Österbottens regionala programmet för genomförande av naturvården

Transkript

1 regionala programmet för genomförande av naturvården

2 Innehåll 1 Inledning Sammanställningen av TOTELMA Naturvård en bakgrund Särdrag i den Österbottniska skogsnaturen Utgångsläget för naturvården i Österbotten Finansering och personresurser Miljöstöd Kemera-finansierade naturvårdsprojekt Övriga projekt med anknytning till naturvård Programmet för genomförandet av naturvården Allmänna mål för naturvården i Österbotten Kemera-medel Övrig finansiering Plan för vård av livsmiljöer och projekttyper Planegrund för vattenvården God naturvård i ekonomiskogar Kommunikation och utbildning Skogsdata

3 1 Inledning 1.1 Sammanställningen av TOTELMA Det regionala programmet för genomförandet av naturvården (TOTELMA ) är ett verktyg som Finlands skogscentrals och dess regioner använder för att främja naturvården. Programmet ger riktlinjer för Skogscentralens finansiering och arbete och gör verksamheten effektivare. Landskapsvisa program görs upp utgående ifrån gemensamma riktlinjer. I programmen lyfts insatsområden för naturvården i varje landskap fram, så som områdenas olika ekologiska och vattenvårdsmässiga behov och mål samt landskasmässiga och kulturella särdrag. Efter detta kan vi göra prioriteringar kring hurudana och hur många naturvårdsprojekt vi skall ha samt kring vilka typer av livsmiljöer som bör få miljöstöd. TOTELMA-programmen är en del av de regionala skogsprogrammen och de innefattar målen i handlingsplanen för mångfalden i södra Finlands skogar (METSO-programmet). Till processen hör samarbete med skogsrådet och METSO-samarbetsgruppen. Vi beaktar även projektförslag och idéer från skogsägare och andra intressenter. 1.2 Naturvård en bakgrund God naturvård är en förutsättning för hållbar användning av naturresurser. God naturvård ökar mångfalden och ekosystemtjänsterna och bidrar dessutom till en bättre anpassning till klimatförändringar. Naturvård främjar skogsnäringen och landskapsvärdet. Genom olika naturvårdande åtgärder kan vi sköta skyddade områden eller trygga mångfalden i ekonomiskogarna. Det är viktigt att vi på det regionala planet betraktar verkställandet av naturvården som en helhet. Ett flertal internationella och nationella avtal och strategier kopplar till naturens mångfald. Här nedan de viktigaste, som påverkar målen för naturvården och prioriteringen: 3

4 EU:s strategi för naturens mångfald huvudmålsättningen är att före år 2020 stoppa utarmningen av naturens mångfald och minskningen av ekosystemtjänster och att bl.a. återställa försvagade ekosystemtjänster och samtidigt motverka klimatförändringen. Finlands strategi för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden samt Handlingsprogrammet för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) före år 2025 stoppa minskningen av skogliga naturtyper och skogsarter samt trygga en gynnsam utveckling av naturens mångfald. Den nationella skogsstrategin uppmärksamma mångfalden, dessutom prioriteras särskilt naturturism, ekosystemtjänster och kulturvärden som en del av livskvalitet. Skogen producerar detta. Österbottens regionala skogsprogram att värna om skogsnaturens mångfald är en viktig del av skötseln av ekonomiskogarna. Strategin för iståndsättning av småvatten målet är att skapa verktyg för att kunna trygga att småvatten som är i naturtillstånd bevaras och för att kunna förbättra tillståndet i värdefulla småvatten som förändrats. Åtgärdsprogrammet för vattenvård ett program godkänt av statsrådet. EU:s ramdirektiv för vatten (VPD) styr vattenvården och ger ramarna. Skogsvårdsrekommendationerna för ekonomiskogarna, skogslagen och Kemera-lagen tryggar naturens mångfald och ekosystemtjänster, skogslagens särskilt viktiga livsmiljöer, olika skogsbehandlingsmetoder och stödformer. 4

