RAPPORT. Kraftvärmeanläggning Hagby E.ON VÄRME SVERIGE AB PROCESS- OCH DAGVATTENHANTERING UPPDRAGSNUMMER GRANSKNINGSHANDLING

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Kraftvärmeanläggning Hagby E.ON VÄRME SVERIGE AB PROCESS- OCH DAGVATTENHANTERING UPPDRAGSNUMMER 1143598000 GRANSKNINGSHANDLING 2014-02-25"

Transkript

1 E.ON VÄRME SVERIGE AB Kraftvärmeanläggning Hagby UPPDRAGSNUMMER PROCESS- OCH DAGVATTENHANTERING UPPDRAGSLEDARE: IRINA PERSSON HANDLÄGGARE: KLAS HEDMAN OCH JOHANNA RENNERFELT GRANSKAD AV: THOMAS LARM OCH KLAS HEDMAN

2 Sweco Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Johanna Rennerfelt direkt +46 (0) Mobil +46 (0)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Använda prefix och förklaringar 2 1 Orientering Bakgrund Syfte och omfattning Avgränsningar 4 2 Anläggningsbeskrivning 5 3 Vattenhantering inom anläggningen Processavloppsvatten och rökgaskondensat Dagvatten Vatten från takytor Vatten från körytor/asfaltsytor och bränslelagringsytor Vatten från grönytor och övriga ej påverkade områden Släckvatten Vatten från golvbrunnar i anläggningen Sanitära avloppsvatten 14 4 Princip för hantering av dagvatten och processavloppsvatten Fördröjningsmagasin Utjämnings- och avskiljningsdamm 15 5 Riktvärden för dagvattenutsläpp och beräknade föroreningshalter i dag- och processavloppsvatten (innan rening i damm) Riktvärden för dagvattenutsläpp från verksamhetsområdet Metod för beräkning av flöden och föroreningar Beräknade föroreningshalter i dagvatten och processavloppsvatten 18 6 Dimensionering av fördröjningsmagasin och utjämnings- och avskiljningsdamm Fördröjningsmagasin Utjämnings- och avskiljningsdamm Etapp Fullt utbyggd anläggning 25 7 Dammens utformning och funktion 27 8 Reningseffekt i damm, föroreningshalter och mängder som belastar recipient 32 9 Referenser 36 1 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

4 repo001.docx ANVÄNDA PREFIX OCH FÖRKLARINGAR k = kilo, tusen (10 3 ) M = mega, miljon (10 6 ) G = giga, miljard (10 9 ) m = milli, tusendel (10-3 ) µ = mikro, miljondel (10-6 ) n = nano, miljarddel (10-9 ) MW = MWh = megawatt (106 watt) megawattimmar (103 kwh) ha = hektar (104 m 2 ) h/år = timmar/år VU = verksamhetsutövare Oljeindex = Analys, baserad på gaskromatografi, av i huvudsak polära alifatiska kolväten. Dessa innefattar bland annat mineralolja och petroleumbaserade smörjfetter, m.m. med en kedjelängd på C10-C40 Denitrifikation = Bakteriell reduktion av nitrat till kvävgas Rhizosfären = Jordlagret närmast växtrötterna 2 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

5 1 ORIENTERING 1.1 Bakgrund E.ON har fått i uppdrag av Täby kommun att bygga ut fjärrvärmenätet och producera värme till kommunen. E.ON Värme Sverige AB planerar därför att bygga en ny kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av värme och el inom Hagbyområdet, Täby. Kraftvärmeanläggningen planeras att byggas i anslutning till SÖRABs avfallsanläggning, se Figur 1. Figur 1. Lokalisering av E.ONs planerade kraftvärmeanläggning vid Hagby i Täby kommun. I kartan finns bland annat SÖRABs avfallsanläggning markerad. Kraftvärmeanläggningen kommer att utgöras av i huvudsak två pannor, en för avfallsklassat bränsle (verksamhetsavfall) och en för biobränslen. Anläggningen planeras att byggas etappvis, först avfallspannan och sedan biobränslepannan. Totalt installerad tillförd bränsleeffekt planeras ligga inom intervallet MW. 1.2 Syfte och omfattning E.ON Värme Sverige AB har givit SWECO i uppdrag att utreda hanteringen av processavloppsvatten från kraftvärmeanläggningen och det dagvatten som uppkommer inom verksamhetsområdet. I utredningen ingår att optimera vattenanvändningen inom anläggningen och beräkna flöden och föroreningsmängder i det dagvatten och processavloppsvatten som uppkommer inom verksamhetsområdet. Möjligheter att återanvända processavloppsvatten har studerats för att minimera mängden vatten som avleds till 3 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

6 repo001.docx recipienten. I utredningen ingår även att föreslå en principlösning för hantering av dagvatten och processavloppsvatten där erforderliga anläggningar redovisas i en principskiss. Dimensionering av anläggningarna baseras på genomförda flödes- och föroreningsberäkningar. Dessa har sedan legat till grund för en bedömning av reningseffekter samt föroreningshalter och föroreningsmängder som leds till recipient. Beräkning av processavloppsvatten- och dagvattenmängder samt föroreningshalter har skett för två olika alternativ där etapp 1 endast omfattar avfallspannan med tillhörande bränslehantering samt för fullt utbyggd anläggning. Utredningen ska även ligga till grund för framtida projektering av föreslagna fördröjningsoch reningsanläggningar. 1.3 Avgränsningar I föreliggande rapport redovisas dagvatten- och processavloppsvattenhanteringen inom den planerade kraftvärmeanläggningen. Med stöd av erfarenheter från liknande anläggningar, uppgifter från E.ON och modelleringsprogrammet StormTac har processoch dagvattenmängder samt föroreningshalter beräknats. I syfte att minska risken för oönskad bräddning har flödesberäkningar baserats på ett regn med 10 års återkomsttid. 4 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

7 2 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Kraftvärmeanläggningen kommer att utgöras av två pannor, varav en med en bränsleeffekt på preliminärt ca 55 MW tillfört för avfallsklassat bränsle (i huvudsak verksamhetsavfall) samt en panna med en bränsleeffekt på ca 120 MW tillfört för biobränslen. För spetslast och som reserv planeras en oljepanna med effekten 45 MW tillfört. Avfallspannan kan vara av rostertyp eller fluidiserad bädd och biopannan kommer att vara av typen fluidiserad bädd. Respektive pannas planerade drifttider framgår av sammanställningen i Tabell 1. Anläggningen kommer att byggas ut etappvis. Etapp 1 kommer att bestå av avfallspanna och oljepanna. Med biobränslepannan blir anläggningen fullt utbyggd. Tabell 1. Uppskattning av bränslemängder och drifttider. Anläggningsdel Tillfört bränsle GWh/år Drifttid h/år Avfallspanna Oljepanna Biobränslepanna (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

8 repo001.docx VATTENHANTERING INOM ANLÄGGNINGEN Inom den planerade kraftvärmeanläggningen kommer det att finnas flera avloppssystem för olika avloppsvattentyper beroende på erforderlig behandling samt slutlig recipient. De olika vattentyperna kan delas upp enligt följande: Renat rökgaskondensat Övrigt processavloppsvatten Dagvatten Vatten från golvbrunnar i anläggningen Släckvatten Sanitära avloppsvatten Figur 2 åskådliggör schematiskt utformningen av avloppsvattensystemet. Respektive fraktion beskrivs mer i detalj i avsnitt 3.1 till 3.5. Återanvändning i processer Processavloppsvatten Renat rökgaskondensat Reningsanläggning ett delflöde tas ut för återanvändning i processer Övrigt processavloppsvatten Fördröjningsmagasin Utjämnings-och avskiljningsdamm (avstängningsbar) Recipient Dagvatten Hårdgjorda ytor Slamavskiljare Oljeavskiljare Takytor Vatten från golvbrunnar i anläggningen Oljeavskiljare Sanitära avloppsvatten Kommunalt spillvattennät Figur 2. Principiell utformning av avloppsvattensystemen. 6 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

9 3.1 Processavloppsvatten och rökgaskondensat De största processavloppsvattenmängderna utgörs av rökgaskondensat som kommer att genomgå avancerad rening före avledning till fördröjningsmagasin och vidare till utjämnings- och avskiljningsbassäng. Övrigt processavloppsvatten kan bland annat utgöras av matarvatten vid tömning av panna och matarvattentank, vatten från bottenblåsning, provtagningsvatten, kondensat från ångfällor, indirekta kylvatten, vatten till slaggsläckning, spolvatten från rengöringsoperationer och liknande. Processavloppsvatten kommer att återanvändas i största möjliga mån. Vatten som avses användas i processen, exempelvis för spädmatning av pannor och fjärrvärmenät, kommer att genomgå ytterligare rening. Vatten som återanvänds till andra ändamål, som tillskottsvatten till rökgasrening och vissa kylvatten, behöver inte renas ytterligare. Returvatten från dammen kan kräva mekanisk avskiljning av suspenderat material, exempelvis sandfilter. Detta är markerat som Reningsanläggning på skissen i Figur 2. Koncentrat från reningsanläggningar samt andra överskottsvatten används i första hand som tillskottsvatten i rökgasreningen. Under den varmare delen av året, då det periodvis kan vara underskott i anläggningen, kommer vatten att återföras från dammen, vilket minskar utsläppet från dammen till recipienten. Genom återanvändning av vatten minskar utsläpp till recipienten samtidigt som behovet av kommunalt vatten hålls på en låg nivå. Beräknade processavloppsvattenflöden och mängder för etapp 1, samt för fullt utbyggd anläggning, framgår av Tabellerna 2 och 3. Angivna medelvärden avser årsmedel under drifttider som redovisas i tabell 1. 7 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

