Dagvattenutredning Nithammaren

Transkript

1 Dagvattenutredning Nithammaren 8

2 Beställare: Eskilstuna kommun Eskilstuna Beställarens representant: Vanessa Scheffler och Josefina Söderberg Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Hantverkargatan Stockholm Erik Wikström Kristina Berglund Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\103\24\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\dagvatten\pm dagvatten nithammaren 8.doc Marta Ahlquist Juhlén Norconsult AB

3 Innehållsförteckning 1 Orientering Geotekniska förhållanden Grundvattennivå Markföroreningar Översvämningsskydd 6 2 Befintlig dagvattenhantering Recipient Befintliga dagvattenflöden 8 3 Föreslagen dagvattenhantering Framtida dagvattenflöden Erforderlig fördröjningsvolym Dagvattenföroreningar Förslag på dagvattensystem Höjdsättning och extrema flöden 18 4 Sammanfattning och slutsats 20 5 Litteraturförteckning 22 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Befintlig dagvattenhantering Beräkning Planförslag 1 förslag framtida dagvattenhantering Planförslag 2 förslag framtida dagvattenhantering

4 4 (24) 1 Orientering På uppdrag av Eskilstuna kommun har Norconsult AB tagit fram denna PM med tillhörande bilagor för dagvattenhantering inom detaljplan Nithammaren 8. Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av flerbostadshus, lokaler samt en förskola. Planområdet ligger vid Eskilstunaån, norr om Munktellarenan och Eskilstuna konstmuseum, se figur 1. I anslutning till Nithammaren 8 pågår planarbete för ytterligare byggnation, bland annat en arena. Figur 1. Planområde för Nithammaren 8 Detaljplanen omfattar ett ca 3,8 ha stort område, varav ca 0,6 ha utgörs av vattenyta. Området utgörs av industrifastigheter och närmast ån finns ett parti med sly, träd och buskar. Genom området går Västra Storgatan. Planområdet består till största del av hårdgjorda ytor (asfalterade ytor och tak). Höjderna inom området varierar mellan ca +10,6 till +8 m och terrängen sluttar svagt ner mot Eskilstunaån. Eskilstuna kommun har tagit fram två alternativa planförslag för nybyggnation, här kallade planförslag 1 och 2, se figur 2. n 8.doc \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm ithammaren 8.doc

5 5 (24) Halvt nedgrävt garage med bostadsgård ovanpå In- och utfart för garage Skraffering: Förskola i markplan In- och utfart för garage Skraffering: Förskola i markplan In- och utfart för garage Planförslag 1 Planförslag 2 Figur 2. Planförslag för Nithammaren Geotekniska förhållanden Områdets jordlager utgörs av överst fyllning bestående av sand, grus och sten men även torrskorpelera (WSP, 2008). Fyllningens mäktighet är störst (2-3 m) i anslutning till ån och minskar successivt mot norr till m. Under fyllningen följer tunna skikt av torv och gyttja på naturligt lagrad lera vilande på en fast friktionsjord sannolikt morän. Förutsättningar för infiltration saknas inom planområdet. (Grontmij, 2014) 1.2 Grundvattennivå Grundvattenytan har bedömts vara i samma nivå som Eskilstuna ån (WSP, 2008). Den högsta (HHW) respektive lägsta (LLW) vattenytan i höjd med planområdet anges i samma rapport till (RH2000): HHW LLW + 8,36 m + 7,20 m \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm ithammaren 8.doc Normalvattenståndet, dvs. en nivå som ofta inträffar, ligger vid normal dammdrift på +7,83 m (Grontmij, 2014).

