Dagvattenjuridik Alvesta 2015

Transkript

1 Dagvattenjuridik Alvesta 2015 Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

2 Dagvattenjuridik Vilken juridik reglerar dagvatten? Ansvaret för dagvatten Vilka juridiska verktyg finns till hands?

3 Klimatförändringar och dagvatten Intensivare regn Förtätningar Hårdgjorda ytor Förnyelse av ledningssystem Separerade ledningssystem Ökade miljökrav Oklara regelverk och ansvarsområden Samhällsplaneringsfråga

4 Dagvatten (TNC 95) Dagvatten: tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion Regnvatten Smältvatten Spolvatten Framträngande grundvatten Dränvatten: Vatten som avleds genom dränering

5 Komplicerad ansvarsfördelning för vattnets väg genom samhället 5

6 Vilka lagar reglerar dagvatten? Miljöbalken (MB) Plan- och bygglagen (PBL) Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) Lagen om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet Jordabalken (JB) Anläggningslagen (AL)

7 Kommunens olika roller Kommunen i sig - den kommunala kompetensen Ansvarig för planläggning Gatuhållare Va-huvudman Ansvarig för vattenanläggning Fastighetsägare Ansvarig för tillsyn enligt miljöbalken Ansvarig för tillsyn enligt plan- och bygglagen

8 Vem ansvarar för avvattningen? Fastighetsägaren Huvudmannen för allmän plats Markavvattnings-/dikningsföretag Vad gör VA-huvudmannen? -avbördar genom den allmänna vaanläggningen det andra avvattnar

9 Miljöbalken Rubriker Markavvattning Avloppsvatten Miljöfarlig verksamhet Tillstånd Anmälan Tillsyn Rening Ansvar

10 Markavvattning Miljöbalken (11 kap. 2 MB) Åtgärd för att avvattna mark, om ej avledande av avloppsvatten Åtgärd för att sänka eller tappa ur ett vattenområde Åtgärd för att skydda mot vatten Allt under förutsättning att syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål (såsom odling, bebyggelse)

11 Miljöbalken Avloppsvatten (9 kap. 2 MB), bl.a. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för viss eller vissa fastigheters räkning vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats Miljöfarlig verksamhet (9 kap. 1 MB), bl.a. Utsläpp av avloppsvatten från mark, byggnad, anläggning i mark, vattenområde eller grundvatten Användning av mark, byggnad, anläggning på sätt som kan medföra olägenhet för hälsa/miljö genom förorening av mark, vattenområde eller grundvatten

12 Om avloppsvatten Reglerna om miljöfarlig verksamhet i MB Fastighetssamverkan, gemensamhetsanläggning enligt AL

13 Om ej avloppsvatten Reglerna om vattenverksamhet/avvattning av mark i MB tillämpliga Fastighetssamverkan enligt 3 kap. lagen om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, markavvattningssamfälligheter MÖD 2014:5 Varken markavvattning eller avloppsvatten vid åtgärder för uppförande av enskilda bostadshus utom DP. Lst. inte skyldig att ingripa.

14 Tillståndsplikt Markavvattning kräver tillstånd (11 kap. 13 MB). Undantag viss täckdikning av jordbruksmark Även annan vattenverksamhet (t.ex. grävning, sprängning och rensning i vattenområden) kräver tillstånd (11 kap. 1 MB) Att anlägga/driva/ändra inrättningar eller miljöfarlig verksamhet eller släppa ut avloppsvatten kräver tillstånd

15 - Miljökrav på avloppsvatten Avledande och rening/omhändertagande (9 kap. 7 MB) - Lämpliga anordningar/inrättningar De allmänna hänsynsreglerna Bevisbörderegeln, kunskapskravet Försiktighetsprincipen Lokaliseringsprincipen Skyddsåtgärder, BAT-principen

16 Tillsyn enligt MB 26 kap. MB Miljötillsynsförordningen Länsstyrelsen har tillsyn över vattenverksamheter Miljömyndigheten har tillsyn över miljöfarliga verksamheter

17 Rening av dagvatten Kap 1-5 MB Miljökvalitetsnormer 2 kap. 7 5 kap.

18 Ansvarsfrågor Grannelagsrättsliga regler (3 kap. JB) Miljöskadereglerna (32 kap. MB) Vidtas åtgärder som påverkar vattenflödena krav på skäliga skyddsåtgärder m.h.t omgivningen

19 Plan- och bygglagen Syftet är att främja en god och långsiktig livsmiljö Kommunal angelägenhet att planlägga mark- och vattenanvändningen Mark ska vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet för att marken ska få användas för bebyggelse Översiktsplaner (2 kap.), endast vägledande Detaljplaner, reglering av mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk. 4 kap.

20 Plan- och bygglagen Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen - Proportionalitetsprincipen Blivande eller befintlig bebyggelse Planens syfte

21 Vad måste regleras i detaljplan Med en detaljplan prövas markens lämplighet för bebyggelse m.m. Detaljplanen ska redovisa användning och avgränsning av mark- och vattenområden inom planområdet. Indelningen görs i allmän plats, kvartersmark eller vattenområde. Det är endast någon av dessa huvudgrupper som får användas.

22 Frivilliga bestämmelser Det råder en viss osäkerhet kring hur de frivilliga bestämmelserna ska hanteras I begränsad omfattning kan de rättigheter som en detaljplan ger villkoras Exempel: bygglov lämnas först sedan en markförorening avhjälpts

23 Vad är en planbestämmelse En planbestämmelse reglerar förhållanden i en detaljplan. Kommunerna ges rätten att meddela sådana bestämmelser i PBL. (bindande för kommunen vid myndighetsutövning mot enskilda) 2 kap 1 vid prövningen av frågor enligt PBL ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Proportionalitetsprincipen ska beaktas.

