BESLUT. Översättning av avgörandedelen

Transkript

1 BESLUT Översättning av avgörandedelen Nr 991/2016/1 Västra och Inre Finland Dnr LSSAVI/2426/2015 Givet efter anslag ÄRENDE SÖKANDE Miljötillstånd för torvproduktion på Kotaneva och inledande av verksamheten trots sökande av ändring, ärende som remitterats av Högsta förvaltningsdomstolen, Laihela EPV Bioturve Oy Frilundsvägen Vasa REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande om miljötillstånd Regionförvaltningsverket beviljar EPV Bioturve Oy miljötillstånd för torvproduktion på Kotaneva i Laihela kommun inom Solf ås avrinningsområde enligt den plan som fogats till ansökan och dess kompletteringar justerat enligt det som framgår av tillståndsvillkoren. Produktionsområdets areal inklusive stackområden är cirka 71,9 hektar. Inledande av verksamheten trots sökande av ändring Regionförvaltningsverket beviljar EPV Bioturve Oy tillstånd att inleda verksamheten trots sökande av ändring. Inledandet av verksamheten gäller anläggandet av projektets vattenskyddskonstruktioner. Vattenskyddskonstruktionerna i fråga är ett ytavrinningsfält och dess invallning samt en mätvall. Vasa förvaltningsdomstol har med sitt beslut nr 14/0376/1 upphävt regionförvaltningsverkets beslut nr 141/2013/1. Samtidigt upphävdes tillståndet att delvis inleda verksamheten trots sökande av ändring. Eftersom tillståndshavaren i samband med en tidigare handläggning av ärendet har ställt den säkerhet på euro som Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har godkänt för återställande av miljön för den händelse att tillståndsbeslutet upphävs eller tillståndsvillkoren ändras, är det inte nödvändigt att i detta beslut separat föreskriva om att ställa säkerhet. REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND tfn Huvudverksamhetsstället i fax Vasa registratur.vastra@rfv.fi Wolffskavägen 35 PB 200, Vasa

2 2 Tillståndsvillkor Utsläpp till vatten 1. Vattnet från torvproduktionsområdet ska ledas till Tyllijoki å via utloppsdiket efter vattenbehandlingskonstruktionerna enligt karta nr i produktionsplanen (datum , uppdaterad , skala 1:9000), vilken utgör en bilaga till kompletteringen av ansökan. 2. Vattnet från produktionsområdet ska ledas via tegdikeskonstruktionerna, flödesreglerande dammar och sedimenteringsbassänger enligt den karta i produktionsplanen som nämns ovan i tillståndsvillkor 1, samt behandlas året runt vid ytavrinningsfältet och i övrigt på det sätt som framgår av ansökningsplanen. Ytavrinningsfältets diken ska dämmas upp med minst tre meter långa dikesdammar med tillräckligt korta mellanrum utifrån fältets lutning. I tegdikenas ändor ska det finnas en slamficka, en slamspärr och silrör. Flödesreglerande dammar ska anläggas vid uppsamlingsdikena. Sedimenteringsbassängerna ska vara försedda med ytbommar och en flödesreglerande konstruktion vid mynningen. Sedimenteringsbassängerna och ytavrinningsfälten ska vara förenliga med dimensioneringsanvisningarna. Det ska finnas ett skyddsräcke mellan stackområdena och dikena, vilket hindrar torv från att nå dikena. Avrinningsvatten från områden utanför produktionsområdet ska ledas förbi produktionsområdet och vattenbehandlingskonstruktionerna i isoleringsdiken, som ska förses med slamfickor. När isoleringsdiken grävs ska man använda grävningsavbrott och vattnet ska ledas som ytavrinning till vattendraget om möjligt. 3. Diken eller andra konstruktioner vid produktionsområdet får inte grävas ner till mineraljorden eller till gyttje- eller lerlagren under torvlagret, med undantag av sedimenteringsbassänger. Om sedimenteringsbassängerna grävs ner till mineraljorden ska den bortgrävda jorden kalkas med 30 kg kalk/kubikmeter jord. Därtill ska det säkerställas att vattenytan i bassängerna inte sänks till en nivå under torvlagret i annat fall än kortvarigt när slam avlägsnas. Utgrävningar som görs efter iståndsättningen ska årligen meddelas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. I områden som tas ur produktionsbruk ska lämnas ett tillräckligt, minst 20 cm tjockt torvlager. I torvproduktionen ska i tillämpliga delar följas den plan som presenterades i ansökan ("Kotaneva (Laihia), sulfidisedimenttien esiintyminen ja suunnitelma happamuuden torjumiseksi" (Planora Oy )), på det sätt som Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten kräver.