6 6 (24) 1.3 Markföroreningar Inom planområdet finns markföroreningar och området rekommenderas att saneras till nivån för Känslig Markanvändning innan byggnation. (Norconsult AB, 2014a) 1.4 Översvämningsskydd Ett översvämningsskydd i form av tät spont har föreslagits vid strandpromenaden. Dagvatten som infiltreras i de översta jordlagret kan därmed inte rinna ut i Eskilstuna ån utan måste avledas vid sidan om sponten eller genom anlagda utlopp genom sponten. (Norconsult AB, 2014b) utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm

7 7 (24) 2 Befintlig dagvattenhantering Dagvattnet från planområdet norr om Västra Storgatan avleds till en dagvattenledning i Västra Storgatan, se bilaga 1. Ledningen ansluter därefter till en dagvattenledning i Nordwallsgatan med utlopp i Eskilstunaån, se figur 3. Anslutningar från planområdet finns även direkt på dagvattenledningen i Nordwallsgatan, som avleder dagvatten från ett större område. Till dagvattenledningen i Västra Storgatan är även ett antal andra fastigheter öster om planområdet anslutna. Från området söder om Västra Storgatan finns en anslutning till en kombinerad ledning i Västra Storgatan. Då dagvattenhantering inom fastighet är okänd har det i rapporten antagits att dagvattnet avleds utan fördröjningsåtgärder via ledningar \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm ithammaren 8.doc Figur 3. Utloppet för dagvattenledning vid korsningen Nordwallsgatan/Västra Storgatan. Algtillväxten är ett tecken på att näringsämnen följer med dagvattnet ut i ån

8 8 (24) 2.1 Recipient Recipient för dagvattnet är Eskilstunaån. I databasen VISS (Vatten InformationsSystem Sverige) finns bedömningar av alla större sjöar och vattendrags ekologiska och kemiska status. I VISS anges Eskilstunaåns ekologiska status som måttlig och näringsämnen anges vara orsaken till sänkt status. Den kemiska statusen anges ej uppnå god status på grund av miljögifter och kvicksilver (kvicksilver anses vara ett allmänt problem i vatten i hela Sverige och tillförs vid atmosfärisk deposition). Vidare anges det vara tekniskt omöjligt att uppnå god ekologisk och kemisk status år 2015, varav tidsfrist beslutats till år Befintliga dagvattenflöden Befintliga flöden från detaljplaneområdet har beräknats för ett 10-års regn med rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P90, se tabell 1. Den dimensionerade varaktigheten har satts till 10 minuter. Regnintensiteten för ett regn som varar i 10 minuter och har en återkomsttid på 10 år har beräknats till 227,96 l/s, ha. Avrinningskoefficienterna har hämtats från Svenskt Vattens publikation P90. Tabell 1. Dagvattenflöden i befintligt planområde vid ett 10-års regn Area (ha) Avrinningskoefficient Flöde 10-års regn (l/s) Takyta 0,7 0,9 144 Väg/asfaltsyta 2,2 0,8 401 Naturmark 0,3 0,1 8 Totalt ex. vattenyta 3,2 0,7 555 utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm

9 9 (24) 3 Föreslagen dagvattenhantering I detta kapitel redovisas dagvattenflöden från planområdet efter exploatering. Eskilstuna kommun har haft som krav att fördröja flödet från ett 10-års regn. Erforderlig fördröjningsvolym har därför beräknats utifrån tre olika scenarion med olika maxutflöde från planområdet. Slutligen har förslag på fördröjnings- och reningsåtgärder har tagits fram. 3.1 Framtida dagvattenflöden Framtida dagvattenflöde har beräknats för de två planförslagen vid ett 10-års regn, se tabell 2 och 3. Rinntiden genom området har satts till 10 minuter. För att ta höjd för ev. ökade nederbördsmängder i och med förväntade klimatförändringar har en klimatfaktor på 1,2 inkluderats vid beräkningarna enligt rekommendationer från Svenskt Vatten. Flödet från området beräknas minska jämfört med dagens förhållanden, då andelen hårdgjorda ytor minskar. Detta gäller båda planförslagen, som bedöms likvärdiga när det gäller andelen hårdgjord yta och framtida flöden. Tabell 2. Flöden vid utbyggnad enligt planförslag 1 Area Avrinningskoefficient (ha) Exkl. klimatfaktor Flöde 10-års regn (l/s) Inkl. klimatfaktor Takyta 0,9 0, Väg/ asfaltsyta/ kajkant 0,4 0, Garage 1 0,5 0, under mark Naturmark 0,5 0, Grus/ 2 1,0 0, plattor Totalt exkl. vattenyta 3,2 0, \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm ithammaren 8.doc 1 Avrinningskoefficienten har förutsatts motsvara ett grönt tak 2 Avrinningskoefficienten har satts utifrån att ytan beläggs 50% med grus 50% med plattor