5 2 Särdrag i den Österbottniska skogsnaturen Landhöjningen är unik för Österbotten (karta i bilaga 1). Landhöjningsskogar i olika skede av utveckling, flador och glosjöar är något som nästan uteslutande hittas i Österbotten. Det flacka landskap landhöjningen skapat ger oss rikligt med torvmarker. Behovet av att avvattna både åkermark och skogsmark genom dikning har varit, och är fortfarande, stort. Av samma orsak är den största delen av bäckarna är rensade och bäckar i naturtillstånd ovanliga i Österbotten. Andra ovanliga livsmiljöer är solexponerade åsar, klyftor, raviner och stup. Landhöjningen har också gett oss sura sulfatjordar, vilka påverkar vattenmiljöerna negativt då de syresätts, till exempel genom dikning. De sura sulfatjordarna kan anses vara ett av de största hoten mot vattendragen i Österbotten. Detta blir tydligt till exempel då man jämför en förekomstkarta för sulfatjordar mot en karta över ytvattnens ekologiska status (se bilaga 2 och 3). Sulfidlerorna är tidigare havsbottnar och ofarliga så länge de är vattenmättade och därmed syrefria. Då luftens syre ner i marken, till exempel i samband med dikning, bildas svavelsyra. Surheten gör att markbundna metaller frigörs och vid regn spolas sedan surt och metallhaltigt vatten ut i vattendragen. Sådant vatten är mycket skadligt för vattenlevande organismer som till exempel fisk. Den stora utmaningen ligger för tillfället i att försöka minska de skadliga effekterna på vattendragen, trots att karteringen av förekomsterna är långt ifrån klar och att det råder brist på vedertagna arbetsmetoder. 3 Utgångsläget för naturvården i Österbotten 3.1 Finansering och personresurser Naturvårdsmomentet i lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera) är avsedd för att upprätthålla skogens biologiska mångfald. Med det här momentet kan man finansiera miljöstödsavtal och projekt för skötseln av skogsnaturen. Sedan år 2008 har den genom Kemera finansierade naturvården varit en del av METSO-programmet. Markägarna i Österbotten har varit intresserade av att värna om mångfalden och de budgeterade medlen har använts till sitt fulla belopp. 5

6 Ungefär har årligen utbetalats som miljöstöd till österbottniska skogsägare (diagram 1). Dessutom har naturvårdsprojekt planerats och verkställts i regionen för cirka per år. I Österbotten har Skogscentralen de senaste åren lagt ner omkring 0,5 manår på naturvård. Av den tiden har ungefär hälften varit finansierad med statsmedel och den andra hälften med externa pengar. Arbetet som görs med statsmedel omfattar bland annat uppgörande av miljöstödsavtal, planering av naturvårdsprojekt och projektsök samt utbildning och rådgivning. Även utgifter som behövs när en skogsägare väljer att erbjuda sin skog som METSO-skyddsobjekt har finansierats med statsmedel. Arbetet som finansierasmed externa medel utgörs av utvecklingsprojekt, till exempel EU-finansierade. 3.2 Miljöstöd Under METSO-perioden, det vill säga under år , har vi i Österbotten gjort miljöstödsavtal på nästan hektar och skogsägarna har fått nästan 2 miljoner euro i ersättning (diagram 1). Miljöstödsavtal har gjorts upp för att freda särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen 10 och sådana livsmiljöer som omfattas av METSO-programmet (tabell 1 och 2). Flest avtal har gällt moskogar med stort inslag av död ved, torvmarker och landhöjningsskogar. 6

7 Diagram 1. Utbetalda miljöstödsmedel i Österbotten Tabell 1. Särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen 10. Miljöstödsareal i Österbotten. Särskilt viktig livsmiljö enligt (ha) skogslagen 10 Närmiljöer till småvatten 31,9 Torvmarker 27,7 Lundområden 0 Skogsholmar med fastmarksskog 1,7 Klyftor och raviner 0 Stup 0 Sandfält, berg i dagen, blockfält, stenbunden mark 13,1 Totalt 74,4 7

8 Tabell 2. METSO-programmets livsmiljöer. Uppställda arealmål för miljöstöd i Österbotten samt resultat. METSO-livsmiljö Mål (ha), Österbotten (ha) Verkställt % Lundar Moskogar med stort inslag av död ved ,3 Omedelbara närmiljöer för småvatten ,3 Trädbevuxna torvmarker ,7 Lövsumpskogar och svämskogar 20 0,5 2,5 Solexponerade åsar Skogar på landhöjningskusten ,4 Trädbevuxna vårdbiotoper Skogar på kalkberg och ultrabasiska marker Skogsbevuxna berg, stup och blockfält ,8 Totalt ,5 17,6 3.3 Kemera-finansierade naturvårdsprojekt Under METSO-programperioden år har 61 stycken naturvårdsprojekt i Österbotten finansierats med Kemera-medel. Det vanligaste projekttemat har varit vattenvård. Projekt som strävat till att återställa skogsdikningsområden eller öka skogarnas landskaps- och rekreationsvärde har också varit vanliga. År 2013 förändrades arbetet med naturvårdsprojekt. Skogscentralen gör numera endast en allmän planering av arbete och väljer sedan genom projektsök en utomstående aktör som detaljplanerar och verkställer arbetet. 8

