Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner

Transkript

1 Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner Problem och lösningar på kort och lång sikt Mikael Ulf Samhällenas avvattning kläms från två håll Mer intensiva regn och ändrade regnmönster Stigande nivåer i sjöar, hav och vattendrag OBS: Dagvattenfrågan är ingen smal teknisk rörfråga utan Dagvatten är en samhällsplaneringsfråga!

2 Varför är det svårt att hantera dagvatten Vi vill något som lagstiftaren inte har tagit hänsyn till eller förstått Vi vill skydda miljön Vi vill skapa en trevligare miljö Vi vill förtäta bebyggelsen Vi har ett befintligt ledningsnät med begränsningar Vi behöver hårdgöra stora ytor Vi har ansvarsförhållanden som inte är helt tydliga Eller ansvar som vi inte vill acceptera Vi vill inte alltid ta hänsyn till att ett område kanske inte bör bebyggas Vi vill inte ta ut en avgift för vad det kostar Vi vill inte betala vad det kostar Sida 3 Komplicerad ansvarsfördelning för vattnets väg genom samhället Vem äger dagvattenfrågan? Hur styr vi upp avrinningen?

3 Vad vill vi styra för att skapa en klimatsäker framtid för vår bebyggelse? Höjdsättning av områden för att undvika skador på egendom genom översvämningar från hav, sjöar, vattendrag och regn Krav på att dagvatten hanteras som en helhet både på de enskilda fastigheterna och på de allmänna ytorna för att undvika alltför höga flöden som orsakar översvämningar Ha med genomförandefrågorna i den översiktliga planeringen Var noga med höjdsättningen i detaljplanerna Vad är dagvatten? Det finns ingen juridisk definition av dagvatten i MB eller LAV. Och inte heller i PBL Teknisk definition: Dagvatten är tillfälliga flöden av regnvatten, smältvatten, spolvatten eller framträngande grundvatten. (prop. 2005/06:78 s. 44) Sida 6 3

4 Lagstiftning som styr hanteringen av dagvatten Miljöbalken Lagen om allmänna vattentjänster Plan- och bygglagen Men också Jordabalken Anläggningslagen Fastighetsbildningslagen m.fl. lagar Sida 7 Lagstiftning som styr hanteringen av dagvatten Miljöbalken ska skydda människor och miljön Plan- och bygglagen Reglerar nödvändigt skydd och reserverar plats för nödvändiga anläggningar/anordningar för att marken ska kunna bli lämplig Lagen om allmänna vattentjänster ska garantera att nödvändiga anläggningar blir utförda och fungerar Sida 8 4

5 Vem ansvarar för vad Fastighetsägaren ansvarar för sin fastighet och ledningar fram till förbindelsepunkten till den allmänna VAanläggningen(9 kap. 9 2 stmb och LAV 2 ) Kommunen ansvarar enligt PBL för planeringen enligt LAV för att VA-område inrättas vid behov, för att de allmänna VAanläggningarnabyggs och underhålls, att de enskilda fastigheterna ansluts, för att avgifter tas ut för att täcka kostnadsbehovet enligt MB för tillsyn av VAanläggningarna Sida 9 Vem ansvarar för vad Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen över att kommunen fullgör sin skyldighet att tillgodose behovet av vattentjänster får förelägga kommunen att fullgöra sin skyldighet beslutar om tillstånd för markavvattning Statens VA-nämnd, MD och MÖD prövar och överprövar överklaganden Naturvårdsverket ansvarar för tillsynsvägledning och föreskrifter inom ramen för MB Havs- och vattenmyndigheten Ansvarar för vägledning om vattenskyddsområden Uppföljning av MKN för vatten Sida 10 5

