Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Transkript

1 Remissförslag Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning 0

2 Borås Stads Styrdokument»Aktiverande Strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås Program verksamheter och metoder i riktning mot målen Plan aktiviteter, tidsram och ansvar»normerande Policy Borås Stads hållning Riktlinjer rekommenderade sätt att agera Regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Dokumentet gäller för: Alla nämnder, förvaltningar och bolag För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller till och med:

3 VA-planeringsprocessen Dricksvatten- och avloppsförsörjningsöversikt En kunskapssammanställning innehållande nulägesbeskrivning, omvärldskrav, förutsättningar och identifierade behov för Dricksvatten- och avloppsförsörjningshanteringen i Borås Stad. Klar: feb Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Politiska ställningstaganden och förhållningssätt för att uppnå hållbar och långsiktigt dricksvatten- och avloppsförsörjning i Borås Stad Dricksvatten- och avloppsförsörjningsplan Redovisar åtgärder och aktiviteter under planens giltighetsperiod för att för att uppnå hållbar och långsiktig dricksvatten- och avloppsavloppsförsörjning i Borås Stad Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Borås Stad har ansvar för att invånarna i kommunen har ett hälsosamt dricksvatten och för att avloppsvatten från bostäder och verksamheter tas om hand på ett miljöriktigt sätt. God planering är grunden för att kommunen ska kunna erbjuda sina invånare och verksamheter god service och uppfylla kommunens skyldigheter i VA-försörjningen. Vi använder våra vattendrag för alla delar av VA-försörjningen. Vatten spelar en central roll för kommunens infrastruktur och utveckling, det är av största vikt att vi skyddar och förbättrar statusen på denna resurs. Det finns gott om dricksvatten i Borås. I vissa områden behöver situationen ändå förbättras när de byggs ut eller när permanentboende ersätter fritidsboende. Omhändertagandet av avloppsvatten från bostäder och verksamheter fungerar bra i stora delar av kommunen. I vissa områden behöver situationen förbättras. Det är viktigt att minska utsläppen av skadliga ämnen till naturen. Förbättringar kan ytterligare minska riskerna för att människor blir sjuka på grund av en dålig hantering av avloppsvatten. Dagvattenhanteringen i bebyggda områden handlar om att avleda vattnet på ett säkert sätt till ett vattendrag. Kraven ökar på att avledningen sker på ett miljömässigt riktigt sätt för att förbättra statusen på våra vattendrag. Dagvattenrening kräver ställningstaganden, god planering och ekonomiska resurser. 2

4 Övergripande förhållningssätt Dricksvatten- och avloppsanläggningar ska vara driftsäkra, robusta, ha ett tillfredsställande skydd och deras funktion ska upprätthållas under hela drifttiden. Dricksvatten- och avloppsförsörjningen ska vara långsiktigt hållbar ur ekologisk, ekonomisk och social aspekt. Kommunens arbete med dricksvatten- och avloppsförsörjning ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster. Alla fastigheter i kommunen med behov av dricksvatten- och avloppsförsörjning ska ha en godkänd anläggning. Kommunen ska arbeta för fullgod och säker dricksvattenförsörjning med avseende på både vattentäkt och produktionsanläggning. Dagvatten Föroreningar i dagvattnet ska avskiljas innan dessa når recipienten, om möjligt redan vid föroreningskällan. Varför: Alla sjöar och vattendrag i EU ska ha god status. Idag är det många av kommunens sjöar och vattendrag som inte uppnår detta. Tillförseln av föroreningar till vattenmiljön behöver minska. Dagvatten har historiskt betraktats som rent vatten och inte renats innan det når sjöar och vattendrag. Numera behöver dagvatten från stadsmiljön renas innan det når sjöar och vattendrag. Rening nära föroreningskällan är ofta mer kostnadseffektivt än rening långt nedströms, nära recipienten. Ju fler sorters föroreningar som blandas, desto mer komplex rening krävs. Ju större vattenmassor som samlas, desto större behöver reningsanläggningarna vara. Nära recipienten saknas ofta utrymme för tillräckliga reningsanläggningar. Tar man bort föroreningarna där de uppkommer blir vattnet renare mer uppströms. Om man tvärtom har för avsikt att rena vattnet längre nedströms späds föroreningarna ut och fastnar i mark och sediment längs vägen. För miljön: En god hantering av dagvatten bidrar till renare sjöar och vattendrag. Rent vatten ger bättre livsmiljöer för växt- och djurliv. För invånaren: Rent vatten berikar samhället med rekreations- och naturupplevelser. 3