10 10 (24) Tabell 3. Flöden vid utbyggnad enligt planförslag 2 Area Avrinningskoefficient (ha) Exkl. klimatfaktor Flöde 10-års regn (l/s) Inkl. klimatfaktor Takyta 1,0 0, Väg/ asfaltsyta/ kajkant 0,3 0, Garage under 0,4 0, mark 3 Naturmark 0,4 0, Grus/ 4 1,0 0, plattor Totalt exkl. vattenyta 3,2 0, Erforderlig fördröjningsvolym Vid om- eller nybyggnation ställs ofta krav på att dagvattenflödet från området ska fördröjas. Detta görs för att inte skapa översvämningsproblem nedströms området. Hur mycket dagvattenflödet ska fördröjas beror bland annat på hur systemet ser ut nedströms, risken för framtida översvämningar och vilka konsekvenser som kan uppstå. I denna rapport har erforderlig fördröjningsvolym beräknats för ett teoretiskt 10-års regn vid tre olika scenarier. Vid beräkningarna har en säkerhetsfaktor på 1,2 inkluderats. Scenario 1: Dagvattenflödet från planområdet får inte öka jämfört med idag Scenario 2: Dagvattenflödet från planområdet ska halveras jämfört med idag Scenario 3: Dagvattenflödet från planområdet ska motsvara flödet från området om det vore oexploaterat, dvs. jungfrulig mark 3 Avrinningskoefficienten har förutsatts motsvara ett grönt tak 4 Avrinningskoefficienten har satts utifrån att ytan beläggs 50% med grus 50% med plattor utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm

11 11 (24) Scenario 1. Dagvattenflödet från området får inte öka jämfört med idag För att uppnå detta krav krävs inga fördröjningsåtgärder. Dagvattenflödet från planområdet beräknas minska efter exploatering, eftersom andelen hårdgjord yta i området minskar. Scenario 2: Dagvattenflödet från området ska halveras jämfört med idag Dagvattenflödet ut från området vid ett 10-års regn får maximalt vara 287 l/s (halva flödet vid ett 10-års regn idag). För att uppnå detta krav behövs en erforderlig fördröjningsvolym på m 3, se tabell 4. Tabell 4. Erforderlig fördröjningsvolym för att halvera framtida flöden från området Erforderlig magasinsvolym (m 3 ) Dim. Regntid (min) Max. flöde från området (l/s) Planförslag Planförslag Scenario 3: Dagvattenflödet från planområdet ska motsvara flödet från området om det vore oexploaterat, dvs. jungfrulig mark I detta scenario fördröjs dagvattnet så att utflödet blir lika stort som i det fall området varit jungfrulig mark, se även bilaga 2. Dagvattenflödet ut från området vid ett 10-års regn får maximalt vara 37 l/s. För att uppnå detta krav behövs en erforderlig fördröjningsvolym på m 3, se tabell 5. Tabell 5. Erforderlig fördröjningsvolym för att fördröja dagvattnet motsvarande ett naturmarksområde Erforderlig magasinsvolym (m 3 ) Dim. Regntid (min) Max. flöde från området (l/s) Planförslag Planförslag Dagvattenföroreningar \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm ithammaren 8.doc Generellt bedöms föroreningshalterna i dagvattnet minska efter exploateringen, då industriområden generellt bidrar till mer föroreningar än bostadsområden. Då Eskilstuna kommun inte har någon dagvattenstrategi, har nivåer av dagvattenföroreningar i området bedömts utifrån den schablonklassning som anges i Stockholms stads dagvattenstrategi (Stockholms stad, 2002). I dagvattenstrategin klassas föroreningar i dagvatten från flerbostadshusområden (inklusive lokalgator)