10 repo001.docx Tabell 2. Bedömning av processavloppsvattenflöden och mängder i etapp 1. Ursprung/delström Flöde, medel m 3 /h Flöde, max m 3 /h Årsmängd m 3 /år Anmärkning Rökgaskondensat från avfallspannan, totalt Varav i retur till rökgasrening och panna 8,3 17, Bruttoflöde inkl. uppfuktning/kylning -1,4-5, Intern cirkulation Rökgaskondensat från avfallspannan till dammen, netto 1 6,9 12, Efter intern cirkulation Övrigt processavloppsvatten från avfallspannan 0, Bottenblåsning, m.m. Avgår intern cirkulation av rökgaskondensat (efter intern rening) -5, Processavloppsvattenmängd, netto 1, Spädmatning, ev. slaggsläckning, m.m. samt koncentrat till panna Retur från dammen (vid utloppet) -1, Nettoöverskott av processavloppsvatten 1,2 (0,34 l/s) Avser flöde och vattenmängd efter återföring av koncentrat från rening av rökgaskondensat till uppkoncentrering i rökgasreningen. Vid vattenunderskott i kondenseringen Gäller vid utloppet från dammen Som framgår av sammanställningen innebär etapp 1 ett litet överskott av vatten. Variationer kan dock förekomma och balansen ovan förutsätter bland annat en successiv ökning av spädmatningen till fjärrvärmenätet. Av Tabell 3 framgår flöden och processavloppsvattenmängder för fullt utbyggd anläggning. Observera här att pannorna har olika drifttid, vilket kan påverka förhållandet flöde/avloppsvattenmängd (vid maxvärden). 8 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

11 Tabell 3. Bedömning av processavloppsvattenflöden och mängder i fullt utbyggd anläggning. Ursprung/delström Rökgaskondensat från avfallspanna och biopanna, totalt Varav i retur till rökgasrening och pannor Flöde, medel m 3 /h Flöde, max m 3 /h Årsmängd m 3 /år Anmärkning Bruttoflöde inkl. uppfuktning/kylning -9,3-14, Intern cirkulation Rökgaskondensat från pannor till dammen, netto 1 29, Efter intern cirkulation Övrigt processavloppsvatten från avfallspanna och biopanna, totalt 1, Bottenblåsning, m.m. Avgår intern cirkulation av rökgaskondensat (efter intern rening) -9, Processavloppsvattenmängd, netto 14, Spädmatning, ev. slaggsläckning, m.m. samt koncentrat till panna Retur från dammen (vid utloppet) -9, Nettoöverskott av processavloppsvatten 11,9 (3,3 l/s) 30 (10,8 l/s) Avser flöde och vattenmängd efter återföring av koncentrat från rening av rökgaskondensat till Vid vattenunderskott i kondenseringen Gäller vid utloppet från dammen uppkoncentrering i rökgasreningen. Som framgår av tabellen beräknas volymen av processavloppsvatten, som kan komma att avledas från dammen vid fullt utbyggd anläggning, uppgå till ca m 3 /år motsvarande ett medelflöde på ca 11,9 m 3 /h (3,3 l/s). 9 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

12 repo001.docx Dagvatten Allt dagvatten från tak och hårdgjorda ytor samlas upp och renas inom verksamhetsområdet. Mängden och föroreningshalten i det dagvatten som uppkommer inom verksamhetsområdet och avrinningen från de olika ytorna är till stor del beroende av vilken yta regnet faller på. Figur 3 och 4 visar exempel på möjlig utformning av verksamhetsområdet för etapp 1 respektive fullt utbyggd anläggning. Utifrån dessa ritningar har preliminära ytor tagits fram och kopplats till olika markanvändningar. Figur 3. Exempel på möjlig anläggningsutformning för den planerade kraftvärmeanläggning i Hagby för etapp 1 (streckad röd linje markerar E.ONs verksamhetsområde, grått hårdgjorda ytor). 10 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

13 Figur 4. Exempel på möjlig anläggningsutformning för den planerade kraftvärmeanläggning i Hagby efter full utbyggnad (streckad röd linje markerar E.ONs verksamhetsområde, grått utgör hårdgjorda ytor). Totala verksamhetsområdets yta uppgår till cirka 11 ha. Tak- och markytornas ungefärliga fördelning med angivna storlekar för respektive område och etapp framgår av Tabell 4 och 5. Den totala reducerade ytan i etapp 1 är beräknad till cirka 4,7 hektar. Reducerad yta innebär att hänsyn tagits till avrinningskoefficienterna för respektive markanvändning och är mått på vilken avrinning ytan ger upphov till inom verksamhetsområdet. Vid fullt utbyggd anläggning ökar den totala reducerade ytan för verksamhetsområdet till cirka 7 ha på grund av att naturmark ersätts av mer hårdgjord yta inom området. 11 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

14 repo001.docx Tabell 4. Preliminära ytor för respektive markanvändning inom verksamhetsområdet för etapp 1. Markanvändning, Etapp 1 Yta m 2 Avrinningskoefficient Reducerad area m 2 Takyta , Körytor/asfaltsytor , Bränslelagringsytor ,5* Naturmark + damm , Totalt , Tabell 5. Preliminära ytor av respektive markanvändning inom verksamhetsområdet för fullt utbyggd anläggning. Markanvändning, Etapp 2 Yta m 2 Avrinningskoefficient Reducerad area m 2 Takyta , Körytor/asfaltsytor , Bränslelagringsytor ,5* Naturmark + damm ,01 91 Totalt , * Avrinningskoefficienten för bränslelagringsytan är uppskattad till 0,5, vilket innebär att 50 % av dagvattnet avrinner från ytan. Resterande del förväntas absorberas i det material som ligger på upplagen. Troligtvis är avrinningen lägre än 50 % om upplagen till stor del är täckta med bränsle (flis mm), men det kan inte alltid antas vara fallet, varför det är motiverat med en avrinningskoefficient på 0,5. Beräkningar av uppkomna flöden och föroreningar i dagvattnet återfinns i kapitel 5 och Vatten från takytor Takavvattningen inom planerad kraftvärmeanläggning förväntas inte ge upphov till påtaglig kontamination av vattnet även om någon påverkan från diffus damning samt ett något högre atmosfäriskt nedfall (sura komponenter) i samband regn kan förutses. Sammansättningen förväntas dock i allt väsentligt överensstämma med övrigt dagvatten i närområdet möjligen med undantag för vissa metallhalter (i första hand zinkhalten som kan påverkas av beslag, plåtar, fästen till belysningsarmaturer, silar, hängrännor, stuprör, etc., vilka ofta är varmförzinkade). 12 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

15 3.2.2 Vatten från körytor/asfaltsytor och bränslelagringsytor Viss risk för förorening av vatten från hårdgjorda ytor finns i anslutning till transportvägar för verksamhetsavfall, från bränsleupplagringsytor samt inom områden där ask- och/eller slagghantering sker. Något tillskott kan även komma från parkeringsytor och upplagsplatser för kasserad utrustning och liknande områden. Föroreningsnivån i detta vatten är svårbedömd och relativt stora variationer kan förekomma. Utjämning av föroreningskoncentrationer kommer dock att ske i fördröjningsmagasinet samt i utjämnings- och avskiljningsdammen Vatten från grönytor och övriga ej påverkade områden Vatten från de ytor där ingen verksamhet sker inom verksamhetsområdet kommer att avvattnas på samma sätt som idag. Större delen av det vatten som faller på dessa ytor infiltreras i marken och ger inte upphov till någon avrinning. Det dagvatten som avrinner från ytan förväntas inte ge upphov till någon kontamination av vattnet. 3.3 Släckvatten Släckvatten uppkommer vid bekämpning av olika typer av brand i eller vid anläggningen. Beroende på vad som brinner kan såväl släckvattenmängd som sammansättning variera inom relativt vida gränser. I de flesta fall kommer avledning att ske till systemet för dagvatten och processavloppsvatten då merparten av såväl inomhus belägna golvbrunnar som gårdsbrunnar föreslås anslutnas till planerade fördröjnings- och avskiljningsanläggningar inom området. Om behov uppstår kan utflödet från reningsanläggningarna stängas för att förhindra spridning av föroreningar till recipient. Vid brand i personalutrymmen, laboratorielokaler och liknande utrymmen, som är anslutna till systemet för sanitärt avloppsvatten kan mindre mängder släckvatten tillföras spillvattennätet. Sannolikheten för denna typ av bränder är dock liten och släckvattenmängderna små. Avrinning till nätet för sanitärt avloppsvatten kommer också att begränsas genom att rutiner för täckning av golv- och gårdsbrunnar utarbetas. 3.4 Vatten från golvbrunnar i anläggningen Vatten ska normalt inte tillföras golvbrunnar men vid exempelvis rengöring, spill, läckage, reparationer och liknande samt vid brand i anläggningen kan vatten komma att avledas via golvbrunnar till planerat fördröjningsmagasin samt utjämnings- och avskiljningsdamm. Vid okontrollerad avledning, exempelvis vid brand, kan utloppet från magasin och damm stängas. 13 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