6 Grundförutsättningar för ett översvämningssäkert byggande Arbeta i översiktsplanen och håll undan bebyggelse från områden som riskerar att översvämmas (kan inte poängteras tillräckligt många gånger) Redovisa översvämningsområden, de övergripande vattenstråken m mi översiktsplanen I fördjupade översiktsplaner och planprogram; tänk igenom och utred de övergripande förutsättningarna för bebyggelsen även ur ett översvämningsperspektiv. Detaljplaner: Se till att det finns en dagvattenutredning till detaljplanen som visar att de krav som ställs är möjliga att genomföra i praktiken. Använd planbeskrivningen för att beskriva ingående hur det är tänkt att fungera och vilka effekter som ska uppnås. Använd korrekta planbestämmelser! Ha alltid med ansvarsfrågorna och genomförandet Vad innehåller en detaljplan? Plankarta och planbestämmelser Illustration Planbeskrivning Med planens syfte Genomförandebeskrivning Konsekvensbeskrivningar.. 6

7 Plan och bygglagen Detaljplanen reglerar förhållandena för den tillkommande bebyggelsen inom det enskilda planområdet Ett genomförande ska medföra att bebyggelsen inom planområdet från allmän synpunkt blir lämplig Särskild hänsyn ska tas till bland annat hälsa och säkerhet, vattenförsörjning och avlopp samt olyckor, översvämning och erosion Sida 13 Plan och bygglagen För att kunna reglera dagvattenhanteringen inom en detaljplan måste det finnas skäl till det att vattnet är ett problem som måste vara löst för att området ska kunna anses vara lämpligt för det ändamål det ska användas för Detta innebär att när dagvatten måste regleras är det med automatik avloppsvatten enligt MB och måste tas omhand enligt LAV om det är inom samlad bebyggelse Det finns ingen möjlighet att kräva ett genomförande av detaljplanen Detaljplanen tvingar inte någon att bygga Sida 14 7

8 Utgå ifrån att Alla detaljplaneområden ligger inom ett VA-område Dagvatten inom ett detaljplaneområde är avloppsvatten, om det måste regleras för att marken ska bli lämplig Behöver dagvattenhanteringen regleras bör kommunen vara huvudman för allmän plats Den enskilde fastighetsägaren kan inte med stöd av PBL ges ett ansvar utöver det ansvar som följer av LAV Om kommunen inte är beredd att ta sitt ansvar är lokaliseringen sannolikt inte lämplig Det är alltid kommunen som ansvarar för planläggningen Om planområdet inte ska ingå i ett VAområde för dagvatten Hur ska ansvaret fördelas? Om den som exploaterar inte vill att det ska vara allmän platsmark? -Det är alltid kommunen som ansvarar för detaljplanen Den enskilde är bara ansvarig för vattnet inom den egna fastigheten Sida 15 Utgå ifrån att Vattnet måste utgöra ett problem (hälsa och säkerhet) inom planområdet för att det ska finnas skäl att reglera det i detaljplan Allmänna VA-anläggningar ska placeras på allmän platsmark eller på kvartersmark för allmänt ändamål i så stor utsträckning som möjligt (rådighet och genomförbarhet, lösenrätt och ersättning) Sida 16 8

9 Utgå ifrån att Vid behov läggs markreservat för allmänna ledningar och anordningar ut på kvartersmark (u-område). Men det medför inte någon skyldighet för den enskilde att lösa problemet Inom kvartersmark kan man reglera de frågor som behövs för de enskilda fastigheterna egna behov Vid behov kan man i detaljplan reglera de fastighetsrättsliga förutsättningarna och då exempelvis att en gemensamhetsanläggning ska inrättas och vilka fastigheter som ska ingå i den Exempelvis - Inom fastigheten ska det finnas X m3 fördröjningsvolym för dagvatten från den egna fastigheten. Det ska såklart vara genomförbart och rimligt för fastighetsägaren. Kan man formulera det som m3/ha tomtyta för att göra det generellt för ett helt område? Ja, om det gäller generella förhållanden inom kvartersmarken Sida 17 Planbestämmelser Allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap Större anläggningar kan regleras närmare i planen dammar, fördröjningsmagasin, diken och vallar Markytans utformning och höjdläge (ex. markens genomsläpplighet) Allmän platsmark med enskilt huvudmannaskap Större anläggningar bör regleras närmare i planen Förutsättningarna för enskilt avlopp kan regleras, t.ex. genom att det ska vara en gemensamhetsanläggning med stöd av 4 kap 14 PBL(denna kan kopplas till en allmän anläggning) Markytans utformning och höjdläge (ex. markens genomsläpplighet) Det borde väl inte finnas något behov av att reglera vad kommunen själv ska göra? Nej, men alla berörda ska ges en tydlig uppfattning om hur den allmänna platsen ska användas Sida 18 9