12 12 (24) som låga till måttliga. Föroreningar från biltrafik i området har schablonmässigt beräknats utifrån att ÅDT 5 i området är 2400 fordon/dygn. Enligt Stockholms stads dagvattenstrategi, bedöms föroreningshalter i dagvatten från lokalgator med mindre än 8000 fordon/dygn som låga (Stockholms stad, 2002). För området som helhet bedöms föroreningshalterna i dagvattnet sannolikt hamna i det lägre intervallet, dvs. låga föroreningshalter. Detta eftersom området är ganska litet och trafikintensiteten bedöms vara låg. Låga halter motsvarar de föroreningshalter som förväntas förekomma i dagvatten från mindre förorenade markanvändningar, exempelvis skogsmark, ängsmark och villaområden. För dagvatten med låga halter av föroreningar anses det inte vara rimligt att kräva någon rening i normalfallet (Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, 2009). Vid låga föroreningsnivåer i dagvatten är recipientetens känslighet avgörande för behovet av rening. Dagvatten från trafikbelastade ytor föreslås i första hand avledas till gröna ytor, exempelvis ett grunt vägdike, där föroreningar kan fastläggas innan dagvattnet avleds till recipient. I de fall det inte går att ordna, bedöms inga ytterligare reningsåtgärder krävas, utan dagvattnet bedöms kunna avledas utan föregående rening. 3.4 Förslag på dagvattensystem Planområdet har bedömts vara olämpligt för infiltration. Eskilstuna kommun har önskemål att dagvattnet fördröjs innan det avleds till Eskilstunaån. I kapitel 3.2 ges exempel på vilka fördröjningsvolymer som krävs för tre olika scenarion. Dagvattensystemet föreslås utformas så att dagvattnet avleds till fördröjningsmagasin. Från magasinen kan dagvattnet brädda till ledningar i gatan som ansluter på befintlig ledning vid Nordwallsgatan, se bilaga 3 och 4. Magasinen kan utformas som täta kassettmagasin, med ett strypt utlopp som reglerar utflödet, varefter bräddning kan ske till dagvattennätet. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras, se figur 4. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. 5 ÅDT = Årsdygnstrafik anger det under ett år genomsnittliga trafikflödet per dygn mätt som fordon per dygn. Vid beräkning av ÅDT har 2 fordonsrörelser per dygn och person antagits. utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm

13 13 (24) Figur 4. Exempel på utjämningsmagasin i form av dagvattenkassetter (Källa:Wavin) Hur stora dagvattenmagasin som behövs, beror på vilket krav Eskilstuna kommun ställer för högsta utflöde från området. Magasin föreslås att anläggas på den delen av innergårdarna som inte är underbyggd. Om större volymer behövs kan magasin även anläggas i gaturummet. Eftersom grundvattennivån i området är nära markytan, föreslås magasinen att utformas som täta magasin. Magasinen kan även behöva förankras så att de inte riskerar att flyta upp. Som ett komplement till dagvattenmagasin kan fördröjningen via åtgärder som gröna tak, Rain Gardens eller gröna öar användas. Gröna tak kallas vegetationsklädda takytor av exempelvis sedum, som fördröjer och minskar den totala takavrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak, se figur 5. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm ithammaren 8.doc

14 14 (24) Figur 5. Bostadshus med gröna tak. (Källa: Vegtech) Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Rain Gardens, se figur 6 och 7, utgörs av växtbäddar med underliggande infiltrationsmaterial som lokalt tar hand om dagvatten. Rain Gardens anläggs normalt så att dagvattnet från närliggande hårdgjorda ytor kan magasineras och infiltreras effektivt inom ca ett dygn efter nederbördstillfället. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer en Rain Garden att ha någon synlig vattenyta. Rain Gardens byggs upp med en väldränerad bädd med växter som klarar perioder av både torka och höga vattennivåer, anpassade till klimatet i den region där den anläggs. utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm

15 15 (24) Figur 6. Rain Gardens kan fungera som lokala dagvattenmagasin. Till höger visas principen för anläggande av Rain Gardens (Källa: VegTech) Figur 7. Rain Gardens \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm ithammaren 8.doc Dagvattnet från tak och innergårdar bedöms innehålla låga föroreningshalter och kan därmed avledas direkt till recipient efter fördröjning. Dagvattnet från trafikerade ytor föreslås i första hand avledas till grönytor, i form av exempelvis ett dike, där en viss rening kan ske genom att föroreningar fastläggs. Diket kan exempelvis utformas enligt figur 8. Halterna från de trafikerade ytorna bedöms som låga och någon utökad rening bedöms inte behövas om utrymmet för att anlägga ett växtbeklätt dike saknas. Då kan istället en ledning läggas längs gatan.

16 16 (24) Figur 8. Bilden visar ett växtbeklätt gatudike i Kronsberg, Tyskland. Gröna öar kan användas som fördröjningsmagasin för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor som t.ex. parkeringsplatser eller asfalterade gator, se figur 9. Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan t.ex. avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen. Varje grönyta kan förses med en brunn, som är kopplad till dagvattenledning i gatan. Brunnen fungerar som bräddsystem, om grönytorna överbelastas. Gröna öar kan utformas så att de fyller fler syften än att verka för en god dagvattenhantering. De kan bl.a. ha en hastighetsdämpande funktion för förbipasserande trafik. utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm

17 17 (24) Figur 9. Exempel på gröna öar, observera utformning av kantsten I planförslagen finns redan ett antal åtgärder som bidrar till att reducera dagvattenflödet från området. Exempelvis planeras så kallade gröna gårdar på garagetaken, se figur 10, och delar av markytan planeras att beläggas med genomsläppliga markbeläggningar istället för asfalt. Figur 10. Grön gård i Bergsundsstrand, Stockholm. Källa: Veg Tech AB \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm ithammaren 8.doc

18 18 (24) Genom att använda genomsläppliga beläggningar kan avrinningen fördröjas, även om dagvattnet inte kan infiltreras. Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 11. I figuren visas även en mindre gångstig utformad med gräs och ett fåtal gångplattor. Figur 11. Yta med hålsten av betong, makadambelagd gång, samt gångstig med gräs och ett fåtal gångplattor 3.5 Höjdsättning och extrema flöden Vid stora regn så kommer dagvattensystemet inte kunna hantera och avleda allt dagvatten. Området måste därför höjdsättas så att vattnet kan avledas på ytan utan att husgrunder och byggnader översvämmas när ledningssystemet inte kan ta emot mer vatten. Stor hänsyn måste därför tas till byggnadernas höjdsättning för att skapa nödvändiga marginaler. I bilaga 2 visas de flöden som bildas vid ett 100-års regn. Höjdsättning är grundläggande för en lyckad dagvattenhantering. Bostadsområdet höjdsätts så att avrinningen sker bort från husen, mot vattnet. Avrinningsvägar måste anläggas mellan husen. Genom en god höjdsättning undviker man att instängda områden uppstår. Instängda områden är lågpunkter i topografin, varifrån vattnet ej kan ta sig vidare och som därigenom riskerar att översvämmas. Innergårdarna i planförslag 2 riskerar att bli instängda områden, om de inte utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm

19 19 (24) höjdsätts rätt och dagvattnet ges möjlighet att rinna bort från husen när magasin och ledningar är fulla. Svenskt Vatten kommer troligen att uppdatera sina dimensioneringsrekommendationer i och med en ny publikation P110 - avledning av spill-, dränoch dagvatten som finns ute på remiss fram till slutet av I remissen anges att säkerhetsnivån för marköversvämningar som ger skador byggnader ska sättas så att de inträffar mer sällan än vart 100:e år \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm ithammaren 8.doc