9 3.4 Övriga projekt med anknytning till naturvård För att uppnå målsättningarna med naturvården behövs även andra kanaler för finansiering än Kemera. Nationella och internationella projekthelheter är mycket viktiga för främjandet av naturvården. Sedan år 2008 har en handfull EU-finansierade utvecklingsprojekt med tema som anknyter till naturvård verkat i Österbotten. I Rinnande vatten i Kvarken samt efterföljande För livskraftiga småvattendrag i Kvarkenregionen samverkade Finland och Sverige för ökad kunskap och åtgärder kring rinnande vatten i skogsmiljö. Länderna emellan samarbetade vi också kring fornlämningar i skog i två på varandra följande projekt vid namn Skogens kulturarv i Kvarkenregionen. Sulfatjordar och skogsbruk var ett tema som för första gången lyftes upp i projektet Perhonjoen alaosan happamuuden hallinta, var Skogscentralen var med och testade olika metoder för hänsynsfull skogsdikning på sulfatjordsmarker. Nya projektansökningar har även inlämnats och arbetet med vattenvård, naturvård och sulfatjordar inom ramen för utvecklingsprojekt kommer att fortsätta i Österbotten även framöver. 4 Programmet för genomförandet av naturvården Allmänna mål för naturvården i Österbotten I Österbotten vill vi främja naturvården inom ramen för olika projekthelheter men även i det vanliga ekonomiskogsbruket. God skogsvård omfattar alltid naturhänsyn. De allmänna målen för naturvården i Österbotten är följande: 1. Aktivt verkställande av METSO-handlingsprogrammet 2. Utveckla naturvården och vattenvården i ekonomiskogarna 3. Hög nivå på rådgivning, utbildning och information om naturvård 4. Främja mångbruk av skogarna 9

10 5. Goda projekt och bra aktörer 4.2 Kemera-medel Summan Skogscentralen kan utbetala för naturvård i form av Kemera-medel varierar från år till år och de senaste åren har summan minskat. År 2015 fanns på riksnivå ungefär 6 miljoner euro ämnade för naturvård. Summan antas minska till ungefär häften till år Behovet av åtgärdsprioritering blir därmed allt större samtidigt som osäkerhet kring finansiering gör verksamhetsplaneringen allt svårare. Troligtvis kommer en allt större andel av Kemera-pengarna att användas för att finansiera miljöstödsavtal. Miljöstöd Skogscentralen ger råd kring uppgörande av miljöstödsansökan och hjälper också skogsägare med själva ansökan. Skogscentralen har gjort ett nytt direktiv för arbetet med miljöstöd ( ). Detta för att kunna styra de minskande resurserna. I enlighet med direktivet utbetalas miljöstöd i första hand för särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen 10 och i andra hand för övriga METSO-objekt. Bland de särskilt viktiga livsmiljöerna enligt skogslagen 10 prioriteras småvatten och bördiga platser framom lågproduktiva områden (t.ex. torvmarker och berg). METSO-programmet fortsätter enligt Statsrådets principbeslut fram till år Tills dess bör vi försöka uppnå de i programmet fastslagna målsättningarna för miljöstöd. I fall medlen för miljöstöd håller sig på en fortsatt låg nivå under resterande programperioden är risken stor att vi i Österbotten inte uppnår målen. Naturvårdsprojekt Skogscentralen främjar, finansierar och planerar naturvårdsprojekt i enlighet med Kemera. Projekten sträcker sig över flera fastigheter och de verkställs på privatägd skogsmark. Utgående ifrån detta TOTELMA-program prioriteras projekttyper och målområden. Skogscentralen gör en grov plan för naturvårdsprojektet, varefter vi genom projektsök söker en utomstående aktör till att detaljplanera och verkställa arbetet. Den valda aktören söker Kemera-stöd för naturvårdsprojektet. 10