10 Planbestämmelser Kvartersmark Bara reglering om det krävs en särskild lösning för dagvattnet för att marken inom detaljplaneområdet ska bli lämplig för bebyggelse Den enskildes rådighet och vilka inskränkningar denne får anses tåla sätter en gräns för regleringens omfattning inom kvartersmarken Sida 19 Planbestämmelser Kvartersmark Typ av teknisk lösning kan inte regleras Användning av kvartersmark (för allmänt ändamål), E-område (fördröjningsmagasin, uppsamlingsdike) Begränsning av markens bebyggande (markreservat), u-område (marken ska var tillgänglig för allmänna ledningar, marken ska vara tillgänglig för infiltrationsdike och uppsamlingsrör Markytans utformning och höjdläge, n- område (högst 50 % av marken får hårdgöras, plushöjd) Byggnads placering, utformning och utförande, b (endast källarlösa hus) Med planbestämmelser kan man alltså om det krävs detaljerat skapa förutsättningar för hur det ska se ut på varje tomt, som alternativ till det friare m3 fördröjningsvolym Sida 20 10

11 -Planbestämmelser som inte har stöd i 4 kap PBL Dagvattnet ska tas omhand lokalt, eller Dagvattnet ska tas omhand inom kvartersmark Regleringen måste syfta till att lösa ett problem med dagvatten och måste då vara så precis att de nödvändiga åtgärderna vad gäller ansvar, rådighet och genomförbarhet går att bedöma. En allmän vilja att skapa en särskild miljö kan kommunen endast lägga på huvudmannen för den allmänna platsmarken, dvs. en sådan bestämmelse kan endast gälla allmän platsmark Sida 21 -Planbestämmelser som inte har stöd i 4 kap PBL Dagvattenflödet får inte överstiga mer än X liter/sekund och hektar Det finns inget stöd i PBL för att med planbestämmelse reglera ett dagvattenflöde. Finns ett sådant behov kan det regleras i ett avtal mellan huvudmannen för VA-anläggningenoch kommunen (eller i ett miljötillstånd, om det är utanför detaljplan). Eftersom tillsynen av VAanläggningenutförs med stöd av miljöbalken är denna typ av bestämmelse inte möjlig att följa upp med stöd av PBL. Dagvattnet som är förorenat får inte släppas ut, eller Dagvattnet måste renas innan det släpps ut i recipienten Se ovan. Samma motiv gäller. Det samma gäller också möjligheten att ställa krav på olika material eller att förbjuda olika ämnen Sida 22 11

12 -Planbestämmelser som inte har stöd i 4 kap PBL Byggnaderna ska förses med gröna tak (sedum tak) och stuprör med vattenutkastare Det finns inget stöd i 4 kap. PBL för att införa dessa bestämmelser med hänsyn till dagvattenfördröjning. Har kommunen ett intresse av att åtgärdena blir utförda får man förlita sig på byggherrens egna intentioner Sida 23 Hur ska vi förbättra möjligheterna att skapa ett översvämningssäkert samhälle framöver? Modernisera lagstiftningen så att en stämmer överens med samhällets och beslutsfattarnas målsättningar, ex "Hållbar markanvändning, en del av Miljömålsberedningen Några förslag från expertgruppen: En total översyn av lagstiftning för att översvämningssäkra samhället såväl befintligt som ny bebyggelse, start 2015 Kommunerna ges i uppdrag att senast 2020 ha analyserat översvämningsrisker Förtydligande av ansvarsområdena 12

