MKN i fysisk planering

Transkript

1 MKN i fysisk planering Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Workshop om tillämpning av miljökvalitetsnormer

2 Statusklassning och bedömningsgrunder en planerares värsta mardröm?

3 Sammanfattning Kommunerna har en skyldighet att följa åtgärdsprogram och MKN. MKN är centralt vid planarbete, tillstånd och tillsyn Weserdomen ställer tydligare och strängare krav, men rättsläget är fortfarande något oklart. Vad kan regleras genom planbestämmelser? Hur beaktas planbeskrivning med dagvattenutredning vid genomförandet? Jämför planen med nollalternativet Tänk efter före.

4 Lagstiftning som stöd för att följa MKN Miljöbalken Ska skydda människors hälsa och miljön. Plan- och bygglagen Planläggning syftar till att endast mark som ur allmän synpunkt är lämplig för ändamålet får bebyggas. Reglerar nödvändigt skydd och reserverar plats för nödvändiga anläggningar/anordningar för att marken ska kunna bli lämplig för bebyggelse. Lagen om allmänna vattentjänster Reglerar kommunens ansvar att ordna vattenförsörjning och avlopp för att skydda människors hälsa eller miljön. Ska garantera att nödvändiga anläggningar blir utförda och fungerar som det är tänkt.

5 Vem har ansvar för vad? Fastighetsägaren ansvarar för sin fastighet och ledningar fram till förbindelsepunkten till den allmänna VA-anläggningen Kommunen ansvarar enligt PBL för planering enligt LAV för att VA-område inrättas vid behov, för att de allmänna VA-anläggningarna byggs och underhålls, att de enskilda fastigheterna ansluts, för att avgifter tas ut för att täcka kostnadsbehovet enligt MB för tillsyn av VAanläggningarna Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen över att kommunen fullgör sin skyldighet att tillgodose behovet av vattentjänster får förelägga kommunen att fullgöra sin skyldighet beslutar om tillstånd för markavvattning

6 Vad innehåller en detaljplan? Plankarta och planbestämmelser Illustration Planbeskrivning Syfte Genomförandefrågor Konsekvensbeskrivningar

7 Planering och MKN ett moment 22 Enligt 2 kap. 10 PBL ska Miljökvalitetsnormer följas: Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas. Länsstyrelsen kan med stöd av 11 kap. 1 PBL upphäva kommunala beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser om MKN inte följs. Men, det inte går att reglera alla typer av frågor i planbestämmelserna utan endast sådana frågor som har direkt lagstöd i 4 kap PBL och enligt praxis framgår att där inte ingår flöden, kvalitetskrav eller rening.

8 Från idé till inflyttning

9 Rätt underlag och samma underlag underlättar planeringsprocessen Planering och kommunalt åtgärdsarbete pågår i realtid. MKN uppdateras var sjätte år. För att kunna bedöma påverkan på MKN behövs: Korrekt avgränsade avrinningsområden. Aktuella och kvalitetssäkrade statusbedömningar i VISS. Klassificeringarna bör uppdateras löpande.

10 Avrinningsområden i vattenkartan samt Stockholm stads miljödata Miljöförvaltningen

11 Betydelsen av ett tidsenligt underlag i VISS Profundalbottenfaunan motsvarar otillfredsställande status i en undersökning gjord av Medins på uppdrag av Stockholms stad 2013 Makrofytundersökningar utförda av Naturvatten på uppdrag av Stockolms stad 2014 motsvarar måttlig status. Provfisket från 2012 motsvarar god ekologisk status, men ser man bortom den trubbiga klassningen så tyder data på ett rubbat ekosystem med dålig föryngring. Miljöförvaltningen

12 Lokala åtgärdsprogram som en del i den fysiska planeringen för att nå MKN Pekar ut var, hur, när, av vem och till vilken kostnad som åtgärderna ska utföras. Ett underlag för att bedöma vilka åtgärder som är prioriterade, dvs mest kostnadseffektiva. Underlag för kompensationsåtgärder i samband med exploatering åtgärdsbibliotek på lokal nivå.