3 3 4. Reningseffekten vid ytavrinningsfältet ska vara minst följande: Fasta ämnen 50 % Total fosfor 40 % Totalt kväve 20 % Reningseffekten räknas av halterna efter sedimenteringsbassängen före och efter ytavrinningsfältet som ett årssnitt störningar medräknade. Om gränsvärdet för reningseffekten inte kan nås, men vattnet som rinner från ytavrinningsfältet har en total fosforhalt som vid en enskild provtagning varit under 50 µg/l, en total kvävehalt under 800 µg/l eller mindre än 5 mg/l fasta ämnen, kan tillståndshavaren utelämna provtagningens resultat för parametern i fråga vid beräkningen av årssnittet för reningseffekten. 5. Om man vid ytavrinningsfältet utifrån kontrollen inte lyckas uppfylla de krav på reningseffekten som ställs i tillståndsvillkor 4, ska tillståndshavaren omedelbart vidta åtgärder för att förbättra vattenbehandlingen och skriftligen meddela Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljövårdsmyndigheten i Laihela och Korsholms kommun samt i Vasa stad. Om kraven på reningseffekten i tillståndsvillkor 4 inte heller uppfylls under det följande året, ska tillståndshavaren före utgången av februari i det därpå följande året lämna in en plan för effektivisering av vattenbehandlingen till regionförvaltningsverket, utifrån vilken regionförvaltningsverket kan ändra eller precisera tillståndet och tillståndsvillkoren. 6. Sedimenteringsbassängerna och vattenbehandlingskonstruktionerna efter dem ska tas i bruk innan tegdikningen görs och kärrets ytlager avlägsnas. De ska läggas fram för godkännande vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten före ibruktagandet och delges den kommunala miljövårdsmyndigheten. Ändringar som inte sänker effekten får göras i vattenbehandlingskonstruktionerna på ett sätt som Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten godkänner. 7. Tillståndshavaren ska oavbrutet hålla vattenbehandlingskonstruktionerna och dikessystemet i funktionellt skick och regelbundet kontrollera deras funktion. Sedimenteringsbassängerna, tegdikena och slamfickorna samt kant- och uppsamlingsdikena ska rengöras minst en gång per år efter utgången av produktionsperioden och alltid vid behov. Diken som grävts i mineraljord ska granskas minst en gång per år och rensas vid behov. Det slam som avlägsnas från sedimenteringsbassängerna, slamfickorna och dikena ska placeras på så sätt att det inte når vattendraget. Utsläpp i luften och buller

4 Lagring och avfall 8. Produktionen och lagringen av torv ska ske och tidsplaneras så att så lite torvdamm som möjligt sprids i omgivningen. Maskinerna och apparaterna ska förorsaka så lite torvdamm som möjligt. Stackar får inte placeras på ett kortare avstånd än 500 meter från bostadshus. Transportfordon ska lastas så att det inte dammar på ett störande sätt från lasten. Trädbeståndet vid ytavrinningsfältet och den skyddszon på den sökandes fastighet, som till största delen omger ytavrinningsfältet, ska bevaras. 9. Iståndsättningen, torvproduktionen och lagringen i området ska ordnas på så sätt att så lite buller som möjligt uppkommer. Bullernivån får inte överstiga 55 db (LAeq) kl eller 50 db (LAeq) kl vid gårdsområdet för bostadshusen. Bullernivån får inte överstiga 45 db (LAeq) kl eller 40 db (LAeq) kl vid gårdsområdet för semesterbostäderna. 10. Produktionen ska bedrivas så att så lite avfall som möjligt uppkommer och så att avfallet inte leder till fara eller skada för hälsa eller miljö. Tillståndshavaren ska ordna avfallshanteringen och -transporten på behörigt sätt. Tillståndshavaren ska följa den plan för hantering av utvinningsavfall som ingår i ansökan. 11. Smörjämnen och spillolja ska lagras i ett övertäckt utrymme med en kantförsedd skyddskonstruktion med tätt underlag. Bränslebehållare ska stå på ett tätt underlag så att bränslet inte når marken eller dikena under lagringen eller vid tankning. Fasta bränslebehållare ska vara dubbelmantlade eller försedda med en avrinningsbassäng. Oljebehållare ska vara försedda med överfyllningsskydd och en spärrmekanism för hävert. Störningar och exceptionella situationer Kontroller 12. Tillståndshavaren ska ha beredskap för att bekämpa miljöolyckor som orsakas av maskinhaverier eller olyckor på produktionsområdet. 13. Information om driftsstörningar i verksamheten och exceptionella vattenledningsarrangemang till följd av sådana ska utan dröjsmål lämnas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljövårdsmyndigheten i Laihela och Korsholms kommun samt i Vasa stad. Därtill ska den nödvändiga kontrollen ordnas. Orsaker till störningar och undantagssituationer ska omedelbart utredas. Upptäckta fel ska repareras och störande faktorer ska undanröjas utan dröjsmål. 4

