Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland

Transkript

1 Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland Pertti Sevola Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Flisik Workshop Skellefteå Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Sevola, Miljö

2 Historia om skyddandet av småvatten: Först på talet insåg man att småvatten i naturtillstånd minskat kraftigt År 1988 tog statsrådet ett principbeslut om ett målprogram för skydd av vatten, där man konstaterar att småvattendrag ska skyddas effektivare än hittills. Samtidigt startades den nationella småvattenutredningen, vars målsättning var att lista bäckar, tjärnar och källor som var värdefulla ur naturskydds- eller fiskeriekonomisk synvinkel. De småvatten som konstaterats värdefulla är det meningen att man tar i beaktande inom vattenoch naturskydd, fiskeri och skogsbruk samt i samband med planering av byggande. 2

3 Småvatten saknade skydd fram till 1997 Småvatten var utan lagligt skydd ända fram till att naturskyddslagen, skogslagen och en ändring av vattenlagen trädde i kraft år 1997, då förbättradessituationen betydligt. Efter år 1997 har det varit förbjudet att ändra på bäckfåror, rännilar och källor i naturtillstånd, så att deras naturtillstånd hotas. Det är även förbjudet att ändra på tjärnar, flador och glon, så att deras naturtillstånd hotas. Därtill hör skogen intill bäckarna enligt skogslagen till de särskilt viktiga livsmiljöerna vars fortbestånd bör tryggas 3

4 I verkligheten är situationen för källor och små rinnande vattendrag sämre: i en undersökning uppskattades att en betydande del av små källor och rinnandevatten helt försvunnit i samband med åtgärder inom skogsbruket. Situationen för tjärnar är mera stösterikt, men tjärnar med tillhörande avrinningsområden i naturtillstånd finns numera endast inom naturskyddsområden. En central orsak till att tillståndet i småvattnen och deras närmiljö försvagats rensningar, dikningar och avverkningar av skog. Den skyddsnivå, som förskrivs som gynnsam i Europeiska unionens direktiv gällande källor och små rinnande vattendrag, uppfylls inte i Södra Finland 4

5 Naturvårdslagen Naturtyper som skyddas i naturvårdslagen är ädellövskogar, hassellundar, klibbalskärr, sandstränder, ängar vid havsstranden, sanddyner, enbevuxen ängsmark, lövängar samt enskilda stora träd som dominerar ett öppet landskap. De skyddade områdena ska befinna sig i naturtillstånd eller i ett därmed jämförbart tillstånd. Många av de skyddade naturtyperna kan vara rätt små till sin areal, men kan ändå innehålla viktiga naturvärden. Genom skyddet strävar man också efter att bevara de karakteristiska dragen hos varje naturtyp. Av denna anledning kräver vissa naturtyper, som exempelvis lundar, ständig vård för att naturvärdena ska bevaras. 6

6 Skogslagen Skogslagen skyddar sju särskilt viktiga livsmiljöer, som t.ex. källors och bäckars omedelbara närmiljöer samt bördiga mindre lundområden. 7

7 Vattenlagen I vattenlagen anges fyra viktiga vattennaturtyper: flador, glon, källor i naturtillstånd samt gölar och sjöar någon annanstans än i Lapplands län samt rännilar och vattenfåror i naturtillstånd. Vattenlagen förbjuder åtgärder som äventyrar att bäckar eller källor bevaras i naturtillstånd. Upphävande av flottningsstadgan 8

8 Forsskyddslag /35 I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 30) i vattendraget Lappfjärds å-isojoki i Kristinestad samt i Bötoms, Kauhajoki, Storå och Östermark kommuner; 31) i Esse ås nedre lopp ända till nedanför Evijärvi i Evijärvi och Pedersöre kommuner; 32) i Perho å från Murickforsen till järnvägsbron i Kronoby kommun och Karleby stad; 33) i Lestijoki vattendrag i Himanka, Kelviå, Lestijärvi, Lochteå och Toholampi kommuner samt i staden Kannus; Lag om specialskydd för Kyro älv 9

9 Principbeslut och strategier Statsrådet principbeslut om vattenvård Biodiversitetstrategi Fiskvägstrategi: älvkontinuum Riktlinjer för minskning av olägenheterna från sura sulfatjordar till år

10 Tryggar lagstiftningen småvattenens fortbetsånd? 1/2 Den nuvarande lagstiftningen i Vattenlagen gällande småvatten kan ses som för beroende av tolkningar och styrningen och handledningen i verkställandet av stadgarna som otillräcklig. Det skulle finnas behov av att klarlägga vatten- och skogslagens förhållanden till varandra. Den nya vattenlagen borde nu skydda även naturtillståndsliknande småvatten, så som skogslagen redan tidigare gjort. Bestämmelserna i vattenlagen skyddar inte i sin nuvarande form de små bäckar med kontinuerligt flöde som är ur naturens mångfalds synvinkel är värdefulla. När det gäller dessa borde vattenlagen ändras. 14

11 Tryggar lagstiftningen småvattenens fortbetsånd? 2/2 I vattenlagens paragrafer om undantagstillstånd nämns småvatten och regionala skyddsmål samt åtgärder för att uppnå målen. Dessa i lagen nämnda småvattens målsättningar och åtgärder borde granskas. I södra Finland borde man primärt INTE bevilja undantagstillstånd att ändra på källor och rinnande vatten i naturtillstånd eller i ett naturliknande tillstånd p.g.a. att de är så sällsynta. I Finland finns det områdesvisa skillnader i småvattnens artsammansättning, därför borde tillståndsförfarandet i samband med undantagstillstånd för åtgärder som äventyrar skyddsmålen behandlas regionalt och inte nationellt. 15

12 Sätt att skydda och vårda småvatten Restaurering Naturskyddsprogram: METSO (i Sverige KOMET) Vattenförvaltningsplanerna Regionala miljö- och skogsprogram: projekt 16

13 Problem Brister i lagstiftningen: intresseavvägning tryggandet av mångfald Markägoförhållandena Markanvändning: Jordbruk Skogsbruk Byggande Torvtäkt 17

14 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Sevola, Miljö Kiitos Tack!