16 repo001.docx Sanitära avloppsvatten Vatten från tvättfat, toaletter, duschar, tvättmaskiner och andra installationer i personalutrymmen kommer att anslutas till det sanitära spillvattennätet för vidare befordran till Käppala avloppsreningsverk. Avledning planeras ske till det sanitära spillvattennätet via fettavskiljare om de lokala kraven (ABVA) så kräver. Avloppsvattenmängden är starkt beroende av antalet personer (och personalkategorier) som är verksamma inom anläggningen men kan, på basis av nuvarande planeringsunderlag 1, uppskattas till ca m 3 /år, varav ca m 3 /år från sanitära installationer. 14 (36) 1 Beräkningen baserad på ca 50 personer i varierande befattningar (dag- och skiftgående) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

17 4 PRINCIP FÖR HANTERING AV DAGVATTEN OCH PROCESSAVLOPPSVATTEN Allt dagvatten och processavloppsvatten som uppkommer inom verksamhetsområdet kommer att renas i utjämnings- och avskiljningsdammen i områdets östra hörn innan det leds vidare till recipienten Stora Värtan. Innan vattnet når utjämnings- och avskiljningsdammen kommer det att ledas med självfall i ledningssystem till ett fördröjningsmagasin, vilket förläggs i lågpunkten inom verksamhetsområdet. 4.1 Fördröjningsmagasin Ett fördröjningsmagasin anses nödvändigt då vattnet måste pumpas vidare till en inom området högre belägen utjämnings- och avskiljningsdamm. Utan ett fördröjningsmagasin skulle det krävas pumpar med mycket hög kapacitet, eftersom det rör sig om stora dagvattenflöden som kan behöva hanteras då området har en hög andel hårdgjorda ytor (med hög avrinning). Uppsamling av dagvatten i ett fördröjningsmagasin, som placeras i systemets lågpunkt, innebär att storleken på pumpar och tryckledningar kan minskas väsentligt, vilket ger såväl praktiska som ekonomiska fördelar. Såväl dagvatten från hårdgjorda ytor som vatten från golvbrunnar passerar slamavskiljare och oljeavskiljare (klass I i enlighet med SS-EN 858-1) före inlopp i fördröjningsmagasinet. I fördröjningsmagasinet blandas dagvatten med processavloppsvatten och eventuellt vatten från golvbrunnar innan det pumpas i ett gemensamt ledningssystem vidare till utjämnings- och avskiljningsdammen. Fördröjningsmagasinet kan antingen förläggas i marknivå och utformas som en torrdamm alternativt utgöras av ett underjordiskt magasin i plast eller ett rörmagasin i betong eller plast. Prefabricerade betongmagasin är också ett alternativ. Då det är höga grundvattennivåer i området måste fördröjningsmagasinet utföras som en tät konstruktion, och hänsyn tas till risker som bottenupptryckning. Förläggs magasinet under mark bör det förankras, så att risken med bottenupptryckning minimeras. Eftersom höjdsättning av verksamhetsområdet inte är gjord ännu, finns möjlighet att ta hänsyn till denna faktor. 4.2 Utjämnings- och avskiljningsdamm Vattnet från fördröjningsmagasinet pumpas till en utjämnings- och avskiljningsdamm. I dammen sker rening och ytterligare fördröjning av dagvattnet innan vattnet pumpas vidare och ansluter till det kommunala dagvattennätet. Pumpning av vatten ut från utjämnings-och avskiljningsdammen är nödvändigt på grund av nivåförhållanden mellan utloppet och anslutningspunkten till det kommunala ledningsnätet. Eventuellt finns möjlighet till samverkan med SÖRAB för anslutning från Hagbyområdet till det kommunala ledningsnätet, men detta är ännu inte klarlagt. 15 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

18 repo001.docx RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP OCH BERÄKNADE FÖRORENINGSHALTER I DAG- OCH PROCESSAVLOPPSVATTEN (INNAN RENING I DAMM) 5.1 Riktvärden för dagvattenutsläpp från verksamhetsområdet Ur ett föroreningsperspektiv är dagvatten ofta en diffus föroreningskälla som normalt avleds som ett punktutsläpp till en recipient. Avvattning av mark inom detaljplanelagt område är i miljöbalken definierat som avloppsvatten och därmed miljöfarlig verksamhet. Sådant avloppsvatten får inte släppas ut utan förgående rening om utsläppet inte kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön 2. Inrättande av ett nytt utsläpp i vattenområde eller förändring av befintligt utsläpp är anmälningspliktigt till den kommunala nämnden. Det är den som är huvudman för avledningssystemet som är ansvarig för utsläppet. I dagsläget saknas nationella riktvärden för sådant utsläpp, krav ställs istället ofta utifrån lokala styrdokument eller med hjälp av internationella jämförelser. Kraven på rening formuleras ofta i form av riktvärden angivna som årsmedelvärden. De framräknade föroreningshalterna i dagvattnet och processavloppsvatten som uppkommer inom verksamhetsområdet (Tabell 14-17) jämförs med förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, nivå 3VU, vilket är riktvärden för dagvattenutsläpp från verksamhetsutövare (RTK, 2009). Dessa riktvärden presenteras i Tabell (36) 2 SFS 1998:899. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

19 Tabell 6. Förslag till riktvärden (årsmedelhalt) för dagvattenutsläpp (RTK 2009). 3VU representerar riktvärden från verksamhetsutövare. Ämne 1 Enhet Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp (3VU) Fosfor (P) mg/l 0,25 Kväve (N) mg/l 3,5 Bly (Pb) µg/l 15 Koppar (Cu) µg/l 40 Zink (Zn) µg/l 150 Kadmium (Cd) µg/l 0,5 Krom (Cr) µg/l 25 Nickel (Ni) µg/l 30 Kvicksilver 2 (Hg) µg/l 0,1 Suspenderad substans (SS) mg/l 100 Oljeindex (olja) mg/l 1,0 1) 2) Totala fraktioner avses för näringsämnen och metaller (ej filtrerat eller centrifugerat prov). Om endast riktvärdet för detta ämne överskrids så bör inte endast detta utgöra beslutsunderlag för åtgärder p.g.a. osäkert dataunderlag. 5.2 Metod för beräkning av flöden och föroreningar Flödes- och föroreningsberäkningar har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac 3. Förorenings- och belastningsberäkningar har utförts för dagvatten och för processavloppsvatten som leds till utjämnings- och avskiljningsdammen, före rening respektive efter rening. Som indata till StormTac-modellen används årlig nederbörd i Stockholmsområdet, 636 mm/år 4, och markanvändning hämtad från underlag över utformningen av anläggningen (figur 3 och 4) Uppmätt nederbörd i Stockholm (ca 590 mm/år) justerat efter mätförluster med faktor 1,18 i enlighet med SMHI. 17 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

20 repo001.docx Beräkning av föroreningshalter i dagvatten från hårdgjorda ytor har baserats på undersökningar vid andra biobränsle- och avfallseldade kraftvärmeanläggningar i olika delar av Sverige samt schablonvärden i modelleringsverktyget StormTac. Olika förutsättningar råder dock och det obehandlade vattnets sammansättning är svårbedömd och kan säkerligen variera inom relativt vida gränser. Det bör även beaktas att empiriska data från liknande anläggningar inte är heltäckande. Även underlaget för beräkning av reningseffekt för kvicksilver är begränsat då kvicksilver oftast har förekommit i halter under rapporteringsgränsen i utgående vatten från undersökta dagvattendammar. I rapporten redovisas föroreningshalt (μg/l eller mg/l) och föroreningsbelastning (kg/år) för hela verksamhetsområdet. Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (susp; partiklar) och olja. För samtliga ämnen redovisas totalhalter. 5.3 Beräknade föroreningshalter i dagvatten och processavloppsvatten I Tabell 7 och Tabell 8 redovisas beräknade föroreningshalter i dagvattnet som uppkommer inom verksamhetsområdet respektive processavloppsvatten (renat rökgaskondensat) vid etapp 1 respektive fullt utbyggd anläggning. Halterna avser det vatten som leds till fördröjningsmagasinet. I fördröjningsmagsinet blandas processavloppsvatten och dagvatten innan det pumpas vidare till utjämnings- och avskiljningsdammen. I kapitel 8 redovisas beräknade föroreningshalter i det blandade vattnet som leds till utjämnings- och avskiljningsdammen samt beräknade halter och belastning efter rening i dammen. Samtliga föroreningshalter i dagvattnet (Tabell 7) är lägre i etapp 1 jämfört med fullt utbyggd anläggning, detta beror på att mer naturmark tas i anspråk när anläggningen är fullt utbyggd. 18 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