5 Underhållskyldigheter 14. Drifts- och utsläppskontroller ska utföras enligt planen i bilaga 3 till detta beslut. Kontrollplanen kan ändras på ett sätt som godkänns av Närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten, under förutsättning att ändringarna inte försämrar resultatens pålitlighet eller orsakar orimliga kostnader. 15. Vattendragskontrollen ska utföras enligt planen i bilaga 3 till detta beslut. Den kompletterade kontrollplanen ska lämnas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten inom tre månader från att detta beslut vunnit laga kraft. Kontrollplanen kan ändras på ett sätt som godkänns av Närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten under förutsättning att ändringarna inte försämrar resultatens pålitlighet eller kontrollens täckningsgrad. Kontrollen kan genomföras som en del av programmet för samordnad kontroll. Årsrapporterna över kontrollerna ska skickas till ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, fiskerihushållningsmyndigheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland samt miljövårdsmyndigheterna i Laihela och Korsholm kommun samt i Vasa stad. Resultatet av kontrollen ska på begäran ges till påseende för dem vars rätt eller intresse uppgifterna kan påverka. Sammandragen av kontrollen ska redogöra för de osäkerhetsfaktorer som upptäckts i kontrollen och de metoder som använts i analysen och beräkningen av resultaten. 16. Tillståndshavaren ska delta i underhållet av utloppsdiket i den mån behovet av underhåll har orsakats av utsläpp från torvproduktionen. Nedläggning av verksamheten och eftervård 17. Information om områden där produktionen läggs ned ska årligen lämnas till Närings-, och trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Vattnet från områden där produktionen lagts ned ska ledas via vattenbehandlingskonstruktionerna fram till dess att områdena är täckta av växtlighet, dock minst i två års tid eller tills de varaktigt tas i annat bruk. Innan vattenbehandlingen avslutas ska tillståndshavaren ge Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten en utredning över tillståndet i de områden där produktionen lagts ned. Därefter kan vattnet från de områden där produktionen lagts ned ledas förbi vattenbehandlingen på ett sätt som godkänns av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. 18. Senast två år innan verksamheten läggs ned ska tillståndshavaren lämna en detaljerad plan för de miljövårdsåtgärder och den efterbehandling av produktionsområdet som nedläggningen av verksamheten kräver till 5

6 regionförvaltningsverket för godkännande. Till planen ska fogas ett förslag till kontroll efter nedläggningen av verksamheten samt ett förslag till ersättning av sådana eventuella skador som föroreningar orsakar i miljön efter nedläggningen av verksamheten, för vilka tillståndshavaren har ansvaret. I planen ska också ingå uppgifter om de arealer som redan har efterbehandlats eller kräver efterbehandling, mängden torv som finns kvar i de olika blocken och dess kvalitet, ledningen av vatten från de olika blocken, den planerade markanvändningen samt andra viktiga frågor med tanke på efterbehandlingen av området. 6 Tillståndets giltighet MOTIVERINGAR TILL AVGÖRANDET Tillståndet gäller tills vidare. Förutsättningar för beviljande av tillstånd Om förutsättningarna i 89 och 93 i miljöskyddslagen uppfylls kan regionförvaltningsverket ändra tillståndet eller på initiativ av en tillsynsmyndighet återkalla tillståndet. Kotaneva torvproduktionsområde är ett nytt produktionsområde som till största delen är odikat. En del av området har utdikats. I produktionsområdet eller verksamhetens influensområde finns inga sådana nationellt eller regionalt betydelsefulla naturvärden som avses i 13 i miljöskyddslagen, eller arter och naturtyper av särskild skyddsbetydelse enligt miljöskyddslagen. Verksamheten orsakar ingen sådan försämring av speciella naturförhållanden som avses i 49 i miljöskyddslagen. Allt dräneringsvatten behandlas som ytavrinning året runt. Ytavrinningsfältets storlek är förenlig med dimensioneringsanvisningarna, lutningen är liten och torvlagret är tillräckligt tjockt. Genom att dämma upp dikena förhindrar man avrinning. Gränsvärden för reningseffekten har fastställts för ytavrinningsfältet. Regionförvaltningsverket utvärderar ovan nämnda faktorer med beaktande av att vattenbehandlingen uppfyller kraven på bästa tillgängliga teknik för Kotanevas förhållanden, trots att ytavrinningsfältet är beläget i ett utdikat område. I åtgärdsprogrammet för vattenvården för kustvattnen och de små vattendragen till och med 2021 har den ekologiska statusen i Solf å bedömts vara dålig och den kemiska statusen sämre än god. Den kemiska statusen i Södra Stadsfjärden har bedömts var sämre än god och den ekologiska statusen otillfredsställande. Statusen försämras av sur sulfatjord. Kotaneva är åtminstone delvis belägen på potentiellt sur sulfatjord. I syfte att förebygga olägenheter på grund av sur sulfatjord finns nu bland annat begränsningar för hur djupt man får gräva torv.