5 För kommunen: Att rena dagvatten bidrar till att Borås Stad uppfyller sina åtaganden för att nå god status i vattendragen i kommunen. För VA-kollektivet: De ökade kraven på rening av dagvatten kommer att innebära ökade kostnader för VA-kollektivet. Ta fram stöddokument för när dagvatten ska renas och vem som är ansvarig för reningen. Ett sådant stöddokument kan t.ex. vara en del av en handbok för dagvatten. Handboken bör redogöra för typer av reningsanläggningar, riktvärden för föroreningsbelastning, recipientklassning och för i vilka bebyggelsemiljöer som rening krävs. Dagvattenflöden ska reduceras och regleras för minskad belastning på ledningsnät och recipienter. Varför: Ett förändrat klimat med ökade nederbördsmängder och förändrade nederbördsmönster ställer höga krav på säker hantering av dagvatten. Varken befintliga eller nya avloppsnät i Borås Stad klarar av ett 100-årsregn, när dessa skyfall inträffar kommer det att bli översvämningar. Gamla principer för dimensionering av dagvattensystem stämmer inte när andelen hårdgjorda ytor i vår stadsmiljö ökar. Vid nyexploatering ansluts områdena ofta till äldre dagvattensystem. De äldre systemen klarar sällan den ökade belastningen och fördröjande åtgärder krävs för att undvika t.ex. översvämningsproblem nedströms. Det är ofta enklare med fördröjning i de områden som exploateras än att förbättra kapaciteten nedströms. För samhället: Fördröjning av dagvatten nära källan minskar risken att bebyggelse nedströms drabbas av översvämning. Reglerade flöden bidrar till en mer hållbar och robust stadsutveckling. För miljön: Fördröjning av dagvatten nära källan skyddar känsliga recipienter från oregelbundna och höga flöden. Regelbundna flöden gynnar djur- och växtliv och minskar risken för ostabila markförhållanden och föroreningsspridning från översvämningskänsliga områden. För samhället: För fördröjning av dagvattnet behövs ytor för fördröjande anläggningar i t.ex. nya detaljplaner och bygglov. Det gör att den byggbara marken minskar. Även i befintlig bebyggelse behöver mark tas i anspråk för fördröjande och renande anläggningar. Genom att aktivt planera för säker avrinning av dagvatten på ytan kan man undvika skador från översvämningar. 4

6 Avrinningen kan styras till de områden där de gör minst skada och styras bort från instängda, låglänta områden. För VA-kollektivet: Investeringskostnaden för allmän VA-hantering i nya områden kommer att öka, vilket leder till ökade avgifter i VA-taxan. Ta fram stöddokument för hur dagvattenhanteringen i nya områden principiellt ska ske gällande fördröjning och rening, t.ex. handbok för dagvatten. Ta fram dagvattenplan med åtgärder för säker ytavrinning. Dagvatten ska hanteras som en resurs som berikar miljön för upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald Varför: Dagvatten betraktas ofta som problemfyllt och besvärligt i stadsutvecklingen. Förhållningssättet har varit leda bort dagvattnet, gärna under mark. Att omvärdera dagvatten från problem till resurs ger många mervärden. Att tydliggöra dagvattnets transport genom staden ökar insikten om vattnets värde och förståelsen för behovet av att behålla vattnet rent. Det finns en komplexitet kring synen på dagvatten, avrinningen och fördröjningen ska vara säker, reningen vara tillräcklig, anläggningen vara estetiskt tilltalande och berika stadsrummet. Dagvattenlösningar som inbjuder till lek och rekreation och samtidigt klarar kraven på rening och säker avledning är ett hållbart sätt att utveckla stadsmiljön. Detta ställer krav på att alla aktörer i kommunen samverkar och ser till goda helhetslösningar som går över förvaltningsgränserna. Det gäller också att motivera exploatören eller huvudmannen att pröva icke traditionell dagvattenhantering och att genomföra åtgärder som lönar sig först på lång sikt. För samhället: Att utveckla dagvattenhanteringen genom att bygga anläggningar med multifunktioner är viktigt i en hållbar stadsutveckling. För samhället: Dagvattenanläggningar med fler funktioner kan bli dyrare än traditionella lösningar. Den ökade kostnaden vägs upp av de mervärden som en öppen dagvattenhantering ofta innebär. En bred överenskommelse inom kommunen om funktion, utformning och finansiering kan utveckla dagvattenhanteringen från ett problem till en resurs. Upprätta förslag hur dagvatten kan hanteras som en resurs och hur dagvatten kan värderas som en ekosystemtjänst. 5