21 Tabell 7. Beräknade föroreningshalter i dagvattnet som uppkommer inom verksamhetsområdet (före rening) vid etapp 1 och fullt utbyggd anläggning. Ämne Enhet Koncentration Etapp 1 Koncentration Fullt utbyggd anläggning Fosfor (P tot ) mg/l 0,26 0,28 Kväve (N tot ) mg/l 2,6 2,9 Bly (Pb) µg/l Koppar (Cu) µg/l Zink (Zn) µg/l Kadmium (Cd) µg/l 0,57 0,6 Krom (Cr) µg/l Nickel (Ni) µg/l Kvicksilver (Hg) µg/l 0,044 0,052 Suspenderad substans (SS) mg/l Oljeindex mg/l 0,87 0,98 I Tabell 8 angivna halter i behandlat processavloppsvatten är baserade på erfarenheter från liknande anläggningar med avancerad reningsutrustning och långtgående återanvändning av olika vattenströmmar. De nivåer som framgår av tabellen är att betrakta som årsmedelvärden. 19 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

22 repo001.docx Tabell 8. Föroreningshalter i renat rökgaskondensat som leds till dammen för ytterligare rening innan utsläpp till recipient. Ämne Enhet Avfallspanna Typ av panna Biopanna Ammoniumkväve (NH 4 + ) mg/l 5 5 Fosfor (P) µg/l Bly (Pb) µg/l 5 5 Koppar (Cu) µg/l 5 5 Zink (Zn) µg/l Kadmium (Cd) µg/l 0,3 0,3 Krom (Cr) µg/l 5 5 Nickel (Ni) µg/l 5 5 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,2 0,2 Suspenderad substans (SS) mg/l 2 2 Arsenik (As) µg/l 2 2 Dioxiner ng/l 0,1 0,1 20 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

23 6 DIMENSIONERING AV FÖRDRÖJNINGSMAGASIN OCH UTJÄMNINGS- OCH AVSKILJNINGSDAMM Föroreningshalterna i dagvattnet och processavloppsvattnet från området indikerar ett reningsbehov av framförallt kväve (vilket till största delen föreligger som ammoniumkväve) innan det avleds till recipient. En utjämnings- och avskiljningsdamm som renar vattnet har därför översiktligt dimensionerats. På grund av dammens läge har även ett fördröjningsmagasin dimensionerats, vilket utjämnar flödet innan vattnet pumpas vidare till utjämnings- och avskiljningsdammen. Grundvattennivåer i omkringliggande område visar att grundvattnet ligger mycket ytligt. Mätningar utförda och visar på grundvattennivåer ca 0,5 m under marknivå, detta trots en torr sommar med väldigt lite nederbörd. Övriga månader kan grundvattennivåerna förväntas vara ännu högre. De höga grundvattennivåerna, samt det faktum att underliggande jordart utgörs av morän, medför att dammen troligtvis måste utföras med tät botten. Det föreligger risk för bottenupptryckning, vilket dock kan motverkas av vattentrycket i dammen. Det medför att dammen inte får tömmas eller endast tömmas delvis. Dimensionerande flöden vid regn med olika återkomsttid återges i Tabell 9 för etapp 1 och för fullt utbyggd anläggning. Det kan konstateras att de dimensionerande flödena är lägre för etapp 1 vilket kan förklaras genom att den reducerade arean är mindre i etapp 1 jämfört med fullt utbyggd anläggning. I tabellen visas både det dimensionerande flödet för en dagvattenledning som leder vattnet till fördröjningsmagasinet, samt det flöde som är dimensionerande för fördröjningsmagasinet. Att det är olika flöden som är dimensionerande för ledning respektive fördröjningsmagasin beror på att det är kraftiga, intensiva regn med kort varaktighet som oftast är dimensionerande för ledningar. De regn som skapar de största fördröjningsvolymerna är däremot oftast regn med lägre intensitet och lång varaktighet. 21 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

24 repo001.docx Tabell 9. Dimensionerande dagvattenflöden vid regn med olika återkomstid vid etapp 1 samt fullt utbyggd anläggning. De dimensionerande flödena anges dels för ledning samt för fördröjningsmagasinet. Återkomsttid på regn Etapp 1 Dimensionerande flöde för ledning l/s Dimensionerande flöde för magasin l/s 2 år år år Fullt utbyggd anläggning 2 år år år Fördröjningsmagasin Fördröjningsmagasinet dimensioneras för att klara att fördröja ett 10-års regn. I beräkningarna ingår även ett flöde av processavloppsvatten, vilket också leds till fördröjningsmagasinet. Från magasinet pumpas vattnet vidare till utjämnings- och avskiljningsdammen. Pumpkapaciteten styr delvis storleken på magasinet, med ett bedömt medelutflöde på 150 l/s från magasinet till utjämnings- och avskiljningsdammen beräknas magasinets fördröjningsvolym till 750 m 3 vid etapp 1 medan motsvarande siffra för fullt utbyggd anläggning beräknas till 1300 m 3. Beroende på vald pumpkapacitet förändras volymsbehovet och slutlig utformning är därför ännu inte bestämd. Ytbehovet beror på hur magsinet konstrueras. Vid jämförelse med ett regn som har 100 års återkomsttid ökar fördröjningsmagasinets volymsbehov och uppgår till 2200 m 3 vid etapp 1 och vid fullt utbyggd anläggning uppgår volymen till 3600 m 3. Detta förutsätter att medelutflödet är 150 l/s i båda fallen. 6.2 Utjämnings- och avskiljningsdamm En utjämnings- och avskiljningsdamm har dimensionerats för att kunna rena och utjämna det dagvatten och processavloppsvatten som uppkommer inom verksamhetsområdet. Reningsanläggningen har dimensionerats för etapp 1 och fullt utbyggd anläggning. Ett utflöde från dammen på 100 l/s motsvarar naturmarksavrinning från ett område med motsvarande yta som E.ONs verksamhetsområde. Dock kan utflödet komma att 22 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

25 begränsas till ca 20 l/s om samverkan sker med SÖRABs ledningsnät, varför dammen även dimensioneras för ett sådant utflöde. Storleken på dammen påverkas även av kapaciteten på de pumpar som transporterar processavloppsvatten samt dagvatten från fördröjningsmagasinet till utjämnings- och avskiljningsdammen. Dammens slutliga storlek beror således på optimering vid dimensionering av ledningar och pumpar samt möjlighet till samverkan med SÖRAB. I detta skede är dessa beslut ännu inte fattade. I följande avsnitt anges dimensionerande data samt anläggningsdata för etapp 1 och fullt utbyggd anläggning, vid utflöde på 20 l/s respektive 100 l/s Etapp 1 Vid utflöde 20 l/s Dammens totala anläggningsyta beräknas bli 1800 m 2 och den permanenta vattenvolymen blir 1400 m 3. Den permanenta vattenytan i dammen beräknas bli 1500 m 2. Reglervolymen utgör den extravolym som dammen rymmer upp till dammkanten vid fall då utloppet till dammen måste stängas (i detta fall kan utloppspumparna stängas av). Reglervolymen dimensioneras för att kunna hålla ett 10-årsregn och uppgår till 1200 m 3. Reglerhöjden i dammen blir då 0,70 meter och utgör höjden mellan den permanenta och den totala ytan. Dessa ytor och volymer förutsätter ett utflöde från dammen på ca 20 l/s. Vid utflöde 100 l/s Ändras utflödet till 100 l/s förblir anläggningsytan, den permanenta vattenvolymen och vattennivån densamma medan reglervolymen och reglerhöjden minskar till 900 m 3 respektive 0,56 m. I Tabell 10 och 11 sammanställs områdesdata, flödesdata samt anläggningsdata för utjämnings- och avskiljningsdammen vid ett utflöde av 20 l/s samt 100 l/s för etapp 1. Vid jämförelse med ett regn som har 100 års återkomsttid ökar reglervolymen till 1700 m 3 och reglerhöjden till 0,97 m trots att det även fortsättningsvis pumpas in 150 l/s till dammen. En förändring sker eftersom den dimensionerande varaktigheten vid ett 10 års regn är 5 h medan dimensionerande varaktighet vid ett 100 års regn är 12 h. 23 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

26 repo001.docx Tabell 10. Dimensionerande data samt anläggningsdata för utjämnings- och avskiljningsdammen vid etapp 1, och vid de två alternativa utflödena från dammen på 20 l/s och 100 l/s. Områdesdata Årlig nederbörd 636 mm/år Avrinningskoefficient 0,42 A red Dimensionerande rinnsträcka 4,7 ha 350 m Flödesdata Årsmedelflöde, dagvatten Årsmedelflöde, processavloppsvatten Medelregnflöde, dagvatten Inkommande dagvatten, maxflöde, (styrs av pumpar) Max utflöde från damm, pumpas ut 1,2 l/s 0,44 l/s (till damm) 15 l/s 150 l/s 100 l/s Tabell 11. Anläggningsdata för utjämnings- och avskiljningsdammen vid etapp 1 och vid de två alternativa utflödena från dammen på 20 l/s och 100 l/s. Anläggningsdata, utjämnings- och avskiljningsdamm Max utflöde från damm, pumpas ut 20 l/s 100 l/s Permanent vattenvolym (Vp) 1400 m m 3 Total anläggningsyta (Atot) 1800 m m 2 Total vattenyta upp till permanent vattennivå, (Ap) Maximalt vattendjup upp till permanent vattenyta 1500 m m 2 1,7 m 1,7 m Reglerhöjd över permanent vattenyta 0,70 m 0,56 m Reglervolym (10-årsregn) 1200 m m 3 24 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