7 Projektområdet ligger cirka 20 km från Södra Stadsfjärden. Projektområdets dräneringsvatten leds via utloppsdiket till Tyllijoki å, och därifrån till Solf å och vidare till Sundomviken i Södra Stadsfjärden i Vasa. Tyllijoki å är cirka 18,5 km lång innan den rinner ut i Solf å. Tyllijoki ås avrinningsområde där den rinner ut i Solf å är 77 km 2 och Solf ås avrinningsområde där den rinner ut i Sundomviken är 144 km 2. När man beaktar behandlingen av Kotanevas vatten med bästa tillgängliga teknik och de åtgärder som vidtagits för att förebygga skador som orsakas av den sura sulfatjorden, utgör utsläppen från produktionen på förhand sett inget hinder för att man ska kunna nå de mål som ställts för Solf ås och Södra Stadsfjärdens status. Projektområdet är beläget långt från Solf å och Södra Stadsfjärden, och utgör endast en liten del av vattendragets avrinningsområde, så det anses inte medföra någon olägenhet för fiskerinäringen. Öster om projektområdet ligger fastighet (Koivumäki), som ingår i Metso-programmet och gränsar till området över en cirka 330 m lång sträcka. Förhandsbedömningen är att projektet, om det drivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte inverkar på fastigheten. Det närmaste bebodda huset ligger cirka 500 m nordväst om produktionsområdet. Cirka 700 m väster om projektområdet finns en semesterby. De träd som står i skyddszonen mellan bosättningen och produktionsområdet ska bevaras i syfte att förebygga buller och dammolägenheter som eventuellt kan störa bosättningen. Föreskrifter har utfärdats i syfte att minska mängden damm och buller från produktionen samt de olägenheter som dessa medför. Med beaktande av tillståndet för och användningen av Kotaneva och dess omgivning, orsakar inte torvproduktion som bedrivs enligt detta tillståndsbeslut i sig eller i kombination med andra verksamheter en sådan hälsoolägenhet som vore ett hinder för att bevilja tillstånd, ingen avsevärd annan miljöförorening eller risk för detta, ingen förorening av jordmånen eller grundvattnet, ingen särskild försämring av naturförhållandena eller inget äventyrande av en möjlighet till rekreations- eller annan användning som är viktig från allmän synpunkt och inte heller oskäligt besvär enligt lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Placeringen av verksamheten strider inte mot planbestämmelserna. Landskapsplanen begränsar inte torvtäkten utanför de områden som är markerade i planen, om de övriga villkoren för torvtäkt uppfylls. Med beaktande av läget och vattnets flödesriktningar inverkar projektet inte på Tyllijoki ås ( ) grundvattenområde. Motiveringar till inledande av verksamheten trots sökande av ändring 7

8 Motiveringar till tillståndsvillkoren För att etablera vattenbehandlingskonstruktionernas funktion är det nödvändigt att anlägga ytavrinningsfältet i god tid innan dräneringsvatten leds till fältet. Den säkerhet som har ställts i samband med en tidigare handläggning av ärendet anses tillräcklig för återställande av miljön för den händelse att tillståndsbeslutet upphävs eller tillståndsvillkoren ändras. Verkställandet av beslutet gör alltså inte ändringssökandet gagnlöst. 8 Villkoren 1 7 är nödvändiga för att säkerställa att bästa tillgängliga teknik och praxis används för att begränsa utsläppen till vattendraget. Alven under torvlagret består potentiellt av sur sulfatjord, så bestämmelser utfärdas om hur surheten ska bekämpas. Bestämmelsen om ett skyddsavstånd på 20 cm till sur eller potentiellt sur jord har utfärdats i syfte att förebygga sura utsläpp under produktionen. Med bestämmelsen säkerställs redan på förhand att potentiellt sur sulfatjord inte oxiderar. Tillståndsvillkoren 8 och 9 innehåller föreskrifter om åtgärdsförpliktelser för att minska dammutsläpp och buller samt olägenheter av dessa. Närmaste bosättning finns cirka 500 m från området. Verksamheten kan medföra buller och dammolägenheter för bosättningen. För att förebygga olägenheterna är det nödvändigt att begränsa verksamheten i närheten av bosättningen och utfärda föreskrifter om minimidistanser vad gäller placeringen av stackar. Maximivärden för bullernivån på bostadsområdena har fastställts och de är förenliga med riktvärdena i statsrådets beslut (993/1992). Villkoren 10 och 11 meddelas för att minska avfallet och förebygga nedsmutsning och oljeskador. Enligt 12 och 28 i avfallslagen är avfallsinnehavaren skyldig att ordna avfallshanteringen. Avfallsinnehavaren ska också känna till avfallsmängden och -typen samt hälso- och miljöeffekterna. I syfte att förebygga att skadliga ämnen når jordmånen och vattnet och att jordmånen förorenas är det nödvändigt att ställa ett villkor om lagring av bland annat bränsle. En eftervårdsplan för utvinningsavfall är nödvändig för att förebygga uppkomsten av utvinningsavfall och minska deras skadlighet. Tillståndsvillkoren 12 och 13 ges med tanke på beredskap för störningar och exceptionella situationer. Tillståndshavaren ska känna till utsläppen från verksamheten och deras miljökonsekvenser. Kontroll- och rapporteringsvillkoren i tillståndsvillkoren 14 och 15 är nödvändiga för kontrollen och justeringen av tillståndsvillkoren. Ytavrinningsfältets funktion ska kontrolleras så att det utifrån kontrollen är möjligt att övervaka om kraven på fältets reningseffekt uppfylls. Utifrån kontrollen kan tillsynsmyndigheten vid behov förutsätta åtgärder för att förbättra ytavrinningen och reningseffekten av den övriga vattenbehandlingen. De sammanfattande rapporter som ska upprättas varje år ska innehålla redogörelser om upptäckta brister i vattenbehandlingen, de åtgärder