7 Enskilda anläggningar och anslutning till allmänt VA För områden som är aktuella att ansluta till allmänt vatten- och avloppsnät ska kommunen överväga ny detaljplan för att reglera bebyggelsen Varför: Bättre standard på vatten och avlopp ökar möjligheterna för permanentboende. Omvandling från fritids- till permanentboende kan skapa intresse för nya bostäder. Nya bostäder ökar behovet av dricksvatten- och avloppsförsörjning, något som påverkar vatten- och avloppsanläggningar. Omvandling till permanentboende medför oftast även andra krav på bättre infrastruktur och service. När allmänt vatten- och avloppsnät byggs vanligtvis utmed eller i vägar. Processen att förlägga vatten- och avloppsledningar i ett område utan detaljplan riskerar att bli långdragen och kostsam. Frågor som måste hanteras är t.ex. inlösen av mark och rätten att ha ledningar i någon annans mark. För samhället: Tydliga bestämmelser för bebyggelseutvecklingen i ett område möjliggör en mer hållbar utveckling. För invånaren: Tydliga bestämmelser underlättar för kommunen att förmedla ett entydigt budskap till invånarna. Detta ligger i linje med den kommunala likabehandlingsprincipen och stärker förtroendet för såväl kommunens vatten- och avloppsverksamhet som för Borås Stad som helhet. För invånaren: God framförhållning i dialogen med de invånare som berörs av vatten- och avloppsutbyggnad ökar möjligheten för den enskilde att planera sin investering och på så vis få en mer hållbar ekonomisk situation. För VA-kollektivet: Tydliga förutsättningar för dricksvatten- och avloppsförsörjningen till/från och i ett område ökar möjligheterna att för en utformning som är långsiktigt hållbar. För planintressenten : Detaljplaneläggning av ett område kostar. Vid nyexploatering eller planläggning av kommunal mark är finansieras detta av en eller flera exploatörer. Är det mark som tillhör flera privata fastighetsägare, debiteras detta via planavgift i kommande bygglov. Upprätta arbetsordning för att hantera områden som behöver ändrad dricksvatten- och avloppshantering. Arbetsordningen skall tydliggöra projektledningsansvar, ansvar och behov av beslut i processen. 6