27 6.2.2 Fullt utbyggd anläggning Vid utflöde 20 l/s Vid fullt utbyggd anläggning blir det större volymer vatten som behöver hanteras. Dammens totala yta bedöms bli 2900 m 2 varav den permanenta vattenytan uppgår till 2200 m 2. Den permanenta vattenvolymen är 2300 m 3. Reglervolymen vid ett 10-års regn är 2700 m 3 och reglerhöjd 1,1 m. Vid utflöde 100 l/s Ändras utflödet till 100 l/s förblir anläggningsytan, den permanenta vattenvolymen och vattennivån densamma medan reglervolymen och reglerhöjden minskar till 1400 m 3 respektive 0,61 m. Vid jämförelse med ett regn som har 100 års återkomsttid ökar reglervolymen till 2700 m 3 och reglerhöjden till 1,1 m trots att det även fortsättningsvis pumpas in 150 l/s till dammen. En förändring sker eftersom den dimensionerande varaktigheten vid ett 10 års regn är 5 h medan dimensionerande varaktighet vid ett 100 års regn är 12 h. I tabell 12 och 13 redovisas områdesdata, flödesdata samt anläggningsdata för utjämnings- och avskiljningsdammen vid ett utflöde av 20 l/s samt 100 l/s vid fullt utbyggd anläggning. Tabell 12. Dimensionerande data samt anläggningsdata för utjämnings- och avskiljningsdammen vid full utbyggnad, och vid de två alternativa utflödena från dammen på 20 l/s och 100 l/s. Områdesdata Årlig nederbörd 636 mm/år Avrinningskoefficient 0,64 A red Dimensionerande rinnsträcka 7 ha 350 m Flödesdata Årsmedelflöde, dagvatten Årsmedelflöde, processavloppsvatten Medelregnflöde, dagvatten Inkommande dagvatten, maxflöde, (styrs av pumpar) 1,6 l/s 4,0 l/s (till damm) 22 l/s 150 l/s 25 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

28 repo001.docx Tabell 13. Anläggningsdata för utjämnings- och avskiljningsdammen vid fullt utbyggd anläggning och vid de två alternativa utflödena från dammen på 20 l/s och 100 l/s. Anläggningsdata, utjämnings- och avskiljningsdamm Max utflöde från damm, pumpas ut 20 l/s 100 l/s Permanent vattenvolym (V p ) 2300 m m 3 Total anläggningsyta (A tot ) 2900 m m 2 Total vattenyta upp till permanent vattennivå, (A p ) 2200 m m 2 Reglerhöjd över permanent vattenyta 1,1 m 0,61 m Reglervolym (10-årsregn) 2700 m m 3 26 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

29 7 DAMMENS UTFORMNING OCH FUNKTION Processavloppsvattnets och dagvattnets föroreningsinnehåll visar att det finns ett behov av att rena vattnet, speciellt med hänsyn till kvävehalterna. Dammen är speciellt designad för att uppnå en effektiv avskiljning av ammoniumkväve. Även en effektiv rening av metaller uppnås med denna utformning. Som föregående avsnitt visade skiljer sig den erforderliga storleken på dammen beroende på vilket etapp och vilket utflöde från dammen som avses. Utformningen av dammen är däremot generell för alla alternativ om inget annat anges. Närmast inloppet anläggs en djupzon. Reningen sker då hastigheten på inkommande vatten i dammen sjunker vilket medför att partiklar, partikelbundna föroreningar och näringsämnen sedimenterar och sjunker till botten. Vid botten fastläggs föroreningar i bottensedimentet. Djupzonen får även en temperaturutjämnande effekt på vattnet då både processavloppsvatten (med temperatur runt 40 ±5 C) och dagvatten blandas (vilket även sker i fördröjningsmagasinet). En makadamvall föreslås anläggas från botten av dammen upp till permanent vattenyta, vilken har till uppgift att avskilja djupzonen från grundzonen. Härigenom filtreras också vattnet samtidigt som makadammets yta erbjuder en plats för mikroorganismer att tillväxa på. Genom att makadamvallen anläggs underlättas också omhändertagandet av det avskilda/sedimenterade materialet i djupzonen. Från djupzonen leds vattnet vidare genom makadamvallen till en grundzon. I hela grundzonen planteras växter. I denna del av dammen gynnas nitrifikationsprocessen där ammoniumkväve oxideras via nitrit till nitrat. Även växtligheten i grundzonen bidrar till reningen genom upptag av näringsämnen och föroreningar. Växter bidrar också indirekt till reningen genom att de erbjuder en yta för mikroorganismerna (t.ex. nitrifierande bakterier, vilka inte är frilevande) att leva på. För att få en effektiv nitrifikation krävs också goda syrgasförhållanden vilket erhålls genom att zonen är grund med stor vattenyta som är i kontakt med omkringliggande atmosfär. Genom att anlägga förhållandevis stora grundzoner med mycket växtlighet ges goda förutsättningar för rening av lösta föroreningar samt närsalter i dammen. Stora grundzoner med mycket växtlighet ger också en estetiskt tilltalande damm. Från grundzonen leds vatten vidare till en större djupzon. Denitrifikation sker då denitrifierande bakterier omvandlar nitrat till kvävgas. Processen sker under syrefria alternativt syrefattiga förhållanden i vattenfas, vilket möjliggörs i denna djupa del av dammen där syrgashalten är låg. Denitrifikation sker också i vattenmättade sediment där reducerade förhållanden råder. Vegetationen skapar även små mikroklimat i rhizosfären och genom syrgasupptag i rötterna skapas syrefria zoner nära rötterna vilket gynnar denitrifikationsprocessen och utgör en bra miljö för denitrifierande bakterier. Även sedimentering sker i denna del av dammen. Djupzonerna gör också att en öppen vattenspegel erhålls i dammen vilket ut estetisk synvinkel är positivt. Ett nedsänkt utlopp anläggs för att hindra eventuellt flytande föroreningar som olja att transporteras vidare till recipienten. Vid en eventuell nödsituation kan pumparna vid 27 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

30 repo001.docx utloppet stängas av, vilket förhindar utflöde från dammen. Möjligheter till provtagning kommer att beaktas vid utformningen genom att anlägga inlopp och utlopp med tillräckliga dimensioner. Dammen omges av grundzoner där våtmarksväxter etableras. Förutom att vegetation utgör tillväxtytor för nitrifikations-och denitrifikationsbakterier bidrar även ett tätt bestånd av vegetation till att öka flödesmotståndet vilket i sin tur ökar uppehållstiden och ger mer tid för växtnäringsupptag och sedimentation av föroreningar. Växtupptag av kväve sker både i form av ammoniumkväve och nitratkväve och kan påverka reningseffekten positivt i en damm under växtsäsongen. Anläggningen kommer att ha god funktion även vintertid. De biologiska processerna är normalt sett långsammare vintertid då temperaturen är lägre, vilket påverkar framför allt kvävereningen. Eftersom dammen kommer få ett delflöde av uppvärmt rökgaskondensat hålls medelvattentemperaturen något högre än vad det normalt sett skulle ha varit fallet vintertid. En högre temperatur i vattnet vintertid bedöms påverka reningseffekten i dammen positivt. Frysrisken i dammen vintertid anses minimal då temperaturen i rökgaskondensatet höjer vattentemperaturen samt att inlopp och utlopp i dammen är nedsänkta vilket förhindrar problem med frysning. Att flödet av rökgaskondensatet är konstant under vintertid förhindrar också frysning. I Figur 5 presenteras en principskiss på utformningen av dammen, och i Figur 6 visas längdsnitt och ett tvärsnitt av samma damm. Hur stor del i dammen respektive zon utgör bestäms i ett senare skede. I Figur 7 visas exempel på anlagda dammar för rening och fördröjning av förorenat vatten. 28 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

31 Figur 5. Schematisk skiss av planerad utjämnings- och avskiljningsdamm. 29 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

32 repo001.docx Figur 6. Längdsnitt och tvärsnitt av planerad utjämnings- och avskiljningsdamm (ej skalenlig). 30 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

33 Figur 7. Exempel på utformning av dammar för hantering av förorenat vatten. En damm bidrar förutom fördröjning och rening av vatten även till ökad biologisk mångfald och utgör ett estetiskt inslag i miljön. 31 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

34 repo001.docx RENINGSEFFEKT I DAMM, FÖRORENINGSHALTER OCH MÄNGDER SOM BELASTAR RECIPIENT Reningseffekten som redovisas i Tabell 14 och Tabell 15 har beräknats i StormTac och bygger på data från andra liknande reningsanläggningar. Behandlingsresultat varierar beroende på ämnenas förekomstform, koncentration och typen av förekommande komplexbildare men ligger inom intervallet % beroende på typ av förorening. Resultaten av föroreningsberäkningarna visar att samtliga ämnen hamnar under riktvärdena för dagvattenutsläpp (nivå 3VU) efter rening. Jämförs föroreningshalterna i utgående vatten från utjämnings- och avskiljningsdammen med de strängare riktlinjerna för nivå 1S (direktutsläpp till en större recipient) visar även denna jämförelse att samtliga riktvärden underskrids med undantag för kvicksilver, som i detta fall är 0,05 µg/l. Dock är osäkerheten stor kring förekomst och reningseffekt av kvicksilver. Av riktvärdesgruppens förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp framgår även att om endast riktvärdet för kvicksilver överskrids så bör inte endast detta utgöra beslutsunderlag för åtgärder på grund av osäkert dataunderlag. Växtlighet har i tidigare studier visat sig ha god reningseffekt på kvicksilver varför det kan förmodas ge även goda resultat i föreslagen reningsanläggning där mycket växtlighet planeras. 32 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