9 som redan vidtagits för att åtgärda dessa och en plan för framtida förbättringsåtgärder. Underhållsskyldigheten i tillståndsvillkor 16 är nödvändig för att undanröja olägenheterna av verksamheten. Även efter att produktionen lagts ned uppkommer utsläpp från torvproduktionsområdet och tillståndsvillkoren 17 och 18 är nödvändiga för att ordna eftervården av produktionsområdet och begränsa utsläppen. En detaljerad plan för efterbehandlingen ska anhängiggöras som ett ansökningsärende vid regionförvaltningsverket för att säkerställa tillräckliga eftervårdsåtgärder. I planen ska ingå bland annat åtgärder i syfte att förebygga föroreningar som orsakas av sur eller potentiellt sur sulfatjord efter nedläggningen av verksamheten. SVAR PÅ UTLÅTANDEN, ANMÄRKNINGAR OCH ÅSIKTER Med tanke på kraven angående avslag hänvisar regionförvaltningsverket tillståndsbeslutet och motiveringarna till förutsättningar för beviljande av tillstånd. När inget detaljerat svar har getts på det som framförs i utlåtandena, anmärkningarna och åsikterna, hänvisas också till tillståndsbeslutet och motiveringarna. Regionförvaltningsverket konstaterar 1) med tanke på de misstankar angående bedömningen av belastningen på vattendraget som ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten framfört, att de bedömningar som presenteras i ansökan är tillräckliga för att bedöma utsläppen. Med tanke på flödesregleringen konstaterar regionförvaltningsverket att det enligt ansökan finns flödesreglerande dammar i både produktionsområdets centrala del och sedimenteringsbassängerna. Pumpningen till ytavrinningsfältet utjämnar likaså flödet i block 2 och 3. Ytavrinningsfältets fördelningsdike har gjorts längre på det sätt som framgår av den uppdaterade produktionsplanen. Potentiell sur sulfatjord under torvlagret har beaktats i tillståndsvillkoren 3, 14, 15, 17 och 18. I miljötillståndet för torvproduktion kan man inte ställa bindande villkor för områdets efteranvändning. Med tanke på efterbehandlingen hänvisar regionförvaltningsverket till tillståndsvillkoren 17 och 18. Projektet påverkar inte flygekorrens revir, som togs upp i utlåtandet. Regionförvaltningsverket konstaterar vidare att förbudet mot att störa fredade fågelarter i enlighet med miljöskyddslagen gäller även efter att miljötillståndet beviljats, så något separat tillståndsvillkor som förbjuder störande verksamhet behövs inte. Den sökande är skyldig att sköta förberedelserna och iståndsättningen i produktionsområdet så att verksamheten inte medför uppsåtliga störningar som avses i miljöskyddslagen. 9

10 10 I övrigt hänvisar regionförvaltningsverket till det som framförs i motiveringarna till beslutet. På det krav som ställs av 2) fiskerimyndigheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland angående en komplettering av uppgifterna om fiskbeståndet svarar regionförvaltningsverket att uppgifterna om fiskbeståndet i ansökan är tillräckliga för att avgöra ärendet. Med tanke på den sura sulfatjorden hänvisas till svaret till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Projektet är beläget långt från Solf å och Sundomviken, och utgör endast en liten del av vattendragets avrinningsområde, så dess inverkan på fiskbeståndet och fisket är obetydligt. Projektområdets nedre vattendrag har litet fiskeriekonomiskt värde. Inga fiskerinäringsförpliktelser har föreskrivits. På de krav som ställs av 5) Korsholms kommun angående mätning av vattenkvaliteten svarar regionförvaltningsverket att tillståndshavaren är skyldig att observera vattnets ph-värden enligt tillståndsvillkor 14. Ingen ökning av flödet är att vänta i konstruktionerna enligt tillståndsvillkor 2. Angående anmärkningen om en ökning av risken för översvämning från 6) Västkustens miljöenhet, som är miljövårdsmyndighet i Korsholms kommun, konstaterar regionförvaltningsverket att ingen ökning av flödet är att vänta i konstruktionerna enligt tillståndsvillkor 2. Med tanke på den potentiellt sura sulfatjorden hänvisar regionförvaltningsverket till det som framförts angående Korsholms kommuns krav. Angående det utlåtande som lämnats av 7) Vasa stads miljöavdelning, verksamhetsställena i Laihela och Lillkyro hänvisar regionförvaltningsverket till tillståndsvillkoren 8 och 9. Med tanke på det krav angående avslag som 8) Korsnäs-Malax fiskeområde framfört hänvisar regionförvaltningsverket till motiveringarna till beslutet samt till det som framförts ovan angående kraven som ställts av fiskerimyndigheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. Regionförvaltningsverket svarar till 9) Finlands naturskyddsförbund Österbottens distrikt rf, angående distriktets anmärkning om brister i naturuppgifterna och belastningsutredningen, att uppgifterna i ansökan är tillräckliga för att avgöra ärendet. Angående det krav angående avslag som ställs av 10) föreningen Pohjanmaan Vapaa-ajankalastajapiiri ry konstaterar regionförvaltningsverket att potentiell sur sulfatjord under torvlagret har beaktats i beslutet. Med tanke på fiskbeståndet hänvisar regionförvaltningsverket till det som framförts ovan angående det utlåtande som lämnats av fiskerimyndigheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. På det krav angående avslag som ställs av 11) Pentti Kananoja Oy svarar regionförvaltningsverket att uppgifterna som lämnats är tillräckliga för att