8 För områden som är aktuella att ansluta till allmänt VA-nät ska kommunen överväga ny detaljplan i syfte att reglera befintlig bebyggelse samt för att förtäta bebyggelsen för att fler fastigheter ska dela på kostnaden för vatten och avlopp. Varför: Många områden som behöver ändrad dricksvatten- och avloppshantering är omvandlingsområden. Bebyggelsen är relativt gles, men tillräckligt tät för att ha problem med dricksvatten- och avloppshanteringen. Investeringskostnaden för varje fastighetsägare kan bli oskäligt hög om man tvingas ta ut särtaxa. För invånaren: Ytterligare bostäder i områden som ska anslutas till allmänt vatten- och avloppsnät innebär ofta en lägre anslutningskostnad för fastighetsägarna. För invånaren: God framförhållning i dialogen med de invånare som berörs av vattenoch avloppsutbyggnad ökar möjligheten för den enskilde att planera sin investering och på så vis få en mer hållbar ekonomisk situation. För VA-huvudmannen: En förtätning av bebyggelsen i ett område kan minska behovet av särtaxa vid anslutning. Diskussioner om särtaxa är ofta besvärliga och långdragna - om de kan undvikas kan dricksvattenoch avloppsavloppshanteringen ändras snabbare. För samhället: Före uppdrag för detaljplan ges måste planens ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser klargöras. Det inte säkert att förtätning ger en samhällsekonomiskt mer fördelaktig kalkyl. För miljön: Förtätning i befintlig bebyggelse innebär att mark som redan är påverkad av bebyggelse tas i anspråk för utveckling, att jämföra med att utveckla bebyggelsen på jungfrulig mark. Upprätta arbetsordning för hantering av områden som är i behov av förändrad dricksvatten- och avloppsavloppshantering. Arbetsordningen ska tydliggöra ansvar och beslut i processen. För områden som är aktuella att ansluta till allmänt vatten- och avloppsnät ska verksamhetsområdet antas för alla tre vattentjänsterna, dricks-, spill- och dagvatten. Varför: När man bygger ut allmänt vatten och avlopp till befintlig bebyggelse är behovet ofta dricksvatten eller spillvatten- sällan dagvattenhantering. Men när vatten- och avloppsstandarden förbättras i ett område förändras också många övriga förutsättningar. Allt fler bor i området permanent, vägar får bättre standard, garageinfarter asfalteras 7

9 och allt större bostäder byggs. Det sker en långsam förändring mot allt fler hårdgjorda ytor, som minskar infiltrationsmöjligheterna i området. I och med detta ökar behovet att hantera dagvatten, och kravet på allmän hantering. Att bygga ut dagvatten i efterhand är förenat med tekniska svårigheter och höga kostnader. Beslut om verksamhetsområde för dagvatten behöver fattas tillsammans med vatten och spillvatten, även om behovet att bygga ut dagvattensystemet sker senare. För samhället: Genom att bygga ut dagvatten samtidigt som spill- och dricksvatten blir VA-utbyggnaden mer samhällsekonomiskt hållbar. För Borås Stad: En tydlighet i att alla tre vattentjänsterna ska byggas ut samtidigt ger möjlighet att hantera frågorna såväl internt som i kommunikation med invånarna. För invånaren: Vid anslutning till allmänt vatten- och avloppsnät är dagvattenhanteringen en del av anslutningsavgiften. Detta ger en högre anslutningskostnad än om enbart dricksvatten och spillvatten hade ingått. Samtidigt får invånaren en hållbar dagvattenhantering. Upprätta arbetsordning för hantering av områden som är i behov av förändrad vatten- och avloppshantering. Statusen på enskilda avlopp ska vara känd av kommunen och av fastighetsägare Varför: Förutsättningarna för infiltration av avloppsvatten i Borås är tämligen goda. Anläggningar där vatten går direkt ut i sjöar eller vattendrag saknas i princip. Föroreningstrycket kan därför bedömas som relativt lågt till jämfört med andra kommuner. Miljöförvaltningen har inventerat anläggningar inom vattenskyddsområdet för Öresjö. Utöver detta har även flera strandnära områden inventerats, med äldre bebyggelse. Cirka hälften av de enskilda avloppen i kommunen har inventerats eller nyanlagts de senaste 15 åren, resterande hälften är av okänd status. Det är många faktorer som påverkar livslängden på en enskild avloppsanläggning, som utformning, drift och underhåll. Den vanligaste typen i kommunen är infiltrationsanläggning, har en beräknad livslängd av ca år. Det innebär att ca hälften av anläggningarna i kommunen inte fyller funktionskraven på rening. Många fastighetsägare vet inte om deras anläggning är godkänd eller inte. 8