11 I Österbotten kommer projekt med anknytning till vattenvård att prioriteras. Detta stöder arbetet för att få regionens vattendrag att uppnå en god ekologisk status. På grund av minskande Kemeramedel strävar vi till att aktivt söka även annan finansiering för naturvård. 4.3 Övrig finansiering För att uppnå målsättningarna med naturvården behövs även annan finansiering än Kemera-medel. Riksomfattande naturvårdsprojekt är ett viktiga för att främja naturvården. Omfattande projekt som verkställs i samarbete med intressentgrupper ger tyngd åt naturvården. Vi strävar därför till att aktivt delta i utvecklingsprojekt, både nationella och internationella. 4.4 Plan för vård av livsmiljöer och projekttyper Totelma-programmet bygger på EU:s målsättning att stoppa utarmningen av den biologiska mångfaldens före 2020, samt att uppnå ett gynnsamt tillstånd för den biologiska mångfalden före år Det är en utmaning att uppnå målsättningen. Arbetet kommer att kräva resurser. Vid utvärderingen av hotade naturtyper framkom det att framför allt lundar, lövträdsdominerade moskogar, urskogar och lavmoar är de skogliga naturtyper som blivit mer hotade. Av vatten på fastlandet är rinnande vatten, källområden och tjärnar mest hotade. Vid vård av livsmiljöer ligger fokus på vård av dessa mest hotade miljöer. Nedan presenteras en plan för hur naturvården riktas. Lundar I Österbotten förekommer väldigt få, och små, lundområden. Miljöstöd Näringsrika objekt ska prioriteras vid val av miljöstödsobjekt. 11

12 Naturvårdsprojekt Vid behov kan mångfaldsdragen ökas genom naturvårdande åtgärder. Moskogar med stort inslag av död ved Vad gäller moskogar med stort inslag av död ved är det NTM-centralerna snarare än Skogscentralen som ska se till att målsättningarna i METSO-programmet uppnås. Miljöstöd Finansieras i regel endast om det handlar om att utvidga en särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagen 10. Aktivt arbete för förmedling av skyddsvärda objekt till NTM-centralen. Skogar i anknytning till småvatten Till småvatten räknas små sjöar, tjärnar, källor, bäckar och rännilar. Intill dessa ligger ofta andra skyddsvärda miljöer som torvmarker, kärr eller gammal skog med mycket död ved. Av småvattnen är bäckar och källområden oftast de som uppvisar störst mångfaldsvärde. Småvatten finns jämt utspridda över hela Österbotten. Längs kusten finns också de av landhöjningen bildade fladorna och glosjöarna, vilka är unika för Österbotten. Miljöstöd I enlighet med Skogscentralens nya direktiv gällande miljöstödsarbete ska småvatten prioriteras högt, så även i Österbotten. Naturvårdsprojekt Inom ramen för utvecklingsprojekten Freshabit ( ) och VIMLA ( ) jobbar vi med vattenvård. I Österbotten lägger Freshabit fokus på att minska de skadliga effekterna av skogsdikade sulfatjordar på Esse å medan vi i VIMLA fokuserar på flador och glosjöar i Larsmo och Vörå. 12

13 Trädbevuxna torvmarker och torvmarkernas randskogar Eftersom skogsdikningen varit så intensiv i Österbotten är det viktigt att skydda orörd torvmarkersnatur och torvmarkshelheter. Speciellt viktiga är brunmossar (vilka inte egentligen förekommer i Österbotten) och alla typer av kärr. Kärr och myrar förekommer oftast som mindre livsmiljöer i svackor i moskogar, men kan även förekomma som större randskogar runt mossar. Miljöstöd Under tidigare år har trädfattiga torvmarker varit stödberättigade, och i Österbotten mycket vanliga, miljöstödsobjekt. Genom Skogscentralens nya direktiv kommer miljöstödsmedlen framöver riktas mot trädvuxna torvmarker. Naturvårdsprojekt Eventuella projekt kommer att verkställas i anknytning till tidigare omnämnda Freshabit och VIMLA. Lövsumpskogar och svämskogar Lövsumpskogar och svämskogar är ofta små objekt med årlig översvämningsrytm. Miljöstöd Avtal i allmänhet endast som närmiljö till småvatten. Solexponerade åsar Förekommer egentligen inte i Österbotten. Skogar på landhöjningskusten För att ett område på landhöjningskusten skall ha betydelse för den biologiska mångfalden bör där förekomma skog i flera olika successionsstadier och en mosaik av andra naturtyper som karakteriserar landhöjningskusten (lövsumpskogar, svämskog, kärr, småvatten och torvmarker). 13