11 avgöra ärendet. Tidigare utlåtanden, anmärkningar och åsikter i ärendet har beaktats när ärendet handläggs på nytt. Angående kravet på att ändra sammansättningen vid handläggningen av ärendet svarar regionförvaltningsverket att handläggningen av ärendet på nytt vid regionförvaltningsverket med samma sammansättning inte utgör en jävsgrund enligt 28 i förvaltningslagen. På 12) Jouni Rinta-Keturis anmärkning om brister i naturinventeringen svarar regionförvaltningsverket att uppgifterna i ansökan är tillräckliga för att avgöra ärendet. På 13) Pentti Kananojas och Jouni Rinta-Keturis krav på avslag på grund av myrens naturtillstånd och brister i naturinventeringen, som framförts under ett tidigare skede i handläggningen av ärendet, svarar regionförvaltningsverket att efter kompletterande utredningar är uppgifterna tillräckliga för att avgöra ärendet. Eventuella olägenheter med tanke på bärplockning, jakt, friluftsliv och annan rekreation utgör inget hinder för att bevilja tillståndet, eftersom de är inriktade på en liten del av det område som innehas av den sökande. Den egenhändiga inventering av fågelbeståndet som lämnats av de personer som framfört åsikten innehåller ingen information som medför att ansökan kunde avslås. Regionförvaltningsverket anser att det krav på avslag som 14) föreningen Kyrön Seudun Luonnonsuojeluyhdistys ry framfört med motiveringen att projektet strider mot de lagar, förordningar, riktlinjer i landskapsplanen och anvisningar som räknas upp i anmärkningen inte utgör någon grund för avslag på ansökan enligt miljöskyddslagen. De omständigheter som framförts i 15) Vasa miljöförening rf:s anmärkning utgör inte någon grund för avslag på ansökan enligt miljöskyddslagen. På 16) Martti Peltolas, 17) Leo och Tarja Kinnaris samt 8 andra invånares i närområdet kring Tyllijoki å krav och 19) Pertti Kananojas och 55 invånares i närområdet kring Tyllijoki å och Kotaneva och 22) Joni Riihimaas krav på avslag på grund av myrens naturtillstånd, rekreationsbruk, brott mot regeringsprogrammet, olika miljöolägenheter och naturvärden, som framförts under ett tidigare skede i handläggningen av ärendet, konstaterar regionförvaltningsverket att ingen av omständigheterna i fråga utgör hinder för att bevilja tillståndet, när den sökandes utredningar och projektets konsekvenser beaktas. Regionförvaltningsverket konstaterar att 20) Tyllijoki ojayhtiös krav på deltagande i underhållskostnaderna, som framförts under ett tidigare skede i handläggningen av ärendet, har beaktats i tillståndsvillkor 16. På 22) Ari Mämmis och Mariella LoGiudices (Luoma ) krav på avslag på grund av att fastighetsägarnas bostadshus är beläget 380 m från produktionsområdet, som framförts under ett tidigare skede i handläggningen av ärendet, svarar regionförvaltningsverket att den sökande i samband med den nya handläggningen av ärendet har avgränsat 11

12 VERKSTÄLLIGHET AV BESLUTET produktionsområdet så att avståndet till närmaste bosättning är cirka 500 m. Mellan bosättningen och produktionsområdet finns en skyddszon, vars trädbestånd ska bevaras, samt ett ytavrinningsfält. Föreskrifter har utfärdats i syfte att minska mängden damm och buller samt de olägenheter som dessa medför. Regionförvaltningsverket kan inte ta ställning till trafiken på allmän väg i det här beslutet. Verksamheten får inledas oberoende av ändringssökande innan detta beslut har vunnit laga kraft. Vasa förvaltningsdomstol kan förbjuda verkställigheten av beslutet. IAKTTAGANDE AV FÖRORDNING SOM ÄR STRÄNGARE ÄN TILLSTÅNDET TILLÄMPADE RÄTTSNORMER Om bestämmelser som är strängare än eller avviker från dessa tillståndsvillkor utfärdas om tillståndets giltighet eller justering ska förordningen iakttas enligt 70 2 mom. i miljöskyddslagen. Miljöskyddslag 11, 12, 13, 48, 49, 51, 52, 53, 58, 62, 63, 70, 83, 87, 94, 113, 114, 158, 199 Avfallslag 8, 13 och 29 Lag om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen 28 HANDLÄGGNINGSAVGIFT OCH BESTÄMNING AV DEN INFORMATION OM BESLUTET Handläggningsavgiften är euro. Servicecentret för statens ekonomioch personalförvaltning skickar fakturan separat. Enligt 4 3 mom. i statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1092/2013) ska från avgiften för handläggning av ett ärende som en domstol på grund av besvär sänt tillbaka för handläggning avdras det belopp som tagits ut för tidigare beslut i ärendet. Enligt avgiftstabellen i bilagan till förordningen är avgiften som ska tas ut för handläggning av ett miljötillstånd för ett produktionsområde på hektar euro. För ett tidigare beslut i ärendet har tagits ut euro. För detta beslut ska alltså tas ut en avgift om euro. 12 Beslut EPV Bioturve Oy Kopia av beslutet Laihela kommun Miljövårdsmyndigheten i Laihela kommun Hälsoskyddsmyndigheten i Laihela kommun Vasa stad