10 För miljön: Genom utökad tillsyn och kunskap om enskilda avloppsanläggningar kan fler anläggningar förbättras och minska föroreningsbelastningen på vattendrag och hav. För invånaren: En ökad kunskap hos fastighetsägarna om sin avloppsanläggnings status, ger incitament för att dem att se över sin anläggning och att åtgärda den. För Borås Stad: Det krävs mer omfattande tillsyn och handläggning av enskilda avlopp vilket ställer krav på bemanning. Upprätta mål om tillsynstakt och förnyelsetakt på enskilda avlopp. Driva informationskampanjer om vikten av god standard på enskilda avlopp. Dricksvatten och brandvatten Kommunen ska skydda framtida grundvatten för en allmän dricksvattenförsörjning Varför: De vattenresurser som används eller kan användas som dricksvattentäkter är utsatta för konkurrerande intressen och verksamheter, som kan variera över tid. Befintliga vattentäkter och värdefulla dricksvattenresurser behöver skydd för att trygga Borås Stads nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. Det finns ett antal grundvattenresurser som i framtiden kan vara intressanta för att ta ut vatten för dricksvattenbehov. Dessa vattenresurser saknar idag skydd mot konkurrerande intressen och verksamheter, som kan förorena eller förbruka resursen. I arbetet att skydda vattentäkter och vattenresurser som ännu inte nyttjas av Borås Stad för dricksvatten, behöver hänsyn tas till ett framtida förändrat klimat. För kommunen: Genom att skapa vattenskyddsområden och uppmärksamma dricksvattenresurser i översiktsplaneringen ges en grund för att trygga en framtida robust och säker dricksvattenförsörjning i Borås Stad. För kommunen: Skyddet av dricksvattenresurser innebär att utveckling och etablering behöver ske med hänsyn till vattenresursens skyddsbehov, vilket påverkar utvecklings möjligheterna i ett område. För invånaren: Via översiktsplanering och vattenskyddsområden uppmärksammas invånaren på värdefulla dricksvattenresurser och att 9

11 vara aktsam så att dessa inte förorenas. Detta minska risken att dricksvattnet förorenas. Ev. åtgärd/aktivitet i Dricksvatten- och avloppsförsörjningsplan: Peka ut potentiella täkter för dricksvatten i översiktsplan och skydda dem mot konkurrerande intressen och verksamhetsetableringar. Upprätta reservvattenplan, vattenförsörjningsplan och ta initiativ till regional vattenförsörjningsplan. Kommunen ska arbeta för möjligheten till säker brandvattenförsörjning via sprinkler vid nyexploatering Varför: Det blir allt mer efterfrågan på sprinkleranslutningar. Möjligheten att få brandvattenförsörjning via sprinkler skulle innebära ett ökat intresse från näringslivet att etablera sig i Borås. Områden som kan medge sprinkleranslutningar blir mer attraktiva och konkurrenskraftiga. Brandvattenförsörjning ingår inte i vatten- och avloppshuvudmannens nuvarande ansvar och regleras inte i lagen om allmänna vattentjänster. Normal brandvattenförsörjning sker ur brandposter. För samhället: Ett pålitligt brandskydd räddar liv och minskar risker att skador uppkommer på egendom vid en eventuell brand. Möjligheten att få brandvattenförsörjning via sprinkler skulle innebära ett ökat intresse från näringslivet att etablera sig i Borås. Områden som kan medge sprinkleranslutningar blir mer attraktiva och konkurrenskraftiga. För VA-kollektivet: Sprinkleranslutningar i ett område kräver större ledningskapacitet och kan medföra extra investeringar. Att uppgradera dricksvattennätet för att möjliggöra sprinklersystem kan äventyra kvaliteten på dricksvattnet. I ett sprinklersystem som står med vatten i ledningarna under lång period kan kvaliteten på vattnet försämras så att vattnet blir otjänligt som dricksvatten. Det finns en motsättning mellan önskemål om sprinkler och en rädsla från VA-huvudmannen att detta kan påverka dricksvattenkvaliteten negativt. Det kommer eventuellt bli nödvändigt att utveckla och bygga upp ett släckvattensystem via sprinkler utanför dricksvattennätet. 10