24 Planbestämmelser 4 kap stycket Den avsedda regleringen av bebyggelsen och miljön i övrigt ska framgå tydligt av planen. I tredje stycket till samma bestämmelse anges att detaljplanen inte får vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till detaljplanens syfte - Detaljplanebestämmelser som inte har stöd i PBL kan vid en rättslig prövning drabbas av nullitet dvs. att besvärsinstansen helt bortser från bestämmelsen ifråga

25 Skydd mot störningar I 4 kap 12 p. 1 anges att i en detaljplan får kommunen bestämma om skyddsåtgärder även beträffande olyckor, översvämning och erosion. 4 kap 14 p 4 I en detaljplan får kommunen bestämma att bygglov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten

26 Propositionen Regleringen av skyddsåtgärder är en konsekvens av det ökade behovet av klimatanpassning Redan vid planläggningen ska visas att marken med skyddsåtgärden är lämplig att bebygga Det anges inte närmare vad som kan tänkas utgöra exempel på åtgärder som avses med lagrummet

27 Budskap Dagvattenfrågorna måste komma in tidigt i planeringen, flergenerationsperspektiv. Dagvattenpolicy bör finnas på kommunerna

28 Vattentjänstlagen Syftet med vattentjänstlagen är att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.

29 Allmänna vattentjänster Vattentjänster: vattenförsörjning och avlopp Avlopp: bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats, bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som använts för kylning 2 LAV

30 Grundförutsättningar Den kommunala planeringen Nytt skyddsintresse - miljön Ökar den kommunala utbyggnadsskyldigheten Behov av en samlad lösning Tätbebyggda områden utanför detaljplan Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD

31 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.

32 Ordnandet av vattentjänster Länsstyrelsens tillsyn enligt 51 vattentjänstlagen Fastighetsägare kan väcka talan Fastighetsägare inom verksamhetsområdet har principiell rätt att använda den allmänna anläggningen (16 )

33 13 Huvudmannen skall för den allmänna va-anläggningen ordna 1. ledningar och andra anordningar för vattenförsörjning till eller avlopp från varje förbindelsepunkt, 2. anordningar för bortledande av vatten som inte sker genom en förbindelsepunkt, och 3. de anordningar som i övrigt behövs för att va-anläggningen skall kunna fylla sitt ändamål och tillgodose skäliga anspråk på säkerhet. Huvudmannens skyldighet enligt första stycket omfattar inte vägdiken, rännstenar, rännstensbrunnar eller ledningar som förbinder rännstensbrunnar med den allmänna vaanläggningen.

34 34

35 45 Huvudmannen skall ersätta en översvämningsskada på en fastighet inom den allmänna vaanläggningens verksamhetsområde, om 1. huvudmannen har åsidosatt en skyldighet enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och 2. åsidosättandet har medfört att vatten som är avsett att tillhandahållas eller ledas bort genom huvudmannens va-anläggning ytledes eller på annat sätt trängt in på fastigheten.

36 Den Huvudmannens ansvar allmänna va-anläggningen ska Fylla sitt ändamål Tillgodose skäliga anspråk på säkerhet Underhållas och tillses så att den kan fylla sitt ändamål Separat/separerad spillvattenanläggning - Huvudmannen som regel skadeståndsskyldighet vid skadlig uppdämning i samband med nederbörd Kombinerad ledning - Huvudmannen ansvarig vid skadlig uppdämning i samband med nederbörd, om trycklinjen i ledningsnätet för ett statistiskt tio-årsregn inte ligger under källargolvsnivån vid den drabbade fastigheten

37 21 En fastighetsägare får inte använda en allmän vaanläggning på ett sätt som innebär 1. att avloppet tillförs vätskor, ämnen eller föremål som kan inverka skadligt på ledningsnätet eller anläggningens funktion eller på annat sätt medför skada eller olägenhet, 2. att huvudmannen får svårt att uppfylla de krav som ställs på va-anläggningen och driften av den eller att i övrigt uppfylla sina skyldigheter enligt lag, annan författning eller avtal, eller 3. andra olägenheter för huvudmannen eller någon annan.

38 Vad kan/bör regleras i ABVA Saknas lagstöd för va-huvudmannen att meddela föreskrifter om installationen, dvs kan inte kräva fördröjningsmagasin. Att kräva fördröjning i ABVA måste väl ses som en installationsbestämmelse? Inte heller stöd för att reglera andel hårdgjord yta i ABVA Kvantitetskrav? Va-huvudmannen kan möjligen meddela föreskrifter om vilka mängder dagvatten som får tillföras. Men hur utforma generella föreskrifter? Kvalitetskrav? Normalt hushållsdagvatten?

39 Självkostnadsprincipen Rätt att ta ut avgifter för att täcka sina kostnader Kostnaderna ska fördelas utifrån vad som är skäligt och rättvist Även för eventuell rening av dagvatten

40 Prövningar i VA-nämnden Framförallt i samband med andra vattentjänster Frågor om dagvattenhanteringen kan lösas bättre på annat sätt Rätt att ta ut avgifter Rening av dagvatten, kostnadsfördelning Ändamålet med allmän va-anläggning är inte att förse större jordarealer med bevattningsmöjligheter