35 Tabell 14. Beräknade metallkoncentrationer (µg/l) i vatten som uppkommer inom verksamhetsområdet (dagvatten och processavloppsvatten) under etapp 1 och efter fullt utbyggd anläggning som leds till utjämnings- och avskiljningsdammen. Tabellen visar föroreningshalter före och efter rening samt beräknad reningseffekt. Riktvärden för dagvattenutsläpp redovisas för nivå 3VU (verksamhetsutövare). Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%) Etapp 1 Reningseffekt Koncentration Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg 1 g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l Före rening , ,083 Efter rening 4, ,22 2,0 4,9 0,039 Riktvärden, 3VU , ,1 Fullt utbyggd anläggning Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%) Reningseffekt Koncentration Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg 1 g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l Före rening , ,16 Efter rening 2,6 6,0 22 0,17 1,3 2,3 0,074 Riktvärden, 3VU , ,1 1 Om endast riktvärdet för detta ämne överskrids så bör inte endast detta utgöra beslutsunderlag för åtgärder p.g.a. osäkert dataunderlag. 33 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

36 repo001.docx Tabell 15. Beräknade övriga föroreningar som uppkommer inom verksamhetsområdet (dagvatten och processavloppsvatten) under etapp 1 och efter fullt utbyggd anläggning leds till utjämnings- och avskiljningsdammen. Beräkningarna är utförda före och efter rening, och redovisar beräknad reningseffekt och föroreningshalter (mg/l). Riktvärden för dagvattenutsläpp redovisas för nivå 3VU. Föroreningar som överstiger riktvärdena för dagvattenutsläpp markeras med grått. Etapp 1 P N SS Olja Reningseffekt, % Koncentration P N SS Olja mg/l mg/l mg/l mg/l Före 0,20 2, ,65 Efter 0,083 1,8 11 0,10 Riktvärden, 3VU 0,25 3, ,0 Fullt utbyggd anläggning P N SS Olja Reningseffekt, % P N SS Olja Koncentration mg/l mg/l mg/l mg/l Före 0,092 3,5 82 0,30 Efter 0,038 2,1 4,1 0,045 Riktvärden, 3VU 0,25 3, ,0 I Tabell 16 och 17 redovisas den beräknade föroreningsbelastningen i det blandade process- och dagvattnet före och efter rening i utjämnings- och avskiljningsdammen både för etapp 1 och etapp (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

37 Tabell 16. Beräknad föroreningsbelastning (kg/år) av metaller från verksamhetsområdet vid etapp 1 samt fullt utbyggd anläggning. Belastning Etapp 1 Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Före rening 0,93 1,6 5,5 0,025 0,82 1,31 0,00 Efter rening 0,21 0,59 1,5 0,011 0,093 0,23 0,0019 Belastning Fullt utbyggd anläggning Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Före rening 1,9 2,9 13 0,065 1,7 2,5 0,026 Efter rening 0,37 0,87 3,2 0,024 0,18 0,33 0,011 Tabell 17. Beräknad övrig föroreningsbelastning (kg/år) från verksamhetsområdet vid etapp 1 samt fullt utbyggd anläggning. Belastning Etapp 1 P N SS Olja kg/år kg/år kg/år kg/år Före rening Efter rening 3, ,7 Belastning Fullt utbyggd anläggning P N SS Olja kg/år kg/år kg/år kg/år Före rening Efter rening 5, ,5 Vid beräkningar av utgående föroreningshalter och mängder från dammen har ingen hänsyn tagits till att viss recirkulation av vatten från dammen till anläggningen sker vilket kan innebära att den faktiska belastningen till recipienten kan komma att minskas med upp till 18 %. 35 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

38 repo001.docx REFERENSER Riktvärdesgruppen i Stockholm, Regionplane- och trafikkontoret, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Structor Preliminär översiktsplan. SFS 1998:899. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 36 (36) SEJPIR p:\1133\ \000_hagby_eon\10 arbetsmtrl_dok\leverans \rapport del 1_final report.docx

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla Inledning I detta redogörs för flödes- och föroreningssituationen inom Östra Torps detaljplaneområde före och efter exploatering

Läs mer

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 Uppdragsnr: 10191200 1 (8) PM Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 1 Inledning Idag leds orenat dagvatten ut via ledning till Hudiksvallsfjärden från ett område på

Läs mer

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg) 1(6) Handläggare Datum Beteckning Stefan Ahlman 2015-11-04 E-post: stefan.ahlman@kvab.kalmar.se Tel: 0480-45 12 22 Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Box 611 391 26 Kalmar Översiktlig dagvattenutredning

Läs mer

PM Dagvattenföroreningar

PM Dagvattenföroreningar o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1 OKQ8 detaljplan Kungsbro 1:1 Stockholm 2015-01-26 detaljplan Kungsbro 1:1 Datum 2015-01-26 Uppdragsnummer 1320011273 Utgåva/Status Version 1 Cecilia Sköld Sara Jansson Ingemar Uhlin Uppdragsledare Handläggare

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Detaljplaneområdet, Färingsö trä, åker och infartsparkering sett från nordväst. Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Ekerö kommun Stockholm 2015-07-01 Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

Tekniskt PM, VA-teknik. Teoretisk, översiktlig beräkning för dagvattenhantering gällande etablering av Tullstation, E18.

Tekniskt PM, VA-teknik. Teoretisk, översiktlig beräkning för dagvattenhantering gällande etablering av Tullstation, E18. Teoretisk, översiktlig beräkning för dagvattenhantering gällande etablering av Tullstation, E18. Datum: 21.12.2013 Uppdragsnummer: 113427 Tekniskt PM, VA-teknik Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Genomgång av styrande dokument och förutsättningar. Beräkning av dagvattenflöden före och efter nyexploatering

Genomgång av styrande dokument och förutsättningar. Beräkning av dagvattenflöden före och efter nyexploatering repo001.docx 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 1143576500 ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING FÖR HUS 15 (SICKLAÖN 369:32) 2014-06-04 SWECO ENVIRONMENT AB DAGVATTEN OCH YTVATTEN UPPDRAGSLEDARE/KVALITESGRANSKARE AGATA

Läs mer

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM repo001.docx 2012-03-2914 AGATEN 32, TYRESÖ Rev A SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, östra, etapp 1 HÄRRYDA KOMMUN. Totalt antal blad: 8 st. Göteborg 2014-06-02

DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, östra, etapp 1 HÄRRYDA KOMMUN. Totalt antal blad: 8 st. Göteborg 2014-06-02 DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, östra, etapp HÄRRYDA KOMMUN Totalt antal blad: 8 st. Göteborg -- ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen, Box SE- Göteborg Telefon +. Fax + 9. Säte i Stockholm. www.afconsult.com

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11)

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

Dagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun

Dagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun , Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun Utredning rörande konsekvenser av exploatering samt förslag till dagvattenhantering i samband med detaljplanläggning Umeå 2010-05-06 Beställare:

Läs mer

Dagvattenhantering Tuna Park, inför detaljplan för Gallerian 1 m.fl. 1 Inledning

Dagvattenhantering Tuna Park, inför detaljplan för Gallerian 1 m.fl. 1 Inledning Uppdragsnr: 1018 9908 1 (9) PM Dagvattenhantering Tuna Park, inför detaljplan för Gallerian 1 m.fl. 1 Inledning Warburg-Hendersson Eskilstuna AB äger fastigheten Gallerian 1 i området Tuna Park i Eskilstuna.

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(8) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden

Läs mer

Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1

Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1 Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1 Beställare: Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Beställarens representant: Karolina Ehrén Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Hantverkargatan 5

Läs mer

Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång

Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång MiljöInvest AB Järnbrogatan 1 602 24 Norrköping Tel: 011-180220 Fax: 011-180320 Web: www.miljoinvest.se e-post: anders@miljoinvest.se Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång Utredning av behovet

Läs mer

RAPPORT. Fyrklövern BRABO STOCKHOLM AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN DAGVATTENUTREDNING UPPDRAGSNUMMER 1143669000 2014-09-12 PER BOHOLM TOBIAS RENLUND

RAPPORT. Fyrklövern BRABO STOCKHOLM AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN DAGVATTENUTREDNING UPPDRAGSNUMMER 1143669000 2014-09-12 PER BOHOLM TOBIAS RENLUND BRABO STOCKHOLM AB Fyrklövern UPPDRAGSNUMMER 1143669000 DAGVATTENUTREDNING STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN PER BOHOLM TOBIAS RENLUND Sweco Sammanfattning Upplands Väsbys kommun ingår i Oxunda Vattensamverkan

Läs mer

Haninge kommun. Dagvattenutredning för detaljplan Biltema. Stockholm, 2015-05-06

Haninge kommun. Dagvattenutredning för detaljplan Biltema. Stockholm, 2015-05-06 Haninge kommun Dagvattenutredning för detaljplan Biltema Stockholm, 2015-05-06 Dagvattenutredning Detaljplan Biltema Dagvattenutredning Datum 2015-05-06 Uppdragsnummer 1320013064 Utgåva/Status Version

Läs mer

Haninge kommun. Dagvattenutredning Exploateringsområde fd. Lundaskolan Jordbro. Dagvattenutredning exploatering fd Lundaskolan 151029.

