETSHANDLING Planerad markanvändning Bilaga Legend - Planerad markanvändning GC-banan utan särskilda krav på dagvattenhantering Grönyta / Annan markyta Takyta Trafikyta med krav på olje- & sedimentavskiljning samt flödesbegränsning Trafikyta med krav på sedimentavskiljning samt flödesbegränsning Övrig kvartersmark främst köryta och parkeringsplatser Detaljplan Infracity Nordväst Infracity Väst Meters $

25 InfraCity Nordväst och Väst ARBETSHANDLING Förslag till åtgärder Bilaga Legend Åtgärdsförslag Fördröjningsmagasin fastighetsyta Fördröjningsmagasin i väg Gräsklätt dike med krossfyllning alt. gräsklätt dike med dagvattenkassetter A B Grönt tak Detaljplan Ny dagvattenledning Oljeavskiljare Infracity Nordväst C 1 Infracity Väst Meters $ D 2 E 3 F 4 G