13 13 Vasa stads miljövårdsmyndighet Korsholms kommun Miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun Ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (elektroniskt) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland /fiskerimyndigheten (elektroniskt) Finlands miljöcentral (elektroniskt) Meddelande om beslutet Sakägare som delgetts ansökan genom enskild delgivning samt sakägare som har framfört anmärkningar, krav och åsikter. Kungörelse på anslagstavla, på webben och i tidningar Informationen om beslutet offentliggörs på anslagstavlan i Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Beslutet publiceras på webben i regionförvaltningsverkets Tillstånds-Informationstjänst. Information om beslutet kungörs också på de officiella anslagstavlorna i Laihela kommun, Malax kommun och Vasa stad. Information om beslutet publiceras i tidningarna Pohjalainen och Vasabladet.

14 14 ÄNDRINGSSÖKANDE Ändring i beslutet kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta 3) Plan för drift- och utsläppskontroll Lasse Känsälä Katja Söderlund Ärendet har avgjorts av miljörådet Lasse Känsälä. Ärendet har föredragits av miljöjurist Katja Söderlund.

15 BESVÄRSANVISNING Bilaga 1 Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften Ändring i Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden går ut Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem som är part, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, ska anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress till vilka meddelanden i saken kan skickas till ändringssökanden (om kontaktinformationen ändras ska Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften ska fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har skickats till myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret skickas elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften ska skickas till Besvärsskriften inklusive bilagor ska lämnas in till Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften ska vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också skickas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) ska skickas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Kontaktinformation till Vasa förvaltningsdomstol besöksadress: Korsholmsesplanaden 43, 4. vån. postadress: PB 204, Vasa telefon: telefax: e-post: vaasa.hao@oikeus.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandling av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 250 euro. Rättegångsavgiften tas inte ut, om förvaltningsdomstolen ändrar ett överklagat beslut till förmån för ändringssökanden. Avgifter tas inte heller ut i vissa ärenden eller hos dem som enligt bestämmelser någon annanstans i lag är befriade från avgifter. Betalningsskyldig är den som har inlett saken och avgiften är per besvärsskrivelse.

16 Karta över produktionsområdet Bilaga 2

17 PLAN FÖR KOTANEVAS DRIFT- OCH UTSLÄPPSKONTROLL 17 Driftkontroll En person ska utses som ansvarig för driftkontrollen och personens namn ska årligen lämnas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och de kommunala miljövårdsmyndigheterna inom influensområdet. Driftdagbok förs över driftkontrollen och den sparas under hela produktionsperioden och efterbehandlingen. Vid behov visas dagboken upp för tillsynsmyndigheten. En sammanfattning av anteckningarna i dagboken görs årligen. Sammanfattningen lämnas före slutet av kontrollåret till de som sköter utsläpps- och konsekvensövervakningen och vid behov till myndigheterna. Följande information antecknas i driftdagboken: - datum när produktionen inleds och upphör samt produktionsdagar - produktionsmetod - exakta tider och platser för dikningar och rensningar - iståndsättning och produktionens framskridande - färdigställande av vattenskyddskonstruktioner, uppföljning av deras skick, observationer angående funktionsdugligheten - avvikelser från vattenvårdsplanerna - tömning av sedimenteringsbassängerna och slamfickorna - rensning av dikessystemen - installation, underhåll och reparationer av mätvallar och -utrustning - installation av pumpstationer, driftstid och störningar - nederbörd, avdunstning och uppgifter om vind - övriga anmärkningar, t.ex. varaktighet och följder av kraftigt regn - åtgärder med anknytning till avfallshantering - typer av, mängd, lagring och transport av utvinningsavfall - tidpunkter för provtagning - ändringar i platserna för stackar - uppföljning av damm och buller samt produktionsavbrott till följd av vind - eventuella andra omständigheter som kan inverka på jordmån, vattendrag eller utsläpp av damm och buller - reklamationer riktade mot verksamheten och hanteringen av dessa Kontroll av utsläpp som avleds i vattendrag Iståndsättningsskedet Vattenföringen mäts kontinuerligt. Vattenproverna tas efter sedimenteringsbassängen före ytavrinningsfältet och efter ytavrinningsfältet ur utloppsdiket vid mätvallen enligt följande: under arbetet med iståndsättningen och i juni oktober under vårflödet (i allmänhet ) 1 gång/v november april (när ingen produktion pågår) 1 gång/mån 1 gång/2 v Ur proverna analyseras fasta ämnen, total fosfor, totalt kväve, ammoniumkväve, kemisk syreförbrukning, ph och grumlighet.