12 För Borås Stad: Att utveckla och bygga upp ett släckvattensystem via sprinkler kommer troligen behöver utvecklas och behöva byggas parallellt med dricksvattennätet. Detta parallella system innebär ökade kostnader. Ev. åtgärd/aktivitet i Dricksvatten- och avloppsförsörjningsplan: Utarbeta ett system som möjliggör sprinkleranslutningar utan att göra avkall på dricksvattenkvaliteten. Kommunikation och organisation Kommunen ska erbjuda rådgivning om enskilt dricksvatten, avlopp och dagvattenhantering Varför: Ökade krav på miljöförbättrande åtgärder gör att allt fler behöver åtgärda sina enskilda avloppsanläggningar. En del fastighetsägare kan enkelt åtgärda sitt avlopp medan andra har svårt att lösa det på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Ett alternativ kan vara att gå samman med sina grannar i en större, gemensam anläggning. Miljöförvaltningen ställer funktionskrav som en anläggning ska klara. Det finns ett behov att stötta invånarna med objektiv information och råd för hur man ska förändra sin avloppslösning. Ansvaret för dagvatten utanför verksamhetsområdet för den allmänna hanteringen ligger på den enskilde fastighetsägaren eller en förening för en gemensamhetsanläggning. Kunskapen om detta ansvar och hur hanteringen bör ske är ofta låg. Problem med dagvatten kan sällan lösas av en ensam fastighetsägare, utan behöver ofta lösas i ett större sammanhang. Processen att komma överens om en gemensam hantering är besvärlig. Om det inte går att lösa dagvattenhanteringen med enskilt huvudmannaskap kan kravet på en allmän hantering uppkomma. Att bygga ut allmän dagvattenhantering i områden som redan har allmän hantering av dricks- och spillvatten är kostsamt. För samhället: Genom rådgivning om dricksvatten och avlopp kan miljöförbättrande åtgärder snabbare och enklare komma till stånd. För invånaren: Att informera och stötta fastighetsägare i processen om att lösa enskilt vatten, avlopp och dagvattenhantering kan undvika många tvister undvikas. För invånaren God dialog och stöd från kommunen om långsiktigt hållbara lösningar hjälper invånaren att planera sin investering mer 11

13 ekonomiskt. Bra kommunikation ökar medvetenheten kring vatten- och avloppsfrågor och ger invånaren ett gott förtroende för kommunen. För miljön: Med tillgång till rådgivning för förbättringar ökar möjligheten för den enskilde invånaren att minska utsläppen till omgivningen från sin anläggning. För VA-kollektivet: Om fastighetsägare, enskilt eller tillsammans, kan ordna en hållbar enskild dricksvatten- och avloppsförsörjning minskar risken för krav på allmän hantering av vatten och avlopp. Ta fram ett förslag på hur vatten- och avloppsrådgivning till invånarna kan ske. Kommunen ska erbjuda rådgivning till fastighetsägare i områden där gemensamhetslösningar är det bästa alternativet Varför: Gemensamhetsanläggningar kan vara en bra lösning för att åstadkomma säkrare dricksvatten, bättre avloppshantering och god dagvattenhantering i områden som har enskild vatten- och avloppsförsörjning. Gemensamhetsanläggningar är många gånger alternativet till allmänt vatten- och avloppsnätavloppsnät i områden med samlad bebyggelse. Men att komma överens om en gemensam hantering av vatten och avlopp är ofta svårt. Processen kan vara både kostsam och komplicerad. För invånaren: Med stöd och rådgivning kan kommunen underlätta gemensamma enskilda avloppslösningar. För miljön: Rådgivning och stöd i områden som har behov av en samlad vatten- och avloppsavloppslösning kan förbättra närmiljön och statusen på recipienter. Stödet kan innebära att förändringar snabbare kommer till stånd, och att lösningen blir långsiktigt hållbar. För VA-huvudmannen: Om fastighetsägare, enskilt eller tillsammans, kan ordna en hållbar enskild vatten- och avloppsförsörjning minskar risken att för krav på allmän hantering av vatten- och avlopp. Ta fram ett förslag på hur vatten- och avloppsrådgivning till invånarna kan ske. 12