Haninge kommun. Dagvattenutredning Exploateringsområde fd. Lundaskolan Jordbro. Dagvattenutredning exploatering fd Lundaskolan 151029. Haninge kommun Dagvattenutredning Exploateringsområde fd. Lundaskolan Jordbro Uppdragsledare och handläggare Jonas Lind Telefon +46 10 505 03 34 E-post jonas.lind@afconsult.com Datum 2015-10-29 Uppdragsnummer

Läs mer

Dagvattenutredning KVARNHOLMEN UTVECKLINGS AB. Kvarnholmen DP5. Stockholm 2013-04-19

Dagvattenutredning KVARNHOLMEN UTVECKLINGS AB. Kvarnholmen DP5. Stockholm 2013-04-19 KVARNHOLMEN UTVECKLINGS AB Stockholm 2013-04-19 Datum 2013-04-19 Uppdragsnummer 61190723501 Håkan Olofsson Linnéa Sörenby Magnus Biderheim Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009,

Läs mer

Översvämningsanalys Sollentuna

Översvämningsanalys Sollentuna Beställare Sollentuna kommun och Sollentuna Energi AB Översvämningsanalys Sollentuna Konsekvenser av extrema regn över Sollentuna kommun Uppdragsnummer Malmö 2015-04-21 12802674 DHI Sverige AB GÖTEBORG

Läs mer

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan

Läs mer

PM Dagvattenutredning

PM Dagvattenutredning Uppdrag nr 15U26778 PM Dagvattenutredning Västra Rosersberg Sigtuna kommun www.bjerking.se Sida 2 (32) PM Uppdragsnamn Dagvattenutredning Västra Rosersberg Sigtuna kommun Rosersberg 10:262 Kilenkrysset

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING ERSMARK 1:7, 2:7, m fl. Rapport. 2015-07-10 Upprättad av: Tara Roxendal Granskad av: Linda Hörnsten

DAGVATTENUTREDNING ERSMARK 1:7, 2:7, m fl. Rapport. 2015-07-10 Upprättad av: Tara Roxendal Granskad av: Linda Hörnsten DAGVATTENUTREDNING ERSMARK 1:7, 2:7, m fl. Rapport 2015-07-10 Upprättad av: Tara Granskad av: Linda Hörnsten DAGVATTENUTREDNING ERSMARK 1:7, 2:7, m fl KUND Umeå kommun Detaljplanering 901 84 Umeå KONSULT

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Uppdragsnr: 10144353 1 (11) PM Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Komplettering 2011-04-07 Bakgrund PEAB Bostad AB och Skanska Nya Hem AB i samarbete med Upplands-Bro kommun har beslutat att ta fram

Läs mer

Dagvattenhantering, vatten- och spillvattenförsörjning samt övrig teknisk försörjning. Sweco Environment AB

Dagvattenhantering, vatten- och spillvattenförsörjning samt övrig teknisk försörjning. Sweco Environment AB UDDEVALLA KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1351625000 Dagvattenhantering, vatten- och spillvattenförsörjning samt övrig teknisk försörjning UTSTÄLLNINGSHANDLING VÄNERSBORG 2010-05-06 Sweco Environment AB Vänersborg

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Tekniskt PM Avvattning och ledningar Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Lomma kommun, Skåne Län Vägplan 2016-06-03 Projektnummer: 145981 1 Innehåll 2 ALLMÄNT 3 3 AVVATTNING 3 3.1 Förutsättningar

Läs mer

PM 2005-06-01 Dagvattenåtgärd Mörbyviken

PM 2005-06-01 Dagvattenåtgärd Mörbyviken . Bakgrund Dagvatten från ett område, omfattande bl.a. Kevinge och Mörbyskogen, leds via en bergtunnel ut i Mörbyviken. Med dagvattnet följer en viss mängd oljeföroreningar. Nedan redovisas ett antal förslag

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar Reviderad 2012-11-01 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Käppalaförbundet

Läs mer

Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i

Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i norra Stockholmsområdet NOS-dagvatten Jonas Andersson och Daniel Stråe WRS Uppsala AB Föroreningar i dagvatten Stockholm 30 november 2010 Projektet Uppföljning

Läs mer

RAPPORT. Dagvattenutredning Lindbacka Västra, område D Gävle kommun UPPDRAGSNUMMER 1832361000 2015-09-10 SWECO VA & VATTENRESURSER

RAPPORT. Dagvattenutredning Lindbacka Västra, område D Gävle kommun UPPDRAGSNUMMER 1832361000 2015-09-10 SWECO VA & VATTENRESURSER Dagvattenutredning Lindbacka Västra, område D Gävle kommun UPPDRAGSNUMMER 1832361000 SWECO VA & VATTENRESURSER IRINA PERSSON, PHILIP KARLSSON, HEIDI GRAEFFE OCH HENRIK ALM repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga 1. Dagvattenutredning för detaljplan ETERN 3, Umeå SAMRÅDSHANDLING. Sundsvall 2014-03-07

Bilaga 1. Dagvattenutredning för detaljplan ETERN 3, Umeå SAMRÅDSHANDLING. Sundsvall 2014-03-07 Bilaga 1 Dagvattenutredning för detaljplan ETERN 3, Umeå SAMRÅDSHANDLING Sundsvall 2014-03-07 Dagvattenutredning för detaljplan ETERN 3, Umeå Datum 2014-06-04 Uppdragsnummer 1320006428 Utgåva/Status 1

Läs mer

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter 2 Förord Detta dokument har tagits fram genom ett samarbete mellan

Läs mer

Föroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun

Föroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun Förosberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun GRAP 17027 Jenny Korinth Geosigma AB 2017-02-17 Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor 604648 17027 2017-02-17

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

KROKSHALLSOMRÅDET - DAGVATTENUTREDNING MED ÖVERSVÄMNINGSBEDÖMNING

KROKSHALLSOMRÅDET - DAGVATTENUTREDNING MED ÖVERSVÄMNINGSBEDÖMNING DAGVATTENUTREDNING MED ÖVERSVÄMNINGSBEDÖMNING Göteborg SWECO Environment AB Elisabet Sterner Helena Holm Uppdragsnummer 1320959 SWECO Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75

Läs mer

RAPPORT. Mellingeholm dagvatten NORRTÄLJE KOMMUN RAPPORT. 2012-06-25, Reviderad 2012-08-30 & 13-09-11. Sweco Environment AB

RAPPORT. Mellingeholm dagvatten NORRTÄLJE KOMMUN RAPPORT. 2012-06-25, Reviderad 2012-08-30 & 13-09-11. Sweco Environment AB NORRTÄLJE KOMMUN Mellingeholm dagvatten Uppdragsnummer 1832241000 2012-06-25, Reviderad 2012-08-30 & 13-09-11 Sweco Environment AB Frida Nolkrantz Henrik Alm Irina Persson 1 (29) S w e co Kungsgatan 62

Läs mer

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn

Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn Uppdragsnr: 10212136 1 (5) PM Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn Det föreslås utnyttja den planerade konstruktionen av träbryggan för anläggandet av en reningsanläggning för dagvattnet i form av en skärmbassäng.

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI

RAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI KRISTIANSTADS KOMMUN Detaljplan Näsby 35:47 UPPDRAGSNUMMER 3840118000 VA-UTREDNING KARLSKRONA ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI Sweco Östra Vittusgatan 34 SE 371 33 Karlskrona, Sverige Telefon +46 (0)455 31

Läs mer

Uppdrag nr. 54842. VA-utredning. Skogsdungen Storvreta. www.bjerking.se

Uppdrag nr. 54842. VA-utredning. Skogsdungen Storvreta. www.bjerking.se VA-utredning Skogsdungen Storvreta www.bjerking.se Sida 2 (6) VA-utredning Uppdragsnamn Skogsdungen Storvreta Uppsala kommun VA-utredning HSB Uppsala Hans Johansson Box 1103 75141 Uppsala Uppdragsgivare

Läs mer

FÖRORENINGSBERÄKNINGAR INGELSTAD

FÖRORENINGSBERÄKNINGAR INGELSTAD Rapport FÖRORENINGSBERÄKNINGAR INGELSTAD UTKAST 2017-10-10 UPPDRAG 278492, Ingelstad föroreningsberäkningar Titel på rapport: Föroreningsberäkningar Ingelstad Status: Datum: 2017-10-10 MEDVERKANDE Beställare:

Läs mer

Dagvatten - tekniska lösningar från tak till utsläpp. Kort om mig

Dagvatten - tekniska lösningar från tak till utsläpp. Kort om mig Dagvatten - tekniska lösningar från tak till utsläpp Sundbyberg 14 oktober 2014 Jonas Andersson, WRS Uppsala AB jonas@wrs.se Kort om mig Arbetat med våtmarker, dammar och andra naturnära reningstekniker

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,

Läs mer

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången Dikesförslag Spektrumgången och Sneda gången Datum / Version: 2016-03-15 / Granskningshandling Dok.nr: 2012062 Sidan 1 av 10 Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången HANDLÄGGARE: DATUM