18 Produktionsskedet 18 Vattenföringen mäts kontinuerligt året runt. Vattenproverna tas före ytavrinningsfältet ur pumpbassängen och efter ytavrinningsfältet ur utloppsdiket vid mätvallen. Vattenproverna tas varannan vecka under perioden och en gång i månaden under perioden Under vårflödet (i allmänhet ) tas prover varje vecka. Den nedan nämnda omfattande analysen görs vid varannan provtagning under vintern och vårflödet samt vid var tredje provtagning under sommaren ( ). Vid övriga provtagningar görs den begränsade analysen. Omfattande analys Begränsad analys - fasta ämnen - fasta ämnen - kemisk syreförbrukning - kemisk syreförbrukning - total fosfor - total fosfor - totalt kväve - totalt kväve - ph - ph - ammoniumkväve - fosfatfosfor (filtrerad) - järn När vattnet som leds ut i utloppsdiket vid tidpunkten för en provtagning har ph under 5,0 analyseras dessutom aciditeten samt halten av aluminium, nickel, kadmium och zink. I exceptionella situationer, vid översvämningar och exempelvis efter mindre grävningsarbeten samt efter långa perioder av torka görs extra provtagningar, där man analyserar ph, kemisk syreförbrukning, fasta ämnen, total fosfor och totalt kväve. Utifrån resultaten av kontrollen av ph, sulfat och elektrisk ledningsförmåga ska tillståndshavaren vid behov utreda från vilket delområde av Kotaneva som de sura utsläppen härstammar. Vattenbehandlingens effekt beräknas som ett årssnitt utifrån halter som uppmätts före den effektiviserade behandlingen och efter denna. Utsläppen beräknas som brutto- och nettovärden. Nettoutsläppen beräknas genom att använda halterna för en myr i naturtillstånd som bakgrundshalter: total fosfor 20 µg/l, totalt kväve 500 µg/l och fasta ämnen 1 mg/l samt vattenföringen som uppmätts i produktionsområdet. Som bakgrundshalt för COD Mn används en halt som godkänns av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. I beräkningen av effekten och utsläppen ingår alla provtagningar samt avtappningar och andra störningar. Tillståndshavaren kan utelämna ur beräkningarna de provtagningar där vattnet från ytavrinningsfältet vid analys har uppvisat halter som är lägre än värdena i tillståndsvillkor 4. Utsläppen under efterbehandlingen kontrolleras enligt programmet i två års tid eller till dess att produktionsområdet har tagits i annan användning. Tillståndshavaren kan i samband med sammanfattningen av drift- och utsläppskontrollen eller vid ett annat tillfälle lämna ett förslag till ändring av utsläppskontrollen så att den inte ska göras varje år eller att kontrollen minskas på annat sätt. Förslaget ska ha en motivering som godkänns av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, till exempel vattenbehandlingens effektivitet eller att utsläppen stabiliserats. Utsläppen bedöms då utifrån de specifika utsläppen från produktionsområdena i närområdet.

19 Vattendragskontroll 19 Vattenproverna tas ur Tyllijoki å omedelbart ovanför och nedanför utloppet av dräneringsvatten från Kotaneva samt vid jämförelsepunkten Tylli1. Prover tas under iståndsättningsskedet i maj, juni, augusti och oktober. Ur proverna analyseras temperatur, fasta ämnen, kemisk syreförbrukning, total fosfor, totalt kväve, ammoniumkväve, ph, järn och färgvärde. Under produktionsskedet tas prover i maj, juni, augusti och oktober. Ur proverna analyseras temperatur, fasta ämnen, kemisk syreförbrukning, total fosfor, totalt kväve, ph och färgvärde. Ur proverna som tas för vattendragskontroll under produktionsperioden analyseras utöver det ovan nämnda också aciditet, sulfat samt halten av tungmetallerna kadmium, nickel, bly och kvicksilver, om Tyllijoki ås ph-värde är under 4,5. Tyllijoki ås vattenföring mäts i samband med provtagningen. Om man vid belastningskontrollen konstaterar att ingen surhet förekommer eller att surheten inte orsakas av sur sulfatjord, kan kontrollerna minskas genom beslut av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Rapportering Resultaten av utsläppskontrollen lämnas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och den kommunala miljövårdsmyndigheten. En sammanfattande rapport om drift- och utsläppskontrollen lämnas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och de kommunala miljövårdsmyndigheterna inom influensområdet före utgången av februari året efter kontrollåret. Kvalitetssäkring Vid kontrollen används fastställda standarder. Proverna tas av en offentlig konsult. Provtagaren ska ha tillräcklig kompetens för provtagningen, som har verifierats av ett oberoende certifieringsorgan och godkänts av tillsynsmyndigheten. I kontrollrapporterna presenteras även osäkerhetsfaktorer angående kontrollen samt de beräkningsmetoder som har använts. Behövliga rekommendationer om preciseringar och ändringar framförs i rapporterna.