20 20 (24) 4 Sammanfattning och slutsats Utbyggnad enligt planförslag ger en minskad avrinning jämfört med nuvarande förhållande. Båda planförslagen beräknas ger upphov till flöden i samma storleksordning. Området bedöms inte vara lämpligt för infiltration. Eskilstuna kommun har haft önskemål om att dagvattnet ska fördröjas innan det avleds till Eskilstunaån. Fördröjningen föreslås ske i magasin, varifrån dagvattnet kan avledas via dagvattenledning till utloppet i Eskilstuna ån. Magasin kan anläggas på de delar av innergårdarna som inte är underbyggda samt under lokalgator. Eskilstuna kommun har haft önskemål om att dagvattnet från ett 10-års regn ska fördröjas. Hur stor fördröjningsvolym som behövs för att fördröja ett 10-års regn, beror på vilket maximalt utflöde som tillåts från planområdet. I rapporten har erforderlig fördröjningsvolym beräknats för tre olika scenarier: För att dagvattenflödet från planområdet inte ska öka jämfört med idag, krävs inga fördröjningsåtgärder, då andelen hårdgjord yta i området minskar och därmed avrinningen. För att halvera dagvattenflödet från planområdet jämfört med idag krävs erforderliga fördröjningsvolymer på ca 145 m 3. För att dagvattenflödet från planområdet ska motsvara flödet från området om det vore oexploaterat, dvs. jungfrulig mark, krävs erforderliga fördröjningsvolym på ca 470 m 3. Som komplett till fördröjning via magasin kan åtgärder såsom gröna tak, Rain Garden och gröna öar användas. Eskilstunaåns ekologiska och kemiska status är måttlig och kravet på god status har fått uppskov till Vid nybyggnation bör man därför tillse att åtgärder görs så att planområdet inte bidrar till att en god status inte kan uppnås. Planområdets dagvatten förväntas ha låga föroreningshalter. Där det är möjligt kan dagvattnet från trafikerade ytor i första hand avledas till gröna ytor, där föroreningarna kan fastläggas innan vattnet avleds till dagvattennätet. utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm

21 21 (24) Norconsult AB Väg- och VA-teknik Stockholm Väg- och Järnvägsteknik Kristina Berglund \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm ithammaren 8.doc

22 22 (24) 5 Litteraturförteckning Grontmij. (den ). Tekniskt PM geoteknik för kv. Nithammaren Munktellstaden, Eskilstuna kommun. Stockholm. Norconsult AB. (den a). PM markmiljö utvärdering av miljörisker. Stockholm. Norconsult AB. (2014b). PM utformning av översvämningsskydd. Kvarteret Nithammaren 8, Munktellstaden, Eskilstuna kommun. Regionala dagvattennätverket i Stockholms län. (2009). Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting. Stockholms stad. (2002). Dagvattenstrategi för Stockholms stad. Stockholm: Stockholms stad. StormTac. (den ). Schablonhalter för dagvatten. Hämtat från Updated data base for standard concentrations for stormwater, baseflow and facility reduction efficiencies: Structor. (den ). Distrikt Väster Eskilstuna, Miljöbedömning, ARBETSMATERIAL. Karta med föroreningssituation, Statusbedömning markförorening. Eskilstuna. WSP. (den ). Geoteknisk undersökning. Eskilstuna kommun del av munktellstaden vid Eskilstunaån. Örebro. utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm

23 Norconsult AB Hantverkargatan Stockholm +46 (0)

24 24 (24) utredn-pm-kalkyl\dagvatten\pm

25 Utlopp Norconsult AB

26 Bilaga 2 PM Dagvatten Nithammaren 8 Beräkningar Kapitel 3.2 Erforderlig fördröjningsvolym Flödet från planområdet vid naturmarksförhållanden Dagvattenflödet från planområdet, ifall det vore oexploaterat (naturmarksförhållanden) har beräknats för ett 10-års regn och ett 100-års regn, se tabell 1. Rinntiden genom området har satts till 30 minuter och regnintensiteten har beräknats till 155,73 l/s, ha för ett 10-års regn och till 247,02 l/s, ha för ett 100-års regn. Tabell 1. Flöde från planområdet om det varit naturmark Nithammaren 8 oexploaterat Area (ha) Avrinningskoefficient Flöde 10-års regn (l/s) Flöde 100- års regn (l/s) Naturmark ex. vattenyta 3,2 0, Kapitel 3.5 Höjdsättning och extrema flöden Se kapitel 2.2 Befintliga dagvattenflöden Befintligt flöde från området för ett regn som varar i 10 min och har återkomsttiden 100 år har regnintensiteten beräknats till 488,81 l/s, ha, se tabell 2. n:\103\24\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvatten\bilaga pm dagvatten nithammaren 8.docx PM Dagvatten Nithammaren 8 Flöde 100- års regn (l/s) Tabell 2. Dagvattenflöden i befintligt planområde vid ett 10-års regn respektive ett 100-års regn Nithammaren 8 Area Avrinnings- Flöde 10-års (ha) koefficient regn (l/s) Takyta 0,7 0, Väg/asfaltsyta 2,2 0, Naturmark 0,3 0, Totalt ex. vattenyta 3,2 0,

27 Bilaga 2 Se kapitel 3.1 Framtida dagvattenflöden Tabell 3 och 4 visar framtida flöden vid 10- respektive 100-års regn. Tabell 3. Flöden vid utbyggnad enligt planförslag 1 Area (ha) Avrinnings koefficient Flöde 10-års regn (l/s) Flöde 100-års regn (l/s) Exkl. klimatfaktor Inkl. klimatfaktor Exkl. klimatfaktor Inkl. klimatfaktor Takyta 0,9 0, Väg/ asfaltsyta/ 0,4 0, kajkant Garage under mark 1 0,5 0, Naturmark 0,5 0, Grus/ plattor 2 1,0 0, Totalt exkl. vattenyta 3,2 0, Tabell 4. Flöden vid utbyggnad enligt planförslag 2 Area (ha) Avrinnings koefficient Flöde 10-års regn (l/s) Flöde 100-års regn (l/s) Exkl. klimatfaktor Inkl. klimatfaktor Exkl. klimatfaktor Takyta 1,0 0, Väg/ asfaltsyta/ kajkant 0,3 0, Garage under 0,4 0, mark 3 Inkl. klimatfaktor Naturmark 0,4 0, Grus/ plattor 4 1,0 0, Totalt exkl. vattenyta ,2 0, n:\103\24\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvatten\bilaga pm dagvatten nithammaren 8.docx 1 Avrinningskoefficienten har förutsatts motsvara ett grönt tak 2 Avrinningskoefficienten har satts utifrån att ytan beläggs 50% med grus 50% med plattor 3 Avrinningskoefficienten har förutsatts motsvara ett grönt tak 4 Avrinningskoefficienten har satts utifrån att ytan beläggs 50% med grus 50% med plattor PM Dagvatten Nithammaren 8

28 Rain Gardens kan anläggas längs husen Yta där magasin skulle kunna anläggas VI I Garagetak med grönyta Gröna öar kan fördröja vägdagvatten Utlopp I Utlopp I Yta där magasin skulle kunna anläggas Magasin kan anläggas i gaturummet Utlopp Magasin bräddar till dike eller ledning Takytor kan beläggas med grön tak Norconsult AB

29 Rain Gardens kan anläggas längs husen Exempel på placering av magasin I Gröna öar kan fördröja vägdagvatten Garagetak med grönyta Utlopp I III I Utlopp III III Magasin kan anläggas i gaturummet Utlopp Dike eller ledning Takytor kan beläggas med grön tak Norconsult AB

