Genomförandebeskrivning

Transkript

1 Akt nr 1486-P154 Detaljplan för Kile 1:125 m fl Sydkoster Dnr MBN/ Antagen av KF Laga kraft Genomförandebeskrivning INLEDNING En genomförandebeskrivning skall redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Detaljplanens bindande föreskrifter framgår istället av plankartan och planbestämmelserna. Genomförandebeskrivningen förtydligar detaljplanens syfte ur genomförandesynpunkt. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Programsamråd Hösten 2011 Plansamråd Vinter 2015 Utställning Våren 2015 MBN godkännande för antagande Sommar 2015 Fastighetsägaren har för avsikt att så snart en detaljplan vunnit laga kraft klyva Kile 1:125. Avstyckning av en särskild bostadsfastighet av mark från Kile 1:10 är inte aktuell idag. Genomförandetid Genomförandetiden är den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Som huvudregel får planen inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja under genomförandetiden. Om planen ersätts med en ny, ändras eller upphävs under genomförandetiden har fastighetsägarna rätt till ersättning av kommunen för den skada de lider. Efter genomförandetiden är byggrätten mer osäker, eftersom planen då får ersättas, ändras eller upphävas, utan att rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen fortsätter den att gälla. 1

2 Enligt Plan- och bygglagen ska detaljplaner förses med en genomförandetid på minst fem år och högst femton år. Genomförandetiden för denna detaljplan är 15 år och startar då detaljplanen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Alla allmänna platser ska ha en huvudman. Huvudregeln är att kommunen ska vara huvudman, men om det finns särskilda skäl, så kan någon annan vara huvudman. Huvudmannaskapet innebär ett formellt ansvar för iordningsställande, drift och underhåll av de allmänna platserna. I planområdet ingår stora och viktiga områden av allmän platsmark. Eftersom området har en landsbygdskaraktär och främst lär medföra fritidsbebyggelse kommer kommunen inte att vara huvudman för allmän plats inom planområdet. Detaljplanen reglerar inte formen för skötsel av allmänna platser. Det mest sannolika är att naturmarken kommer att skötas av den enskilda fastighetsägaren. Enligt fastighetsförteckningen finns det idag samfälligheter för väg och båtplan, vars delägare i så fall ansvarar för skötseln. Planen innebär inga ändringar för ansvarsfördelningen av skötsel för dessa anläggningar. Strömstads kommun har övervägt möjligheten att använda sig av en skötselplan för att reglera skötseln av naturmarken i mer detalj. Kommunens erfarenheter av skötselplaner är dock att de har en mycket svag legal ställning och är svåra att tillämpa i praktiken. Skötseln av naturmarken har också fungerat på ett tillfredsställande sätt hittills. På grund av detta har kommunen valt att inte upprätta en skötselplan i samband med framtagandet av detaljplanen. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Planen styr inte fastighetsindelningen. Avsikten med planen är att ge möjlighet till klyvning av Kile 1:125. Eftersom vissa av gränserna i området är osäkra kan de behöva bestämmas vid avstyckningen eller klyvningen. Osäkra gränser är inte utritade med en gränspunkt på grundkartan. Oklara fastighetsgränser Flera av fastighetsgränserna inom planområdet är osäkra. Många av fastighetsgränserna härstammar från 1800-talets första hälft och fel har ofta uppstått vid digitaliseringen av denna typ av gränser. De mest anmärkningsvärda gränserna så som de är redovisade idag berör Kile S:10 och S:15. Bägge samfälligheterna går enligt lantmäteriets digitala kartor innanför stenmuren som avgränsar dem från Kile 1:10. 2