14 Miljöstöd Möjligheten till miljöstödsavtal avgörs från fall till fall och beror mycket på helheten. Lövsumpskogar och svämskogar är enligt Skogscentralens nya direktiv inte prioriterade, men det är däremot kärr, skog kring småvatten och vissa typer av torvmarker. Trädbevuxna vårdbiotoper Till trädbevuxna vårdbiotoper räknas skogsbeten, hagmarker, lövängar, skottskogar och svedjade skogsmarker som betats. De kräver vanligen någon form av naturvård. Miljöstöd Avtal endast i undantagsfall, då objektet angränsar till en särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagen 10. Naturvårdsprojekt Vid behov. Skogsbevuxna berg, stup och blockfält Skogsbevuxna berg har varit en av de vanligaste miljöstödsobjekten i Österbotten. Stup däremot väldigt ovanliga. Miljöstöd Dessa miljöer får i regel inte miljöstöd längre, endast om avverkning är ett verkligt hot eller då objektet ligger i anslutning till existerande skyddsområde eller en livsmiljö enligt skogslagen Planegrund för vattenvården Vad gäller vattenvården fortsätter vi jobba med projekt som strävar till att minska skogsbrukets inverkan på vattendragen. Vi vidareutvecklar också vattenvårdsplanering på avrinningsnivå. Skogscentralens GIS-system och applikationer samt utvecklingen av dem erbjuder kostnadseffektiva metoder för effektiverad vattenvård. 14

15 Vi vill minska skogsbrukets inverkan på vattendragen genom att utöka antalet åtgärder som kompletterar vattenvården inom skogsbruket. Tillräckligt stora sedimenteringsbassänger, översilningsområden, våtmarker, bottendammar och konstruktioner som kontrollerar flödet är exempel på sådana åtgärder. Klimatförändringen är en utmaning för vattenvården eftersom antalet översvämningar och häftiga regn antas öka. Det går att kombinera vattenvård och landskapsvård i alla fall vid återställande av torvmarker och vid naturvård kring småvatten. I Österbotten prioriterar vi naturvårdsprojekt kopplade till vattenvård. Vattenvård på sulfatjordar är extra intressanta. 4.6 God naturvård i ekonomiskogar All naturvård behöver inte omfatta särskilt viktiga livsmiljöer. Av skogslandskapet är över 95 procent ekonomiskog, vilet innebär att grunden till mångfald ligger i ekonomiskogarna. I naturvården kan vi använda de olika skogsvårdsmetoder som skogslagen, skogscertifieringen och skogsvårdsanvisningarna erbjuder. Vi kan utöka värdefulla strukturdrag genom att hålla hög kvalitet på grupper med naturvårdsträd. Målet med naturvården kan också vara att öka skogens värde för rekreation eller annan användning. Skogarna skapar välmående och främjar god hälsa. Naturvården ger möjligheter till naturturism, då naturobjekt kan fungera som besöksobjekt. Under TOTELMA-perioden fortsätter vi ge råd till skogsägare kring åtgärder som ökar mångfalden. Vi berättar att naturvård är en del av god skogsvård. 15

16 4.7 Kommunikation och utbildning God publicitet kring METSO-programmet stärker hela naturvårdsfältet. Vi bör se till att även de skogsägare som inte ännu känner till METSO blir varse om vilka möjligheter programmet erbjuder. Skogsfackmän bör berätta om de olika möjligheterna till skydd och naturvård samtidigt som de ger råd om annan skogsvård. Vi berättar om METSO genom att ordna utfärder och via pressmeddelanden. Vi kan också göra riktad marknadsföring till skogsägare som har en specifik livsmiljötyp i sin skog. Vi utnyttjar MinSkog.fi. I e-tjänsten syns alla värdefulla objekt, vilket gör skogsägaren uppmärksam på dem och intresserad av alternativen vi beskriver. De aktörer som deltar i våra projektsök för naturvårdsprojekt är en viktig målgrupp och sammarbetspart. En tillräckligt stor mängd kunniga aktörer lägger grund för kvalitativt och betydelsefull naturvård. Vi ordnar utbildningar för aktörer. Vi fortsätter ordna examen för Skogsbrukets naturvårdskort. Vi informerar även om sulfatjordar. 4.8 Skogsdata Naturvårdsplanerna och verkställigheterna sparas som geoinformation i LuontoAarni. Områden i behov av naturvård sparas också. På sådana områden markeras de vattenvårdande och naturvårdande åtgärder som bör utföras och de plockas sedan därifrån inför projektsök. Med hjälp av GIS-analyser på Skogscentralens eget material och material från andra källor kan vi få fram områden med stort behov av naturvårdande åtgärder. Det lönar sig att försöka rikta arbetet på sådana hotspots. 16

17 Bilaga 1. 17

18 Bilaga 2.Sannolika sulfatjordsförekomster i Österbotten. 18

19 Bilaga 3. Vattendragens ekologiska status i Österbotten. 19