30 Utlopp Norconsult AB

31 Bilaga 2 PM Dagvatten Nithammaren 8 Beräkningar Kapitel 3.2 Erforderlig fördröjningsvolym Flödet från planområdet vid naturmarksförhållanden Dagvattenflödet från planområdet, ifall det vore oexploaterat (naturmarksförhållanden) har beräknats för ett 10-års regn och ett 100-års regn, se tabell 1. Rinntiden genom området har satts till 30 minuter och regnintensiteten har beräknats till 155,73 l/s, ha för ett 10-års regn och till 247,02 l/s, ha för ett 100-års regn. Tabell 1. Flöde från planområdet om det varit naturmark Nithammaren 8 oexploaterat Area (ha) Avrinningskoefficient Flöde 10-års regn (l/s) Flöde 100- års regn (l/s) Naturmark ex. vattenyta 3,2 0, Kapitel 3.5 Höjdsättning och extrema flöden Se kapitel 2.2 Befintliga dagvattenflöden Befintligt flöde från området för ett regn som varar i 10 min och har återkomsttiden 100 år har regnintensiteten beräknats till 488,81 l/s, ha, se tabell 2. n:\103\24\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvatten\bilaga pm dagvatten nithammaren 8.docx PM Dagvatten Nithammaren 8 Flöde 100- års regn (l/s) Tabell 2. Dagvattenflöden i befintligt planområde vid ett 10-års regn respektive ett 100-års regn Nithammaren 8 Area Avrinnings- Flöde 10-års (ha) koefficient regn (l/s) Takyta 0,7 0, Väg/asfaltsyta 2,2 0, Naturmark 0,3 0, Totalt ex. vattenyta 3,2 0,

32 Bilaga 2 Se kapitel 3.1 Framtida dagvattenflöden Tabell 3 och 4 visar framtida flöden vid 10- respektive 100-års regn. Tabell 3. Flöden vid utbyggnad enligt planförslag 1 Area (ha) Avrinnings koefficient Flöde 10-års regn (l/s) Flöde 100-års regn (l/s) Exkl. klimatfaktor Inkl. klimatfaktor Exkl. klimatfaktor Inkl. klimatfaktor Takyta 0,9 0, Väg/ asfaltsyta/ 0,4 0, kajkant Garage under mark 1 0,5 0, Naturmark 0,5 0, Grus/ plattor 2 1,0 0, Totalt exkl. vattenyta 3,2 0, Tabell 4. Flöden vid utbyggnad enligt planförslag 2 Area (ha) Avrinnings koefficient Flöde 10-års regn (l/s) Flöde 100-års regn (l/s) Exkl. klimatfaktor Inkl. klimatfaktor Exkl. klimatfaktor Takyta 1,0 0, Väg/ asfaltsyta/ kajkant 0,3 0, Garage under 0,4 0, mark 3 Inkl. klimatfaktor Naturmark 0,4 0, Grus/ plattor 4 1,0 0, Totalt exkl. vattenyta ,2 0, n:\103\24\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\dagvatten\bilaga pm dagvatten nithammaren 8.docx 1 Avrinningskoefficienten har förutsatts motsvara ett grönt tak 2 Avrinningskoefficienten har satts utifrån att ytan beläggs 50% med grus 50% med plattor 3 Avrinningskoefficienten har förutsatts motsvara ett grönt tak 4 Avrinningskoefficienten har satts utifrån att ytan beläggs 50% med grus 50% med plattor PM Dagvatten Nithammaren 8

33 Rain Gardens kan anläggas längs husen Yta där magasin skulle kunna anläggas VI I Garagetak med grönyta Gröna öar kan fördröja vägdagvatten Utlopp I Utlopp I Yta där magasin skulle kunna anläggas Magasin kan anläggas i gaturummet Utlopp Magasin bräddar till dike eller ledning Takytor kan beläggas med grön tak Norconsult AB

34 Rain Gardens kan anläggas längs husen Exempel på placering av magasin I Gröna öar kan fördröja vägdagvatten Garagetak med grönyta Utlopp I III I Utlopp III III Magasin kan anläggas i gaturummet Utlopp Dike eller ledning Takytor kan beläggas med grön tak Norconsult AB