3 Flygbild från 1961 där stenmuren är synlig. På den högra bilden är planförslagets utbredning redovisad. Strömstads kommuns tolkning är att denna redovisning troligen är felaktig. I 1843 års laga skifte, då gränsen kom till, är den utritad i stenmuren. Kommunen kan inte med säkerhet säga att stenmuren har samma läge, men läget på flygbilder från 60-talet är samma som idag. Kommunens utgångspunkt i planläggningen är att marken ska pekas ut som det den är som mest lämpad för. Det är då av stor vikt att fastighetsägarna kan utläsa eventuella ekonomiska konsekvenser av den gränsdragning kommunen föreslår. Fastighetskonsekvenser Om en utredning av de oklara gränserna visar att de inte följer planförslagets fördelning mellan allmän platsmark och kvartersmark kan de berörda fastighetsägarna söka om en fastighetsreglering. Motivet till fastighetsregleringen kan vara att planförslaget innebär en ökad eller minskad nytta för de berörda fastigheterna. Lantmäteriet fattar som opartisk myndighet beslut i ersättningsfrågan vid överförande av mark. Ersättningsfrågan påverkas bland annat av att markägaren får en förlorad nytta av marken. I fall där nyttan varit låg är risken för betydande ekonomiska konsekvenser för de berörda fastighetsägarna låg. Om en större nytta går förlorad kan en ersättningssituation uppstå. Detta kan vara fallet för Kile S:15 om fastighetsgränsen mot Kile 1:10 går där den redovisas på grundkartan. Servitut, ledningsrätt Befintliga rättigheter skall vara kvar. En ledningsrätt bör skapas för den elkabel som går genom planområdet. Om det finns behov av fler diken för dagvattenhantering bör det finnas goda möjligheter att tvinga fram ett servitut om så är nödvändigt. Merparten av marken i detaljplanen får inte bebyggas och bör därför inte vara av så väsentlig betydelse för fastigheten att det omöjliggör skapandet av nya rättigheter. Om det upprättats ett avtalsservitut för y1-området (utfarten) som går över Kile 1:10 kan det skrivas in i fastighetsregistret, men y1-området i sig är inte en rättighet. Alternativet till ett avtalsservitut är ett officialservitut, vilket bildas genom en lantmäteriförrättning. Ett officialservitut kan bildas av lantmäteriet som en fristående åtgärd. 3

4 TEKNISKA FRÅGOR Vatten och spillavledning Dagens avlopp med trekammarbrunn och infiltration klarar inte av gällande krav på en avloppsanläggning enligt kommunens Miljö- och hälsoskyddsavdelning. Avloppen ansluts nu till en enskild gemensamhetsanläggning, Björkhagen, som är ansluten till det kommunala va-systemet. Berörda fastighetsägare ansöker om inkoppling och medlemskap i gemensamhetsanläggningen. Avsikten är att nya ledningar ska dras från planområdet till Kile ga:10. Det kommer att krävas lantmäteriförrättningar för att säkerställa rättigheter för nya ledningar samt för inträde i gemensamhetsanläggningen. En garanti om anslutning till den enskilda gemensamhetsanläggningen ska finnas innan planen antas av kommunfullmäktige. Den befintliga dricksvattenbrunnen bör inrättas som en gemensamhetsanläggning eftersom den kommer att förse flera fastigheter med vatten. Dagvatten Diket, cirka 1 meter norr om stengärdesgården, är av väsentlig betydelse för den södra tomtplatsen och bör vid fastighetsbildning säkerställas genom servitut eller gemensamhetsanläggning. Marken har reserverats för detta ändamål i plankartan. EKONOMISKA FRÅGOR Planavgift Eftersom markägarna har finansierat planläggning kommer inte planavgift att tas ut i samband med att bygglov lämnas. Ersättning, inlösen Planen innehåller inga bestämmelser eller ställningstaganden som kan ge rätt till ersättning från stat eller kommun. 4

5 Revideringar Planen har reviderats inför antagande. Avsnittet som berör räddningstjänsten har fått ett tillägg som beskriver de krav som ställs för framkomlighet med räddningsfordon. Genomförandebeskrivningen har justerats enligt lantmäteriets synpunkter. Den tänkta påkopplingen till Kile ga:10 och de fastighetsrättsliga konsekvenser det medför har förtydligats. Information om hur officialservitut bildas har justerats. Miljö- och byggförvaltningen Upprättad Reviderad Jimmy Magnusson Planeringsarkitekt 5