13 Stockholms stads nya dagvattenstrategi Enligt dagvattenstrategin ska dagvattenhanteringen: 1) Förbättra vattenkvalitén i stadens vatten 2) Vara robust och klimatanpassad 3) Nyttjas som resurs och vara värdeskapande i stadsmiljön Strategin för att åstadkomma detta är att: 1) Vidta åtgärder vid källan genom att till exempel maximera andelen genomsläppliga ytor och eftersträva infiltration. 2) Dimensionera och höjdsätta dagvattensystemet så att det är anpassat till förväntade klimatförändringar samt framtida planerade utbyggnader. 3) Använda dagvatten för att skapa attraktiva inslag i stadsmiljön genom att integrera öppna dagvattenlösningar i parker och grönområden och användadagvattnet för bevattning av gatuträd och andra planteringar.

14 In i anläggning om 20 mm Reningsgrad i anläggning på 70 % Hållbarhetsmåttet MKN for dummies 9 % 100 % av årsnederbörden års- 91 % av 91 % nederbörden fångas 64 % av årsnederbörden renas

15 Hållbarhetsmåttet - definition Vid nybyggnation och större ombyggnadsprojekt ska regnoch smältvatten från hårdgjorda ytor fördröjas och renas i hållbara dagvattensystem. Systemen ska dimensioneras med en effektiv våtvolym på 20 mm och tömmas via ett filtermaterial med fastläggande egenskaper. Tömningstiden för full våtvolym ska vara kring 12 timmar för att ge tillräcklig fastläggning i filtermaterialet. Vid verksamheter där en hållbar dagvattenhantering är ett viktigt inslag för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas bör denna dimensionering också vara vägledande vid tillsyn enligt miljöbalken. I de fall en dagvattenanläggning kan visa på en tillräcklig fastläggning av föroreningar trots dimensionering för en mindre volym än 20 mm kan undantag i särskilda fall godtas. Motiv till ett sådant undantag ska i så fall anges.

16 Hur kan Weserdomen tillämpas på planer i praktiken? En ny åtgärd (verksamhet/detaljplan etc.) kan tillåtas om utredningen visar att utsläppen (eller annan relevant påverkan) (i) innehåller de gränsvärden för god status som finns för ämnet; (ii) innebär en förbättring jämfört med nuvarande utsläpp från fastigheten/verksamheten (dvs. nollalternativet); eller (iii) innehåller lägre halter än de som är uppmätta i recipienten; Förutsatt att utsläppen av någon annan anledning inte äventyrar uppnåendet av god status i recipienten. Annars krävs undantag

17 Hur ska vi samverka för bättre planering i syfte att uppfylla MKN? Juha Salonsaari Telefon: juha.salonsaari@stockholm.se

18 Albano och Norra Djurgårdsstaden 2:2

19 Albano och Norra Djurgårdsstaden 2:2 Plankarta och planbestämmelser

20 Norra Djurgårdsstaden och Albano Utdrag ur planbeskrivningen angående dagvatten Den nya bebyggelsen uppförs i stor utsträckning på tidigare exploaterad eller utfylld mark och en lägre andel nya hårdgjorda ytor tillkommer, och nya grönytor tillkommer. Större delen av dagvattnet från planområdet mynnar idag i Brunnsviken som, enligt EU:s ramdirektiv för vatten, har en otillfredsställande ekologisk status. Vattenmyndigheten har fastställt att Brunnsviken ska kunna uppnå miljökvalitetsnormen god ekologisk status till år Omhändertagandet av regnvatten kan ske med hjälp av så kallade gröna tak och väggar, som utjämningsmagasin, och genomsläppliga gröna markytor. Dagvattnet ska så långt möjligt ledas till kanaler och dammar som samtidigt blir ett positivt inslag i närmiljön. Åtminstone delvis kan dagvatten från de hårdgjorda ytorna ledas i öppna kanalsystem längs husfasaderna. Dagvatten som inte kan ledas till dammar eller utjämningsmagasin ska anslutas till det kommunala dagvattennätet. Dagvattnet från Roslagsvägen infiltreras i grönytorna i och kring vägområdet. Infiltreringen bör inte belasta vägdräneringen på ett ogynnsamt sätt. Dagvatten från gator och GC-stråk kan även, om möjligt, ledas direkt till natur-/parkmark. Om dagvattnet behandlas enligt ovan, med infiltration, öppen avledning och rening bedöms inga negativa konsekvenser uppstå för miljön eller nedströms liggande avvattningssystem.