13 Hur ska vi ställa krav på miljöåtgärder?? Hur ställa krav på kvalitet för att leva upp till myndigheternas krav? Dagvatten ledas över gräsklädd yta (Lsthar krävt detta i något fall för att godkänna Dp när vatten ska avledas till känslig recipient) Krav på dagvattnets kvalitet kommer finns redan i vissa kommuner. Vi måste förbereda för detta, annars orimliga konsekvenser. Rening av dagvatten från hårt trafikerade vägar samt stora p-ytor Vissa material (ex koppar) förstör möjligheten till kretsloppet Uppströmsarbete, ta bort föroreningar vid källan och slutligen om en nödvändig åtgärd inte går att reglera med stöd av 4 kap. PBL och om kommunen inte vill ta ansvar för det själv så kan inte ett avtal med en enskild fastighetsägare lösa det allmännas ansvar Utan låt då bli att bygga! Sida 26 13

14 Frågor? Tack för uppmärksamheten! Vad har man för möjligheter att arbeta i bygglovsskedet? Ofta hänvisar bygglovshandläggare till att om det inte finns i planbestämmelserna så får de absolut inte kräva något annat. Vad KAN man gör i bygglovsskedet? Följa upp de villkor som ställs i detaljplanen så länge de har lagstöd 14

15 Hur det är tänkt att fungera Dagvattenfrågorna ska hanteras i den översiktliga planeringen. Förutom strategiska ställningstaganden bör också ansvar och genomförande klargöras i den utsträckning det är möjligt När det med hänsyn till människors hälsa eller miljön behöver ordnas avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse ska kommunen bilda ett verksamhetsområde för vatten och avlopp Motivet är att avloppshantering enligt MB är miljöfarlig verksamhet och den närmare regleringen av ansvaret finns i LAV Inom detaljplan är dagvatten enligt MB avloppsvatten och enligt LAV är kommunen skyldig att ta hand om det oavsett kvantitet eller kvalitet Sida 29 Hur det är tänkt att fungera Det är bara om vattnet är ett problem som kommunen kan reglera frågan i detaljplan Kommunen ska vid planläggningen visa att problemet går att lösa För att garantera att de nödvändiga allmänna anläggningarna verkligen kommer till stånd avsätter kommunen de ytor som behövs inom allmän platsmark eller inom kvartersmark för allmänt ändamål där man har rådigheten över marken eller där den enskilda huvudmannen har rådigheten och anläggningen kan tas i bruk i den takt detaljplanen genomförs Om mark behöver reserveras för delar av den allmänna anläggningen inom kvartersmark regleras detta genom markreservat, ex. u-områden Sida 30 15

16 Hur det är tänkt att fungera Inom detaljplan med enskilt huvudmannaskap kan kommunen bestämma att en samfällighet/gemensamhetsanläggning ska inrättas och vilka fastigheter som ska ingå i den Finns det behov av att skydda en recipient eller behov av skydda bebyggelse utanför detaljplaneområdet är det kommunens ansvar att nödvändiga anläggningar kommer till stånd vilket innebär att dessa i huvudsak ska placeras inom allmän platsmark där kommunen själv har rådighet Finns det behov av att skydda planområdet från inträngande vatten är kommunen skyldig att lösa detta på samma sätt dvs. i huvudsak på allmän platsmark. Endast mindre inskränkningar för enskilda fastighetsägares nyttjande av tomten är acceptabla Sida 31 Hur det är tänkt att fungera Frågor som flöden och vattenkvalitet kan inte regleras med stöd av 4 kap. PBL. Ansvaret är redan reglerat i LAV och tillsyn kan bara ske med stöd av MB Det finns inte heller något stöd i 4 kap. PBL för att kräva gröna tak (sedum) eller särskild hantering av takvattnet med anledning av att dagvattnet behöver fördröjas En allmän önskan om en bättre miljö i kommunen eller i området runt planområdet är inte ett godtagbart skäl att införa detaljplanebestämmelser om lokalt omhändertagande av dagvatten Däremot är det ett fullt giltigt skäl att ex. reglera markens genomsläpplighet om kommunen behöver skydda grundvattennivån Sida 32 16