Läs mer

NCC Boende. Kvarnbyterrassen 2012-02-22. Dagvattenutredning. Uppdragsnummer: 7180423

NCC Boende. Kvarnbyterrassen 2012-02-22. Dagvattenutredning. Uppdragsnummer: 7180423 NCC Boende Kvarnbyterrassen Dagvattenutredning 2012-02-22 Uppdragsnummer: 7180423 Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt NCC Boende Kvarnbyterrassen Handlingens status Datum 2012-02-22 Rubrik

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också

Läs mer

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Riktlinjer för tvätt av fordon Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Miljö- och hälsoskyddskontoret december 2015 Riktlinjer för tvätt av fordon Fordonstvättens avlopp efter oljeavskiljare

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvätt

Riktlinjer för fordonstvätt Riktlinjer för fordonstvätt i Alvesta kommun Antagen av Nämnden för myndighetsutövning 2013-08-19 37 Riktlinjer för fordonstvätt i Alvesta kommun Antagen av Nämnden för myndighetsutövning, 2013-08-19,

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun

Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun Fastställda i Bygg- och miljönämnden 2008-09-01 Reviderade 2011-06-20 Reviderade 2015-02-23 Reviderade 2015-10-19 1. Inledning Dessa riktlinjer

Läs mer

Beräknad avskiljning av dagvattenburna föroreningar med LOD och dagvattendamm för dp Nya gatan, Nacka

Beräknad avskiljning av dagvattenburna föroreningar med LOD och dagvattendamm för dp Nya gatan, Nacka Sid 1 (5) PM Beräknad avskiljning av dagvattenburna föroreningar med LOD och dagvattendamm för dp Nya gatan, Nacka Planområdet Planområdet för Nya Gatan har förändrats sedan dagvattenutredningen Dagvattenutredning

Läs mer

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes

Läs mer

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar

Läs mer

Dagvattenutredning Kållered köpstad

Dagvattenutredning Kållered köpstad Author Hanieh Esfahani Phone +46 10 505 94 79 Mobile +46706788714 hanieh.esfahani@afconsult.com Date 2015-06-01 Project ID 702224 Client Mölndals Kommun Dagvattenutredning Kållered köpstad ÅF-Infrastructure

Läs mer

Figur 1: Översiktskarta över planområdet, berört område framgår av rektanglarna.

Figur 1: Översiktskarta över planområdet, berört område framgår av rektanglarna. 2014-09-09 Bakgrund Inom kvarteret Rätten, fastigheten Skönsberg 1:25, planerar kommunen uppföra ett nytt äldreboende. Genomförandet av planen kommer att innebära att befintliga byggnader rivs och att

Läs mer

Redovisning kompletterande dagvattenutredningen

Redovisning kompletterande dagvattenutredningen UPPDRAG Kronandalen UPPDRAGSNUMMER 2474656000 UPPDRAGSLEDARE Andreas Asplund UPPRÄTTAD AV Matthias Borris DATUM Redovisning kompletterande dagvattenutredningen Detta redovisar kortfattat resultaten från

Läs mer

Eftra 2:54 och 4:24 VA-utredning till detaljplan

Eftra 2:54 och 4:24 VA-utredning till detaljplan Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Herman Andersson Jennifer Löfvendahl Uppdragsnr: 102 38 57 Filnamn

Läs mer

VÅRA AVSKILJARE SKILJER SIG

VÅRA AVSKILJARE SKILJER SIG VÅRA AVSKIJARE SKIJER SIG Våra avskiljare renar fett-, slam- oc oljeförorenat spill- oc dagvatten före anslutning till det kounala avloppsnätet. Beprövade konstruktioner med lång livslängd, låg serviceintensitet

Läs mer

Allmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri

Allmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri Allmänna bestämmelser För vatten- och avloppsanläggningar ABVA 2009 Industri INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1-2. Avloppsvatten som är av annan typ än hushållsavlopp 3. Industrier måste samråda med Karlskoga Miljö

Läs mer

Information om miljöbalkens krav på slam-/oljeavskiljning

Information om miljöbalkens krav på slam-/oljeavskiljning Information om miljöbalkens krav på slam-/oljeavskiljning En verksamhet som hanterar spillvatten med olja och slam ska enligt miljöbalken tillse att det avskiljs/renas innan det släpps till kommunalt spill-

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

RAPPORT. Järnlodet 16. Centrumfastigheter. Sweco Environment AB. Irina Persson. Linda Johansson. Henrik Alm. Dagvattenutredning.

RAPPORT. Järnlodet 16. Centrumfastigheter. Sweco Environment AB. Irina Persson. Linda Johansson. Henrik Alm. Dagvattenutredning. Centrumfastigheter Järnlodet 16 Uppdragsnummer 1832221 Dagvattenutredning Uppsala 2011-11-04 Sweco Environment AB Uppsala Irina Persson Linda Johansson Henrik Alm 1 (8) Sweco Kungsgatan 62, 753 18 Uppsala

Läs mer

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av

Läs mer

Bön i Henån,Orust kommun 1(2) Väg och Va-utredning för ny plan

Bön i Henån,Orust kommun 1(2) Väg och Va-utredning för ny plan Bön i Henån,Orust kommun 1(2) Väg och Va-utredning för ny plan Utbyggnad av väg och Va-ledningar Aqua Canale AB har fått i uppdrag att projektera vägar och va-ledningar inom planområdet på Bön. Förslaget

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt

Läs mer

Generella metoder för dimensionering av dammar och våtmarker samt allmänt om riktlinjer för rening av dagvatten

Generella metoder för dimensionering av dammar och våtmarker samt allmänt om riktlinjer för rening av dagvatten UPPDRAG Sweco teknikutveckling UPPDRAGSNUMMER - UPPDRAGSLEDARE Thomas Larm UPPRÄTTAD AV Thomas Larm DATUM GRANSKAD AV Kristina Hedlund Generella metoder för dimensionering av dammar och våtmarker samt

Läs mer

Planeringsunderlag för Märstaån

Planeringsunderlag för Märstaån Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna

Läs mer

Haganäs Bostadsområde PM Miljö

Haganäs Bostadsområde PM Miljö Älmhults kommun Haganäs Bostadsområde PM Miljö Göteborg 2013-10-07 Haganäs Bostadsområde PM Miljö Datum 2013-10-07 Uppdragsnummer 1320002808 Utgåva/Status Katarina Wallinder Anna Fälth/Louise Larborn Katarina

Läs mer

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun

Policy för miljökrav. på fordonstvättar i Mjölby kommun Mjölby Kommun Miljönämnden Policy för miljökrav på fordonstvättar i Mjölby kommun Antagen av miljönämnden 2004-08-25, 93 1 Inledning... 3 2 Definitioner... 4 Små... 4 Mellanstora... 4 Stora... 4 3. Övergripande

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Christian Sandholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelnings tillsyn Miljöbalken med förordningar, Allmänna hänsynsreglerna, förordning om miljöstörande

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN RAPPORT 2012-06-20 Uppdrag: 242340, Planförstudie - Bergagården, Kalmar Titel på rapport: Dagvattenutredning Bergagården Status: Rapport Datum: 2012-06-20 Medverkande Beställare:

Läs mer

ABVA 2010. Öckerö kommun

ABVA 2010. Öckerö kommun ABVA 2010 Öckerö kommun Allmänna bestämmelser för användande av Öckerö kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning samt Information till fastighetsägare Gäller från 2010-05-01 och ersätter ABVA 1985

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Kilenkrysset Bygg AB Dagvattenutredning Björnbro Uppdragsnummer 1186342000 Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Martin Lindström Frida Nolkrantz Agata Banach 1 (32) S w e co Ingenjör Bååths Gata

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

Utvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar

Utvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar 1 (8) Utvärdering av Axon Miljöteknik AB:s torvfilteranläggning för rening av spolvatten vid båttvättanläggningar Upprättad av: Veronica Ribé och Patrik Klintenberg, MDH Godkänd av: Per Axelson, Axon Miljöteknik

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV. Agata Banach

UPPDRAGSLEDARE. Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV. Agata Banach UPPDRAG Hållbarhetsprogram Storsjö strand UPPDRAGSNUMMER 1157603 UPPDRAGSLEDARE Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV Agata Banach DATUM 1 Hållbar dagvattenhantering Dagvatten är en viktig del i diskussionen

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Dagvattenutredning, Borås Stad

Dagvattenutredning, Borås Stad Dagvattenutredning, Borås Stad Detaljplan för Brämhults Kärra 1:3 Koncept 081103 2008-11-03 Beställare Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret Kristine Bayard Konsult Vägverket Konsult Affärsområde Syd Avdelning

Läs mer

Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet

Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Dagvatten Med dagvatten menas tillfälligt, avrinnande vatten på ytan, mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten eller framträngande grundvatten.

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Allmänna bestämmelser för brukande av Kävlinge kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Bestämmelser Tekniska nämnden Miljö

Läs mer

Krav och tips för Kemikalieförvaring

Krav och tips för Kemikalieförvaring Krav och tips för Kemikalieförvaring INVALLNING, VOLYM Grundkrav Största behållarens volym + 10 % av övriga behållares volym. För fatförråd gäller 10 % av volymen av maximalt antal fat på platsen. Mildrat

Läs mer